Svenska matvanor och matpriser Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Konsumtionen av produkter med ett högt fett- och/eller sockerinnehåll har ökat 2009. Detta kan vara ett trendbrott efter en flera år lång period där konsumtionen av sådana produkter visat en nedåtgående trend. Under samma period har konsumtionen av starköl och vin ökat vilket på lång sikt kan ha konsekvenser för folkhälsan. Konsumtionen av färsk frukt och färska bär har minskat vilket kan bero på prisökningarna av dessa produkter under perioden. Rapport 2011:29 2011:19
2
Svenska matvanor och matpriser Trender i matkonsumtionen- folkhälsoaspekter Denna rapport är en del av Jordbruksverkets rapportserie om svenska matvanor och matpriser. Syftet med rapportserien är att bidra med ett lättillgängligt underlag och ge uppslag till fortsatta analyser i den allmänna debatten om livsmedelspriser och livsmedelskonsumtion, utifrån Jordbruksverkets verksamhetsområde. Regeringen lyfter tydligt fram konsumenterna i instruktion och regleringsbrev för Jordbruksverket och konsumentaspekten är ett av fokusområdena i Jordbruksverkets verksamhetsstrategi. Enligt den ska vi bland annat när det gäller pris- och konsumtionsutveckling beakta konsumentperspektivet. Målgruppen för rapportserien är alla som har intresse i utvecklingen av matpriser och matvanor, från enskilda konsumenter till beslutsfattare. Serien omfattar både rapporter och kortare pm. Enheten för handel och marknad Utredningsenheten Författare Olof Sköld Helena Lööv
Sammanfattning Jordbruksverket publicerar årligen statistik över livsmedelskonsumtionen i Sverige. Det senast tillgängliga året i statistiken är år 2009. Jordbruksverket följer också hur livsmedelskonsumtionen utvecklas på lång sikt. Denna rapport ingår i Jordbruksverkets deltagande i 2011 års folkhälsovecka, Ett friskare Sverige, som arrangeras av Folkhälsoinstitutet. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera den senaste konsumtionsstatistiken, utifrån folkhälsoaspekten. I rapporten konstateras att konsumtionen av produkter med ett högt fett- och/eller sockerinnehåll har ökat 2009. Detta kan vara ett trendbrott efter en flera år lång period där konsumtionen av sådana produkter visat en nedåtgående trend. Dessutom har konsumtionen av starköl och vin ökat vilket på lång sikt kan ha konsekvenser för folkhälsan. Lågkonjunkturen under 2008 och 2009 kan ha spelat in, studier har visat att konsumenterna då kan välja att unna sig sötsaker med mera. Då tycks heller inte priset påverka konsumtionen så mycket, utan det är andra faktorer som styr. Priserna påverkar konsumtionen olika beroende på produkt. Konsumtionen av färsk frukt och färska bär har minskat vilket kan bero på prisökningarna av dessa produkter under perioden. Konsumtionen av grönsaker visar dock på en fortsatt ökande trend, och grönsakspriserna har heller inte ökat lika mycket som fruktpriserna. Fortsatta analyser av konsumtionen är viktiga för att bedöma utvecklingen på lång sikt och se om förändringarna kan betraktas som trendbrott.
Innehåll 1 Inledning... 1 1.1 Bakgrund och syfte... 1 1.2 Syfte... 1 1.3 Metod för konsumtionsstatistiken... 1 2 Trender i produkter som är betydande för folkhälsan... 2 2.1 Vad påverkar konsumtionsutvecklingen?... 2 2.2 Konsumtionsutvecklingen till och med 2009... 2 2.2.1 Totalkonsumtionen av fett och socker... 4 2.2.2 Chips ökar medan glass minskar... 4 2.2.3 Konsumtion av bakverk både upp och ner... 5 2.2.4 Läsk åter upp... 6 2.2.5 Smör och grädde upp, möjlig minskning av lättprodukter... 7 2.2.6 Vin och starköl ökar... 9 2.2.7 Grönsaker fortsatt upp medan frukt minskar... 10 3 Slutsatser... 11
1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Jordbruksverket publicerar årligen statistik över livsmedelskonsumtionen i Sverige. Statistiken har en viss eftersläpning och det senaste tillgängliga året är 2009. Dessa siffror anges som preliminära till nästa års publicering. Jordbruksverket följer också hur livsmedelskonsumtionen utvecklas på lång sikt. År 2009 präglades av fortsatt höga matpriser i butik och lågkonjunktur. Kronan försvagades under året, vilket bidrog till att hålla uppe matpriserna. Matens klimatpåverkan fortsatte att vara en del i den större debatten om människans påverkan på klimatet. Dessutom diskuterades liksom tidigare matkonsumtionen ur en rad olika aspekter såsom hälsa, miljö, djurskydd, märkning, ekologiskt, närodlat och rättvisemärkt. I en tidigare pm i serien Svenska matvanor och matpriser konstaterade vi att matkonsumtionen stagnerade på flera områden 2009 och att faktorer som prisökningar, lågkonjunktur och debatten om klimateffekter och att minska matsvinnet påverkade konsumtionsutvecklingen. I det folkhälsopolitiska arbetet omfattas Jordbruksverket bland annat av målområdet Matvanor och livsmedel. För detta målområde finns fyra bestämningsfaktorer; goda matvanor, energibalans, amningsfrekvens och livsmedelssäkerhet. Indikatorerna för goda matvanor är frukt- och gröntkonsumtion, samt konsumtion av bakverk, läskedrycker, choklad och konfektyr. Konsumtionsutvecklingen av olika livsmedel kan vara ett verktyg för att bedöma faktorer som påverkar folkhälsan samt även ge en indikation om folkhälsans utveckling. I denna rapport fokuserar vi på konsumtionen av de produkter som identifierats som indikatorer, det vill säga energitäta livsmedel och frukt och grönt, och tittar på hur konsumtionen av dessa livsmedel utvecklats efter flera år av hälsodebatt. Olika dieter som GI och LCHF debatteras i media samtidigt som uppmärksamheten om E-nummer och tillsatser i maten har ökat. Samtidigt har det varit lågkonjunktur och studier har visat att konsumenterna då kan välja att unna sig sötsaker med mera. 1 Då tycks heller inte priset påverka konsumtionen så mycket, utan det är andra faktorer som styr. 1.2 Syfte Denna rapport ingår i Jordbruksverkets deltagande i folkhälsoveckan Ett friskare Sverige, som arrangeras av Folkhälsoinstitutet under vecka 19 år 2011. Syftet med rapporten är att beskriva och analysera den senaste konsumtionsstatistiken, utifrån folkhälsoaspekten. 1.3 Metod för konsumtionsstatistiken De siffror som används för att visa utvecklingen av konsumtionen är hämtade från Jordbruksverkets statistikrapporter över livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. 1 Källa: Enligt Handelns Utredningsinstitut har det visat sig att godis är en storsäljare även i lågkonjunktur (www.hui.se) 1
Med direktkonsumtion avses de totala leveranserna av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll producenternas hemmaförbrukning (den s.k. naturakonsumtionen). De konsumerade kvantiteterna redovisas, så långt beräkningsunderlaget tillåter, i den form som produkterna når konsumenten, det vill säga som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat. Med totalkonsumtion avses den totala åtgången av olika råvaror för humankonsumtion. Detta innebär att totalkonsumtionen innefattar direktkonsumtionen av olika livsmedel av råvarukaraktär och de råvaror och halvfabrikat som livsmedelsindustrin förbrukar under redovisningsperioden för att tillverka livsmedel av högre förädlingsgrad Råvaruinnehållet i importerade förädlade livsmedel ingår i beräkningarna medan råvaruinnehållet i exporterade produkter exkluderas. 2 Trender i produkter som är betydande för folkhälsan Som nämndes inledningsvis fokuserar denna rapport på konsumtionen av de produkter som identifierats som indikatorer för bestämningsfaktorn Goda matvanor, det vill säga energitäta livsmedel och frukt och grönt. 2.1 Vad påverkar konsumtionsutvecklingen? Viktiga faktorer som påverkar konsumtionen av matvaror är inkomst- och prisförändringar. Mattkonsumtionen är generellt sett inte så känslig för pris- och inkomstförändringar jämfört med viss annan konsumtion 2. Även en rad andra faktorer påverkar konsumtionen av olika livsmedel såsom hälsotänkande, matintresse, miljö- och klimatmedvetenhet, nya konsumtionsmönster med mera. Faktorerna påverkar konsumtionen i olika grad och i olika riktningar. Under flera år har hälsodebatten varit mycket framträdande i bl.a. media och konsumenterna har troligtvis aldrig varit så hälsomedvetna som idag. Samtidigt visar konsumtionsutvecklingen att konsumtionen av de produkter som framförts som bidragande till en ökad fetma bland befolkningen har ökat. Åren 2008 och 2009 präglades av lågkonjunktur och studier har visat att konsumenterna då kan välja att unna sig sötsaker med mera. 3 Då tycks heller inte priset påverka konsumtionen så mycket, utan det är andra faktorer som styr. 2.2 Konsumtionsutvecklingen till och med 2009 Totalkonsumtionen för flera av produkterna sjönk mellan 2008 och 2009 och för andra produkter låg konsumtionen kvar på ungefär samma nivå. Mjölk samt frukt och bär är två exempel på ur folkhälsosynpunkt viktiga produkter där konsumtionen minskade. Konsumtionsmjölken fortsatte stadigt nedåt, och det var framförallt lätt- och 2 Källa: Jordbruksverket, Matkonsumtionens senaste utveckling köttkonsumtionen stiger igen, pm i serien Svenska matvanor och matpriser, april 2011 3 Källa: Enligt Handelns Utredningsinstitut har det visat sig att godis är en storsäljare även i lågkonjunktur (www.hui.se) 2
mellanmjölken som minskade, medan standardmjölken ligger kvar på samma nivå som de senaste åren Däremot ökade konsumtionen av smör, grädde, socker och fett. Även konsumtionen av fil och yoghurt med ett fettinnehåll på över 2 procent ökade 2009. Andra produkter som under 2009 har visat en ökad konsumtion är gruppen chips och bakelser, tårtor, sockerkakor och övriga bakverk. Övriga bakverk är den del av gruppen som främst bidragit till ökningen. Här är det dock viktigt att notera att det inom denna produktkategori även ingår produkter som inte är söta såsom crêpes, pizzor och piroger. Däremot har konsumtionen av glass minskat samtidigt som konsumtionen av choklad och konfektyrvaror varit relativt stabil. Under 2009 har konsumtionen av läsk och smaksatt mineralvatten ökat igen. Om detta är ett trendbrott är för tidigt att säga. Även konsumtionen av vin och starköl har ökat. Tabell 1 Utvecklingen av konsumtionen för energitäta livsmedel och frukt och grönt mellan 2008 och 2009 Produkt Konsumtionsutveckling Fett Ökande Socker Ökande Chips Ökande Glass Minskande Choklad och konfektyrvaror Oförändrad Bakelser, tårtor, sockerkakor och övriga bakverk Ökande Läsk Ökande Smör Ökande Lättmargarin Minskande Grädde Ökande Standardmjölk Oförändrad Mellanmjölk Minskande Lättmjölk och minimjölk Minskande Spritdrycker Oförändrad Vin Ökande Starköl Ökande Frukt och bär Minskande Grönsaker Ökande Källa: Jordbruksverket, statistikdatabasen Jämfört med utvecklingen under tidigare år så kan vi därav se en del förändringar. Läskkonsumtionen och konsumtionen av konditorivaror har minskat under de senaste åren fram till och med 2008. Även konsumtionen av glass har varit minskande under samma tidsperiod. Att just konsumtionen av dessa produkter har minskat kan vara ett uttryck för konsumenternas ökade hälsotänkande. De ökande konsumtionssiffrorna för 2009 tyder på en utveckling som torde ha en ogynnsam effekt på folkhälsan. 3
Mellan 2008 och 2009 har matpriserna fortsatt att stiga, och detta har varit särskilt märkbart för frukt. Detta är en trolig förklaring till att konsumtionen av frukt och bär minskat mellan åren 2008 och 2009. Nedan följer en genomgång för respektive varuområde, sett ur ett längre tidsperspektiv till och med år 2009. Fortsatta analyser av konsumtionsstatistiken är viktiga. 2.2.1 Totalkonsumtionen av fett och socker Figur 1 visar att totalkonsumtionen av socker och sirap samt matfett har visat en något minskande trend under en relativt lång tidsperiod. Däremot har konsumtionen av matfett visat en liten ökning de senaste åren och särskilt socker visar en kraftigare ökning mellan 2008 och 2009. Matfett Socker och sirap (vitsockervärde) 55 50 45 40 35 30 25 20 15 10 5 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 prel. Figur 1 Totalkonsumtionen av fett och socker, kg/person och år, 1980-2009 Källa: Jordbruksverket, statistikdatabasen 2.2.2 Chips ökar medan glass minskar Figur 2 visar att konsumtionen av chips har ökat de senaste åren. Däremot har konsumtionen av glass minskat under tiden. Konsumtionen av godis har varit någorlunda stabil. 4
Chips Choklad och konfektyrvaror Glass 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 prel. Figur 2 Direktkonsumtionen av chips, choklad och konfektyrvaror samt glass, kg/person och år, 1980-2009 Källa: Jordbruksverket, statistikdatabasen 2.2.3 Konsumtion av bakverk både upp och ner Figur 3 visar att konsumtionen av bakelser med mera stigit relativt kraftigt mellan 2008 och 2009 efter flera år med en nedåtgående trend. Konsumtionen är nu uppe på ungefär samma nivå som år 2005. Här är det dock viktigt att notera att det inom denna produktkategori även ingår produkter som inte är söta. I gruppen övriga bakverk finns crêpes, pizzor och piroger. Övriga bakverk är den del av gruppen som främst bidragit till ökningen. Detta kan vara ett trendbrott. Konsumtionssiffrorna för år 2010 och 2011 bör analyseras innan det är möjligt att dra denna slutsats. Ur en folkhälsoaspekt kan det dock vara viktigt att notera denna utveckling. Då det gäller konsumtionen av resterande bakverk - kex, rån med mera samt bullar, vetelängder med mera, visar konsumtionsutvecklingen en nedåtgående tendens. 5
Kex, rån och torra småkakor Bullar, vetelängder, wienerbröd och annat mjukt kaffebröd Bakelser, tårtor, sockerkakor och övriga bakverk (inkl. crêpes, pizzor, piroger) 12 10 8 6 4 2 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 prel. Figur 3 Direktkonsumtionen av bakverk, kg/person och år, 1980-2009 Källa: Jordbruksverket, statistikdatabasen 2.2.4 Läsk åter upp Smaksatt mineralvatten ingår i gruppen läsk och i konsumtionsstatistiken går det inte att särskilja dessa varor, eftersom utrikeshandeln inte gör det. Flera av de energitäta livsmedlen har uppvisat en minskande konsumtion under de senaste åren, exempelvis läsk och cider vilket kan tyda på att hälsotänkandet tycks ha fått ett grepp om läskkonsumtionen. Men att notera är att läskkonsumtionen har haft en kraftig utveckling över de senaste decennierna 4. Figur 4 visar att konsumtionen av läsk nu åter ökar. Även detta kan ses som en konsumtionstrend som på sikt kan påverka folkhälsan. Övrig konsumtion av mineralvatten samt lättöl visar på en nedåtgående trend. 4 Källa: Jordbruksverket (2011) Statistikrapport 2011:2 6
Läskedrycker cider m.m., liter Mineralvatten och kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller aromämne, liter Lättöl < 2,25 %, liter 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 prel. Figur 4 Direktkonsumtionen av alkoholfria drycker, liter/person och år, 1980-2009 Källa: Jordbruksverket, statistikdatabasen 2.2.5 Smör och grädde upp, möjlig minskning av lättprodukter Förändringarna i konsumtionstrenderna mot livsmedel med högre fett eller sockerhalt visar sig även i ovanstående diagram som visar konsumtionstrenden för bland annat smör och grädde. Konsumtionen av smör visar en ökande trend vilket även gäller för konsumtionen av grädde. Däremot visar diagrammen en något minskande trend för produkter som betraktas som lätta, exempelvis lättmargarin. Faktorer som möjligtvis kan ha påverkat denna konsumtionsutveckling är debatten om Äkta vara och mindre tillsatser i maten. Även det ökade intresset för matlagning kan spela roll. Samma trend kan ses i diagrammet nedan som visar att konsumtionen av standardmjölk har stabiliserats efter flera års minskning medan däremot konsumtionen av mellanmjölk samt lätt- och minimjölk minskar. 7
82 Smör 83 Hushållsmarg. exkl. lättmargarin 84 Lättmargarin 87 Matolja 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 prel. Figur 5 Direktkonsumtionen av matfetter, kg/person och år, 1980-2009 Källa: Jordbruksverket, statistikdatabasen 7 Tunn grädde < 29 % Gräddfil, inkl. matyoghurt 12 % Tjock grädde > 29 % 6 5 4 3 2 1 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 prel. Figur 6 Direktkonsumtionen av grädde, liter/person och år, 1980-2009 Källa: Jordbruksverket, statistikdatabasen 8
Lättmjölk och minimjölk Mellanmjölk med mera Standardmjölk 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 prel. Figur 7 Direktkonsumtionen av mjölk, liter/person och år, 1980-2009 Källa: Jordbruksverket, statistikdatabasen 2.2.6 Vin och starköl ökar Som framgår av diagrammet nedan visar konsumtionen av vissa alkoholdrycker även den en tydligt ökande trend. Detta gäller framförallt starköl samt vin. Konsumtionen av spritdrycker har stabiliserats något efter att ha minskat under flera år. Konsumtionen av öl med en alkoholhalt på 2,25 3,5 % alkohol visar dock en tydlig nedåtgående trend sedan flera år. När det gäller konsumtion av alkohol (starköl, vin och spritdrycker), så inkluderas enbart försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering. Det som t.ex. handlas och tas hem ifrån Europa är inte med i konsumtionsstatistiken. 9
Öl 2,25-3,5 %, liter Starköl, liter Vin, liter Spritdrycker, liter 35 30 25 20 15 10 5 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 prel. Figur 8 Direktkonsumtionen av öl, vin och sprit, liter/person och år, 1980-2009 Källa: Jordbruksverket, statistikdatabasen 2.2.7 Grönsaker fortsatt upp medan frukt minskar Matpriserna fortsatte att stiga mellan 2008 och 2009. Det var särskilt märkbart för frukt, och en av anledningarna till den minskande konsumtionen i kilo av frukt är troligtvis de ökande priser som märkts för området under de senaste åren. Trots att vi generellt brukar uppge att matkonsumtionen är mindre känslig för prisförändringar än många andra varuområden, så kan det skilja sig ganska mycket inom och mellan livsmedelsgrupperna. Frukt består av många olika produkter, både baslivsmedel och dyrare varor. De nominella kilopriserna varierar således mycket beroende på produkt. För en stor grupp konsumenter tillhör många av produkterna inom frukt en lyxkonsumtion, just för att priserna är relativt höga 5. Diagrammet ovan visar en tydlig minskning av konsumtionen av frukt och bär mellan 2008 och 2009. Konsumtionen av grönsaker har dock ökat något under samma period. Grönsakspriserna har generellt heller inte ökat lika mycket som fruktpriserna under de senaste åren. EU:s jordbrukspolitik och i synnerhet de så kallade prisstöden påverkar priserna i butik. Exempel på sådana prisstöd är exportbidrag och intervention som båda bidrar till att hålla priserna uppe. EU:s jordbrukspolitik har dock genomgått en rad reformer under de senaste två decennierna, vilka har bidragit till att jordbruksstöden verkar vara mindre 5 Jordbruksverket (2011) Matkonsumtionens senaste utveckling köttkonsumtionen stiger igen. PM Svenska matvanor och priser, april 2011 10
prishöjande. Jordbrukspolitikens påverkan på priserna varierar dock mellan olika produkter 6. Köksväxter, färska och frysta Frukter och bär, färska och frysta 70 65 60 55 50 45 40 35 30 25 20 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 prel. Figur 9 Totalkonsumtionen av frukt och grönsaker, kg/person, 1980-2009 Källa: Jordbruksverket, statistikdatabasen 3 Slutsatser Konsumtionen av produkter med ett högt fett- och/eller sockerinnehåll ökade 2009. Detta kan vara ett trendbrott efter en flera år lång period där konsumtionen av sådana produkter visat en nedåtgående trend. Även konsumtionen av starköl och vin har ökat vilket på lång sikt kan ha konsekvenser för folkhälsan. Åren 2008 och 2009 präglades av lågkonjunktur och studier har visat att konsumenterna i sådana situationer kan välja att unna sig sötsaker med mera. Då tycks heller inte priset påverka konsumtionen så mycket, utan det är andra faktorer som styr. Priserna påverkar konsumtionen olika beroende på produkt. Frukt består av många olika produkter, både baslivsmedel och dyrare varor. De nominella kilopriserna varierar således mycket beroende på produkt. För en stor grupp konsumenter tillhör många av produkterna inom frukt en lyxkonsumtion, just för att priserna är relativt höga. Konsumtionen av färsk frukt och färska bär har minskat mellan 2008 och 2009, vilket kan bero på prisökningarna av dessa produkter under de senaste åren. Konsumtionen av grönsaker visar dock på en fortsatt ökande trend, och grönsakspriserna har heller inte ökat lika mycket som fruktpriserna. Det är nödvändigt att analysera de följande årens konsumtionssiffror när de finns i sin helhet för att bedöma utvecklingen på lång sikt och se om förändringarna kan betraktas som trendbrott. 6 Jordbruksverket (2010) Svenska matvanor och matpriser - Prisutvecklingen de senaste åren. Rapport 2010:20 11
Publikationer inom samma område 1. Svenska matvanor och matpriser - Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt, pm 2010-06-30 2. Svenska matvanor och matpriser Prisutvecklingen under de senaste åren, rapport 2010:20 3. Svenska matvanor och matpriser Matkonsumtionens senaste utveckling: köttkonsumtionen stiger igen, rapport 2011:18 12
Rapporten kan beställas från Jordbruksverket 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036-34 04 14 E-post: jordbruksverket@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-11/19-SE RA11:19