Fiskar
Fiskar är de första ryggradsdjuren andas med gälar och har inga lungor är växelvarma har en yttre- eller inre befruktning. de flesta är rovdjur och äter plankton
Fiskarna var de första ryggradsdjuren De första ryggradsdjuren levde i haven för 500 miljoner år sedan. Under de följande årmiljonerna utvecklades många olika sorters ryggradsdjur. Några fortsatte att utvecklas i vatten och är förfäder till dagens fiskar. Andra anpassade sig till ett liv på land.
Fiskar Delas in i två grupper Benfiskar Broskfiskar
Benfiskar Exempel rödspätta och lax. Skelett av ben Huden är täckt av fjäll Gällock av ben Yttre befruktning Har simblåsa
Broskfiskar Exempel rocka och haj. Skelett av brosk Hudtänder av ben Flera gälöppningar Inre befruktning Saknar simblåsa
Hudtänder Överkurs Plakoidfjäll ellerhudtänder är ett slags fiskfjäll som täcker huden hos många broskfiskar, till exempel hajar och rockor. Plakoidfjäll har liknande uppbyggnad som tänder. Hajskinn är täckt av plakoidfjäll och kan därför vara grovt som sandpapper och i vissa samhällen har hajskinn används just som sådant. I Japan har hajskinn traditionellt används för att göra ett typ av matlagningsredskap, Oroshigane, för att riva wasabirötter.
Så funkar simblåsan Överkurs Visste du att fiskar blåser upp sin simblåsa när de simmar nedåt och inte tvärtom, som man lätt skulle kunna tro. Hur hänger då det ihop? Jo, det är enkelt. Fisken har sin simblåsa för att uppnå neutral flytkraft, det vill säga att den varken sjunker nedåt eller flyter uppåt när den är helt passiv. Fisk har en något högre densitet än vatten, vilket gör att den sjunker till botten om den inte simmar. Luften i simblåsan ökar fiskens flytkraft, vilket då kompenserar för den något högre densiteten. Med andra ord kommer fisken i jämvikt med vattnet och den svävar fritt. Att fisken pumpar upp sin simblåsa när den simmar nedåt beror på att trycket stiger med djupet i vattnet. Fisken måste alltså höja till motsvarande tryck i sin simblåsa om inte denna ska knycklas ihop av det högre trycket runt om. Knycklas simblåsan ihop, blir den mindre, fisken tappar flytkraft och den kan inte längre sväva fritt. Svårare än så är det inte.
Gälar Fiskars gälar och blodomlopp är mycket effektivt. Fiskarna tar in syrerikt vatten genom munnen. Hjärtat pumpar runt blodet i blodkärlen. När vattnet passerar gälarna tar de tunna blodkärlen upp syre ur vattnet. Samtidigt avges koldioxid. Det syrerika blodet transporteras till kroppens organ.
Gälar
Bra syn, lukt och känsel Fiskar ser bra men på stort djup och i grumligt vatten är sikten dålig. Då utnyttjar fiskar sitt välutvecklade lukt- och smaksinne. Fiskar har också ett speciellt organ som kallas sidolinjeorganet med vilket de kan känna rörelser i vattnet såsom hjärtslag från byten som gömmer sig i sanden.
Sidolinjeorganet Överkurs Sidolinjeorganet är ett känselorgan hos de flesta. Sidolinjeorganet, som sitter längs djurets sida, gör det möjligt för den att känna tryckförändringar i vattnet, till exempel rörelser från andra vattendjur i närheten.
Sidolinjeorganet Överkurs Fäst i väggarna i sidolinjekanalerna finns små grupper av hårceller inneslutna i en gelemassa kallad cupula. När vattnet rör sig utanför fisken överförs dessa rörelser till vätskan i kanalen och detta leder till dallringar i cupulan och hårbuntarna böjs, vilket gör att nervsignaler skickas ut.
Befruktningen Fiskar kan ha antingen yttre- eller inre befruktning. Vid yttre befruktning utsöndrar honan rom, ofta på sjöeller havsbotten, varefter hanen befruktar äggen medmjölke, fiskens sädesvätska. Vid inre befruktning sprutas mjölken in i honan och ungarna föds levande. Hos sjöhästar lägger honan rommen i en ficka på hanens buk, som han sedan befruktar och bär på.
Svara på frågorna 1. Ge några exempel på vanliga benfiskar. 2. Vad skiljer broskfiskar från benfiskar? 3. Hur andas de flesta fiskar? 4. Vad menas med att fiskar har yttre- och inre befruktning? 5. Hur kan fiskar känna rörelser i vattnet?