Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Ökad totalkonsumtion av köksväxter. Från råvaror till förädlade livsmedel
|
|
- Camilla Sandberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 JO 44 SM 80 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter till och med 207 Food consumption and nutritive values, data up to 207 I korta drag Ökad totalkonsumtion av köksväxter Totalkonsumtionen som mäter den totala förbrukningen av råvaror för humankonsumtion, av köksväxter har under perioden nästan fördubblats till 80 kg. Sedan 20 har dock konsumtionen varit i stort sett oförändrad mellan kg per person och år. Från råvaror till förädlade livsmedel För många varugrupper syns en långsiktig utveckling från livsmedel av råvarukaraktär till mer förädlade produkter. Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan kg per person och år under perioden , medan direktkonsumtionen av socker (bland annat strö- och bitsocker) har minskat med 67 %. Samtidigt har direktkonsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, även om ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år Samma utvecklingsmönster kan även urskiljas när det gäller för varugrupperna potatis, bröd och spannmålsprodukter samt mejeriprodukter. Under perioden har kontinuerlig minskning av mjölk skett, medan konsumtionen av ost har ökat. Ökad energitillförsel Från 980 till 207 har den totala energitillförseln från livsmedel (exklusive alkohol) ökat från till kj (eller till kcal) per person och dag. Det är främst energitillförseln från protein som ökat under perioden, detta kan till stor del förklaras av ökad köttkonsumtion. Simon Lind, statistik@jordbruksverket.se Statistiken har producerats av Statens Jordbruksverk, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den december 208. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Joakim Stymne, SCB.
2 Statens Jordbruksverk 2 JO 44 SM 80 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Allmänt 5 Totalkonsumtionen av livsmedel 5 Direktkonsumtionen av livsmedel 7 Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel 8 Tabeller 0 Teckenförklaring 0 a. Bröd och spannmålsprodukter, miljoner kg b. Bröd och spannmålsprodukter, kg per person och år 2 2a. Kött och köttvaror, miljoner kg 3 2b. Kött och köttvaror, kg per person och år 4 3a. Fisk, kräftdjur och blötdjur, miljoner kg 5 3b. Fisk, kräftdjur och blötdjur, kg per person och år 6 4a. Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett, miljoner kg 7 4b. Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett, kg per person och år 8 5a. Köksväxter, miljoner kg 9 5b. Köksväxter, kg per person och år 20 6a. Frukter och bär m.m., miljoner kg 2 6b. Frukter och bär m.m., kg per person och år 22 7a. Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te och kakao, miljoner kg 23 7b. Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te och kakao, kg per person och år 24 8a. Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker, miljoner kg 25 8b. Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker, kg per person och år 26 9a. Totalkonsumtion av vissa varor, miljoner kg eller liter 27 9b. Totalkonsumtion av vissa varor, kg eller liter per person och år Näringsvärden per person och dag 3. Fördelning av energitillförseln på protein, fett, kolhydrater och alkohol , procent Energitillförsel per person och dag Proteintillförsel per person och dag Fettillförsel per person och dag Kolhydrattillförsel per person och dag Tillförsel av retinolekvivalenter per person och dag Tillförsel av C-vitaminer per person och dag Tillförsel av järn per person och dag Tillförsel av kalcium per person och dag Tillförsel av tiamin per person och dag 4 2. Tillförsel av kostfiber per person och dag Tillförsel av alkohol , gram per person och dag 43
3 Statens Jordbruksverk 3 JO 44 SM Faktisk och rekommenderad näringstäthet för vitaminer och mineraler , milligram per MJ 43 Diagram 44. Direktkonsumtion av mjöl, bröd och spannmålsprodukter, kg per person och år Totalkonsumtion av mjöl och gryn, kg per person och år Direkt- och totalkonsumtion av mjöl och gryn, kg per person och år Totalkonsumtion av kött, kg per person och år Direktkonsumtion av vissa fiskprodukter, kg per person och år Direktkonsumtion av mjölk, kg per person och år Direktkonsumtion av syrade produkter, liter per person och år Totalkonsumtion av mjölkprodukter, liter per person och år Totalkonsumtion av matfett, kg per person och år Direktkonsumtion av frukt, kg per person och år 48. Direktkonsumtion av rotfrukter och färska köksväxter, kg per person och år Totalkonsumtion av köksväxter, frukt och bär, kg per person och år Direkt- och totalkonsumtion av socker och sirap, kg per person och år Fördelning av totalkonsumtion av socker, kg per person och år Direktkonsumtion av kaffe och te, kg per person och år 5 6. Direktkonsumtion av glass samt choklad- och konfektyrvaror, kg per person och år 5 7. Direktkonsumtion av malt- och läskedrycker samt mineralvatten, liter per person och år Direktkonsumtion av starköl, vin och sprit, liter per person och år Olika varugruppers bidrat till energitillförseln åren 980, 990, 2000, 200 och 207, procent 53 Fakta om statistiken 54 Detta omfattar statistiken 54 Definitioner och förklaringar 54 Socker 55 Så görs statistiken 56 Direktkonsumtion 56 Totalkonsumtion 56 Kostens näringsinnehåll 56 Beräkningsunderlag 56 Statistikens tillförlitlighet 57 Tillförlitlighet i stora drag 57 Råvaror för vidareförädling av livsmedel 57 Förändringar i konsumtionsmönster 57 Totalkonsumtion 58 Kostens näringsinnehåll 58 Bra att veta 58 Metodförändringar 58 Annan statistik 59 Elektronisk publicering 59
4 Statens Jordbruksverk 4 JO 44 SM 80 In English 60 Summary 60 List of tables 60 List of terms 6
5 Statens Jordbruksverk 5 JO 44 SM 80 Statistiken med kommentarer Allmänt I denna rapport redovisas Jordbruksverkets beräkningar av konsumerade kvantiteter livsmedel i landet till och med år 207. Redovisade uppgifter för år 207 är preliminära. Konsumtionsberäkningarnas tillförlitlighet varierar från vara till vara på grund av att kvaliteten i det underlag som används är varierande. Under åren har översyner av och förändringar i underlag och metoder för beräkningarna genomförts ett flertal gånger. Rådet till användarna av statistiken är därför att tolka förändringar mellan enskilda år med försiktighet. Fokus bör snarare ligga på den långsiktiga konsumtionsutvecklingen (se avsnitten Statistikens tillförlitlighet samt Bra att veta). Konsumtionsberäkningarna redovisas på följande sätt: Direktkonsumtion av livsmedel 2 Totalkonsumtion av livsmedel 3 Näringsinnehåll i livsmedelskonsumtionen Begreppen direktkonsumtion och totalkonsumtion beskrivs mer ingående i avsnittet Fakta om statistiken. Totalkonsumtionen av livsmedel Totalkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabell 9a och per person och år i tabell 9b samt i vissa av diagrammen 8. I Figur A redovisas totalkonsumtionen per person av vissa varugrupper åren 980, 990, 2000, 200 och 207. Med totalkonsumtion av en vara eller varugrupp avses den totala förbrukningen av råvaror för humankonsumtion. Exempelvis mjöl inkluderar således inte enbart inhemskt producerat mjöl och importerat mjöl utan även en uppskattning av mjölinnehållet i importerat bröd, pasta och liknande spannmålsprodukter. Fram till och med redovisningsår 999 innefattade beräkningarna av direktkonsumtionen både konsumerade kvantiteter av livsmedel samt ett till detaljhandelspris uppskattat värde av konsumtionen. Från och med redovisningsår 2000 redovisas endast beräkningar av konsumerade kvantiteter. 2 Redovisning av konsumerade kvantiteter i den form som produkterna når konsumenten, det vill säga. som jordbruksprodukter, halvfabrikat, djupfrysta varor och färdiglagad mat. 3 Förbrukning av råvaror för humankonsumtion
6 Statens Jordbruksverk 6 JO 44 SM 80 Figur A. Totalkonsumtion av vissa varor 980, 990, 2000, 200 och 207, kg/liter per person och år Kg/Liter Under perioden har totalkonsumtionen av kött ökat med 35 % till 86 kg per person och år, de senaste åren har ingen ökning skett. Fjäderfäkött är den undergrupp inom kött som har ökat mest, drygt en femdubbling har skett sedan år 980. Totalkonsumtionen av köksväxter har nästan fördubblats till 80 kg och frukt har ökat med 22 % till 02 kg per person och år. Däremot har mjölk och syrade produkter minskat från 85 till 06 liter per person, en minskning med 43 %. Även matfett har minskat under samma period, från 25 till 7 kg per person och år. Detta motsvarar en minskning med 30 %. Mjöl och gryn var som högst i början av 2000 talet, för att sedan minska och 207 uppgå till 62 kg per person och år vilket är i nivå med 980. Totalkonsumtionen av socker och sirap har varierat mellan kg per person under perioden År 207 var den 38 kg per person. 206 har en översyn gjorts för beräkningen av socker och data har reviderats från och med
7 Statens Jordbruksverk 7 JO 44 SM , därför är uppgifterna för åren före 995 inte helt jämförbara med senare år. Se även avsnittet Socker under Fakta om statistiken på sidan 55. Direktkonsumtionen av livsmedel Direktkonsumtionen av livsmedel redovisas för riket i tabellerna a 8a och per person och år i tabellerna b 8b. Nedan i resten av avsnittet kommenteras utvecklingen per person och år, främst för perioden Utvecklingen presenteras även i diagram 8. Konsumtionen av bröd och konditorivaror har under perioden ökat med 46 % till 73 kg per person, medan mjöl och gryn har minskat med 22 % till 6 kg. Övriga mjölprodukter, där bl.a. pasta ingår, har fördubblats till 2 kg per person. Konsumtionen av färskt och fryst kött har ökat med 89 % till 52 kg per person och år. Hela denna ökning skedde under perioden Fjäderfäkött är det köttslag som har ökat mest, från 4 till 22 kg per person och år. Nötkött har fördubblats från drygt 6 till 2 kg medan griskött har varierat mellan 9 7 kg per person och år. Övrigt färskt och fryst kött 4 har haft en stabil nivå runt 3 kg per person och år. Konsumtionen av charkuterivaror och konserver 5 har åren varierat mellan kg per person och år. Konsumtionen av frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat nådde en högsta nivå på cirka 8 kg per person och år i mitten av 2000-talet. Denna ökning med över 200 % sedan år 980 har sedan följts av en minskning. Figur B. Direktkonsumtion av kött, kg per person och år Kg Nötkött Griskött Fjäderfäkött Övrigt färskt och fryst kött Charkuterivaror och konserver Frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött Konsumtionen av filead fryst fisk har under perioden varierat mellan 2 och 4 kg per person och år, medan beredd eller konserverad fisk och beredda eller konserverade kräft- och blötdjur sammanlagt har ökat med 8 % till 9 kg per person. Sedan år 2000 görs inga beräkningar av konsumtionen av färsk fisk, 4 Får-, ren- och viltkött samt hemslakt (kalv, gris och får). 5 Inklusive innanmat
8 Statens Jordbruksverk 8 JO 44 SM 80 eftersom metoden och dataunderlaget för sådana beräkningar anses vara alltför otillförlitligt. Konsumtionen av mjölk toppade runt 980 med omkring 80 liter per person och år, varefter den minskat med 44 % till 03 liter år 207. Däremot har grädde ökat, totalt sett med 38 % till 0 kg sedan år 980. För tunn grädde minskade emellertid konsumtionen under 980-talet, för att därefter ligga på en konstant nivå till mitten av 990-talet och öka något i början av 2000-talet. Konsumtionen av tjock grädde ökade under 980- och 990-talen. Under perioden skedde en minskning för att därefter öka igen. Sedan år 980 har ost ökat med 37 % till 9 kg medan smör och margarin minskat med 35 % till 4 kg per person och år. De senaste åren har dock konsumtionen av matfett legat relativt konstant. Konsumtionen av färska köksväxter har ökat från år 960 till 207. Sedan år 980 har färska köksväxter mer än fördubblats till 46 kg per person och år. Konsumtionen av rotfrukter har utvecklats på liknande sätt och låg år 207 på 2 kg per person. Inom området frukt och bär har den största förändringen skett för bananer, meloner och övriga frukter, som sedan år 980 har ökat från 9 till 28 kg per person. Direktkonsumtionen av socker har minskat sedan år 960. Under de senaste åren har dock minskningen avstannat. Från år 980 har minskningen varit 69 % och var 6 kg per person år 207. Samtidigt har konsumtionen av choklad och konfektyrvaror samt läskedrycker, cider m.m. ökat kraftigt, dock har ökningstakten inte varit lika dramatisk efter år År 207 var konsumtionen av choklad- och konfektyrvaror 5 kg per person, vilket motsvarar en ökning på 57 % sedan 980. Konsumtionen av läskedrycker, cider m.m. har under samma period nästan tredubblats till 96 liter år 207. Mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämnen kan inte särskiljas från denna varugrupp och har i viss mån bidragit till den kraftiga ökningen totalt sett. Näringsinnehåll i konsumerade livsmedel Näringsinnehållet i konsumerade livsmedel redovisas i tabellerna Det ska påpekas att näringsinnehållet baseras på leveranser av livsmedel från producenter till enskilda hushåll och storhushåll och står inte för vad som faktiskt äts då svinn i hushåll och storhushåll inte är avdraget. Den totala energitillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden från (2 900 kcal) till kj (3 200 kcal) per person och dag. En översyn av beräkningarna har emellertid gjorts i år så uppgifterna för 207 är inte helt jämförbara med tidigare år. Av energitillförseln år 207 kom 28 % från bröd och spannmålsprodukter, 2 % från kött och köttvaror samt 22 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett. Socker, sirap, choklad- och konfektyrvaror, glass samt malt- och läskedrycker m.m. svarar tillsammans för 8 % av den totala energitillförseln. Sedan år 980 har energitillförseln från protein ökat, de senaste åren har dock ökningen avstannat. Energitillförseln från kolhydrater ökade till mitten av 2000-talet för att sedan minska. Energitillförseln från fett har minskat från år 980 för att de senaste åren återigen öka något. Den totala proteintillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) ökade under perioden från 87 till 05 g per person och dag, Av proteintillförseln år 207 kom 22 % från bröd och spannmålsprodukter, 30 % från kött och köttvaror samt 24 % från mjölk, mjölkprodukter, ägg och matfett.
9 Statens Jordbruksverk 9 JO 44 SM 80 Den totala fettillförseln har under perioden ökat från 26 och 37 g per person och dag. Av fettillförseln kom 2 % från bröd och spannmålsprodukter, 9 % från kött och köttvaror, 22 % från matfett och 2 % från övriga mjölkprodukter samt ägg. År 207 uppgick den totala kolhydrattillförseln från livsmedel (exklusive alkoholhaltiga drycker) till 343 g per person och dag. Av kolhydrattillförseln kom 45 % från bröd och spannmålsprodukter, 5 % från mjölkprodukter, 24 % från frukt och grönt (inklusive potatis) och sammanlagt 23 % från socker, malt- och läskedrycker samt andra livsmedel (främst choklad, konfektyrvaror och glass). Tillförseln av C-vitaminer har ökat mellan åren 980 och 207, vilket främst är en följd av ökad konsumtion av gruppen frukt och grönt (inklusive potatis). År 207 svarade denna grupp för 95 % av tillförseln av C-vitamin. Tillförseln av kalcium har varit i stort sett konstant under perioden Den klart viktigaste kalciumkällan är mjölkprodukter som år 207 svarade för 62 % av den totala tillförseln. Grupperna bröd och spannmålsprodukter samt frukt och grönt (inklusive potatis) svarade för % respektive 0 % av kalciumtillförseln.
10 Statens Jordbruksverk 0 JO 44 SM 80 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure
11 Statens Jordbruksverk JO 44 SM 80 a. Bröd och spannmålsprodukter, miljoner kg a. Bread and cereals, million kg Vara prel. Vetemjöl 2,8 94,3 4,0 3,0 96,9 83,6 8,9 76,2 7,3 2 Rågmjöl 4,2 2,9 2,9 2,2,2,6,7,7,7 3 Mjöl från blandningar av vete och råg samt mjöl av annan spannmål 8,8 4,9 7,9 5,5 9,0 5,3 3,8 3,6 3,3 4 Risgryn 7,9, 9,2 33,4 35,3 50,2 57,0 60,7 55,4 5 Havregryn samt gryn och flingor av annan spannmål 20,2 7,3 20,2 24, 2,7 33,4 35,5 39,4 32,8 6 Summa mjöl och gryn 72,9 40,5 74,2 88,2 64, 74, 79,9 8,6 64,4 7 Mixer m.m. beredda av mjöl eller stärkelse 4,2 5,0 3,5 5, 4,5 4,8 3,0 5,3 3,0 8 Vällingpulver 3,0 3,5 2,3 0,7 7,5 6,4 5, 5,4 4,6 9 Pasta och liknande produkter 6, 0,0 9,5 36,6 63,4 90,6 93, 9,5 88,2 0 Majsflingor, rostat ris, ostbågar, popcorn 4,5 9,3 3,0 28,4 37,0 44,2 27,3 27,7 22,5 Summa mjölprodukter exkl. bröd och konditorivaror 7,8 37,8 48,3 80,8 2,4 46,0 28,5 30,0 8,4 2 Knäckebröd och flatbröd 2, 3 49,3 47,6 50,9 47,9 3,9 30,7 29,2 34,3 35,8 3 Skorpor och skorpmjöl 3 0,5 2,8 2,4 8,2 5, Mjukt matbröd (inklusive tunnbröd) 2 23,4 245, 254,7 264,9 400,4 53,5 494,0 52, 509,0 5 Kex, rån och torra småkakor 24,6 39,8 39,3 53,2 43,2 4,3 4,2 45, 56,0 6 Bullar, vetelängder, wienerbröd och annat mjukt kaffebröd 7 Bakelser, tårtor, sockerkakor och övriga bakverk (inklusive crêpes, pizzor, piroger) 75,4 65, 37,0 32,3 55,8 37,2 56, 58,6 56,6 34, 3,8 22, 39,2 55,0 0,4 83,2 80,0 80,5 8 Summa bröd och konditorivaror 425,3 442,2 46,4 445,7 59,4 733, 703,7 730,0 737,8 Inklusive ströbröd framställt av knäckebröd. 2 Från och med år 995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. 3 Från och med år 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl med knäckebröd och flatbröd.
12 Statens Jordbruksverk 2 JO 44 SM 80 b. Bröd och spannmålsprodukter, kg per person och år b. Bread and cereals, kg per capita and year Vara prel. Vetemjöl 6,3,7 3,7 3,2 0,9 8,9 8,4 7,7 7, 2 Rågmjöl 0,6 0,4 0,4 0,3 0, 0,2 0,2 0,2 0,2 3 Mjöl från blandningar av vete och råg samt mjöl av annan spannmål 2,5,9 2,2,8,0 0,6 0,4 0,4 0,3 4 Risgryn,0,4 2,3 3,9 4,0 5,4 5,8 6, 5,5 5 Havregryn samt gryn och flingor av annan spannmål 2,7 2, 2,4 2,8 2,4 3,6 3,6 4,0 3,3 6 Summa mjöl och gryn 23, 7,5 2,0 22,0 8,5 8,6 8,4 8,3 6,3 7 Mixer m.m. beredda av mjöl eller stärkelse 0,6 0,6 0,4 0,6 0,5 0,5 0,3 0,5 0,3 8 Vällingpulver 0,4,7,5,3 0,8 0,7 0,5 0,5 0,5 9 Pasta och liknande produkter 0,8,2 2,3 4,3 7, 9,7 9,5 9,2 8,8 0 Majsflingor, rostat ris, ostbågar, popcorn 0,6,2,6 3,3 4,2 4,7 2,8 2,8 2,2 Summa mjölprodukter exkl. bröd och konditorivaror 2,4 4,7 5,8 9,4 2,7 5,6 3, 3,,8 2 Knäckebröd och flatbröd 2, 3 6,6 5,9 6, 5,6 3,6 3,3 3,0 3,5 3,6 3 Skorpor och skorpmjöl 3,4,6,5,0 0, Mjukt matbröd (inklusive tunnbröd) 2 30,9 30,5 30,6 30,9 45, 54,8 50,4 5,6 50,6 5 Kex, rån och torra småkakor 3,3 5,0 4,7 6,2 4,9 4,4 4,2 4,5 5,6 6 Bullar, vetelängder, wienerbröd och annat mjukt kaffebröd 7 Bakelser, tårtor, sockerkakor och övriga bakverk (inklusive crêpes, pizzor, piroger) 0, 8,0 4,5 3,8 6,3 4,0 5,7 5,9 5,6 4,6 4,0 2,7 4,6 6,2,8 8,5 8, 8,0 8 Summa bröd och konditorivaror 56,9 55,0 50, 52, 66,7 78,2 7,8 73,6 73,4 Inklusive ströbröd framställt av knäckebröd. 2 Från och med år 995 redovisas tunnbröd tillsammans med mjukt matbröd. 3 Från och med år 2003 redovisas skorpor och skorpmjöl med knäckebröd och flatbröd.
13 Statens Jordbruksverk 3 JO 44 SM 80 2a. Kött och köttvaror, miljoner kg 2a. Meat and meat products, million kg Vara prel. 20 Hemslakt av kalv, gris och får, 2 4,8 8,2 3,6 3,2 3,0 3,3 3, 3,2 3,2 2 Kalvkött, färskt och fryst 3 3,3, 7,4 3, Nötkött inklusive kalv, färskt och fryst 3, 4, 5, 6 58,2 39,2 43, 57,6 94,9 4,4 24,7 26,0 24,2 23 Griskött, färskt och fryst 4, 5, 6 70,8 79,5 03,5 88,0 33,8 5,8 49,5 49,4 44,9 24 Fårkött, färskt och fryst 4, 5, 7,6 3,9 4,6 5,7 6,5 0,4 2,8 3,6 4, 25 Fjäderfäkött, färskt och fryst 4,,5 26,3 35,4 46,5 04,4 58,3 203,6 27,7 222,3 26 Renkött, färskt och fryst 8, 0,8,3 0,4 2,5,4,6,0,3, 27 Kött av hare, älg och annat vilt, färskt och fryst 9, 0 5,6 6,8 9,9 22,6 7,9 7,4 6,8 7,0 7,6 Kött exklusive fjäderfäkött, fryst 7.. 9,9 0, Summa kött, färskt och fryst 77,6 96,2 228,3 229,5 36,9 457,2 5,5 528, 527,5 29 Lever, njure och tunga 4, 0 5,4 6,4 3,7 4,2 6,5 6,0 5,7 5,6 5,7 30 Skinka, kassler och andra oblandade charkuterivaror 4 3 Korv, pastejer och andra blandade charkuterivaror 4 6,0 20,5 30,4 39,5 49,6 47,6 43, 4,8 42,4 24,6 52,7 52,9 26,0 33,7 60,3 36,3 36,2 40,6 32 Köttkonserver 4 (exklusive köttsoppor) 20,2 3,9 23,3 5,3 8,7 3,8,4 0,6,8 33 Summa charkuterivaror och konserver (inklusive innanmat) 66,2 2,5 20,3 85,0 98,5 27,7 96,3 94,2 200,4 36 Frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött ,4 44,2 78,3 99,2 94,8 94,7 80,4 Uppgifterna avser vara med ben. 2 Från och med år 2000 används annat underlag än tidigare, varför jämförelse med tidigare år bör göras med försiktighet. 3 Från och med år 995 redovisas kalv- och nötkött tillsammans. 4 Från och med år 996 används annat underlag än tidigare, varför jämförelse med tidigare år bör göras med försiktighet. 5 Inklusive köttinnehållet i viss (till och med 975 all) färdiglagad mat. 6 Uppgifterna från och med år 980 är inte helt jämförbara med dem som redovisats tidigare år. 7 Fryst kött ingår år 960 samt från och med år 988 i respektive köttslag. 8 Från och med år 986 ingår fryst renkött. 9 Inklusive vissa kvantiteter fryst kött. 0 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Från och med år 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar, dessutom har vissa ändringar gjorts i underlaget.
14 Statens Jordbruksverk 4 JO 44 SM 80 2b. Kött och köttvaror, kg per person och år 2b. Meat and meat products, kg per capita and year Vara prel. 20 Hemslakt av kalv, gris och får, 2 2,0,0 0,4 0,4 0,3 0,4 0,3 0,3 0,3 2 Kalvkött, färskt och fryst 3,8,4 0,9 0, Nötkött inklusive kalv, färskt och fryst 3, 4, 5, 6 7,8 4,9 5,2 6,7 0,7 2,2 2,9 2,7 2,3 23 Griskött, färskt och fryst 4, 5, 6 9,5 9,9 2,5 0,3 5, 6,2 5,4 5, 4,4 24 Fårkött, färskt och fryst 4, 5, 7 0,2 0,5 0,6 0,7 0,7,,3,4,4 25 Fjäderfäkött, färskt och fryst 4,,5 3,3 4,3 5,4,8 6,9 2,0 2,9 22, 26 Renkött, färskt och fryst 8, 0 0,2 0,2 0,0 0,3 0,2 0,2 0, 0, 0, 27 Kött av hare, älg och annat vilt, färskt och fryst 9, 0 0,7 0,9 2,4 2,6 2,0,9,7,7,7 Kött exklusive fjäderfäkött, fryst 7.. 2,5, Summa kött, färskt och fryst 23,7 24,4 27,5 26,8 40,8 48,8 52,8 53,2 52,4 29 Lever, njure och tunga 4, 0 0,7 0,8 0,4 0,5 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 30 Skinka, kassler och andra oblandade charkuterivaror 4 3 Korv, pastejer och andra blandade charkuterivaror 4 2, 2,5 3,7 4,6 5,6 5, 4,4 4,2 4,2 6,7 9,0 8,4 4,7 5, 7, 4, 3,7 4,0 32 Köttkonserver 4 (exklusive köttsoppor) 2,7 4,0 2,8,8,0 0,4,2,,2 33 Summa charkuterivaror och konserver (inklusive innanmat) 22,2 26,3 25,3 2,6 22,4 23,2 20,2 9,6 9,9 36 Frysta köttprodukter och fryst färdiglagad mat innehållande kött ,5 5,2 8,8 0,6 9,8 9,5 8,0 Uppgifterna avser vara med ben. 2 Från och med år 2000 används annat underlag än tidigare, varför jämförelse med tidigare år bör göras med försiktighet. 3 Från och med år 995 redovisas kalv- och nötkött tillsammans. 4 Från och med år 996 används annat underlag än tidigare, varför jämförelse med tidigare år bör göras med försiktighet. 5 Inklusive köttinnehållet i viss (till och med 975 all) färdiglagad mat. 6 Uppgifterna från och med år 980 är inte helt jämförbara med dem som redovisats tidigare år. 7 Fryst kött ingår år 960 samt från och med år 988 i respektive köttslag. 8 Från och med år 986 ingår fryst renkött. 9 Inklusive vissa kvantiteter fryst kött. 0 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt material och är därför osäkra. Från och med år 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar, dessutom har vissa ändringar gjorts i underlaget.
15 Statens Jordbruksverk 5 JO 44 SM 80 3a. Fisk, kräftdjur och blötdjur, miljoner kg 3a. Fish, crustaceans and molluscs, million kg Vara prel. 38 Plattfisk, hel, styckad eller filead, färsk 39 Torskfisk, hel, styckad eller filead, färsk 40 Sillfisk, hel, styckad eller filead, färsk 4 Laxfisk, hel, styckad eller filead, färsk, 2 42 Annan, saltvattenfisk, hel, styckad eller filead, färsk 43 Sötvattenfisk, hel, styckad eller filead, färsk, 2 6,9 6,6 4,7 5, , 5,5 9,0 9, ,6 9,8 3,0 6, ,4 3,8 5,0, ,5 4,5 2,5 2, ,7 0,6 2,2 9, Summa färsk fisk 86,2 60,8 46,4 55, Filead fryst fisk 8,5 9,2 20, 22,8 5,7 34,9 35,9 34,2 26, Saltad, kryddad, torkad och rökt fisk 52 Kaviar och andra beredningar av fiskrom 6,3 5,6 9,8 8,2 0,2 2,4 8,8 7,7 0,2 2,4 4,8 5,3 6, 8,0 8,4 0,5 0,4 0, 53 Sillkonserv 3,5 6,8 5,4,7 2,7 9,2 23,6 27,9 22,9 54 Fiskkonserver, andra slag (exklusive kaviar och fiskbullar) Fiskfiléer samt annan beredd fisk (färdiglagade fiskrätter, fiskbullar m.m.) 57 Summa konserver och beredd fisk,7 3,5 6,4 7,7 7,3,7 9,9 9,9 8,8 3,0 9,8 9,6 23,6 28,9 23,9 2,9 22,9 20,7 36,9 50,5 56,5 57,3 67, 85,6 74,7 78,7 72,7 58 Kräft- och blötdjur, färska, frysta, saltade, torkade, ej konserver 3,0 6,2,7 3, Kräft- och blötdjur, beredda eller konserverade 2,0 6,5 6,7 9,9 4,0 20,8 8,5 9,8 7,7 Från och med år 2000 redovisas inte konsumtionen av varorna samt 58 på grund av att dataunderlaget anses alltför osäkert. 2 Produktion inom vattenbruket ingår här.
16 Statens Jordbruksverk 6 JO 44 SM 80 3b. Fisk, kräftdjur och blötdjur, kg per person och år 3b. Fish, crustaceans and molluscs, kg per capita and year Vara prel. 38 Plattfisk, hel, styckad eller filead, färsk 39 Torskfisk, hel, styckad eller filead, färsk 40 Sillfisk, hel, styckad eller filead, färsk 4 Laxfisk, hel, styckad eller filead, färsk, 2 42 Annan, saltvattenfisk, hel, styckad eller filead, färsk 43 Sötvattenfisk, hel, styckad eller filead, färsk, 2 0,9 0,8 0,6 0, ,5,9,, ,2 2,5,6, ,3 0,5 0,6, ,2 0,6 0,3 0, ,4,3,5, Summa färsk fisk,5 7,6 5,6 6, Filead fryst fisk, 2,4 2,4 2,7,8 3,7 3,7 3,4 2, Saltad, kryddad, torkad och rökt fisk 52 Kaviar och andra beredningar av fiskrom 2,2,9,2 0,9,,3 0,9 0,8,0 0,3 0,6 0,6 0,7 0,9 2,0,,0,0 53 Sillkonserv,8 2,,9,4,4 2,0 2,4 2,8 2,3 54 Fiskkonserver, andra slag (exklusive kaviar och fiskbullar) Fiskfiléer samt annan beredd fisk (färdiglagade fiskrätter, fiskbullar m.m.) 57 Summa konserver och beredd fisk 0,2 0,4 0,8 0,9 0,8,2,0,0 0,9 0,4,2 2,3 2,8 3,3 2,5 2,2 2,3 2, 4,9 6,3 6,8 6,7 7,6 9, 7,6 7,9 7,2 58 Kräft- och blötdjur, färska, frysta, saltade, torkade, ej konserver 0,4 0,8,4, Kräft- och blötdjur, beredda eller konserverade 0,3 0,8 0,8,2,6 2,2,9 2,0,8 Från och med år 2000 redovisas inte konsumtionen av varorna samt 58 på grund av att dataunderlaget anses alltför osäkert. 2 Produktion inom vattenbruket ingår här.
17 Statens Jordbruksverk 7 JO 44 SM 80 4a. Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett, miljoner kg 4a. Milk, cream, cheese, eggs and fats, million kg Vara prel. 60 Jordbrukarnas direktförsäljning och hemmaförbrukning av mjölk 28,3 92,2 45,6 24,0 2, 5,7 4,2 3,9 3,8 6 Lättmjölk samt minimjölk<,0 %, 2 34,3 78,5 465,9 30,9 20,2 73,3 52,9 44,0 39,2 62 Mellanmjölk m.m.,0 2,0 % ,3 44,8 452,7 4,9 390,6 384,3 63 Standardmjölk >2,0 % 868,4 943,5 820,5 464,4 326,5 247,3 23,2 24,4 23,8 64/66 Syrade produkter <,0 %.. 7,0 32,8 59,5 63,0 62,7 5,2 42,8 42,0 67 Syrade produkter,0 2,0 % ,2 36,7 47,0 63,3 58,6 57,7 65/68 Syrade produkter >2,0 %, 3 57,5 9,2 55, 64,2 62, 97, 94, 98,2 96, 69 Summa mjölk 24,5 322,3 520,0 324,5 252,4 85,8 090,7 052,5 036,8 70 Tunn grädde <29 % 4 20,0 5,9 4,3 0,7 7,9 8,8 2,9 5,7 4,6 7 Gräddfil, inklusive matyoghurt. 4,0 7,4 9,2 4,0 4,7 0,0 2,7 2,7 72 Tjock grädde >29 % 4 2,7 29,5 40,0 53, 55,7 66,0 74,4 77,4 74,8 73 Summa grädde 4,7 49,4 6,7 73,0 87,6 99,5 06,3 05,8 02, 74 Mjölkpulver,2,4, 0,7 0,3 0, 0,2 0,2 0,2 75 Hårdost 5 47,2 57,0 94,7,7,6 9,9 32,4 33,6 33, 76 Smältost 2,0 4, 7,5 7,2 8,,0 9,5 9,8 9, Ost, andra slag 5 5,8 0,4 3,9 20,3 26,6 38, 5,3 47,2 47,2 79 Summa ost 5 55,0 7,5 6, 39,2 46,3 69,0 93,2 90,5 90,2 80 Ägg 6 8, 89,0 93,4 99,9 92,6 99,2 0,2 8,4 6, 82 Smör 69,6 43,3 29, 9,2,4 2,2 25,8 25,8 25,5 83 Hushållsmargarin exklusive lättmargarin 7 9,6 20,9 30,3 99,7 77,5 52,4 59,4 60,8 65,3 84 Lättmargarin.. 5,7 36,8 43,7 33,5 48,2 48,5 45,8 85 Summa smör och margarin 6,2 64,2 75, 55,7 32,6 07,0 33,4 35, 36,5 87 Matolja ,8 8,0 3,4 22,3 9,2 4,9 88 SUMMA MATFETT 6,2 64,2 75, 62,5 40,6 20,4 55,8 54,3 5,5 Uppgifterna avser miljoner liter. 2 Inklusive skummjölk Exklusive import av frukt- och bäryoghurt Uppgiften för år 960 avser samtliga syrade produkter. 4 Från och med år 2000 används fetthaltgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. 5 Uppgifterna är inte helt jämförbara med dem som redovisats för senare år. 6 Uppgifterna är osäkra på grund av bristfälligt grundmaterial. 7 Från och med 980 ingår Bregott. 8 Uppgifterna från och med år 2005 är inte helt jämförbara med tidigare år.
18 Statens Jordbruksverk 8 JO 44 SM 80 4b. Mjölk, grädde, ost, ägg och matfett, kg per person och år 4b. Milk, cream, cheese, eggs and fats, kg per capita and year Vara prel. 60 Jordbrukarnas direktförsäljning och hemmaförbrukning av mjölk 37,6,5 5,5 2,8,4 0,6 0,4 0,4 0,4 6 Lättmjölk samt minimjölk <,0 %, 2 4,6 22,2 56, 36,3 23,7 8,5 5,6 4,5 3,8 62 Mellanmjölk m.m.,0 2,0 %... 34,2 49,8 48,3 42,0 39,4 38,2 63 Standardmjölk >2,0 % 6, 7,3 98,7 54,3 36,8 26,4 2,8 2,6 2,3 64/66 Syrade produkter <,0 %.. 2, 3,9 7,0 7, 6,7 5,2 4,3 4,2 67 Syrade produkter,0 2,0 %......, 4, 5,0 6,5 5,9 5,7 65/68 Syrade produkter >2,0 %, 3 7,7,3 8,7 9,2 8,3 2,0 9,8 20,0 9,5 69 Summa mjölk 66,0 64,4 82,9 54,8 4,2 26,4,3 06, 03, 70 Tunn grädde <29 % 4 2,7 2,0,7,3 2,0 2,0 2,2,6,4 7 Gräddfil, inklusive matyoghurt. 0,5 0,9,,6,6,0,3,3 72 Tjock grädde >29 % 4 2,9 3,7 4,8 6,2 6,3 7,0 7,6 7,8 7,4 73 Summa grädde 5,6 6, 7,4 8,5 9,9 0,6 0,8 0,7 0,2 74 Mjölkpulver 0,2 0,2 0, 0, 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 75 Hårdost 5 6,3 7,,4 3, 2,6 2,8 3,5 3,5 3,2 76 Smältost 0,3 0,5 0,9 0,8 0,9,2,0,0, Ost, andra slag 5 0,8,3,7 2,4 3,0 4, 5,2 4,8 4,7 79 Summa ost 5 7,4 8,9 4,0 6,3 6,5 8,0 9,7 9,2 8,9 80 Ägg 6 0,8,,2,7 0,4 0,6,2,9,5 82 Smör 9,3 5,4 3,5 2,2,3 2,3 2,6 2,6 2,5 83 Hushållsmargarin exklusive lättmargarin 7 2,2 5,0 5,7,6 8,7 5,6 6, 6, 6,5 84 Lättmargarin..,9 4,3 4,9 3,6 4,9 4,9 4,6 85 Summa smör och margarin 2,6 20,4 2, 8,2 4,9,4 3,6 3,6 3,6 87 Matolja ,8 0,9,4 2,3,9,5 88 SUMMA MATFETT 2,6 20,4 2, 9,0 5,8 2,8 5,9 5,6 5, Uppgifterna avser liter per person och år. 2 Inklusive skummjölk Exklusive import av frukt- och bäryoghurt år Uppgiften för år 960 avser samtliga syrade produkter. 4 Från och med år 2000 används fetthaltgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. 5 Uppgifterna är inte helt jämförbara med dem som redovisats för senare år. 6 Uppgifterna är osäkra på grund av bristfälligt grundmaterial. 7 Från och med 980 ingår Bregott. 8 Uppgifterna från och med år 2005 är inte helt jämförbara med tidigare år.
19 Statens Jordbruksverk 9 JO 44 SM 80 5a. Köksväxter, miljoner kg 5a. Vegetables, million kg Vara prel. 89 Morötter ,7 7,0 7,8 07,7 02, 0,7 90 Övriga rotfrukter ,0 2,8 4, 9,4 8,7 7,0 9 Summa rotfrukter 54, 69,4 50,9 76,7 83,8 85,9 27, 20,9 8,8 92 Gurkor ,6 37,8 52, 60,2 66,9 63,4 93 Lök , 64,6 69,0 93,2 84,5 89,0 94 Purjolök ,2 2,6 0,9 0,3 9,3 9,9 95 Blomkål ,3 9, 0, 4,7 5, 8,3 96 Vitkål, rödkål, brysselkål, grönkål och broccoli, ,6 46,7 50,3 45,0 48,0 49,5 97 Sallad, , 49,2 53, 58,6 55,8 55,3 98 Tomater , 76,0 92,3 95,7 97,9 89,8 99 Övriga köksväxter, färska, ,5 47,8 77,4 84,0 84,9 9,0 00 Summa köksväxter, färska 06,6 65,6 80,0 247,5 343,8 45,2 46,7 462,4 466, 0-02 Rotfrukter och övriga köksväxter, frysta eller torkade 8,0 25,4 36,7 40,8 45,0 59, 6,8 6,8 6,8 03 Köksväxter, inlagda i ättika,2 24,0 28,2 28,8 29,0 29,7 30,4 32,8 32,8 04 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika 22,7 3,9 43,2 75,0 82,3 5, 2,2 29,8 27,7 Producenternas hemmaförbrukning ingår inte från och med år Från och med år 2005 ingår salladskål i vara 99. Åren ingick salladskål i vara 96 och dessförinnan i vara 97.
20 Statens Jordbruksverk 20 JO 44 SM 80 5b. Köksväxter, kg per person och år 5b. Vegetables, kg per capita and year Vara prel. 89 Morötter ,4 8,0 7,7,0 0,3 0, 90 Övriga rotfrukter......,5,4,5 2,0,9,7 9 Summa rotfrukter 7,2 8,6 6, 9,0 9,4 9,2 3,0 2,2,8 92 Gurkor ,8 4,3 5,6 6, 6,7 6,3 93 Lök ,5 7,3 7,4 9,5 8,5 8,8 94 Purjolök......,,4,2, 0,9,0 95 Blomkål......,,0,,5,5,8 96 Vitkål, rödkål, brysselkål, grönkål och broccoli, ,9 5,3 5,4 4,6 4,8 4,9 97 Sallad, ,0 5,5 5,7 6,0 5,6 5,5 98 Tomater ,3 8,6 9,8 9,8 9,9 8,9 99 Övriga köksväxter, färska, ,3 5,4 8,3 8,6 8,6 9,0 00 Summa köksväxter, färska 4,3 20,6 2,7 28,9 38,8 44,3 47, 46,6 46, Rotfrukter och övriga köksväxter, frysta eller torkade 2,4 3,2 4,4 4,8 5, 6,3 6,3 6,2 6, 03 Köksväxter, inlagda i ättika,5 3,0 3,4 3,4 3,3 3,2 3, 3,3 3,3 04 Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika 3,0 4,0 5,2 8,8 9,3 2,3 2,4 3, 2,7 Producenternas hemmaförbrukning ingår inte från och med år Från och med år 2005 ingår salladskål i vara 99. Åren ingick salladskål i vara 96 och dessförinnan i vara 97.
21 Statens Jordbruksverk 2 JO 44 SM 80 6a. Frukter och bär m.m., miljoner kg 6a. Fruits and berries, million kg Vara prel. 06 Apelsiner, citroner och övriga citrusfrukter, färska 97,7 22, 8,5 24,6 28,0 7,6 76,2 79,2 74,7 07 Vindruvor 4,4 2,6 20,6 9,9 22,8 23, 22,0 20,9 22,9 08 Mandel och nötter, färska eller beredda 8,3 8,7 9,5 3,0 0,3 25,0 32,3 32,6 3,8 09 Äpplen och päron, färska, 2 86,9 94,6 79,2 28,0 23,9 27,6 3,2 28,2 23,3 0 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter, färska, 2 Bananer, meloner och övriga frukter, färska 2 Jordgubbar, hallon, svarta vinbär, blåbär, lingon och andra bär, färska, 2 3 Jordgubbar, hallon, svarta vinbär, blåbär, lingon och andra bär, frysta 4 Russin, fikon, dadlar och andra torkade frukter 5 Frukter och bär, hela i stycken eller mosade, konserver och andra förpackningar 6 Sylter, marmelader, fruktmos och geléer, beredda genom kokning,5 9,0 8,9 8,0 27,4 27,0 30,9 30,3 32,4 38,4 67,7 76,4 66,3 27,4 20,0 260,3 270,0 282,7 34,5 33,2 32,6,5 6,4 20,0 35,0 33,3 34,4,2,5,5 2,9 3,0 9,6 4,3 4,3 4,3,7,6,0 2,0 8,2 3,6 2,4 2,6,6 6,2 27,0 30,4 39,8 35,3 33,6 32,0 34,8 35,5 22,5 36,2 39,3 47,5 56,5 72,8 7, 57,5 56,8 7-8 Soppor och buljonger innehållande köksväxter, bär, frukter, fisk och kött 3, 5 9, 9,3 20,5 29,3 33,5 38,4 35,7 33,9 33, Saft och juice av köksväxter, frukter och bär, naturlig, även koncentrerad 4 Producenternas hemmaförbrukning ingår inte från och med år Uppgifterna baseras på ett bristfälligt statistiskt material och är därför osäkra. 3 Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor. 4 Uppgifterna avser miljoner liter. 5 Ändrat underlag från och med. år 2005 vilket gör att tidigare års siffror inte är helt jämförbara. 27,4 05,0 37,0 6,5 63,9 5,6 224,2 86,9 8,6
22 Statens Jordbruksverk 22 JO 44 SM 80 6b. Frukter och bär m.m., kg per person och år 6b. Fruits and berries, kg per capita and year Vara prel. 06 Apelsiner, citroner och övriga citrusfrukter, färska 3, 5,2 4,3 4,6 4,4 8,3 8,0 8, 7,4 07 Vindruvor,9 2,7 2,5 2,3 2,6 2,5 2,2 2, 2,3 08 Mandel och nötter, färska eller beredda,,,,5,2 2,7 3,3 3,3 3,2 09 Äpplen och päron, färska, 2 25,0 24,2 2,6 5,0 4,0 3,6 3,4 2,9 2,3 0 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter, färska, 2 Bananer, meloner och övriga frukter, färska 2 Jordgubbar, hallon, svarta vinbär, blåbär, lingon och andra bär, färska, 2 3 Jordgubbar, hallon, svarta vinbär, blåbär, lingon och andra bär, frysta 4 Russin, fikon, dadlar och andra torkade frukter 5 Frukter och bär, hela i stycken eller mosade, konserver och andra förpackningar 6 Sylter, marmelader, fruktmos och geléer, beredda genom kokning,5 2,4 2,3 2, 3, 2,9 3,2 3, 3,2 5, 8,4 9,2 9,4 24,5 22,4 26,6 27,2 28, 4,6 4, 3,9,3,8 2, 3,6 3,4 3,4 0,2 0,2 0,2 0,3 0,3,0,5,4,4,6,4,3,4 0,9,5,3,3,2 2,2 3,4 3,7 4,7 4,0 3,6 3,3 3,5 3,5 3,0 4,5 4,7 5,5 6,4 7,8 7,3 5,8 5,6 7-8 Soppor och buljonger innehållande köksväxter, bär, frukter, fisk och kött 3, 5,2 2,4 2,5 3,4 3,8 4, 3,6 3,4 3, Saft och juice av köksväxter, frukter och bär, naturlig, även koncentrerad 4 Producenternas hemmaförbrukning ingår inte från och med år Uppgifterna baseras på ett bristfälligt statistiskt material och är därför osäkra. 3 Uppgifterna avser såväl torkade som färdiga soppor. 4 Uppgifterna avser liter per person och år. 5 Ändrat underlag från och med år 2005 vilket gör att tidigare års siffror inte är helt jämförbara. 3,7 3, 6,5 8,9 8,5 6,2 22,9 8,8 8,
23 Statens Jordbruksverk 23 JO 44 SM 80 7a. Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te och kakao, miljoner kg 7a. Potatoes, potato products, sugar, syrup, coffee, tea and cocoa, million kg Vara prel. 22 Potatis, färsk, 3 649,0 553,0 539,0 57,2 48,3 406, 442,2 467, 469,7 23 Potatis- och rotmospulver,9 8, 6, 5,3 5,9 3,6 2,7 2,8 2,8 24 Potatisstärkelse (potatismjöl) 6,0 5,0 4,7 3,6,6,2,2,2,2 25 Kylda och djupfrysta potatisprodukter 2.. 0, 24,5 3,6 70,0 86,4 86,3 82,7 85,3 26 Konservpotatis 2.. 6,6 5,4 8,7,8 2,2,9,7,7 27 Andra beredda potatisprodukter (chips) 2.. 2,8 3,8 8,9 3,0 8, 9,9 8,8 8,9 29 Bitsocker 58,4 5,6 35,8 9,3,8 5,6 5,0 5,3 4,8 30 Strö-, farin-, flor- och pärlsocker 50,5 7,0 25,8 99, 77,7 57,0 5,0 53,7 48,7 3 Sirap 7,8 4, 4,5 3,7 3,2 2,3 2, 2,2 2,0 33 Kaffe, rostat 59,8 87,2 79,5 76,7 6,7 82,8 73,6 82,3 77,6 34 Te,0,9 2,9 2,9 3,2 3,5 3,0 3,3 3,0 35 Kaffe- och teextrakt (t.ex. snabbkaffe) 0, 0,3,4 2,0 3,6 3,2 2,3 2,6 2,0 36 Kakaopulver, osötat 2,2,2 2, 2,3 4,2 5,4 4,3 5,0 4,5 37 Kakaopulver, sötat samt drickchoklad och chokladsåser 4 0,7 4, 9,6 0,2 5,5 20,7 9,6 2,5 22,3 39 Honung 2,2 2,4 5,7 6,8 5,4 6,6 7,6 7, 7,2 40 Choklad och konfektyrvaror 50, 75, 8,3 94,6 3,6 42,8 40, 52,3 50,2 4 Såser inklusive majonnäs och andra för smaksättning avsedda preparat 4,0,8 24,4 46, 80,8 66,4 47,4 64,3 57,0 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt statistiskt material och är därför osäkra. 2 Redovisas som färsk potatis. 3 Inklusive konsumtion av skalad potatis. 4 Uppgifterna för är inte helt jämförbara med dem som redovisas för senare år.
24 Statens Jordbruksverk 24 JO 44 SM 80 7b. Potatis, potatisprodukter, socker, sirap, kaffe, te och kakao, kg per person och år 7b. Potatoes, potato products, sugar, syrup, coffee, tea and cocoa, kg per capita and year Vara prel. 22 Potatis, färsk, 3 86,8 68,8 64,9 60,4 47, 43,3 45, 47, 46,7 23 Potatis- och rotmospulver 0,3,0 0,7 0,6 0,7 0,4 0,3 0,3 0,3 24 Potatisstärkelse (potatismjöl) 0,8 0,6 0,6 0,4 0,2 0, 0, 0, 0, 25 Kylda och djupfrysta potatisprodukter 2..,3 2,9 3,7 7,9 9,2 8,8 8,3 8,5 26 Konservpotatis 2.. 0,8 0,6,0 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 27 Andra beredda potatisprodukter (chips) 2.. 0,3 0,5,0,5,9 2,0,9,9 29 Bitsocker 7,8 6,4 4,3 2,3,3 0,6 0,5 0,5 0,5 30 Strö-, farin-, flor- och pärlsocker 20, 4,5 5,,6 8,8 6, 5,2 5,4 4,8 3 Sirap,0 0,5 0,5 0,4 0,4 0,2 0,2 0,2 0,2 33 Kaffe, rostat 8,0 0,8 9,6 9,0 7,0 8,8 7,5 8,3 7,7 34 Te 0, 0,2 0,3 0,3 0,4 0,4 0,3 0,3 0,3 35 Kaffe- och teextrakt (t.ex. snabbkaffe) 0,0 0,0 0,2 0,2 0,4 0,3 0,2 0,3 0,2 36 Kakaopulver, osötat 0,3 0, 0,3 0,3 0,5 0,6 0,4 0,5 0,4 37 Kakaopulver, sötat samt drickchoklad och chokladsåser 4 0, 0,5,2,2,7 2,2 2,0 2,2 2,2 39 Honung 0,3 0,3 0,7 0,8 0,6 0,7 0,8 0,7 0,7 40 Choklad och konfektyrvaror 6,7 9,3 9,8, 4,8 5,2 4,3 5,4 4,9 4 Såser inklusive majonnäs och andra för smaksättning avsedda preparat 0,5,5 2,9 5,4 9, 7,7 5,0 6,6 5,6 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt statistiskt material och är därför osäkra. 2 Redovisas som färsk potatis. 3 Inklusive konsumtion av skalad potatis. 4 Uppgifterna för är inte helt jämförbara med dem som redovisas för senare år.
25 Statens Jordbruksverk 25 JO 44 SM 80 8a. Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker, miljoner kg 8a. Other food, beer and soft drinks, mineral waters and alcoholic beverages, million kg Vara prel. 42 Glass inklusive mixer innehållande fett.. 53,9 0,7 2,6 04,5 92,9 88,2 9,3 9,2 43 Glass ej innehållande fett (saftis).. 4, 5,0 5,8 6,3 5,0 6,0 4,6 4,4 44 Summa glass 27,4 58,0 06,7 8,4 0,8 97,9 94,2 95,9 95,6 45 Kryddor inklusive senap 5,0 7,0 6,8 0,5 2,9 6,6 7,3 9, 8,8 46 Salt 2 6,2 6,2 5,0 2,5,8 0,5 0, 0, 0, 48 Läskedrycker, cider m.m., 3 66,5 256, 246,0 426,3 729,7 866,9 884,8 953, 895,4 49 Mineralvatten och kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller aromämne 39,3 44,6 56,7 82,8 73,7 68,5 73,8 73,7 70,6 50 Summa läskedrycker och mineralvatten 205,8 300,7 302,7 509, 803,4 935,4 958,6 026,7 966,0 5 Lättöl <2,25 %, 4 72,7 43,8 4,4 08, 65,7 33,4 2,6 20,3 8,9 52 Öl 2,25-3,5 %, 5 96,2 7,7 9, 245, 205,3 37,6 25,4 26,2 20, Öl (mellanöl) 3,5-4,5 %. 34, Summa maltdrycker 268,9 429,8 305,5 353,2 27,0 7,0 47,0 46,6 39,0 54 SUMMA MALT OCH KOLSYRADE LÄSKEDRYCKER SAMT MINERALVATTEN 474,7 730,5 608,2 862,3 074,4 06,4 05,6 73,3 05, 56 Starköl, 5 9,6 30,6 9,8 62,5 224, 305,0 32,7 328,5 323,8 57 Vin, 5 24,5 5,0 79,2 04,8 44,2 222,4 233,0 234,8 234,8 58 Spritdrycker, 5 43,0 53,0 57,8 37,8 24,9 27,2 23,8 24,5 25,0 Uppgifterna avser miljoner liter. 2 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt statistiskt material och är därför osäkra. 3 Inklusive mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämne. 4 Svagdricka ingår. 5 Uppgifterna avser försäljning av spritdrycker i detaljhandel och servering.
26 Statens Jordbruksverk 26 JO 44 SM 80 8b. Andra livsmedel, malt- och läskedrycker, mineralvatten samt alkoholhaltiga drycker, kg per person och år 8b. Other food, beer and soft drinks, mineral waters and alcoholic beverages, kg per capita and year Vara prel. 42 Glass inklusive mixer innehållande fett.. 6,7 2,2 3,2,8 9,9 9,0 9,2 9, 43 Glass ej innehållande fett (saftis).. 0,5 0,6 0,7 0,7 0,5 0,6 0,5 0,4 44 Summa glass 3,7 7,2 2,8 3,8 2,5 0,4 9,6 9,7 9,5 45 Kryddor inklusive senap 0,7 0,9 0,8,2,5,8,8,9,9 46 Salt 2 2,2 2,0,8,5,3,,0,0,0 48 Läskedrycker, cider m.m., 3 22,3 3,8 29,6 49,8 82,2 92,4 90,3 96,0 89,0 49 Mineralvatten och kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller aromämne 50 Summa läskedrycker och mineralvatten 5,2 5,6 6,8 9,7 8,3 7,3 7,5 7,4 7,0 27,5 37,4 36,4 59,5 90,6 99,7 97,8 03,5 96, 5 Lättöl <2,25 %, 4 9,7 5,4 3,8 2,6 7,4 3,6 2,2 2,,9 52 Öl 2,25-3,5 %, 5 26,2 8,9 23,0 28,6 23, 4,7 2,8 2,7,9 Öl (mellanöl) 3,5-4,5 %. 39, Summa maltdrycker 35,9 53,4 36,8 4,3 30,5 8,2 5,0 4,8 3,8 54 SUMMA MALT OCH KOLSYRADE LÄSKEDRYCKER SAMT MINERALVATTEN 63,5 90,8 73,2 00,7 2, 8,0 2,8 8,2 09,9 56 Starköl, 5,3 3,8,0 9,0 25,3 32,5 32,8 33, 32,2 57 Vin, 5 3,3 6,3 9,5 2,2 6,3 23,7 23,8 23,7 23,3 58 Spritdrycker, 5 5,7 6,6 7,0 4,4 2,8 2,9 2,4 2,5 2,5 Uppgifterna avser liter per person och år. 2 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt statistiskt material och är därför osäkra. 3 Inklusive mineralvatten och kolsyrat vatten med tillsats av socker eller aromämne. 4 Svagdricka ingår.
27 Statens Jordbruksverk 27 JO 44 SM 80 9a. Totalkonsumtion av vissa varor, miljoner kg eller liter 9a. Total consumption of some products, million kg or liters Vara prel. Totalt, miljoner kg Vetemjöl 38,0 365,5 390,5 442,6 528,5 452,2 435,5 447,3 457,4 Rågmjöl 4,3 90,8 02,2 85,6 73,7 65,7 62,2 65,4 65,8 Gryn och mjöl av ris 0,2 3,7 9,2 35,7 38,4 55, 6, 65, 59,4 Gryn och mjöl av havre och korn m.m. 2 23,5 8,4 6,4 23,5 28,6 47,0 6,6 58,6 44,0 Summa mjöl och gryn 529,0 488,4 528,3 587,4 669,2 620,0 620,5 636,4 626,5 Nötkött, vara med ben 3 2,4 35, 40,7 4,0 200, 24,2 255,9 257,4 250,4 Kalvkött, vara med ben 3 28, 7,3,4 7, Fårkött, vara med ben,9 4,4 5,4 6,6 8,3 3,3 7,3 8,6 9,2 Hästkött, vara med ben 4,4 7,0 3,5 3,2 2,3,5,0 0,9 0,8 Griskött, vara med ben 83,2 225,5 286,9 262,0 33,6 346,7 334,4 332,7 329,8 Renkött, vara med ben 4 2,0 2,3,5 2,6,5,6,,3,2 Fjäderfäkött, urtagen vara 5,6 26,9 40,8 50,4 3,5 72,3 29,5 234,7 238,8 Kött av vilt 4, 5 5,6 6,8 9,9 23,8 8,8 8,3 7,7 7,9 8,5 Inälvor 4, 5 20,5 23,9 2,4 8,2 5,5 4,9 2,9 3, 2,4 Summa kött 379,7 449,2 53,5 54,9 673,6 809,9 859,7 876,4 87, Fisk, färsk och fryst 5, 6 23,4 35,9 53,4 48, Konserver och beredd fisk 5, 6 58,2 78,8 83,2 09, Summa fisk 5, 6 8,6 24,7 236,6 258, Totalt, miljoner liter Konsumtionsmjölk 7 270,2 29, 347, 2,4 00,4 897,7 799,8 770,3 758,3 Syrade produkter.. 09,2 89,9 232,9 264,2 37,9 323,5 33,4 306,5 Totalt, miljoner kg Tjock grädde 8 26,2 33,6 43,8 55,4 63,2 75,3 80, 83,9 8,4 Tunn grädde 8 20,0 9,8 2,7 2,9 33,0 34,4 32,3 28,7 27,6 Ost (inklusive margarinost) 55,0 74,5 6,9 40,9 49,0 76,7 98,2 95,5 95, Smör 72,2 44, 30,0 20,3 2,5 22,4 27,0 27,0 26,6 Hushållsmargarin och Bregott 9,6 20,9 3,0 00,8 76,9 54, 60,4 6,8 66,3 Lättmargarin.. 5,7 37,2 44,2 33,5 48,2 48,5 45,8 Bagerimargarin 26,8 23,3 7,6 7,9 20, 2,0 4,5 4,5 4,7 Bageri- och matolja 4 5,2 7,5 6,5 6,4 8,5 20,4 27,2 24,6 20,5 Kokosfett, friteringsfett m.m. 4,9 3,4 3,2 2,7 4,7 4,0 5,9 4,4 3,2 Ägg 4, 9 88,4 0,9 0,0 6,6 06,5 25,6 40,0 49,0 46,2
28 Statens Jordbruksverk 28 JO 44 SM 80 Vara prel. Matpotatis 4 672,0 678,0 694,8 75,5 74,7 784,0 89,2 829,6 840,8 Köksväxter, färska och frysta 5, 0 78,7 260,4 267,5 365,0 472,6 560,2 650,7 645, 646,7 Köksväxter, beredda 5,, 2 34,3 57,2 73,7 05,8,3 44,8 5,5 62,6 60,5 Frukter och bär, färska och 4, 5, 0 frysta 384,6 459,7 447,7 47,2 538,9 588,9 670,0 676,3 684,7 Frukter och bär, beredda 5,, 2, 3, 4 94,8 206,5 245,4 30, 307,7 335,0 407,8 358,4 350,9 Socker och sirap (vitsockervärde) 5 336,2 354,2 349,8 364,8 427,3 445, 404,8 426,8 377,4 Kaffe, rostat 59,8 87,2 79,5 76,7 6,7 82,8 73,6 82,3 77,6 Te,0,9 2,9 2,9 3,2 3,5 3,0 3,3 3,0 Uppgifterna från och med år 995 baseras på en ny insamlingsmetod, därför är de inte helt jämförbara med tidigare år. 2 Från och med år 998 ingår gryn av vete och råg. 3 Från och med år 995 redovisas kalvkött tillsammans med nötkött. 4 Uppgifterna baseras på ett bristfälligt underlag och är därför osäkra. 5 Från och med 995 har beräkningarna räknats om enligt nya metoder och är inte helt jämförbara med tidigare års siffror, se även Fakta om statistiken. 6 Redovisas omräknat till hel färskvikt. 7 Inklusive jordbrukarnas hemmaförbrukning och direktförsäljning. 8 Från och med år 2000 används fetthaltgränsen 29 %, tidigare år gällde 27 %. 9 Uppgifterna från och med år 994 är inte helt jämförbara med tidigare år. Från och med år 995 ingår inte ägginnehållet i importerade och exporterade livsmedelsprodukter i beräkningarna (nettoexporten har tidigare uppgått till ca 2 miljoner kg). 0 Uppgifterna från och med år 988 är inte helt jämförbara med tidigare år. Redovisas i produktvikt. 2 Från och med år 2000 redovisas saft och juice av köksväxter tillsammans med beredda frukter och bär. 3 Köttsoppor ingår från och med år Uppgifterna från och med år 2005 är inte helt jämförbara med tidigare år. 5 Från och med år 2005 ingår inte kasserade slaktkycklingar, dessutom har vissa ändringar gjorts i underlaget.
29 Statens Jordbruksverk 29 JO 44 SM 80 9b. Totalkonsumtion av vissa varor, kg eller liter per person och år 9b. Total consumption of some products, kg or liters per capita and year Vara prel. Kg per person och år Vetemjöl 50,9 45,4 47,0 5,7 59,6 48,2 44,4 45, 45,5 Rågmjöl 5,3,3 2,3 0,0 8,3 7,0 6,4 6,6 6,5 Gryn och mjöl av ris,4,7 2,3 4,2 4,3 5,9 6,2 6,6 5,9 Gryn och mjöl av havre och korn m.m. 2 3, 2,3 2,0 2,7 3,2 5,0 6,3 5,9 4,4 Summa mjöl och gryn 70,7 60,7 63,6 68,6 75,4 66, 63,3 64, 62,3 Nötkött, vara med ben 3 5,0 6,8 6,9 6,5 22,6 25,7 26, 25,9 24,9 Kalvkött, vara med ben 3 3,8 2,2,4 0, Fårkött, vara med ben 0,3 0,5 0,6 0,8 0,9,4,8,9,9 Hästkött, vara med ben,9 0,9 0,4 0,4 0,3 0,2 0, 0, 0, Griskött, vara med ben 24,5 28,0 34,5 30,6 35,3 37,0 34, 33,5 32,8 Renkött, vara med ben 4 0,3 0,3 0,2 0,3 0,2 0,2 0, 0, 0, Fjäderfäkött, urtagen vara 5,6 3,3 4,9 5,9 2,8 8,4 22,4 23,6 23,7 Kött av vilt 4, 5 0,7 0,8 2,4 2,8 2, 2,0,8,8,8 Inälvor 4, 5 2,7 3,0 2,6 2,,8,6,3,3,2 Summa kött 50,8 55,8 64,0 60,2 75,9 86,4 87,7 88,3 86,6 Fisk, färsk och fryst 5, 6 6,5 6,9 8,5 7, Konserver och beredd fisk 5, 6 7,8 9,8 0,0 2, Summa fisk 5, 6 24,3 26,7 28,5 30, Liter per person och år Konsumtionsmjölk 7 69,8 5,6 62, 30,0 3,9 95,7 8,6 77,6 75,4 Syrade produkter.. 3,6 22,9 27,2 29,8 33,9 33,0 3,6 30,5 Kg per person och år Tjock grädde 8 3,5 4,2 5,3 6,5 7, 8,0 8,2 8,5 8, Tunn grädde 8 2,7 2,5 2,6 2,6 3,7 3,7 3,3 2,9 2,7 Ost (inklusive margarinost) 7,4 9,3 4, 6,5 6,8 8,8 20,2 9,7 9,4 Smör 9,7 5,5 3,6 2,4,4 2,4 2,8 2,7 2,6 Hushållsmargarin och Bregott 2,2 5,0 5,8,8 8,7 5,8 6,2 6,2 6,6 Lättmargarin..,9 4,3 5,0 3,6 4,9 4,9 4,6 Bagerimargarin 3,6 2,9 2, 2, 2,3,3 0,5 0,5 0,5 Bageri- och matolja 4 0,7 0,9 0,8 0,7,0 2,2 2,8 2,5 2,0 Kokosfett, friteringsfett m.m. 4 0,3 0,4 0,4 0,3 0,5,5 0,6 0,4 0,3 Ägg 4, 9,8 2,7 3,2 3,6 2,0 3,4 4,3 5,0 4,5
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling
JO 44 SM 1401 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 2013 Food consumption and nutritive values, data up to 2013 I korta drag Livsmedelskonsumtionens utveckling Under perioden 1980 2013
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling
JO 44 SM 1601 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 015 Food consumption and nutritive values, data up to 015 I korta drag Livsmedelskonsumtionens utveckling Under perioden 1980 015
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling
JO 44 SM 1501 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 014 Food consumption and nutritive values, data up to 014 I korta drag Livsmedelskonsumtionens utveckling Under perioden 1980 014
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Oförändrad totalkonsumtion av kött de senaste åren. Från råvaror till förädlade livsmedel
JO 44 SM 70 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter till och med 06 Food consumption and nutritive values, data up to 06 I korta drag Oförändrad totalkonsumtion av kött de senaste åren Totalkonsumtionen,
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Livsmedelskonsumtionens utveckling
JO 44 SM 1301 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 2012 Food consumption and nutritive values, data up to 2012 I korta drag Livsmedelskonsumtionens utveckling Under perioden 1980 2012
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2013:04 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. 2011 Consumption of food and nutritive values, data up to 2011 Sammanfattning Livsmedelskonsumtionens
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2012:01 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2010 Consumption of food and nutritive values, data up to 2010 Sammanfattning Livsmedelskonsumtionens
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2011:2 Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2009 Consumption of food and nutritive values, data up to 2009 Sammanfattning Livsmedelskonsumtionens
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2007:2, korrigerad version 2007-07-13 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2005 Consumption of food and nutritive values,
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2009:5 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2007 Consumption of food and nutritive values, data up to 2007 Sammanfattning
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 200:3 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år Consumption of food and nutritive values, data up to Sammanfattning Livsmedelskonsumtionens
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2008:1 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2006 Consumption of food and nutritive values, data up to 2006 Sammanfattning
17 Konsumtion av livsmedel 223
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 223 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
17 Konsumtion av livsmedel 229
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 229 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
17 Konsumtion av livsmedel 231
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 231 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
17 Konsumtion av livsmedel 233
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 233 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
17 Konsumtion av livsmedel 233
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 233 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel och om kostens näringsinnehåll. Här finns uppgifter om livsmedelsförsäljning
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET
STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET Statistikrapport 2005:4 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2003 Consumption of food and nutritive values, data up to 2003 Sammanfattning
1 Tema: Livsmedelskonsumtion
1 Tema: Livsmedelskonsumtion 1 Tema: Livsmedelskonsumtion 43 Det finns ett stort allmänintresse av statistik om den svenska livsmedelskonsumtionen. Här presenteras hur konsumtionen av livsmedel i Sverige
17 Konsumtion av livsmedel
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 257 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 295 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 295 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 275 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 299 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
Konsumtion av livsmedel son och dag. År 2005 bidrog fett med drygt 35 % av energitillförseln, vilket är något mer än vad som rekommenderas. Fet
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 279 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 285 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinne
285 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna. Sammanfattning Direktkonsumtion av livsmedel
Konsumtion av livsmedel son och dag. År 2005 bidrog fett med drygt 35 % av energitillförseln, vilket är något mer än vad som rekommenderas. Fet
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 285 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll
Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2001 Rapport 2003:6 Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2001 Statistikenheten 2003-04-07 Referens
Konsumtion av livsmedel son och dag. År 2005 bidrog fett med drygt 35 % av energitillförseln, vilket är något mer än vad som rekommenderas. Fet
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 285 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll
Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2002 Rapport 2004:7 Foto: Mats Pettersson Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll Uppgifter t.o.m. år 2002 Statistikenheten
Konsumtion av livsmedel 1960 2006
Konsumtion av livsmedel 19 Kortversion Vi äter mindre varor av råvarukaraktär t.ex. t.ex. mjöl, potatis och strösocker. Istället ökar konsumtionen av produkter av högre förädlingsgrad såsom matbröd, pommes
7 Konsumtion av livsmedel
7 Konsumtion av livsmedel 7.1 Direktkonsumtion av livsmedel Jordbruksverket (SJV) gör sedan början av 1940-talet beräkningar av livsmedelskonsumtionen i landet. Beräkningarna avser dels de kvantiteter
17 Konsumtion av livsmedel. Sammanfattning. Direktkonsumtion av livsmedel. Kostens näringsinnehåll
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 275 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
17 Konsumtion av livsmedel
17 Konsumtion av livsmedel 17 Konsumtion av livsmedel 259 Kapitel 17 innehåller information om direktkonsumtionen av livsmedel, om kostens näringsinnehåll samt om livsmedelskonsumtionen enligt nationalräkenskaperna.
TOTALA UTGIFTERNA
Tabell 1. Glesbygd och tätort - utgifter i kronor per hushåll år 2012 Glesbygd Tätort Antal medverkande hushåll Genomsnittligt antal 2435 436 2871 personer 2,1 2,3 2,1 konsumtionsenheter 1,56 1,64 1,57
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 215 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 219 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 209 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka
Svenska matvanor och matpriser 212-2-7 Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka År 21 uppnåddes en rekordnivå för köttkonsumtionen. Vi konsumerade 85 kilo kött per person. Det visar
Sveriges livsmedelsexport 2006
Jordbruksverket 2007-03-02 1(8) Sveriges livsmedelsexport 2006 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 39,1 miljarder kronor
Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel
KOMMERSKOLLEGIUM BILAGA 1 Enheten för global handel 2003-05-08 1 Sveriges totala import av jordbruksvaror och livsmedel 1998-2002 Värde milj SEK löpande priser Förändring % Andel i % 00 Levande djur 135
Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter
Svenska matvanor och matpriser 2012-10-19 Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Konsumtionen av vissa produkter med ett högt fett- och/eller sockerinnehåll visar en minskande trend under perioden
Svenska matvanor och matpriser Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter
Svenska matvanor och matpriser Trender i matkonsumtionen folkhälsoaspekter Konsumtionen av produkter med ett högt fett- och/eller sockerinnehåll har ökat 2009. Detta kan vara ett trendbrott efter en flera
Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2013
Statistikenheten 20141216 1(12) Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter t.o.m. 2013 JO1301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Sveriges livsmedelsexport 2005
Jordbruksverket 2006-03-17 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2005 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2005 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 34,9 miljarder kronor
Konsumtionen av livsmedel m.m
Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996-1999 Rapport 2000:13 Konsumtionen av livsmedel m.m. 1996-1999 Statistikenheten 2000-06-27 Referens: Monica Eidstedt 036-15 58 73 Ulf Svensson 036-15 50 74 Christina
Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007
1(7) PM Dnr 44-2893/08 2008-03-07 Marknadsavdelningen Johanna Nilsson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2007 Exportutveckling 2007 Sveriges export av jordbruksprodukter och livsmedel fortsatte
Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report
HE 35 SM 1001 Hushållens utgifter (HUT) 2007-2009 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2007-2009, Expenditure and income report I korta drag De totala utgifterna I genomsnitt var de
Skillnader i utgifter mellan barnhushåll. Ensamstående utan barn är mest miljömedvetna. Stora skillnader mellan kvinnor och män
PR 35 SM 0401 Hushållens utgifter 2003 Utgiftsrapport Household Budget Survey (HBS) 2003 I korta drag Skillnader i utgifter mellan barnhushåll Hushållen har delats in i olika grupper, därefter har genomsnittliga
Household Budget Survey (HBS) , Expenditure and income report. Skillnader mellan olika hushållsgrupper. Skillnader mellan rika och fattiga
HE 35 SM 0602 Hushållens utgifter (HUT) 2003-2005 Utgifts- och inkomstrapport Household Budget Survey (HBS) 2003-2005, Expenditure and income report I korta drag Boendet Utgifter för boendet är den största
Sveriges livsmedelsexport 2004
Jordbruksverket 2005-03-22 1(7) Sveriges livsmedelsexport 2004 1. Exportutvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2004 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 30,7 miljarder SEK 2004,
KVALITETSDEKLARATION
2017-12-08 1 (12) KVALITETSDEKLARATION Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll. Uppgifter till och med 2016 Ämnes- och statistikområde Ämnesområde: Jordbruk, skogsbruk och fiske Statistikområde: Livsmedel
Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008
1(10) PM Dnr 44-2943/09 2009-03-12 Enheten för handel & marknad Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2008 Den svenska exporten och importen av jordbruksvaror och livsmedel ökade
Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-03-21 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2013 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2013 till drygt 63 miljarder kronor,
Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-03-20 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2014 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2014 till drygt 69 miljarder kronor,
Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006
Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror
Varuklassificering enligt SITC/KN
Bilaga 5 Varuklassificering enligt SITC/KN 313 Varuklassificering enligt SITC/KN Avgränsningen av varugruppen jordbruksvaror och livsmedel i redovisningen av industrins varuproduktion och utrikeshandeln
Ökning av ekologiska varor med nästan 6 % Försäljningen av kött fortsätter att stiga
HA 24 SM 1101 Livsmedelsförsäljningsstatistik 2010 Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln Food sales 2010 I korta drag Försäljningen ökade 2010 Den totala försäljningen av livsmedel och drycker uppgick
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 277 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Varuklassificering enligt HS/KN
Varuklassificering enligt HS/KN Avgränsningen av varugruppen livsmedel, livsmedelsråvaror och drycker i tabellerna 4.1.2 och 4.1.3 baseras i huvudsak på hur Jordbruksverket avgränsade varuområdet i de
Nyttigt ökar mer än onyttigt. Godis för 42 kronor per vecka. Daniel Wester, SCB, tfn ,
HA 24 SM 1801 Livsmedelsförsäljningsstatistik 2017 Food sales 2017 I korta drag Den totala försäljningen av livsmedel och drycker uppgick 2017 till 281 miljarder kronor och ökade därmed med 10 miljarder
Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster
Konsumtionsförändringar vid ändrade matpriser och inkomster Elasticitetsberäkningar för perioden 1960 2006 De svenska konsumenterna har blivit mer känsliga för prisförändringar under de senaste årtiondena
Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009
1(13) PM Dnr 59-193/10 2010-03-11 Enheten för handel och marknad Claes Renström Anne Hansson Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2009 Den svenska exporten av jordbruksvaror och livsmedel har
444444-4444 DFO/FU. Försäljningsstatistik TESTNAMN4. Undersökningens namn TESTORT4
Uppgiftsskyldighet föreligger enligt lagen (2001:99) om den officiella statistiken samt SCB:s föreskrifter (SCB-FS XXXX:XX). Uppgifter som lämnats till SCB skyddas enligt 9 kap 4 sekretesslagen (SFS 1980:100).
Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2012-03-28 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2011 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2011 till drygt 54 miljarder kronor,
Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-03-18 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2012 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade 2012 till strax över 58 miljarder
Samtliga varugrupper ökade försäljningen. Godis för 41 kronor per vecka. Lisa Allemo, SCB, tfn ,
HA 24 SM 1701 Livsmedelsförsäljningsstatistik 2016 Food sales 2016 I korta drag Den totala försäljningen av livsmedel och drycker uppgick 2016 till 271 miljarder kronor och ökade därmed med ungefär 11
Lisa Allemo, SCB, tfn ,
HA 24 SM 1601 Livsmedelsförsäljningsstatistik 2015 Foods sales 2015 I korta drag Den totala försäljningen av livsmedel och drycker uppgick 2015 till 259 miljarder kronor och ökade därmed med ungefär 10
RIKSMATEN VUXNA 2010 11. Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige
RIKSMATEN VUXNA 2010 11 Vad äter svenskarna? Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige Förord I Livsmedelsverkets arbete med att främja bra matvanor och förebygga de vanlig aste folksjukdomarna,
Livsmedelsverkets författningssamling
sverkets författningssamling ISSN 1651-3533 sverkets föreskrifter om användning av viss symbol; (H 128) Utkom från trycket den 1 juni 2005 beslutade den 23 maj 2005. Med stöd av 25 och 55 livsmedelsförordningen
Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-06-03 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala
Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2011-05-19 Sveriges handel med jordbruksvaror och livsmedel 2010 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel ökade förra året till knappt 54 miljarder
Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2018
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2019-03-26 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2018 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2018 med
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 249 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 241 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln och bensinstationerna. Nio miljarder mer i livsmedelskassorna 2006
HA24 SM 0701 Livsmedelsförsäljningsstatistik 2006 Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln och bensinstationerna Food sales 2006 I korta drag Nio miljarder mer i livsmedelskassorna 2006 De svenska dagligvarubutikerna
För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.
Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra
LIVSFS 2015:1. Villkor för följande livsmedelsgrupper. Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9)
Bilaga 2 (till LIVSFS 2005:9) för följande livsmedelsgrupper Grönsaker, frukt, bär och nötter m.m. 1. Potatis, rotfrukter, baljväxter (utom jordnötter) och andra grönsaker. Produkterna får vara bearbetade.
Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2017-03-17 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2016 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2016 till
Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2017
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2018-03-26 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2017 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2017 till
Följdfråga (om annan typ av kost): Vilken annan typ av mat äter du, t.ex. Halal eller Koscher
Sida 1 Webbenkät Matvanor Vilken typ av mat brukar du äta? o Äter det mesta o Äter allt utom kött o Äter aldrig kött, fisk eller ägg (laktovegetarian) o Äter aldrig kött, fisk, mjölkprodukter eller ägg
Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen
Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 103 Redovisade
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 281 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Clara Larsson, SCB, tfn 019-17 64 86 fornamn.efternamn@scb.se
HA 24 SM 1301 Livsmedelsförsäljningsstatistik 2012 Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln Food Sales 2012 I korta drag Den totala försäljningen av livsmedel och drycker uppgick 2012 till 234 miljarder
Läsa och förstå text på förpackningar
1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.
I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002
JO 48 SM 0211 Animalieproduktion Månadsstatistik 2002:10 Animal products Monthly Statistics 2002:10 I korta drag Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002 Slakten av nötkreatur uppgick till
14.1 Övergripande åtaganden
Butik Butik 209 Du som är certifierad för butik ska också följa de allmänna reglerna i kapitel 2 och 3, samt reglerna i kapitel 20. Detta kapitel innehåller: 14.1 Övergripande åtaganden 14.2 Hantering
Livsmedel Västra Götaland. Källa SCB
Livsmedel 27-21 Västra Götaland Källa SCB Sysselsättning sysselsatta inom Livsmedel 27 och 21 Sysselsättningsförändring Livsmedel 27-21 12 1 8 6 4 27 21 47 823 52 74 38 6 39 713 36 59 37 547 99 897 94
Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 217-6-8 Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige? Svensk marknadsandel visar hur stor del av den totala förbrukningen
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel
16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel 239 16 Import och export av jordbruksvaror och livsmedel Kapitel 16 innehåller statistik om import och export av jordbruksvaror och livsmedel. Uppgifter
Livsmedelskonsumtionen i siffror Hur har konsumtionen utvecklats de senaste femtio åren och varför?
Livsmedelskonsumtionen i siffror Hur har konsumtionen utvecklats de senaste femtio åren och varför? Vi köper mer mat per person och med ett högre innehåll av energi idag än för femtio år sedan. Kött och
Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-03-23 Svensk handel med jordbruksvaror och livsmedel 2015 Svensk export av jordbruksvaror och livsmedel, exklusive fisk, ökade 2015 till
Råvaror och förnödenheter. Redovisade uppgifter avser: Kalenderåret xxxx Annan period, nämligen
Redovisningsperiod Uppgifterna skall i normalfallet avse kalenderåret xxxx. För företag med brutet räkenskapsår skall uppgifterna avse den räkenskapsperiod som avslutades under år xxxx. 1013 Redovisade
Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln och bensinstationerna. Livsmedel och alkoholfria drycker för 148 miljarder trots ökad prispress
HA 24 SM 0501 Livsmedelsförsäljningsstatistik 2004 Livsmedelsförsäljningen inom detaljhandeln och bensinstationerna Food sales 2004 I korta drag Livsmedel och alkoholfria drycker för 148 miljarder trots
Livsmedelsverkets författningssamling
Livsmedelsverkets författningssamling ISSN 1651-3533 Föreskrifter om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter och allmänna råd (SLVFS 1993:34) om aromer; (H 34:2) Utkom från trycket den 26 maj 2003 beslutade
Hem- och konsumentkunskap
Bedömningsstöd Hem- och konsumentkunskap Elevhäfte BEDÖMNINGSSTÖD I HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP Den hållbara lunchen Prov åk 9 I provet ska du visa kunskaper och förmågor att välja matvaror till lunchen,
Priser och konsumtion Prices and consumption
Prices and consumption Foto: Jan-Aage Haaland 14 Priser och konsumtion Prices and consumption 14.1 301 Prices and consumption 14.2 Fastighetspriser. 303 Real estate prices 14.3 Konsumtionen av livsmedel.
Medelarealen fortsätter att öka
JO 33 SM 1201, korrigerad version 2012-09-03 Trädgårdsproduktion 2011 The 2011 Horticultural census I korta drag Uppgifterna om energianvändning i växthus, posten; bark, flis och spån har korrigerats,
Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,
JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning
OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål
OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens