UTBILDNINGSMATERIAL IBAWKU Teori och förslag på praktiska övningar för skutföreningars egenutbildning i Basic Safety Light 1:a upplagan Kom ihåg att du alltid kan hitta den senaste versionen av utbildningsmaterialet på http://utbildning.seglaskuta.se Caroline Pettersson, Marie Doverbo, Erik Sternerson IBAWKUS UTBILDNINGSGRUPP utbildning.seglaskuta.se
Innehållsförteckning 1. Sjukvård / första hjälpen... 2 1.1. Introduktion... 2 1.2. L-ABC... 2 1.3. HLR (hjärt-och-lungräddning)... 4 1.4. Allergier... 4 1.5. Brännmaneter... 5 1.6. Brännskador... 5 1.7. Bröstsmärtor... 5 1.8. Näsblödning... 6 1.9. Stroke... 6 1.10. Värmeslag, vätskebrist och energibrist... 6 1.11. Ögonskada... 7 2. Brandskydd och brandbekämpning... 8 2.1. Brandtriangeln... 8 2.2. Hur bränder uppstår... 9 2.3. Brandvarnare och larm... 10 2.4. Släckmedel... 10
1. Sjukvård / första hjälpen 1.1. Introduktion Första hjälpen innefattar de livräddande insattserna som görs för att rädda liv och förhindra förvärrning av skada samt upprätthålla livsdugligafunktioner tills hjälp anländer. Tiden är väsentlig, tid är liv. Då vi inte alltid har snabb tillgång till ambulans och sjukvårdspersonal är det viktigt att ha godkunskap om livsräffande insattser i vänta på dessa. Vid exepel ett andingsstopp dröjer det inte många minuter innan hjärnan och andra organ tar skada av syrebristen och vid kraftiga blödningar måste åtgärder vidtas omedelbart för att konsekveserna inte ska livsödande. 1.2. L-ABC När en olycka har skette är det först och främst viktigas att behålla lugnet. Dels för din egen skulle men även för den skadade. För att lättare komma ihåg kan du använda dig av förkortningen L-ABC och HLR som täcker de grundläggade du behöver tänkta på. L Livsfarligt läge På vilken plats befinnder du dig och den skadade? Är det säkert, eller finns det riskt att du själv eller andra skadas ytterliggare? Ett livsfarligt läge ombord kan exempelvis vara en toppstång som har gått av men fortfarande sitter fast i sina vajrar, och den skadade ligger under. Kanske har du skot som står och slår strax ovanför huvudet. Kanske finns det fallrisker? Tänk först på din egen säkerhet och sedan din omgivning. Flytta skadad person till ett säkert ställe. A Andning Kontrollera andning på medvetslös person genom att lägga två fingar under hakan och en hand på panna och dra försiktigt bakåt samtidigt som du lyfter upp käken för att skapa fria luftvägar. Lägg sedan kinden mot personens mun, med blicken mot bröstkorgen, för att känna, se och höra eventuell andning. Vid minsta tvekan påbörja HLR. Om personen har ett normalt andningsmönster lägg i stabilt sidoläge för att kvarvara den fria luftvägen samt ring 112. Om personen har luftvägsstopp I halsen ligger matstrupe och luftstrupe paralellt med varandra. När du äter lägger sig struplocket över luftstrupen för att inte maten ska åka ner i luftvägarna och till lungorna. Ibland kan de ske att struplocket ej hinner stängas och att mat åker ner i luftstrupen. Tecken på detta är när personen tar sig för halsen, panik hos personen, svårt att tala, oförmåga att hosta. Om personen kan hosta betyder det att han med största sanolikhet kan andas och hostning är det bästa sättet att få loss hindret. Om personen inte kan detta är det av mycket stor vikt att denne får hjälp med detta. Gör heimlich manöver. Blir personen medvetslös? Påbörja HLR och larma 112. B Blödning Blödingens påverkan är relaterat till blodförlust jämfört med kroppsstorlek. En liten blödning hos en vuxen person påverkar inte i samma grad som hos ett barn.
Håll tryck på såret och var inte rädd för att trycka tungt på stora blödningar och om möjligt håll skadad kroppsdel högt. Lägg personen ner och lyft upp benen. På detta sett centrerar du den blodvolym som finns kvar i kroppen till de viktiga organen så som hjärta, hjärna, njurar osv. Lägg sedan tryckförband med tryckkudde på det blödande såret och linda rund. Om det skulle blöda igenom lägg ytterliggare förband utanpå det gamla. Observera hur huden runt om såret och förbandet ser ut. Börjar den bli vit, stickningar, smärta r/t tryckförbande kan de hända att du får lätta lite. Det finns också riskt för blodtrycksfall. När mycket blod försvinner snabbt kan med det tryck blodet pumpas runt med kraftigt sjunka, och personen kan svimma. Om det finns främmande föremål i kroppen som exempelvis kniv, pinne eller liknande, låt dessa sitta kvar för att förhindra ytterligare blödning. C Cirkulationssvikt Med cirkulation talar man om otillräcklig tillförsel av syre till kroppens organ. Syret transporteras av blodet från lungorna ut i kroppen via stora kroppspulsådern. Det sker ett utbyte av syremolekyler och koldioxid som i sin tur åker med blodet tillbaka till hjärta och lungor och andas ut. Alla organ behöver syre för att överleva. Olika organ är olika känsliga. Hjärtan får skador redan efter 6-8 minuter om behovet inte täcks. Orsaker tillsyrebrist kan vara stora blödningar (både yttre och inre), kraftiga kräkningar eller diarrér där du förlorar mycket vätska, men också allergiska reaktioner. Tecken på cirkulationssvikt kan vara: - Kallsvettig, blek och kladdig i huden. - Törstig och fryser. - Orken tar slut, trött - Ytlig och snabb andning. Peronen behöver då komma in i värme, byta ev våta kläder, få värmande filtar samt ligga ner. Ge aldrig något att dricka, utan larma 112 och invänta vårdpersonal. Stanna hos personen och visa omtanke och lämna denne inte ensam.
1.3. HLR (hjärt-och-lungräddning) Om du har en medvetslös person med onormal andning eller avsaknad från andning ska HLR startas direkt. TID är LIV. 30 bröst-kompressioner som följs av 2 inblåsningar, repetera. Kompressioner ska vara mitt på bröstbenet, ca 5-6 cm djupa och i en takt på ca 100-120/min. Det är också viktigt att i bytet mellan komressioner och inblåsningar lyfta upp händerna så att den som gör inblåset kan se att bröstkorgen höjer sig. Du ska vid inblåsnigarna hålla på samma sätt som när man skapar fria luftvägar, dvs. hålla upp käken, men du behöver också hålla för näsa så att luften du blåser in inte går ut den vägen. En inblåsning ska ta 1 sekund och vara en normal utandning. För kraftiga inblåsningar kan leda till att luft går ner i magsäcken och att personen kräks, vilket kan leda till att kompressionerna blir svåra att genomföra. Ibland finns inblåsningsmasker tillgängliga som första-hjälpen utrustning, använd i så fall dessa. Runt om i samhället och på båtarna har antalet halvmanuella defibrillatorer ökat. En tidig defibibrilering ökar chansen till överlevnad. Du ska så snabbt du kan få defibrillatron på plats och sedan följa instruktionerna den ger dig. Viktigt att tänka på är att det går att göra kompressioner medans någon annan packar upp och klistrar på elektroderna. Bröstkorgen måste dock vara torr och kan i vissa fall behöva rakas för att den elektriska stöten inte ska ledas bord via vattnet på huden. Defibrillatorn kommer med en inspelad röst lotsa dig igenom vad du ska göra och hur länge. Hur länge skall jag fortsätta med HLR? Så länge du orkar, tills någon byter av dig eller tills sjukvårdspersonal kommer till platsen. 1.4. Allergier Vi har ett immunförsvar för att blida antikroppar mot vanligen virus och bakterier för att kunna bekämpa dessa men ibland blidas det antikroppar mot ämnen som egentligen inte är farliga exempel pollen, pläsdjur, nötter och likande. 3-4 av 10 i Sverige har någon form av allergi.
Tecken på allergisk reaktion: - Hudpåverkan så som exem, rodnad, klåda - Buksmärtor, diarré, kräkning - Slemhinnepåverkan som torra ögon, täppt näsa - Andingspåverkan Hur gör du? - Följ L-ABC och var lugn - Om möjligt avlägsna det som orsakade allergin. - Hjälp till att ta fram och använda ev. läkemedel. 1.5. Brännmaneter Brännmaneternas långa trådar har hullignar som gör att dom lätt kan sätta sig fast på kroppen när vi badar. Maneten avger då ett typ av nässelgift som gör att huden blir rodnad, svullen, bränner och smärtar. Hur gör du? - Skölj huden med rikligt med vatten. - Försök att avlägsna ev trådar som ligger kvar. På torr hud kan du föra en tejpbit över huden för att få bort trådarna. - Vid smärta kan kallt alt. varmt vatten lindra tillfälligt. - Smörj huden med kortisonsalva men var då restriktiv med direkt solljus mot huden. - Vid kraftiga brännskador kontakta 112. 1.6. Brännskador Graden av brännskadan beräknas på djup i huden samt storlek. Har du en skada som är likastor som din handflata säger man att den är 1%. Är den större ska alltid sjukvård uppsökas. Hur gör jag vid större brännskador? - Huden ska kylas med svalt vatten minst 15 min. - Larm 112 och genomför L-ABC. - Ta inte bort det innersta lagret av kläder på kroppen - Täck över med vått och svalt förband Hur gör jag vid mindre brännskador? - Huden ska kylas med svalt vatten i minst 15 min. - Är huden fuktig tvätta rent med vatten och ev tvål. - Gör ej hål på eventuella blåsor. - Lägg förband och var observant på infektioner. 1.7. Bröstsmärtor Hjärtat är ett organ vars uppgift är att pumpa runt blodet i kroppen. Vid hjärtinfarkt eller kärlkramp blir det en syrebrist i hjärtats egns blodkärl pga förkalkningar i dessa. Personen får då bröstsmärtor, andnöd, illamående, svettnignar och liknande symptom.
Hur gör jag? - L-ABC och var lugn - Hjälp personen till sittande eller liggande ställning - Har personen ev något läkemedel för just dessa bröstsmärtorna? - Ring 112 1.8. Näsblödning Eftersom blodkärlen i näsan är mycket ytliga är det lätt hänt att näsblödning kan uppkomma vid trauma eller likande mot näsan. Hur ska jag göra? - Sätt personen lättframåt lutad. - Försök att snyta ur näsan. - För upp bomulstuss indränkt i matolja för att förebygga att den fastnar. - Tryck strax under där näsbenet slutari ca 10 min och ev uppreppa trycket. - Om det inte stillar av, sök sjukvård. 1.9. Stroke Stroke är propp eller blödning i hjärnan som påverkar syretillförseln och vilket i sin tur leder till nedsatt funktionsförmåga i det drabbade området. Tecken på stroke: - Talrubbning - Förlamning i delar av kroppen eller hela höger/vänster sida. - Huvudvärk - Yrsel - Illamående/kräkning - Medvetande sänkt. Hur gör jag? - Be personen upprepa en enkel mening. - Kontrollera att kraften är lika i händerna - Kontrollera pupilernas storlek, är någon större eller mindre. - L-ABC och var lugn. - Ring 112 1.10. Värmeslag, vätskebrist och energibrist När vi är fysiskt aktiva leder detta till ökad svettproduktion. Sker detta då isamband med att det är varm och fuktigt ute kan personen drabbas av värmeslag. Vilket då är en reaktion på stor vätseförlust relaterat till svettningar samt förlitet intag av vätska. Vid hård fysisk aktivitet under längre tid finns också risk för vätse och energi brist. Tecken på värmeslag: - Yrsel - Illamående - Trötthet
- Sänkt medvetande/ medvetslös - Förhöjd kroppstempratur Hur gör jag? - L-ABC - Få personen till skuggig och sval plats - Om personen är vid medvetande ge dryck. - Vid behov eller vid utebliven förbättring inom ca 15 min ring 112. Tecken på vätske- och energibrist - Yrsel/illamåend/kräkning - Trötthet - Irritation/apati - Nedsatt omdöme/prestationsförmåga. - Koncentrerad/avsaknad av urin. Hur gör jag? - L-ABC - Om personen är vid medvetande ge ljummen dryck och något att äta ev frukt. - Byt ut eventuellt blöta kläder - Vid behov larma 112. 1.11. Ögonskada Ögat är känsligt för våld och främmande föremål. Anatomin runt om ögat är uppbygg på ett sätt för att försökta skydda själva ögonkroppen så mycket som möjligt. Både små och stora föremål kan skapa stora problem och ge allvarliga skador så som synpåverkan Tecken på ögonskada: - Ljuskänslig - Klåda och irritation i ögat - Minskad tårproduktion Hur gör jag? - Skölj alternativt duscha ögat med vatten eller koksaltlösning för att försökta få ut föremålet eller skölja bort eventuella stänk. Detta kan också ge en smärtlindrande effekt. - Låt personen själv med rena händer, hålla upp ögonlocken vid sköljning. - Skydda ögat med eventuell kompress. Kan också vara bra att täcka över det friska ögat för att minska samrörelse vilket i sin tur kan skapa smärta.
2. Brandskydd och brandbekämpning 2.1. Brandtriangeln För att på ett enkelt sätt se vad som krävs för att en brand skall fortsätta brinna kan man se på brandtriangeln
Syre Det syre som branden kräver kommer i de allra flesta fall från luften runtomkring oss. Om man tar bort tillflödet av frisk luft kommer branden till slut att kväva sig själv. Man kan också använda någon form av icke-brandfarlig gas för att jaga bort den friska luften. Brännbart material Bränslet till branden kommer ifrån närliggande brännbart material. Att ta bort brännbart material från branden, eller att göra materialet mindre brännbart (genom att t.ex. dränka det i vatten) är båda bra sätt att få stopp på en brand. Värme De flesta brännbara material behöver värme för att avge brännbara gaser (t.ex går det utmärkt att släcka en liten brand genom att slå på den med en tidning, då tidningen inte är brandfarlig förrän den blir uppvärmd). Vanligtvis räcker brandens egna värme för att få kringliggande material att avge brännbara gaser. Värme kan spridas på tre olika sätt: Strålning (det du känner när du står nära en brand), strömning (ex. Varm luft som stiger från ett element och cirkulerar i ett rum) samt ledning (där värme sprids i ett material, t.ex en tallrik som blir varm av maten). Det finns många olika metoder att släcka bränder, men gemensamt för alla metoder är att dom fungerar därför att dom tar bort en eller flera delar av brandtriangeln. Kylning tar bort värmen, kvävning tar bort syret, lämpning tar bort det brännbara materialet och inhibition gör det brännbara materialet obrännbart. 2.2. Hur bränder uppstår Bränder kan uppstå på många olika sätt. Några som är möjliga ombord på skutor är: Brännbart material på heta ytor Exempelvis diesel som kommer i kontakt med en varm motordel, eller tyg som ligger på ett alldeles för varmt element. Även matfett som får bli för varmt på spisen kan antända. Mekaniskt arbete Exempelvis två ytor som gnider mot varandra, där friktion och sedan värme uppstår Kemisk antändning Exempelvis flera kemikalier som reagerar med varandra och startar en brand. Självantändning Exempelvis linolja på en trasa som l igger i ett oventilerat trångt utrymme kan självantända. Avsiktlig antändning Två möjliga orsaker som får en person att avsiktligen starta en brand är: Att personer är arg (och vill hämnas, eller inte tänker klart), eller att personen är pyroman (och därför är intresserad av själv branden). Avsiktliga bränder är lyckligtvis ovanligt, men ser man riskbeteenden (som t.ex. en stor fascination av brand) kan det vara bra att vara vaksam.
2.3. Brandvarnare och larm Ombord på de flesta skutorna finns flera typer av branddetektorer, som är kopplade till båtens brandlarm. Rökdetektorer En rökdetektor använder antingen optik eller ett radioaktivt material för att känna av när ett område blir rökfyllt. En optisk detektor sänder en ljusstråle och har en detektor som känner av när ljusstrålen bryts av rök. En radioaktiv sensor känner av när luften blir smutsig och reagerar då. Värmedetektor En värmedetektor är antingen ställd att larma vid en viss temperatur, eller vid plötsliga förändringar i temperatur. Flamdetektor En flamdetektor reagarer på den värmestrålning som kommer från lågorna i en brand. Oftast finns även manuella tryckknappar som aktiveras av den som upptäckt en brand. Vad gäller brandlarm är alltid det snabbaste och mest effektiva att helt enkelt ropa DET BRINNER I SALONGEN!! eller motsvarande. De flesta av våra skutor är små, och rösten bär långt. Branddetektorerna och manuella tryckknappar är kopplade till en brandcentral som styr över båtens fasta larmsystem, oftast bestående av sirener och larmklockor. En manuell larmmetod som ofta nämns är att ringa högt och länge i skeppsklockan, som ofta hörs mycket bra ombord. 2.4. Släckmedel Sprinklersystem Ett sprinklersystem använder trycksatt vatten för att bekämpa brand. Varje sprinklerhuvud (se bild) har möjlighet att ge ifrån sig stora mängder vatten på närliggande brand. I de mest vanliga sprinklersystemen har varje sprinklerhuvud en glasampull som stoppar vattenflödet. Dessa
glasampuller spricker vid runt 65 grader celcius, en temperatur brandgaser från en brand snabbt når. Om sprinklersystemet är trycksatt då sprinklerhuvudets glas spricker kommer detta huvud (men inget annat) att spruta vatten. Detta vatten får kylande effekt på branden, men även kvävande (vattenånga) och kan spola bort eventuellt bränsle. Sprinklersystemet kräver ingen närvaro av säkerhetspersonal, utan kan tryggt aktiveras på avstånd, och kommer att släcka där brandmiljön når de temperaturer som krävs för att spräcka glasampuller. Att fundera på ombord på ditt fartyg: 1. Vilka sektioner har sprinklerhuvud? 2. Vilket system trycksätter sprinklerrören? 3. Hur aktiveras detta system? 4. Finns det några kranar/ventiler som måste öppnas vid brand? Brandslangar och brandposter Brandskåp med tillhörande brandslang kan användas för både släckning och personräddning. I ett brandskåp finns en brandslang med strålmunstycke kopplat till en vattenpost som ingår i båtens trycksatta brandvattensystem. Strålmunstycket på slangen kan användas för att styra formen på strålen som kommer ur slangen. När man flyttar sig i rökfyllda områden, till exempel för att söka/rädda någon i brandområdet, kan strålen formas till en vattenvägg som kan användas för att fösa brandgaser, rök och eld framför sig medan man flyttar sig. Står man istället utanför området där det brinner kan strålen göras väldigt smal och precis, och då nå mycket längre. Beroende på flöde och tryck på den tillkopplade brandpumpen kan vattenstrålen få stor kraft och volym, vilket bör uppmärksammas när man hanterar trycksatt slang. Att fundera på ombord på ditt fartyg: 1. Var sitter brandposter med slang? 2. Hur långt når slangarna?
3. Hur startas brandpumparna? 4. Hur trycksätter man slangen? Att öva ombord: 1. Strålmunstyckets funktion och effekt på vattenstrålen 2. Förflyttning under däck med slang Fasta gassläckningssystem Ett fast gassläckningssystem är principiellt ganska likt ett sprinklersystem, med två skillnader: Det fungerar endast i någorlunda tillslutna utrymmen, och alla sprinklerhuvud aktiveras samtidigt. Detta system släcker branden genom kvävning, gasen som flödar ut i utrymmet sänker syrehalten och trycker undan den luft (syre) branden behöver för att fortsätta. Ombord på ett fartyg finns oftast fasta gassläckningssystem i maskinrummet. De gaser som används i systemet är ofta framtagna för att inte ha någon långsiktig påverkan, varken på motorer eller komponenter i utrymmet, eller på miljön. Efter att utrymmet vädrats ut kan motorer återstartas och användas (något som hade varit svårare med vattensläckning och potentiellt omöjligt med pulversläckning). Släckningssystemet aktiveras ofta vid någon form av central utanför utrymmet, och är vanligtvis kopplat till ett varningsysstem i utrymmet, för att varna ev. kvarvarande att lämna rummet. Att fundera om på ditt fartyg: 1. Var används fasta gassläckningsystem ombord? 2. Var sitter aktiveringscentralen för systemet? 3. Finns det något larm kopplat till aktiveringen? Hur beter sig larmet? 4. Finns det några ventilationsvägar eller liknande som behöver stängas innan gasen släpps på? Handbrandsläckare Handbrandsläckare är ett utmärkt direktsläckningssystem och utgör ett av de bättre släckningsmetoderna för små bränder. En handbrandsläckare består av en trycksatt tank med någon form av släckningsvätska eller gas, en ventil för aktivering och en slang med munstycke för riktning av släckvätskan. De tre vanligaste handbrandsläckarna är skumsläckare, pulversläckare och kolsyresläckare. Skumsläckare sprutar trycksatt vatten blandat med några procent skumvätska. Skumsläckaren släcker främst genom kylning, men skummet som kommer ur släckaren kan också täcka vätskeytor och släcka sådana bränder genom att skilja bränslet från branden. En pulversläckare är en mycket mångsidig handbrandsläckare. Pulvret som sprutar ur släckaren bildar snabbt ett partikelmoln som lägger sig på allt brännbart material och skiljer därmed branden från bränslet. Pulvret tränger effektivt in även i små utrymmen, och förhindrar
återtändning. Pulversläckare är effektiv mot alla vanligt förekommande brandtyper som trä och tygbränder, brandfarliga vätskor och elektriska bränder. Kolsyresläckaren släcker genom kvävning och kylning. Ur munstycket kommer kraftigt kyld gas (var varsam på frostskador!) som både kyler branden och tränger undan syret. Den gas och kolsyreis som bildas vid släckning dunstar snabbt bort och lämnar inga restprodukter, vilket gör släckmetoden utmärkt för t.ex. köksutrymmen, där man oftast hittar denna typ av släckare ombord på fartyg. Att fundera på ombord på ditt fartyg: 1. Var sitter handbrandsläckarna? 2. Vilka typer av släckare finns ombord? 3. Hur får man loss den från sitt fäste? 4. Hur aktiveras släckaren? Att öva ombord 1. Be någon att, utan förvarning, uppmana dig att hämta närmsta handbrandsläckare.