Anställningsbar frisör

Lärande och samhälle Skolutveckling och ledarskap EXAMENSARBETE 15 hp, grundnivå Anställningsbar frisör Employment for hairdresser Karina Petersson Yrkeslärarutbildning 180 hp Yrkeslärarexamen 180 hp 2013-05-20 Examinator: Anna Henningsson Yousif Handledare: Jan Härdig

2

3

Förord Det finns en frisör runt varje hörn säger de flesta och nu börjar alla säga att det finns en frisörskola runt varje hörn. Nu har jag min chans att visa hur det verkligen ser ut på frisörmarknaden och inte bara lyssna på hörsägen. Att samla fakta från olika instanser för att visa och bevisa vad som är verklighet och vad som är en fiktivt. Men även att öppna ögonen för andra sätt att se på vår bransch. Ett stort tack till Alla bolag, Statistiska centralbyrån, Skattemyndigheterna, Hantverksnämnden, kollegor samt vänner som stannat upp i sina arbeten för att kunna ge information och deras tankar till detta arbete. Med stor empati och kärlek har familjen gett mig det utrymma jag behövt för att få tiden att sitta med detta arbete. Nästa uppsats skulle kunna handla om att få tid till familj, företagande, nya läroplaner, nya utbildningsregler, anbudsansökan samtidigt som man själv är under utbildning. Slutsatsen skulle i alla fall innehålla ett gott glas rött som återhämtning lite då och då. 4

Sammanfattning Denna studie ska visa vart arbetsmarknaden för frisörer är på väg och om Gy11 påverkat anställningsbarheten för nyutbildade frisörer. Det finns en oro i branschen att det pågår en överetablering av frisörer då antalet utbildningsplatser ökat kraftigt de senaste åren. Jag har valt att göra en empirisk undersökning i form av en kvalitativ forskningsmetod med djupare intervjuer av få respondenter. Den kvalitativa undersökningen är avgränsad till Skåne med respondenter från både skolor och frisörsalonger. Resultatet visar att marknaden är god och att aktörerna i undersökningen ser ljust på framtiden. Antalet anställningar tycks öka genom att större frisörsalonger nu väljer att anställa i stället för att hyra ut stolar till egenföretagare som tidigare var vanligast. En del av anställningsbarheten kan tillskrivas Gy11. Men hyrstolarna tar dock fortfarande stor plats till följd av att många kommuner bekostar utbildning på icke godkända yrkeshögskolor vilket leder till att eleverna inte kan anställas efter avslutade studier utan tvingas starta eget företag. Nyckelord: Anställningsbar, arbetsmarknad, frisör, frisörutbildning, gesällbrev, Gy11, överetablering, samordningsenhet. 5

Innehållsförteckning Employment for hairdresser...1 Förord...4 Sammanfattning...5 Inledning...8 Syfte och frågeställning...9 Litteraturgenomgång...10 Metod och urval... 11 Hur blir man frisör?... 11 Frisörutbildningar... 13 Gymnasieskolor...13 Godkända privata skolor...14 Arbetsmarknaden för frisörer... 14 Kassaplikt och personalliggare på företagen...17 Andra aktörer... 18 Svenska Frisörföreningen...18 Skolverket...18 Skolinspektionen...19 Kommunerna...19 Marknadsförändringen... 20 Svenska Frisörföreningens åsikt...20 Intervjustudier...24 Studiens tillförlitlighet... 24 Etiska övervägande... 25 Presentation av valda frisörer...25 Presentation av valda lärare och deras arbetsplats...25 Genomförande av intervjuerna... 25 Redovisning av intervjuerna... 26 Frågorna som ställts...26 Positivt...26 Negativt...27 Styra marknaden?... 27 Om respondenten kunde styra marknaden, mot vad skulle de styr då?... 27 Framtiden?... 28 Resultat... 28 Diskussion...30 Referenser...34 6

7

Inledning Jag har arbetat som frisör i många år och har även drivit en privat frisörskola. Under mina år som utbildningsansvarig på skolan har frågan om överetablering av frisörer på arbetsmarknaden var en het fråga. Ska man endast utbilda så många frisörer som man kan förvänta sig bli anställda eller ska man låta alla människor med en dröm om att bli frisör få pröva lyckan? Vidare finns det olika synpunkter i branschen om vem som ska få utbilda frisörer och hur utbildningen ska se ut. De aktörer i branschen som påverkar utbildningen och deltar i den utbildningspolitiska frågan är branschorganisationen, Svenska Frisörföreningen, fackföreningen Handelsanställdas förbund, Skolverket, kommunerna, Sveriges hantverksråd samt frisörsalonger och enskilda frisörer. Jag är intresserad av begreppet anställningsbarhet och om det föreligger en risk för överetablering av frisörer på marknaden som vissa befarar efter att de privata utbildningsaktörerna släpptes in. 8

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att beskriva och analysera om hur frisörmarknaden ser ut från ett anställningsperspektiv i dagsläget och om de nya styrdokumenten gör att det går mot fler anställningar och bättre kvalitet. Hur ser lärarna och salongerna på den nya läroplanen om anställningar? Studien är avgränsad och vänder sig endast till marknaden i Skåne 9

Litteraturgenomgång Som analysredskap har jag använt mig av styrdokumentet GY11 som talar om vad som krävs av skolorna och vad eleverna ska ha fått för kunskaper vid skolans slut. Statistiska Centralbyrån (SCB) har varit ytters behjälpliga med statistik om hur många som arbetar som frisörer idag och hur många som arbetade för tio år sen. Webbsidan Alla bolag bekräftar SCB uppgifter samt kan mer dela in dem i vilka frisörer som driver enskilda firmor och hur mycket de i så fall omsätter för att påvisa om de har frisöryrket som ett heltidsarbete. Avhandlingar såsom Marknad och medborgare elevers valhandlingar i gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser är en intressant avhandling om hur olika elever ser på sin utbildning, i mitt fall tar den upp hur yrkeselever tänker i sina val, att de vill utbilda sig och komma ut på arbetsmarknaden så fort som möjligt. Även uppsatser som den tuffa marknaden eleverna står inför såsom En studie på Hantverksprogrammet Frisör och Florist om skillnader mellan hög - och lågpresterande elever Där de skriver mycket hur det ses från elevernas aspekt, hur de upplever sig själva och arbetsklimatet de ska ut till. Då uppsatsen till övervägande del handlar om elevers prestation och skillnaden mellan hög och lågpresterande elever är finner man ändå lite om arbetsmarknaden som t ex följande Arnell Gustavsson svensk arbetslivsforskare menar att det krävs att de unga får stöd i dessa processer. Att i unga år utan något större institutionellt stöd, ta sig fram på en tuff och hård arbetsmarknad kan i många fall bli en alltför svår uppgift (Skolverkets kartläggning 2004, s.11). En uppsats skriven av Marita Guttelvik som heter Vem äger gymnasiemarknaden? En fallstudie om dimensioneringen av utbildningsplatser inom frisörbranschen. Där tar Marita upp egentligen samma problem som min uppsats men sett från dimensioneringen av utbildningsplatser. Det har även skrivits en hel del om ämnet bl.a. i en tidskrift som heter Krut (Kritisk utbildnings tidskrift) Ett nummer har som tema just Näringsliv och utbildning och anställningsbar. 10

Metod och urval Detta examensarbete har en kvalitativ forskningsmetod med djupare intervjuer av få respondenter. De utvalda är tre frisörer och tre lärare. De är valda för att kunna fånga in deras erfarenhet och känsla av deras berörda marknad med öppna frågor 1. Respondenterna är yrkeslärare och frisörer. Alla verksamma i Skåne på olika orter. Intervjuerna har skett på deras hemmaplan med bokade möten och skett under en tid på ca en timme. De frågade var alla införstådda inför vårt möte att intervjun var till en uppsats med anställningsbarhet som huvudämne. Hur blir man frisör? För att bli frisör finns det i dagsläget tre vägar: 1. Gå ett gymnasieprogram med inriktning hantverk. Det finns kommunala och fria gymnasieskolor med Hantverksprogrammet inriktning frisör. När grundutbildningen på gymnasieskolan (nivå 1) är avklarad ska eleven praktisera på en frisörsalong i 3000 tim. (nivå 2, 3 och 4) innan de kan avlägga det slutliga gesällprovet och bli behörig frisör. 2. Gå som lärling Som lärling lär man sig frisöryrket på en frisörsalong med en behörig frisör som handledare. Lärlingen måste själv hitta en salong som vill utbilda/anställa. Hittar lärlingen en plats blir den anställd som lärling i 5000 tim. dvs. säga i 4 år (4 nivåer) med en handledare som följer en läroplan för frisöryrket. Under lärlingsperioden avläggs ett delprov och teoriprov efter 2000 tim. (nivå 1) och sedan det slutgiltiga gesällprovet efter ytterligare 3000 tim. (nivå 4). 3. Privat eftergymnasial utbildning De finns i dagsläget 14 godkända privata frisörutbildningarna att välja mellan. När grundutbildningen är klar (nivå 1) ska eleven avlägga ett praktiskt delprov samt ett teoriprov. Efter det följer färdigutbildning på en frisörsalong i 3000 tim. (nivå 2, 3 och 4) innan eleven kan avlägga det slutliga gesällprovet och bli behörig frisör. 1 Bilaga 1 11

12

Frisörutbildningar Gymnasieskolor Det finns drygt 70 olika gymnasieprogram i Sverige där man kan utbilda sig till frisör. Dessa hantverksprogram vänder sig till elever som kommer direkt från grundskolan och upp till dess att eleven är 19 år. Att gå en gymnasieutbildning är gratis i den bemärkelsen att eleven inte betalar något utbildningen. Det utbildades ca 1300 elever till frisör i under läsåret 2011/12 2. Intagningskraven har alltid varit höga då yrket är väldigt populärt. I ett PM från skolverkets enhet för utbildningsstatistik man läsa följande om dagsläget: Elevminskningen fortsätter i gymnasieskolan. Trots att antalet elever minskar så ökar antalet skolor. Såväl kommunala som fristående skolor har blivit fler detta läsår. Fler och fler elever väljer att gå i en fristående gymnasieskola. Kommunala skolor har i år 15 500 färre elever medan fristående skolor ökar med 6 500 elever. Elevminskningen är störst på yrkesförberedande utbildningar medan studieförberedande utbildningar ökar. Könsfördelningen är skev på de flesta utbildningarna. Jämnast könsfördelning har naturvetenskap, mest ojämn har energi. 3 Vidare kan man läsa att det är endast de kommunala skolor där yrkesförberedande utbildningar tappar elever. Fristående skolor har inte drabbats av den generella elevminskningen. Tvärtom så har den ökat med 7 % sen läsåret innan. Könsfördelningen är fortfarande skev med 88 % kvinnor och är den mest kvinnodominerande utbildningen. Viktiga nyheter inför gymnasieskolan 2011 4 På yrkesprogrammen har tiden för allmänteori minskat och istället har tiden för yrkesämnen ökat. För att vara behörig till yrkesprogrammen måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen. Det har även kommit två nya examina, en som är högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. För den som läser till frisör så innebär det att deras gymnasieutbildning inte är tillräcklig för att kunna söka vidare till högskola vid senare tillfälle. Däremot kan de alltid lägga till 2 http://www.skolverket.se/statistik-och-analys/2.1862/2.4391/2.4392, tabell 5c 3 Skolverket, Enheten för utbildningsstatistik 4 http://www.regeringen.se/sb/d/11681 13

engelska kurs 6 under deras gymnasieutbildning så att de även blir högskolebehöriga 5. De har annars även rättigheten att läsa in detta vid senare tillfälle. Godkända privata skolor Privata skolor har uppkommit efter millenniumskiftet och ökat sen dess. När man väljer att gå på en privat skola får man stå för kostnaden privat. Ingen av de privata skolorna är finansierade av staten. Däremot har fem privata skolor erhållit CSN-stöd för sina elever Alltså får elever som väljer en av dessa fem skolor betala sin utbildning själva men har rätt till stöd från CSN för sin tid på skolan. I dagsläget har Svenska Frisörföreningen (SFF) godkänt 14 6 privata frisörskolor. (De fem som lyckats få CSN stöd är med bland SFF:s godkända). Det är svårt att utläsa den totala siffran av privata skolor men det finns minst lika många till 7. De godkända skolorna utbildar ca 24 frisörer varje år vilket då skulle bli ca 336 elever som kommer från godkända skolor. Gesällbrev Ett gesällbrev är ett yrkesprov som avläggs under en hel dag med olika hårmoment som betygssätts av examinatorer som är utsedda av SFF och administreras av Svenska Hantverksnämnden. Efter avlagt prov som godkänts av examinatorerna innehar man ett gesällbrev som ska stå för en kvalitetssäkring av yrket. För att få avlägga ett yrkesprov krävs att man har minst 5000 tim. i utbildningstid. Det krävs inget gesällbrev för att arbeta som frisör. Det är heller inget krav på gesällbrev för att starta en frisörsalong. SFF arbetar hårt för att gesäll ska vara en viktig del i att utbilda sig. Gesäll har en internationell prägel och det gäller inom EU som ett certifikat på kunskap. Arbetsmarknaden för frisörer 5 http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning 6 http://www.frisor.se/utbildning_1/skolor/privata-godkanda-skolor 7 http://www.harjobb.se/script/site/page.asp?artid=544&cat_id=15 14

Som frisör så finns där tre arbetsalternativ och det är att äga en salong själv, hyra en stol eller att vara anställd. Majoriteten hyr stol vilket innebär att en frisör startar en enskild firma men hyr in sig på en befintlig salong. Hyrstolsfrisören sköter sina papper, inköp och utgifter själv. För en kund går det inte direkt att uppfatta om frisören är anställd eller hyr en stol. Det finns dock önskemål från SFF att detta skall stå vid ingång till varje salong. 2000 fanns det 15 500 personer som hade sin huvudsakliga sysselsättning inom frisörverksamhet 11 500 var företagare (salongsägare och hyrstolar) och 4 000 var anställda, det gör 74 resp. 26 procent 8 2010 fanns det 20 300 personer som hade sin huvudsakliga sysselsättning inom frisörverksamhet 14 600 var företagare (salongsägare och hyrstolar) och 5 700 var anställda, det gör 72 resp. 28 procent. Diagram över andelen frisörer som är anställda och andelen som är företag. Företag Anställda antal 16000 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 14600 11500 5700 4000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Då majoriteten är hyrstolar/företag kan dessa delas in per omsättning för att få fram en mer vilka som arbetar som frisörer på heltid, deltid eller timmar. Alla bolag 9 är en hemsida där alla som är intresserade av Sveriges bolag kan in och söka omsättning, årsresultat, bransch, styrelser och adresser. De är uppdaterade med företagsinformation från Bolagsverket, Skatteverket, Statistiska Centralbyrån (SCB) och Upplysningscentralen (UC). 8 Mailkorrespondens med SCB den 2012-04-10 9 www.allabolag.se 2012-08-10 15

Omarbetat från www.allabolag.se per datum 2012-08-10. Där man kan läsa att 17251 bolag är anmälda under rubriken Hår och Skönhet. Vidare är de uppdelade per omsättning OMSÄTTNING ANTAL < 1 000 kr 24 st. 1 000 kr -499 000 kr 11 322 st. 500 000 999 000 kr 2 360 st. 1000 000 9 999 000 kr 1 220 st. 10 000 000 49 999 000 kr 25 st. 50 000 000 499 999 000 kr 1 st. Vi utläser här att av de 17 251 bolag som är inom Hår och skönhet så omsätter 11 322 inte mer än mellan 1000kr 499 000kr. Detta innebär att 65 % har denna låga omsättning. Alla Bolag delar även in dessa företag i vilken företagsform de är. BOLAGSFORM Enskilda firmor Aktiebolag Handels och kommanditbolag ANTAL 14 669 st. 1 704 st. 870 st. Detta talar tydligt om att det är många små enskilda företag med låg omsättning. För att förtydliga vad detta innebär lönemässigt kan man grovt räkna så här: Lönemässigt innebär detta att de som ligger på runt 480 000 kr per år motsvarar en månatlig intäkt på nästan 40 000. Detta är en siffra som ett enskilt företag som bara lever av att vara frisör är i lägsta laget men bör täcka dess stolshyra (ca 10 000 kr), omkostnader (5000 kr) och lön på runt 15000 kronor netto. Men eftersom så många företag ligger här så är nästa fråga hur många de är som omsätter mindre än vad som kan sägas vara en heltidssysselsättning. Efter kontakt med Alla bolag kan vi få fram så många som hälften av dessa omsätter mindre. Dessa mindre summor antas arbeta halvtid/deltid eller timmar eftersom det inte är rimligt att ha det som sin huvudsakliga inkomst. Detta innebär att i spannet 1-499 tkr i omsättning är hälften av dessa ca 5650 som arbetar halvtid/deltid eller mindre timmar. 16

Kassaplikt och personalliggare på företagen Numera är det lag på att de som har företag måste ha en svart låda som är kopplad till kassapparaten. Det är en kontrollenhet som bara skatteverket kan komma åt. Syftet är att komma åt information om vad som slås in i kassan och när det slås in. Det är även lag på en personalliggare som ska fyllas i när personalen kommer på plats och går hem. Dessa regler gäller för alla näringsidkare med undantag för de som omsätter mindre än fyra prisbasbelopp (ca 170 000 kronor 2010) 10. Dessa undantag är i frisörbranschen nästan 20 % om man går efter statistiken. SFF har tillsammans med Handelsanställdas förbund 11 arbetat fram ett nytt avtal som gäller från 2010 att de som inte är behöriga frisörer, alltså de utan gesällbrev ska ha en egen lönesättning. Den lönen baseras på 70 % av en behörig frisörs lön och med en lägre arbetsprovision för utfört arbete. 10 http://www.skatteverket.se/rattsinformation 11 http://www.avd34.handels.se 17

Andra aktörer Svenska Frisörföreningen Svenska Frisörföreningen (SFF) är branschens intresseorganisation som funnits sen 1907. De har till uppgift att utveckla, underlätta och påverka branschen inom frisör-, perukmakeri- och skönhetsvårdsyrkena i Sverige. Det finns i dagsläget 4692 aktiva medlemmar i SFF varav 140 är företag med fler än 5 anställda. För att bli medlem krävs ett gesällbrev. Det går att söka dispens om man gör sitt gesällbrev inom ett år från ansökningsdagen till SFF. Kostnaden per år för en medlem är 3800kr ex moms alltså en kostnad på 318 kr/månad för en enskild firma (som utgör de flesta av deras medlemmar). För de som har anställda blir summan billigare per anställd. Skolverket Nedan följer en förklaring på skolverkets uppdrag och roll citerat från deras hemsida: Riksdag och regering anger mål och riktlinjer för förskolan och skolan genom bland annat skollagen och läroplaner. Skolverkets uppgift är att aktivt verka för att målen nås. Kommunerna och de fristående skolorna är huvudmän inom skolväsendet och ska fördela resurser och organisera verksamheterna så att eleverna når de nationella målen. Skolverket styr, stödjer, följer upp och utvärderar verksamheten i skolan med syftet att förbättra kvaliteten och resultaten i verksamheterna. Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning Vi riktar oss till skolors huvudmän, skolchefer, skolledare och lärare inom förskolan, förskoleklassen, grundskolans och gymnasieskolans olika skolformer samt vuxenutbildningen. Ibland är även elever och föräldrar Skolverkets målgrupper. Skolverkets uppdrag sammanfattas i verksamhetsidén: 18

ange tydliga mål och kunskapskrav ge stöd till utveckling i förskolor och skolor ta fram ny kunskap till nytta för våra målgrupper Kommunicera för att förbättra. 12 Skolinspektionen Skolinspektionen är sin egen instans och har som uppgift att kontrollera kommunen eller fristående skolor att de följer bestämmelser och lagar som gäller för deras verksamhet. De prövar också rätten till tillstånd och bidrag för fristående skolor. 13 Kommunerna För vissa elever som är över 19 år så kan deras kommuner välja att bekosta en utbildning på en privat frisörskola. Var kommun har sin egen policy för hur man betalar och hur mycket. Om en elev får sin frisörutbildning beviljad som kommunal vuxenutbildningen eller Yrkesvux är utbildningen gratis. Får de kommunal vuxenutbildning beviljad har de rätt att söka studiemedel genom CSN. 14 Vissa kommuner har gått ihop för att göra upphandlingar med skolor vilket innebär att eleven bara kan välja just den skolan om de vill ha hjälp från sin kommun. Som ett exempel här i Skåne så har Lunds kommun 15 gått ihop med kranskommunerna och valt att samarbeta med en specifik skola i Malmö. I upphandlingen så vinner lägst pris i övrigt finns där inga krav mer än att skolan ska ha betygsrätt men inga krav på att skolorna ska vara godkänd av SFF eller andra kvalitetskrav. Då en skola som inte är godkänd av SFF vinner upphandlingen kan dessa elever inte tillgodoräkna sig sin utbildningstid och därmed heller inte följa det nivåanpassade systemet som GY11 går ut på. För dessa elever innebär det en framtid som egen företagare och eftersom de utan gesällbrev inte kommer att anställas som behöriga frisörer 16 12 http://www.skolverket.se/2,3894/2.3901 13 http://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/ 14 http://www.studentum.se/yrkesvux 15 Upphandling, Vuxenutbildning 2012 KS 2012/0228 16 http://www.frisor.se/utbildning_1/vanliga-fragor/vad-menas-med-godkand-skola 19

Marknadsförändringen Nyutbildade frisörer får bara halva lönen. Detta kunde man höra i radio P4 Örebro då den nya reformen var satt i hamn. Så såg eleverna som berördes på de nya reglerna. Deras tidigare skolkamrater gick ut sin frisörutbildning efter tre år och medan nu skulle man gå ytterligare två år för att få avlägga gesällbrev och därmed betraktas som behörig frisör. Den tvååriga tilläggstiden innebar arbete på salong till halva lönen i förhållande till sina skolkamrater från tidigare år. Den halva lönen var i och för sig nivåanpassad och enbart under de två åren inför avläggandet av gesällprovet. Inte bara radio P4 rapporterade om detta, runt om i landets alla lokala tidningar såsom i Skåne och Vellingeposten läste man om fler och mer missnöje. Såhär uttalade sig några elever i Vellingeposten: Cirka 9 000 kronor i månaden innan skatt får man som frisörpraktikant. Det blir inte mycket att leva för i månaden. Och då arbetar man heltid på en salong. Ska man ha ett arbete till för att betala mat och hyra? 17 Stefan Lund 18 som gjort en akademisk avhandling om elevers valhandling i gymnasiet beskriver just att yrkeselever är intresserade av att bli färdiga med sitt gymnasieval för att fortast möjligt komma ut och börja jobba och tjäna pengar. Svenska Frisörföreningens åsikt Staffan Westman som är utbildningsansvarig på SFF berättar 19 att de under de senaste åren informerat samt försökt påverka beslutsfattare angående dimensioneringen av utbildningsplatser inom hantverksprogrammet med inriktning frisör. Deras förslag att 17 www.vellinge.lokaltidningen.se nya-regler 18 Stefan Lund elevers valhandling i gymnasieutbildningens integrations- och differentieringsprocesser 19 personlig kommunikation, 19 april 2011 kl. 10.30 20

man bör behovsanpassa antalet utbildningsplatser har inte hörsammats utan man har hänvisat till elevens rätt till sitt förstahandsval. Westman & Francke (2008) har på uppdrag av Sveriges Frisörföretagares riksstyrelse genomfört en utredning om den framtida frisörutbildningen. Den utredningen genomfördes för tre år sedan och under dessa år har det skett en explosionsartad utveckling av utbildningsplatser, då främst inom gymnasiesektorn. Syftet var att ta fram ett förslag på en kvalitetssäkrad utbildning och att se över frisörbranschens behörighets krav till frisör. Westman hävdar att de problem som finns idag inom den svenska frisörutbildningen beror på att anpassningen av antalet utbildningsplatser inte är behovsanpassat och att många frisörer ej uppnår behörighetskraven som branschen ställer. Westman et al. påpekar problematiken att det sker en fri dimensionering av antalet utbildningsplatser när man tillgodoser elevernas första handsval och gentemot detta står dimensioneringen efter arbetsmarknadens behov. Westman har även undersökt lärarbehörigheten och funnit att 21,5 % saknar yrkeslärarbehörighet inom frisörlärarkåren. Branschorganisationen vill kvalitetssäkra frisörutbildningen och se till att eleverna blir anställningsbara och behöriga frisörer. Under en visning arrangerat av Frisörföretagarna ingick det i presentationen att meddela medlemmarna att de arbetar för att stävja den svarta marknaden med att hjälpa skattemyndigheterna att få fram listor på frisörföretagare med låg omsättning, med antagande att det innebär mer icke deklarerad inkomst 20. Det är SFF som ska slåss för arbetsvillkoren för en frisör men samtidigt så är merparten av dess medlemmar företagare så det är inte alltid de har riktigt samma åsikt som frisörernas fackförbund; Handelsanställdas förbund (HAF). Det är SFF som förhandlar och samarbetar med HAF. Tillsammans har dessa möten med de större aktörerna på marknaden för att diskutera fram adekvata regler där företagaren ser på anställningar 20 Deltagit på American Crew kurs/visning, Malmö 5 maj 2012 på Glasklart Västra Hamnen. 21

från sin synvinkel och HAF ser det från den anställda med SFF däremellan. SFF och HAF trycker även på uppåt mot Skolverket och politikerna som sedan lägger ansvaret på kommunerna. Då syftet med denna studie är att visa hur det är att utbilda sig till frisör och få en anställning under början av 2010-talet måste det påtalas för den oro som marknaden kände inför de nya reglerna och styrdokumenten inför GY11. När dessa regler implementerades drabbades de elever som startat och antagits på andra premisser. De gamla reglerna var nämligen två år kortare. Två år är en stor skillnad och oron, uppgivenheten och känslorna var i upplösningstillstånd. Lärarna på skolorna fick mycket kritik då elever och deras föräldrar trodde att skolorna låg till grund för detta. Skolor blev anklagade för dålig information. Skolor och lärare i sin tur vände sig till SFF för att elever som startat den äldre läroplanen skulle få gå den färdigt men det var inte förhandlingsbart. Dimensionering av skolor Krut 21 som är en kritisk utbildningstidskrift fick till uppgift att skriva om utbildning och näringsliv. Namnet på detta nummer heter passande nog Vill du bli anställningsbar. Vi kan läsa i numret om att näringslivet vill komma närmre skolorna och att elever bättre bör förankras i näringslivet tidigt. Samverkan mellan skola och arbetsliv måste utvecklas och förstärkas. Lundahl nämner att ett problem med ungdomarnas gymnasieval är att de konsumerar en utbildning istället för att se till arbetsmarknaden. Konkurrensökningen om eleverna beskrivs och där Landsorganisationen anser att staten tillsammans med arbetsmarknaden bör ansvara för utbildningens innehåll, kvalitet och inriktning. Däremot anser svenskt näringsliv att den statliga regleringen bör hållas nere och att konkurrensen och marknaden är av godo för alla parter. De menar att genom etablera efterfrågade utbildningar så sker en kvalitetskonkurrens där de sämre slås och en gymnasieskola med bättre kvalitet stärks. Marita Gutterlvik drar som slutsats i sin studie att det är en överetablering av skolor och att hon tror på dimensionering av utbildningsplatser. 21 Krut Kritisk utbildnings tidskrift nr (4/2008) 22

En annan aspekt på anställningsbarheten kom upp på Svenska frisörföreningens informationsmöte till alla privata yrkeshögskolor hösten 2010 22 då de nya reglerna presenterades. De privata skolorna trodde inte att även deras elever skulle ha den nivåanpassade betalda praktiktid under två år som gymnasieskolorna skulle börja med och detta besked mottogs inte positivt. Den största frustationen var att de elever som inte fick en anställning inte kunde få avlägga gesällprovet. Det är 72 % av frisörerna som är egna företagare. Klimatet är sådant att sannolikheten att de måste skaffa s.k. hyrstol är mycket större än sannolikheten att de får en anställning utan avlagt gesällbrev. Under mötet erbjöd sig alla skolorna att träna de elever som inte fick en anställning och var tvungna att hyra stol, inför gesällprovet bara för att dessa inte skulle lämnas utanför marknaden. Detta var inget SFF nappade på. Många skolor menade på att risken då var att fler och fler valde att inte avlägga gesällprovet och att fler och fler valde att inte vara medlemmar i SFF. Målet måste vara det motsatta menade de, att fler och fler blir medlemmar och fler avlägger gesäll. Att avlägga gesällprovet är inte obligatoriskt men siffran har stigit under de senaste åren. År 2000 var det 158 st. medan det var 548 st. år 2010 23. 22 Mailkorrespondens med Lena Isaksson företrädare för Scandinavian Hair Acadamy på möte med SFF september 2010 23 Mail från Marita Olars, hantverksrådet. 2012-07-11 23

Intervjustudier Enligt Ejvegård är valet av enkäter och intervjuer att föredra när man vill få fram åsikter, tyckanden, uppfattningar och kunskaper hos människor. I en sådan intervju kan frågorna vara formulerade på förhand. Svaren kan i intervjuerna vara bundna med förutbestämda svar eller öppna där respondenten lämnas att öppet svara på frågorna. Enkäter är alltid strukturerade med samma frågor till alla deltagande respondenter 24 En deltagande observation är att man kommer sitt problemområde på djupet men det kan vara klokt att även utnyttja andra metoder så som intervjuer annars riskerar man observationens och undersökningens värde Studiens tillförlitlighet Jan Trost 25 påpekar vikten av att om man som intervjuare vill förstå hur någon tänker och resonerar så ska man använda sig av en kvalitativ studie. Nackdelen med intervjuer kan vara att respondenten inte svarar det den tror att intervjuaren vill höra, istället för vad han/hon egentligen anser. Resultaten kan även skilja sig om en intervju är en timma lång jämfört med 15 minuter kort. En kvantitativ undersökning lättare att generalisera än en kvalitativ studie, och framförallt om man utför en liten undersökning vilket jag har gjort. Under intervjuerna har jag främst två övervägande gällande tillförlitligheten. Ett att jag som intervjuare är lärare på en privatskola vilket respondenterna känner till. Detta kan medföra just att respondenten svarar det jag vill höra och kanske inte direkt vad den själv anser korrekt svar, innan intervjuerna är det viktigt att informera om att min härkomst inte får påverka deras svar. Två, då respondenterna är väletablerade, framgångsrika entreprenörer kan inställningen till anställningar och överetablering på marknad vara annan vilket medför endast en syn på anställningsbarhet, men å andra sidan är dessa framtida arbetsgivare. 24 Ejvegård, (2003). 25 Trost, Jan. (2010). 24

Etiska övervägande Man kan läsa i Vetenskapsrådets skrift Forsningsetiska principer inom humanistisksamhällvetenskaplig forskning att det står om fyra krav på humanistisk forskning. De kraven är 1, information 2, samtycke 3, konfidentialitet 4, nyttjande. Innan jag frågade lärarna på de olika skolorna om de kunde tänka sig att delta informerade jag dem om att min roll som lärare på annan skola inte skulle innebära några hinder då vi alla utgår från elevens bästa och ingen av frågorna innehöll något om vår arbetssituation utan handlar om hur det är för eleverna sett ur deras perspektiv. Efter informationen ansåg ingen av lärarna att det förelåg några etiska hinder för intervjun. Lärare såväl som de intervjuade frisörerna fick alla informationen att intervjun endast var till denna uppsats och att deras deltagande skulle vara konfidentiellt. Presentation av valda frisörer De tre frisörer som valts att intervjua är i olika åldrar. Två är äldre (över 45 år), en kvinna och en man med högt renommé och över 20 år i branschen. De är båda drivna som företagare och samt utbildare för redan färdiga frisörer. Utifrån deras nuvarande position och erfarenhet har de en bred infallsvinkel gällande marknadssituationen samt god kunskap om marknaden. Det som skiljer dem är att en av dem är en stor aktör och driver över 15 salonger medan den andra är hyrstol, den tredje är något yngre(35 år)kvinna och har en mindre salong med tre anställda, hon har ca 10 år i branschen. Presentation av valda lärare och deras arbetsplats De flesta som utbildas till frisörer går ett gymnasieprogram där av har jag valt att intervjua tre gymnasielärare, en som arbetar på en kommunal skola och en lärare från ett privat gymnasieprogram. Samt en lärare från en kommunal vuxenutbildning. Alla tre lärarna är behöriga yrkeslärare. De är alla tre frisörer i grunden och arbetat på salong i mer än 10 år innan de fick lärartjänsten. Genomförande av intervjuerna Med bokade personliga möten har intervjuerna genomförts en och en utan att respondenterna tagit del av varandras svar. Alla frågor besvarades muntligt där jag skrev 25