Annika Westerholm ÅRSBOK FÖR UTBILDNINGSSTATISTIK 2011 Den svenskspråkiga utbildningen
Den svenskspråkiga utbildningen I Årsbok för utbildningsstatistik 2011 beskrivs utbildningens nuläge och utveckling. Uppgifterna bygger i första hand på Statistikcentralens riksomfattande statistik. I statistiken gällande den svenskspråkiga utbildningen ingår också utbildningen på Åland. I vissa fall gäller statistiken studerande med svenska som modersmål, vilket då också uttryckligen nämns. Situationen inom den svenskspråkiga utbildningen jämförs ibland med situationen i hela landet eller med den finskspråkiga utbildningen. Förskoleundervisningen Förskoleundervisningen sker enligt kommunens beslut i skolor, på daghem eller på annan lämplig plats, och omfattar minst 700 timmar, dvs. i genomsnitt fyra timmar per dag. Utbildningsstyrelsen godkänner läroplansgrunderna för förskoleundervisningen. Förskoleundervisningen är avgiftsfri och frivillig. I stort sett hela årsklassen med 6-åringar deltar i förskoleundervisningen i hela landet. Åland ingår inte i uppgifterna om förskoleundervisningen. Inom det svenskspråkiga skolväsendet var andelen förskoleelever som undervisades i anknytning till en skola 29 procent år 2010. Mellan åren 2007 och 2008 skedde en ökning av andelen förskoleelever som fick sin undervisning i en skola, medan en motsvarande minskning skedde inom barndagvården. I hela landet undervisades 21 procent av förskoleeleverna inom grundskolorna år 2010. Tabell 9.1. Antal förskoleelever i grundskolor respektive dagvård inom det svenskspråkiga skolväsendet åren 2008 2010. 2008 2009 2010 Förskoleelever Antal Procent (%) Antal Procent (%) Antal Procent (%) i grundskolorna 899 30,0 924 28,5 930 29,0 i samband med dagvården 2 099 70,0 2 313 71,5 2 274 71,0 2 998 100,0 3 237 100,0 3 204 100,0 Den grundläggande utbildningen År 2010 fanns det 274 svenskspråkiga skolor som erbjöd grundläggande utbildning i Finland och elevantalet i dessa skolor uppgick till 32 404. År 2010 fanns det dessutom 8 svenskspråkiga specialskolor med sammanlagt 455 elever från förskola till påbyggnadsundervisning. Därtill fanns det 5 privata skolor och en statlig skola som hade både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Det sammanlagda antalet elever i de här sex skolorna var 1 346 år 2010. Det totala antalet skolor som hade svenskspråkig grundläggande utbildning i någon form uppgick till 288 i början av år 2010 och av dem drogs 17 skolor in 1.8.2010. Under åren 2002 2009 minskade antalet skolor med 34. Till skolor inom den grundläggande utbildningen räknas förutom skolor med undervisning i årskurs 1 9 (inkl. specialskolor) också förskolor och skolor med påbyggnadsundervisning (årskurs 10). 1
Tabell 9.2. Antal elever i årskurs 1 9 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 2005 2010. Antalet elever År Årskurs 1 6 Årskurs 7 9 årskurs 1 9 2005 23 330 12 300 35 630 2006 22 910 12 307 35 217 2007 22 438 12 210 34 648 2008 21 904 12 250 34 154 2009 21 508 12 102 33 610 2010 21 405 11 700 33 105 Elevantalet inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen (årskurs 1 9) ökade stadigt under 1980- och 1990-talen och ända fram till år 2003 (36 127 elever). Mellan åren 2004 och 2010 skedde en konstant minskning av det totala antalet elever och år 2010 var elevantalet nere i 33 105. Antalet svenskregistrerade (svenska som modersmål) 7-åringar har enligt Statistikcentralen börjat minska något från och med år 2001, men har de senaste åren hållits på en ganska stabil nivå. I årskurs 1 gick år 2010 totalt 3 570 elever, medan det år 2001 var 4 112 elever i den första årskursen. I regel skrivs fler barn in i de svenskspråkiga skolorna än vad det finns svenskregistrerade barn enligt Statistikcentralen. Elevtillskottet, skillnaden mellan eleverna i årskurs 1 och antalet 7-åringar som är svenskregistrerade, har under de senaste fem åren varierat med mellan 260 och 360 elever (eller 8 11 procent av årsklassen) per år. Tabell 9.3. Antal svenskregistrerade 7-åringar enligt Statistikcentralen och antal elever i årskurs 1 inom den svensk språkiga grundläggande utbildningen åren 2001 2010. Antal Antal elever Tillskott Läsår 7-åringar i årskurs 1 n % 2001 3 782 4 112 330 8,7 2002 3 739 4 046 307 8,2 2003 3 657 3 920 263 7,2 2004 3 419 3 643 224 6,6 2005 3 288 3 539 251 7,6 2006 3 390 3 655 265 7,8 2007 3 222 3 579 357 11,1 2008 3 168 3 500 332 10,5 2009 3 213 3 505 292 9,1 2010 3 257 3 570 313 9,6 För att få ett avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen måste man avlägga grundskolans lärokurs. Med påbyggnadsundervisning menar man den undervisning, som följer på årskurs nio och vilken man frivilligt kan delta i för att förbättra möjligheterna att få en studieplats efter den grundläggande utbildningen eller för att få ytterligare stöd med att planera sin framtid. Påbyggnadsundervisningen omfattar ett skolår. Av samman- 2
taget 4 035 elever (2 031 flickor och 2 004 pojkar) som hade fått ett avgångsbetyg från den svenskspråkiga grundläggande utbildningen, avlade 38 (12 flickor och 26 pojkar) elever påbyggnadsundervisning våren 2010 (påbyggnadsundervisningen vid folkhögskolorna ingår inte). Antalet elever i årskurs 9 vid vårterminens slut år 2010 var 4 068, varav 15 stannade kvar på klassen. Inom hela den grundläggande utbildningen var det 92 elever som stannade kvar på klassen samma år. Här ingår inte grund- och påbyggnadsundervisningen vid folkhögskolorna. Majoriteten av de svenskspråkiga skolorna inom den grundläggande utbildningen är tillsvidare skolor med under 100 elever (55 procent år 2010). I de 143 skolorna med under 100 elever fanns ändå bara ca 21 procent av det totala antalet elever. De senaste åren är det i första hand dessa skolor som har minskat i antal. Åren 2003 2010 minskade de skolor som har under 50 elever med 28 procent och skolorna med mellan 50 och 99 elever med 20 procent (totalt en minskning med 47 skolor). De skolor som har ökat i antal är skolor med 500 elever och mera (från 3 skolor till 5). Tabell 9.4. Antal svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen enligt storlek och elevmängd åren 2006 2010. 2006 2007 2008 2009 2010 Skolstorlek Antal skolor Elevmängd Antal skolor Elevmängd Antal skolor Elevmängd Antal skolor Elevmängd Antal skolor Elevmängd Under 50 104 3 283 96 3 057 93 2 908 92 2 933 76 2 352 50 99 76 5 231 75 5 036 76 5 129 68 4 655 67 4 389 100 299 88 15 515 89 15 459 87 15 191 90 15 809 91 15 492 300 499 23 8 272 23 8 164 22 7 695 18 6 214 19 6 556 Minst 500 4 2 296 4 2 282 5 2 768 6 3 496 5 2 933 295 34 597 287 33 998 283 33 691 274 33 107 258 31 722 Källa: Statistikcentralen - Utbildningsstyrelsens rapporteringsdatabas ROPTI. Tabell 9.5. Antal svenskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen enligt storlek åren 2003 2010. Antal elever 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Under 50 106 114 104 104 96 93 92 76 50 99 84 77 74 76 75 76 68 67 100 299 90 89 94 88 89 87 90 91 300 499 23 23 23 23 23 22 18 19 Minst 500 3 3 3 4 4 5 6 5 306 306 298 295 287 283 274 258 Källa: Statistikcentralen - Utbildningsstyrelsens rapporteringsdatabas ROPTI. 3
Diagram 9.1. Andel elever inom den grundläggande utbildningen enligt skolans storlek och skolspråk år 2010. 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Skolstorlek < 100 Skolstorlek 100 299 Skolstorlek > 299 Elever i svenskspråkiga skolor Elever i hela landet Källa: Statistikcentralen Utbildningsstyrelsens rapporteringsdatabas ROPTI. Språkval Då det gäller språkstudierna inom den grundläggande utbildningen används bokstavssymboler enligt följande. A-språken börjar i årskurs 1 6 och B-språken i årskurs 7 9. Nummer 1 (A1 eller B1) avser ett obligatoriskt språk som vanligtvis inleds i årskurs 3 respektive årskurs 7 och nummer 2 (A2 eller B2) ett frivilligt språk eller tillvalsspråk som vanligen inleds i årskurs 5 respektive årskurs 8. I statistiken gällande språkval saknas Rudolf Steiner skolan i Helsingfors. Statistiken gäller uttryckligen de språkval som har gjorts av eleverna, men berättar inget om vilket utbud skolorna har. Skolornas utbud sätter i praktiken gränserna för vad eleverna kan välja. Att eleverna i de svenskspråkiga skolorna introduceras i studierna i finska redan i årskurserna 1 och 2 blev allt vanligare åtminstone fram till år 2009 (en liten minskning åren 2009 och 2010). År 1994 påbörjade endast ca 2 procent av eleverna sitt A1-språk i årskurs 1, medan andelen år 2010 var 22 procent. I årskurs 2 studerade endast ca 100 elever (3 procent) ett A1-språk år 1994, medan motsvarande antal elever för år 2010 var 1 154, dvs. 33 procent av samtliga elever i årskurs 2. A1-språket som inleds i årskurserna 1 2 är nästan uteslutande finska. Engelska läses också av en liten grupp elever; år 2010 läste 138 elever engelska i årskurs 2 och av dessa gick 60 i skola på Åland. En del av de elever som läste ett A1-språk i årskurs 2 hade inlett sina studier redan i årskurs 1. Andelen elever som läser ett A1-språk i årskurserna 1 och 2 är betydligt lägre i hela landet. År 2010 läste omkring 8 procent ett A1-språk i årskurs 1 om man ser till hela landet, medan omkring 13 procent av eleverna i årskurs 2 läste ett A1-språk. 4
Tabell 9.6. A1-språkval i årskurserna 1 och 2 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 1998 2010. Språkval Årskurs 1 Årskurs 2 antal elever År Elever % * Elever %* Årskurs 1 Årskurs 2 1998 331 8,1 699 16,9 4 097 4 138 1999 473 11,7 762 18,5 4 044 4 110 2000 499 12,3 817 20,2 4 065 4 048 2001 395 9,6 717 17,4 4 098 4 132 2002 495 12,3 883 21,6 4 027 4 090 2003 862 22,1 1 437 35,5 3 904 4 047 2004 937 25,8 1 323 33,9 3 630 3 904 2005 951 27,0 1 350 37,1 3 527 3 643 2006 928 25,5 1 278 36,0 3 634 3 547 2007 907 25,4 1 293 35,4 3 565 3 653 2008 885 25,4 1 300 36,3 3 485 3 578 2009 814 23,4 1 187 34,0 3 477 3 491 2010 793 22,3 1 154 33,1 3 553 3 489 * Procentandelen (%) är räknad utgående från det totala elevantalet på årskursen. Majoriteten av eleverna inleder ändå A1-språket i årskurs 3 och för de allra flesta är det finska. År 2010 var A1-språket finska för 84,1 procent av eleverna, medan det för resten eller 15,9 procent av eleverna var engelska. Språkvalen på Åland skiljer sig från de språkval som görs i resten av Svenskfinland. På Åland har alla elever obligatorisk engelska och på årskurs 3 studerade 306 elever engelska. I de övriga svenskspråkiga skolorna i landet valdes finska som A1-språk i hela 92,1 procent av fallen. I hela landet valdes engelska av omkring 91,2 procent av de elever som valde ett A1-språk och av en så stor andel som 96,5 procent i de finskspråkiga skolorna. I hela landet läste endast omkring 1 procent av alla elever på årskurs 3 svenska som A1-språk. Tabell 9.7. A1-språkval i årskurs 3 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 2006 2010. 2006 2007 2008 2009 2010 Antal elever % Antal elever % Antal elever % Antal elever % Antal elever % Engelska 628 17,0 677 18,7 694 18,6 482 13,4 559 15,9 Finska 3 066 83,0 2 928 81,0 3 032 81,4 3 104 86,6 2 959 84,1 Franska - - 8 0,2 - - - - - - Övrigt språk - - 1 0,0 - - - - - - 3 694 100,0 3 614 100,0 3 726 100,0 3 586 100,0 3 518 100,0 Övrigt språk - ett annat språk än engelska, svenska, finska, franska, tyska, ryska eller samiska. Vanligtvis påbörjar omkring 95 procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna ett A2-språk i årskurs 5. År 2010 var andelen elever som valde ett A2-språk 96,6 procent av det totala elevantalet på årskurs 5. Det vanligaste A2-språket var engelska, som valdes 5
av 80,7 procent av alla elever i årskurs 5. Av hela årskullen valde 13,2 procent finska som A2-språk (483 elever varav 262 på Åland), medan tyska valdes av 1,6 procent och franska av 1 procent. Eleverna inom den svenskspråkiga utbildningen läser flera språk och påbörjar sina språkstudier tidigare än eleverna inom den finskspråkiga utbildningen. Nästan alla elever inom den svenskspråkiga utbildningen uppnår A-nivå i två språk, finska och engelska. I hela landet är det omkring 20 procent av eleverna som läser två A-språk. Tabell 9.8. A2-språkval i årskurs 5 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 1998, 2000, 2002, 2004, 2006 och 2008 2010. Procent (%) av årskullen Språk 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2009 2010 Engelska 68,5 75,1 77,9 79,4 80,5 79,3 79,5 80,7 Svenska - - - - 0,3 - - - Finska 14,4 14,0 10,7 10,5 12,0 12,4 12,0 13,2 Franska 0,8 0,7 1,5 1,2 0,9 0,9 1,1 1,0 Tyska 2,5 2,1 2,3 2,3 2,3 1,6 1,3 1,6 Övrigt språk - - - - - 0,0 0,1 0,1 A2-språk totalt 86,2 92,0 92,4 93,5 96,0 94,2 94,0 96,6 Elever i årskurs 5 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 Övrigt språk - ett annat språk än engelska, svenska, finska, franska, tyska, ryska eller samiska. År 2010 valde 33 procent av eleverna att läsa ett B2-språk. Val av ett B2-språk var mer allmänt bland flickorna än bland pojkarna; över 60 procent av de elever som studerade ett B2-språk var flickor, trots att flickornas andel av årsklassen var något mindre än hälften. Under alla år har flickorna i högre grad påbörjat ett B2-språk. Då man granskar utvecklingen under åren 1998 2010 kan man konstatera att det har blivit mindre allmänt att välja ett B2-språk. För över tio år sedan, år 1998, valde 52 procent av eleverna i årskurserna 8 9 ett B2-språk, medan andelen var 39 procent år 2007 och sjönk till 33 procent fram till år 2010. Andelen elever som läser ett B2-språk är ändå betydligt större inom den svenskspråkiga utbildningen än i hela landet (15 procent år 2010). Mer än hälften av dem som väljer ett B2-språk väljer tyska. Det populäraste B2-språket under åren 1994 2010 har varit tyska, medan franska har kommit på andra plats. Val av andra språk utöver tyska och franska som B2-språk har också förekommit i viss mån: främst engelska, ryska och en del år också latin. Gruppen som läser övriga språk än de nämnda har ökat en aning och år 2010 var de 319. Antalet elever som läser ryska har även, trots att det fortfarande är en mycket liten grupp, svagt ökat under de senaste åren. 6
Tabell 9.9. B2-språkval i årskurserna 8 9 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 2007 2010. 2007 2008 2009 2010 Språk Engelska 55 65 120 32 30 62 30 33 63 52 36 88 Franska 762 303 1 065 681 314 995 653 248 901 593 261 854 Tyska 994 774 1 768 924 712 1 636 880 693 1 573 744 613 1 357 Ryska 4 4 8 10 17 27 19 13 32 17 34 51 Latin 11 11 22 5 7 12 1 7 8 0 0 0 Övriga 124 82 206 151 130 281 196 100 296 209 110 319 B2-språk totalt 1 950 1 239 3 189 1 803 1 210 3 013 1 779 1 094 2 873 1 615 1 054 2 669 Elever i årskurs 8 9 4 005 4 114 8 119 4 065 4 080 8 145 4 011 4 131 8 142 3 879 4 116 7 995 Inom den grundläggande utbildningen finns det också en grupp invandrarelever, som läser svenska eller finska som andraspråk. läste 18 035 elever finska eller svenska som andraspråk år 2010. Finska som andraspråk lästes av 17 861 elever, vilket är en stor ökning med hela 44 procentenheter sedan år 2006. De elever som läste svenska som andraspråk uppgick år 2010 till 174 (jämfört med 97 år 2006); 115 på årskurserna 1 6 och 59 på årskurserna 7 9 och inom påbyggnadsundervisningen. Andelen elever som läser finska eller svenska som andraspråk har ökat mera på årskurserna 7 9 än på årskurserna 1 6. Valfria kurser Statistiken gällande de valfria kurserna omfattar de elever som har fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen. Valfria kurser i matematik har tidigare, t.ex. mellan åren 2002 och 2005, valts av närmare 400 elever per år. Under åren 2007 2010 har de elever som valde matematik sjunkit kraftigt till bara 159 elever år 2010. Andelen pojkar som väljer matematik är något större än andelen flickor. De flesta av dem som valde matematik deltog i kurser med mindre än 29 timmar per år. Valfria kurser i de naturvetenskapliga ämnena (fysik, kemi, biologi och geografi) har fram till år 2002 valts av drygt 300 elever. År 2003 skedde en stor ökning till drygt 600 elever och 2005 valde knappt 700 elever valfria naturvetenskapliga kurser. Efter det har en nedgång igen skett. Åren 2007 och 2008 valde färre än 400 elever valfria kurser i de naturvetenskapliga ämnena. Åren 2009 och 2010 har ytterligare en minskning skett och under 300 elever läste nu valbara studier i de naturvetenskapliga ämnena. 7
Tabell 9.10. Antal elever som studerat valfria kurser i årskurserna 7 9, av alla dem som har fått avgångsbetyg från den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 2007 2010. 2007 2008 2009 2010 Matematik 92 103 195 69 108 177 98 118 216 69 90 159 Fysik 27 39 66 19 42 61 13 14 27 17 33 50 Kemi 25 61 86 30 79 109 24 33 57 29 46 75 Biologi 118 100 218 31 81 112 44 72 116 42 67 109 Geografi 15 9 24 33 61 94 19 20 39 31 18 49 Teknisk slöjd 209 1 147 1 356 174 1 132 1 306 159 1 182 1 341 188 1 095 1 283 Textilslöjd 755 75 830 773 40 813 805 40 845 810 65 875 1 241 1 534 2 775 1 129 1 543 2 672 1 162 1 479 2 641 1 186 1 414 2 600 Tabell 9.11. Valfria kurser i matematik i årskurserna 7 9 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 2008 2010. 2008 2009 2010 Kursernas omfattning Under 29 h (< 1 årsveckotimme) 61 69 130 90 102 192 50 53 103 29 56 h (= 1 årsveckotimme) 4 21 25 0 6 6 16 19 35 Minst 57 h (>1 årsveckotimme) 4 18 22 8 10 18 3 18 21 69 108 177 98 118 216 69 90 159 Tabell 9.12. Valfria kurser i naturvetenskapliga ämnen (fysik, kemi, biolog och geografi) i årskurserna 7 9 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 2008 2010. 2008 2009 2010 Kursernas omfattning Under 29 h (1/4 1/2 årsveckotimme) 98 222 320 74 85 159 46 54 100 29 94 h (1 2 årsveckotimmar) 15 28 43 26 35 61 72 99 171 Minst 95 h (3 årsveckotimmar) 0 13 13 0 19 19 1 11 12 113 263 376 100 139 239 119 164 283 Religion och livsåskådningskunskap Största delen av eleverna deltar i evangelisk-luthersk religionsundervisning. År 2010 deltog sammantaget 31 923 elever i den här undervisningen, vilket betyder knappt 97 procent av eleverna. Drygt 2 procent av eleverna deltog i undervisningen i livsåskådningskunskap. Inga stora förändringar har skett under de senaste åren när det gäller deltagandet i undervisningen i religion och livsåskådningskunskap. 8
Tabell 9.13. Antal elever som deltagit i religions- och livsåskådningsundervisningen inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 2007 2010. 2007 2008 2009 2010 Ev-luth. religion 33 568 33 023 32 477 31 923 Ortodox religion 131 124 120 128 Livsåskådningskunskap 585 620 637 743 Annan religion 138 163 163 117 Har inte deltagit i undervisningen 137 141 127 112 1) 34 559 34 071 33 524 33 023 1) Påbyggnadsundervisningen ingår. Källa: Statistikcentralen - Utbildningsstyrelsens rapporteringsdatabas ROPTI. Elever i behov av särskilt stöd Stödåtgärderna för elever i behov av särskilt stöd har förnyats och en hel del förändringar har trätt i kraft år 2011. I enlighet med den förnyade lagen och läroplanen har tyngdpunkten i stödet klarare förskjutits till tidigt och förebyggande stöd och stödåtgärderna har strukturerats i tre olika skeden; allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd. När allmänna eller intensifierade stödåtgärder inte är tillräckliga, och eleven behöver ett långvarigare och mer vittomfattande stöd, kan beslut om särskilt stöd sökas. Efter ett beslut om särskilt stöd ska man göra upp en individuell plan (IP) för eleven. Ur den individuella planen ska det framgå hur undervisningen och det övriga stödet ska ordnas för eleven. Gällande elever som får intensifierat stöd finns tillsvidare inte statistisk eller annan täckande information att tillgå. Översikten som följer baserar sig därför på en gruppering, enligt vilken de elever som får stöd delas in i elever som tagits in eller förts över till specialundervisning, dvs. elever med intagnings- eller överföringsbeslut, och elever som får specialundervisning på deltid. Den statistiska insamlingen gjordes hösten 2010 och grupperingen följer därför den lagstiftning som då gällde. I statistiken som gäller specialundervisningen har även förskole- och påbyggnadsundervisningen beaktats. Antalet elever som tagits in eller förts över till specialundervisning har ökat märkbart för varje år fram till år 2008, då andelen av samtliga elever var 6,8 procent. År 2002 var 4,2 procent av eleverna överförda eller intagna till specialundervisning och år 2006 var motsvarande andel 6,2 procent. Sammanlagt 2 174 elever togs in eller fördes över till specialundervisningen inom den svenskspråkiga utbildningen år 2010 (6,4 procent av alla elever); av dessa var 699 flickor (32 procent) och resten, eller 1 475, var pojkar. Antalet överförda och intagna elever till specialundervisningen har minskat en aning mellan åren 2008 och 2010 (det totala antalet elever har inte minskat i lika stor utsträckning). I hela landet är andelen elever som tas in eller förs över till specialundervisningen vanligen något större än på svenskt håll (8,5 procent år 2010). De vanligaste enskilda grunderna för överföring eller intagning till specialundervisningen i de svenskspråkiga skolorna var inlärningssvårigheter på grund av dysfasi, försenad utveckling och störningar i känslolivet eller sociala anpassningssvårigheter. I nästan hälften av överföringarna eller intagningarna till specialundervisningen hänvisades år 9
2010 till någon av de här tre grunderna. Nästan hälften av de elever som har tagits in eller förts över till specialundervisningen hade en del av lärokursen individualiserad, medan drygt 30 procent studerade enligt den allmänna lärokursen. Resten av eleverna eller omkring 20 procent hade hela lärokursen individualiserad. Tabell 9.14. Antal elever som tagits in eller förts över till specialundervisning inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen åren 2008 2010, enligt grunden för intagning eller överföring. Grunder för specialundervisning Förändring 2008 2009 2010 2008 2010 Svår utvecklingsstörning 81 78 62-19 Försenad utveckling 319 286 251-68 Olika typer av störningar i hjärnfunktioner, rörelsehandikapp eller motsvarande 137 128 119-18 Störningar i känslolivet eller sociala anpassningssvårigheter 258 237 224-34 Inlärningssvårigheter i anslutning till autism eller Aspergers syndrom 94 98 97 3 Inlärningssvårigheter pga. dysfasi 628 602 580-48 Synskada 13 19 12-1 Hörselskada 21 25 23 2 Annan orsak 821 791 806-15 2 372 2 264 2 174-198 Av de elever som tagits in eller förts över till specialundervisningen i de svenskspråkiga skolorna, var nästan 38 procent delvis integrerade i den allmänna undervisningen, drygt 25 procent av eleverna gick i specialklass och resten eller knappt 37 procent var helt integrerade inom den allmänna undervisningen år 2010. I hela landet var specialklasser det vanligaste alternativet (46 procent år 2010), även om trenden är att integrering antingen helt eller delvis blir allt vanligare också inom den finskspråkiga utbildningen. År 2004 gick 32 procent av eleverna i de svenskspråkiga skolorna som tagits in till eller förts över till specialundervisning i specialklass. Motsvarande andel var 58 procent i hela landet. Graden av integrering av elever med olika slag av svårigheter är med andra ord betydligt större i de svenskspråkiga skolorna än i hela landet. 10
Tabell 9.15. Undervisningsplats eller undervisningssätt för elever som tagits in eller förts över till specialundervisning inom den grundläggande utbildningen åren 2008 2010, enligt språk. 2008 2009 2010 % Hela landet % % Hela landet % Svenskspråkiga Svenskspråkiga Svenskspråkiga % Hela landet % Helt integrerade i allmänundervisningen 843 35,5 13 147 27,8 775 34,2 13 600 28,8 793 36,5 13 875 29,7 Delvis integrerade i allmänundervisningen 1 017 42,9 11 442 24,2 959 42,4 11 165 23,7 824 37,9 11 273 24,1 Specialklass 512 21,6 22 668 48,0 530 23,4 22 403 47,5 557 25,6 21 562 46,2 2 372 100,0 47 257 100,0 2 264 100,0 47 168 100,0 2 174 100,0 46 710 100,0 Specialundervisning på deltid omfattar förutom de elever som inte har beslut om intagning eller överföring till specialundervisning, även de elever som har beslut om specialundervisning och som dessutom har fått specialundervisning på deltid. fick 6 886 elever inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen specialundervisning på deltid år 2010; det vill säga 21 procent. För nästan hälften av eleverna var orsaken till specialundervisning på deltid läs- och skrivsvårigheter. Knappt 25 procent fick specialundervisning på grund av svårigheter i matematik, ca 7 procent på grund av svårigheter med inlärning av främmande språk och nästan lika stor andel på grund av talstörningar. Av de elever som fick specialundervisning på deltid år 2010 var andelen flickor 39 procent (att jämföra med drygt 35 procent år 2004). Tabell 9.16. Antal elever inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen som fick specialundervisning på deltid åren 2008 2010. Grunder för 2008 2009 2010 specialundervisning Antal elever Andel (%) Antal elever Andel (%) Antal elever Andel (%) Talstörning 465 6,9 415 6,2 387 5,6 Läs- och skrivsvårigheter 3 359 50,1 3 364 50,2 3 313 48,1 Matematiksvårigheter 1 508 22,5 1 681 25,1 1 647 23,9 Svårigheter med inlärning av främmande språk 405 6,0 450 6,7 467 6,8 Anpassningssvårigheter eller störningar i känslolivet 282 4,2 320 4,8 313 4,5 Övriga svårigheter med inlärning eller andra orsaker till specialundervisning 683 10,2 648 9,7 759 11,0 6 702 100,0 6 878 100,0 6 886 100,0 Varav flickor 2 547 38,0 2 598 37,8 2 679 38,9 Andra stadiet Tillströmning Gemensam ansökan till yrkes- och gymnasieutbildning ordnas två gånger per år, på våren och på hösten. Under sommaren anordnas en kompletteringsansökan. I den gemensamma ansökan ingår till exempel inte åländska utbildningar på andra stadiet och Rudolf Steiner skolan i Helsingfors. 11
Årsklassen 16 18-åringar, som avlagt svenskspråkig grundläggande utbildning, var som störst åren 2007 2008 och nästan lika stor fram till år 2010. Från och med år 2010 minskar årsklassen fram till år 2018. Den här prognosen bygger på redan födda barn och beaktar att det finns finskregistrerade (finska som modersmål), ofta i praktiken tvåspråkiga, elever som väljer svensk skola. Den åländska årsklassen ingår inte i diagrammet. Diagram 9.2. Tillströmning till svenskspråkig utbildning på det andra stadiet åren 2000 2011. 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 16 18-åringar som gått i svensk grundläggande utbildning Förstahandssökande till gymnasiet Antagna totalt till gymnasiet Förstahandssökande till yrkesutbildningen Antagna totalt till yrkesutbildningen Källa: KOULUTA Utbildningsstyrelsens webb-rapporteringstjänst WERA. Till den svenskspråkiga utbildningen på andra stadiet sökte i första hand nästan lika många år 2011 som år 2010 (ökning med 31 sökande). Ökningen har gällt yrkesutbildningen och främst utbildningsområdet kultur, företagsekonomi och administration samt databehandling. Samtidigt har det skett en minskning i antalet sökande till gymnasieutbildningen. Den svenskspråkiga utbildningen på det andra stadiet hade 56 flera antagna år 2011 än år 2010. Den svenskspråkiga gymnasieutbildningen antog 104 färre än föregående år. Inom yrkesutbildningen var det främst utbildning inom social-, hälso- och idrottsområdet, teknik och kommunikation samt företagsekonomi, administration och databehandling som antog fler studerande än föregående år. I kompletteringsansökan antogs ytterligare 43 studerande till den svenskspråkiga gymnasieutbildningen och 141 till den svenskspråkiga yrkesutbildningen (ingår inte i tabell 9.17). Även om största delen av de som gått i en svenskspråkig skola inom den grundläggande utbildningen också söker sig till en svenskspråkig utbildning på andra stadiet, så finns det alltid en liten grupp som i stället söker till en finskspråkig gymnasie- eller yrkesutbildning. Val av studier över språkgränsen sker i båda riktningarna. 12
Tabell 9.17. Förstahandssökande och det totala antalet antagna i den gemensamma ansökan (den egentliga ansökan) till den svenskspråkiga grundläggande yrkes- och gymnasieutbildningen som inleddes på hösten åren 2007 2011, enligt utbildningsområde. 2007 2008 2009 2010 2011 Utbildningsområde Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Sökande Antagna Gymnasieutbildning 2 274 2 146 2 048 2 052 2 118 2 037 2 180 2 161 2 054 2 057 Yrkesutbildning totalt 1 802 1 691 1 887 1 917 1 878 1 967 1 943 1 971 2 100 2 131 Det humanistiska och pedagogiska området 57 27 54 40 46 34 60 41 79 54 Kultur 183 151 177 145 135 115 180 156 222 170 Företagsekonomi och administration, databehandling 264 291 255 317 244 285 236 284 282 333 Teknik och kommunikation 733 682 759 769 784 824 722 748 742 791 Naturbruk och miljö 103 121 115 135 135 160 134 158 133 145 Social-, hälso- och idrottsområdet 289 216 320 263 348 317 407 290 432 357 Turism-, kosthålls- och ekonomibranschen 173 203 207 248 186 232 204 294 210 281 4 076 3 837 3 935 3 969 3 996 4 004 4 123 4 132 4 154 4 188 Källa: KOULUTA - Utbildningsstyrelsens webb-rapporteringstjänst WERA. Åldern bland de nya studerandena Av de nya studerandena med svenska som modersmål, som påbörjade gymnasiestudier år 2009 var nästan alla under 30 år och så mycket som 90 procent var 16 år eller yngre. Bland de nya studerandena inom grundläggande yrkesstudier var medelåldern betydligt högre. Bara 46 procent var 16 år eller yngre, 78 procent var under 25 år och 22 procent av de nya yrkesstuderandena var 25 år eller äldre. Inom den grundläggande läroavtalsutbildningen var endast 29 procent av de nya studerandena under 25 år. Gymnasieutbildningen År 2010 fanns det allt som allt 37 svenskspråkiga gymnasier med 7 041 studerande. De kommunala gymnasierna var 30 till antalet och i dessa studerade 5 983 gymnasister. Dessutom erbjöds svenskspråkig gymnasieutbildning vid fem privata skolor och en statlig skola med både grundläggande utbildning och gymnasieutbildning. Därtill erbjöds gymnasieutbildning i en skola på Åland. Sammanlagt studerade 1 058 gymnasister i dessa. Majoriteten, 21 stycken, av de skolor som endast erbjöd gymnasieutbildning var medelstora gymnasier med 100 299 studerande, sex gymnasier hade minst 300 studerande och fyra hade färre än 100 studerande. 13
År 2010 fick 2 163 studerande avgångsbetyg från ett svenskspråkigt gymnasium, föregående år var antalet 2 057. De allra flesta avlägger gymnasiets lärokurs på tre år (drygt 92 procent år 2010). Andelen som fick betyget på tre år sjönk från 94 procent till 89 procent under åren 1998 2002 och har alltså därefter ökat. År 2010 fick en liten grupp på 4 studerande betyget på bara två år och 154 avlade gymnasiet på 3,5 4 år. Andelen studerande som avlade lärokursen på 3,5 4 år steg från 5 till 11 procent under åren 1998 2002 och har därefter igen sjunkit en aning. Språkval Studierna i de språk som har valts och inletts i årskurserna 1 6 och 7 9 som A1, A2, B1 och B2-språk fortsätter i gymnasiet. Dessutom kan de studerande välja ett nytt valfritt språk i gymnasiet som betecknas med B3. A-språk (A1/A2) lästes av 4 218 studerande år 2010 inom den svenskspråkiga gymnasieutbildningen. Samma år studerade 54 gymnasister ett B1-språk och 553 ett B2-språk. År 2010 valde totalt 377 studerande att läsa ett B3-språk i gymnasiet, vilket motsvarar 17 procent av dem som slutförde gymnasiestudierna. Det vanligaste B3-språket under åren 1998 2010 var tyska, som valdes av ungefär 40 procent av de studerande som påbörjat ett B3-språk år 2010. Franskan har igen återtagit sin position som ett av de populäraste B3-språken (25 procent), efter att i några år ha valts av en något mindre andel elever. Spanska valdes av 76 av de studerande och 21 valde finska. Det är uteslutande studerande på Åland som har valt finska som B3-språk. na har oftare än pojkarna läst ett B3-språk. År 2010 var flickornas andel 69 procent (medan 57 procent av dem som avlade hela lärokursen var flickor). Dessutom fanns det 809 studerande år 2010 som valde språk under B3-nivå i gymnasiet. Tabell 9.18. Val av B3-språk av dem som avlagt ett svenskspråkigt gymnasiums lärokurs åren 2004 2010, enligt kön. 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Varav flickor Varav flickor Varav flickor Varav flickor Varav flickor Varav flickor Varav flickor Finska 36 19 45 25 35 21 44 27 38 12 48 22 21 19 Franska 111 91 126 97 91 76 89 78 65 54 59 53 93 68 Tyska 217 144 176 108 214 133 205 134 187 128 179 105 152 98 Ryska 20 16 9 8 33 29 11 6 27 20 26 20 28 18 Latin 24 21 34 19 1 1 4 2 4 3 3 2 7 6 Spanska 46 35 60 44 55 39 70 52 68 49 51 39 76 52 Italienska 1 1 4 4 7 7 1 1 1 1 0 0 0 0 Annat språk 0 0 0 0 0 0 3 3 0 0 3 0 0 0 B3-språkval totalt 455 327 454 305 436 306 427 303 390 267 369 241 377 261 Val av kurser i matematik och naturvetenskap Inom gymnasieutbildningen kan man som studerande antingen välja lång eller kort lärokurs i matematik. Enligt timfördelningen i gymnasieundervisningen har den långa lärokursen i matematik tio obligatoriska kurser, medan den korta lärokursen har sex obligatoriska kurser. Av alla studerande som avlade gymnasiets lärokurs i de svenskspråkiga gymnasierna hade 40 procent valt lång matematik år 2010, men av flickorna bara 35 procent och av pojkarna 46 procent. Under åren 2005 2010 varierade andelen som valde lång matematik mellan 35 och 40 procent. 14
Tabell 9.19. Antal studerande som läste kort respektive lång matematik av dem som avlagt ett svenskspråkigt gymnasiums lärokurs hösten 2007 2010. 2007 2008 2009 2010 Lång matematik 374 448 822 346 377 723 339 381 720 428 428 856 Kort matematik 826 423 1 249 836 441 1 277 839 498 1 337 804 503 1 307 1 200 871 2 071 1 182 818 2 000 1 178 879 2 057 1 232 931 2 163 De fördjupade kurserna är ofta fortsättningskurser som följer direkt på de obligatoriska kurserna. Skolan skall erbjuda valfria fördjupade kurser och den studerande måste välja minst tio kurser under sin gymnasietid. Kursernas längd varierar mellan 1 årsveckotimme (29 56 timmar/år) och minst 7 årsveckotimmar (minst 246 timmar/år). Under år 2010 avlades mest fördjupade kurser i biologi och minst i kemi. nas andel av alla som avlade fördjupade kurser var omkring 60 procent i biologi och kort matematik år 2010. Men totalt sett var flickorna en aning underrepresenterade i de matematisk-naturvetenskapliga ämnena med tanke på att 57 procent av alla som avlade gymnasiets lärokurs var flickor. Av de 702 studerande som valde fördjupade kurser i lång matematik avlade 142 minst 4 kurser (minst 133 timmar/år). I kort matematik avlade 223 studerande 3 kurser eller flera (minst 95 timmar/år). Tabell 9.20. Val av fördjupade kurser i matematik och naturvetenskapliga ämnen under hela gymnasietiden av dem som avlagt ett svenskspråkigt gymnasiums lärokurs åren 2007 2010. 2007 2008 2009 2010 Lång matematik 302 392 694 229 307 536 249 325 574 343 359 702 Kort matematik 482 275 757 468 288 756 452 311 763 449 330 779 Fysik 264 479 743 249 455 704 278 450 728 297 444 741 Kemi 240 385 625 246 316 562 265 328 593 290 312 602 Biologi 581 371 952 559 310 869 547 295 842 567 333 900 Geografi 451 372 823 398 370 768 372 314 686 350 355 705 2 320 2 274 4 594 2 149 2 046 4 195 2 163 2 023 4 186 2 296 2 133 4 429 Av alla dem som avlade gymnasiets lärokurs har en del också avlagt tillämpade kurser i något ämne under sin gymnasietid. De tillämpade kurserna är valfria för den studerande. I biologi och geografi avlade 229 respektive 143 studerande tillämpade kurser år 2010. Nästan alla dessa var två kurser eller färre (högst 94 timmar/år). Tillämpade kurser i matematik valdes av betydligt flera, 1 050 studerande (varav 106 valde minst tre kurser, dvs. minst 95 timmar/år). Datateknik valdes av 382 studerande (varav 130 minst tre 15
kurser), fysik av 247 studerande (varav 22 minst tre kurser) och kemi av 164 studerande (varav 10 minst tre kurser). nas andel av alla som avlade gymnasiets lärokurs år 2010 var 43 procent och en betydligt större andel valde de tillämpade kurserna i matematisk-naturvetenskapliga ämnen år 2010. Det innebär att pojkarnas andel av alla som valde tillämpade kurser var klart större än 43 procent i alla ämnen, förutom i biologi där pojkarnas andel var omkring 31 procent. Den grundläggande yrkesutbildningen Antalet utbildningsanordnare som erbjuder svenskspråkig grundläggande yrkesutbildning har minskat år för år. Under åren 2004 2007 fanns det ännu 21 utbildningsanordnare som erbjöd svenskspråkig grundläggande yrkesutbildning. År 2008 minskade antalet till 18 och ett år senare skedde ytterligare en minskning till 16. År 2010 erbjöd 15 utbildningsanordnare svenskspråkig yrkesutbildning och år 2011 var det totala antalet 14, eftersom två idrottsinstitut gick samman till ett vid årsskiftet 2010 2011. Av dessa 14 var sex helt svenskspråkiga yrkesinstitut varav ett fanns på Åland. Därtill fanns det fem tvåspråkiga anordnare, ett idrottsinstitut och två folkhögskolor. Nya studerande Antalet nya studerande inom svenskspråkig yrkesutbildning har varierat mellan 2 100 och 2 450 hela 2000-talet. År 2010 var antalet nya studerande 2 235. Yrkesinriktad grundexamen kan även avläggas som läroavtalsstudier och dessa nya studerande finns inte med i tabell 9.21 (se tabell 9.26 om läroavtalsutbildningen). Utbildningsområdet övrig utbildning omfattar bland annat gränsbevakningsväsendets utbildning, räddnings-, polisoch fångvårdsbranschen. Tabell 9.21. Antal nya studerande inom den svenskspråkiga grundläggande yrkesutbildningen enligt läroplansgrunder åren 2006 2010. Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2010 Förändring 2006/2010 Det humanistiska och pedagogiska området 42 71 45 32 35-7 Kultur 195 169 164 152 157-38 Företagsekonomi och administration, databehandling 313 416 341 397 334 21 Teknik och kommunikation 837 841 898 873 783-54 Naturbruk och miljö 159 199 133 141 159 0 Social- och hälsovård och idrott 404 355 349 447 384-20 Turism, kosthåll och ekonomi 319 262 285 341 365 46 Övrig utbildning 38 14 9 10 18-20 2 307 2 327 2 224 2 393 2 235-72 antal studerande fanns det 7 283 studerande inom den svenskspråkiga grundläggande yrkesutbildningen år 2010. Av dessa studerade 6 366 inom den läroplansbaserade utbildningen och 16
917 inom den förberedande utbildningen för fristående examen. De studerande var år 2010 totalt omkring 520 flera än år 2006; en ökning med 8 procent. Inom den läroplansbaserade utbildningen ökade de studerande med 170 mellan åren 2006 2010 och inom den förberedande utbildningen för fristående examen med 351 studerande. År 2010 deltog 87 procent av alla studerande i den läroplansbaserade utbildningen medan 13 procent deltog i den förberedande utbildningen för fristående examen. År 2006 var motsvarande andelar 92 och 8 procent. Tabell 9.22. Antal studerande inom den svenskspråkiga grundläggande yrkesutbildningen åren 2006 2010. Utbildningsområde 2006 2007 2008 2009 2010 Förändring 2006/2010 Det humanistiska och pedagogiska området 133 152 158 124 133 0 Kultur 523 502 474 450 464-59 Företagsekonomi och administration, databehandling 1 085 1 159 1 086 1 271 1 182 97 Teknik och kommunikation 2 368 2 530 2 534 2 767 2 686 318 Naturbruk och miljö 532 500 602 540 579 47 Social- och hälsovård och idrott 1 198 1 191 1 215 1 313 1 373 175 Turism, kosthåll och ekonomi 851 763 749 771 829-22 Övrig utbildning 72 50 41 32 37-35 6 762 6 847 6 859 7 268 7 283 521 Varav förberedande utbildning för fristående examen 566 617 700 954 917 351 Specialundervisningen Antalet studerande med specialundervisning inom den svenskspråkiga yrkesutbildningen har ökat från 220 till 626 under åren 2000 2008. Både år 2000 och 2008 gick omkring 50 av de studerande i specialundervisningsgrupp. År 2009 fick 717 studerande specialundervisning (varav 51 i specialundervisningsgrupp) och ett år senare, år 2010, 830 studerande (varav 124 i specialundervisningsgupp). År 2010 var mer än 700 studerande med specialundervisning integrerade i normalundervisningen. Det utbildningsområdet som hade flest studerande med specialundervisning var teknik och kommunikation (314 av 830), men eftersom det också är det utbildningsområde som har flest studerande så var andelen inte iögonfallande stor. Större delen av studerandena med specialundervisning var pojkar: 515 år 2010. I hälften av fallen (414 av 830) var grunden för specialundervisningen språkliga svårigheter, dvs. studerande som har stora svårigheter med att läsa, skriva och tala, såsom stora läs- och skrivsvårigheter, svår dyslexi eller dysfasi. Vuxenutbildningen Den svenskspråkiga utbildningen Vuxenutbildningen kan delas in i allmänbildande vuxenutbildning och yrkesinriktad vuxenutbildning. Den allmänbildande vuxenutbildningen omfattar grundläggande utbildning och gymnasieutbildning för vuxna samt den fria bildningen. Den yrkesinriktade vuxenutbildningen omfattar grundläggande yrkesutbildning (grundexamina) och yrkesinriktad tilläggsutbildning (yrkes- och specialyrkesexamina). För vuxna ordnas också utbildning vid yrkeshögskolor och universitet. Vuxna kan också delta i utbildning för unga. 17
Inom den allmänbildande vuxenutbildningen kan man avlägga gymnasiets lärokurs och studentexamen, läsa enskilda ämnen eller höja tidigare vitsord inom gymnasieutbildningen för vuxna. Målet kan t.ex. vara antingen att avlägga en examen eller endast att höja sin allmänbildning utan att sikta på en studentexamen. År 2009 fanns det 60 svenskspråkiga gymnasiestuderande som var 25 år eller äldre och 180 som var 20 år eller äldre. Varje år studerar omkring 200 personer enligt läroplanen för vuxna, t.ex. 232 studerande med svenska som modersmål år 2010. Utbildning som inte leder till examen Utbildning som inte leder till examen består till största delen av allmänbildande utbildning, främst fritt bildningsarbete, men kan också ha som målsättning att öka yrkeskunnandet. Antalet deltagare inom fritt bildningsarbete var år 2009 nästan 94 300 inom de svenskspråkiga läroanstalterna och detta motsvarade omkring 200 000 undervisningstimmar. Det totala antalet undervisningstimmar inom sådan svenskspråkig utbildning som inte leder till examen uppgick år 2009 till totalt 280 000 timmar och en stor del av timmarna gavs liksom tidigare år inom utbildningsområdet kultur. Deltagarantalet motsvarar inte antalet olika personer som har deltagit, eftersom samma person i praktiken ofta deltar i flera olika utbildningar. Tabell 9.23. Antal utbildningar och deltagare inom svenskspråkig utbildning som inte leder till examen åren 2007 2009, enligt typ av utbildning. 2007 2008 2009 Typ av utbildning Antal utbildningar Antal deltagare totalt Antal kvinnor Andel kvinnor (%) Antal utbildningar Yrkesinriktad tilläggsutbildning (inte läroavtalsutbildning) 300 4 629 2 237 48,3 268 3 624 1 678 46,3 249 3 271 1 621 49,6 Yrkesinriktad tilläggsutbildning (läroavtalsutbildning) 7 15 12 80,0 7 7 2 28,6 8 11 6 54,5 Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning 279 2 684 1 585 59,1 146 1 458 814 55,8 158 1 877 1 006 53,6 Kurser som arbetsgivaren beställt 501 10 335 5 414 52,4 324 4 794 2 675 55,8 259 4 629 2 509 54,2 Utbildning inom fritt bildningsarbete 6 224 98 574 68 574 69,6 5 906 94 413 66 527 70,5 5 981 94 282 65 476 69,4 Öppen yrkeshögskoleundervisning 89 331 259 78,2 61 283 217 76,7 91 395 291 73,7 Öppen universitetsundervisning 179 2 094 1 712 81,8 134 1 786 1 427 79,9 119 1 528 1 268 83,0 Annan utbildning 160 2 088 1 182 56,6 144 1 732 775 44,7 165 1 995 638 32,0 7 739 120 750 80 975 67,1 6 990 108 097 74 115 68,6 7 030 107 988 72 815 67,4 Antal deltagare totalt Antal kvinnor Andel kvinnor (%) Antal utbildningar Antal deltagare totalt Antal kvinnor Andel kvinnor (%) 18
Utbildning som förbereder för examen Av alla de 3 628 studerande i svenskspråkig utbildning som förbereder för grundexamen, yrkes- eller specialyrkesexamen antingen vid en läroanstalt eller genom en läroavtalsutbildning år 2010 var 10 procent finskspråkiga och nästan 5 procent hade ett annat modersmål än finska och svenska. Tabell 9.24. Antal studerande enligt modersmål i svenskspråkig utbildning som förbereder för grundexamen, yrkes- eller specialyrkesexamen åren 2008 2010. Utbildning i läroanstaltsform och läroavtalsutbildning. 2008 2009 2010 Utbildning i läroanstaltsform Läroavtals utbildning Utbildning i läroanstaltsform Läroavtals utbildning Utbildning i läroanstaltsform Läroavtals utbildning Modersmål svenska 1 523 990 2 513 1 847 876 2 723 2 018 1 060 3 078 Modersmål finska 288 81 369 320 74 394 292 87 379 Övrigt modersmål 77 38 115 109 40 149 135 36 171 1 888 1 109 2 997 2 276 990 3 266 2 445 1 183 3 628 Källa: Statistikcentralen - Utbildningsstyrelsens rapporteringsdatabas ROPTI. Om man endast ser till svenskspråkig utbildning i läroanstaltsform som förbereder för fristående yrkes- eller specialyrkesexamina så fanns det år 2010 totalt 1 442 studerande, varav 801 var kvinnor. Av dessa hade 1 119 som mål att avlägga en hel examen och resten att avlägga bara en del eller delar av en examen. Vanligast var det att de studerande hade som mål att avlägga en hel examen, men inom tekniken var det nästan lika vanligt att studera för endast en del eller delar av examen (178 av totalt 369 år 2010). Så många som 782 studerade i Österbotten, 21 i Egentliga Finland, 13 på Åland och resten eller 626 i Nyland. De utbildningsområden som i första hand intresserade de studerande var social- och hälsovårdsbranschen samt teknik och kommunikation. Fristående examina Fristående examina är öppna för alla och yrkeskunskapen kan påvisas vid ett eller flera examenstillfällen. Alla kan avlägga en fristående yrkesexamen (grundexamina, yrkesoch specialyrkesexamina) och därmed påvisa sin yrkesskicklighet oberoende av ålder, arbetserfarenhet eller utbildning. Examinanderna deltar vanligtvis också i förberedande utbildning. En stor del av dem som avlägger en fristående examen har deltagit i läroavtalsutbildning. Yrkes- och specialyrkesexamina avläggs alltid som fristående examina med eller utan förberedande studier. Utbildningen finansieras med statsandelar eller är arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. Endast omkring 2 procent av alla avlagda fristående examina i landet år 2010 avlades på svenska. Antalet fristående examina som avlagts på svenska ökade från ungefär 520 år 2007 till omkring 700 år 2010. Alla förutom 22 personer av dessa 700 hade deltagit i förberedande utbildning. Drygt hälften avlade en eller flera delar av en examen och resten eller 333 avlade en hel examen år 2010. Hälften av alla 700 avlade en grundexamen och hälften en yrkes- eller specialyrkesexamen. Bland dem som avlade en yrkeseller specialyrkesexamen år 2010 var det vanligare att avlägga en hel examen än en eller 19
flera delar av en examen. Bland dem som avlade grundexamina var det däremot vanligare att endast avlägga en eller flera examensdelar. Tabell 9.25. Antal studerande som har avlagt fristående examina (grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina helt eller i delar) på svenska år 2010. Grundexamina Delvis Helt Delvis Helt Delvis Helt Deltagit i förberedande utbildning 214 126 340 146 193 339 360 319 679 Utan förberedande utbildning 7 2 9 1 12 13 8 14 22 221 128 349 147 205 352 368 333 701 Källa: Statistikcentralen - Utbildningsstyrelsens webb-rapporteringtjänst WERA. Av samtliga som avlade en fristående examen år 2010 gjorde 340 det i Österbotten, 296 i Nyland och 65 på Åland. I Österbotten avlades examina mest inom social- och hälsovårdsbranschen samt inom teknik och kommunikation. I Nyland avlades examina mest inom social- och hälsovårdsbranschen samt inom naturbruk och miljöområdet. Läroavtalsutbildning De studerande kan genom läroavtalsutbildning avlägga yrkesinriktade grundexamina som läroplansbaserad utbildning. Dessutom kan läroavtalsutbildningen förbereda för yrkesinriktade grundexamina eller yrkes- eller specialyrkesexamina som avläggs som fristående examen. Även icke-examensinriktad tilläggsutbildning kan avläggas genom läroavtal. Antalet svenskspråkiga deltagare och nya studerande inom läroavtalsutbildning ökade mellan åren 2006 och 2008, men sedan skedde en minskning speciellt inom grundexamina år 2009. Minskningen i antalet deltagare inom läroavtalsstudier för grundexamina fortsatte år 2010 (916 deltagare). Allt som allt fanns det år 2010 dessutom 702 svenskspråkiga som studerade med läroavtal för en yrkesexamen och 621 för en specialyrkesexamen. Till nya studerande räknas de som ingått ett läroavtal under statistikåret och till deltagare räknas de studerande som har ett läroavtal som är i kraft under året. I tabellen nedan ingår både unga och vuxna läroavtalsstuderande med svenska som modersmål. Vanligtvis är endast en liten grupp av de läroavtalsstuderande yngre än 20 år. När det gäller de svenskspråkiga läroavtalsstuderandena har omkring 60 studerande varit under 20 år och så gott som samtliga av dessa har studerat för en grundexamen. I antalet utexaminerade ingår endast de som har avlagt hela examen, medan de övriga uppgifterna i tabellen omfattar alla studerande oberoende om de har för avsikt att avlägga en hel examen eller endast en eller flera delar av en examen. År 2010 var de avlagda examina 539 till antalet (249 grundexamina, 160 yrkesexamina, 130 specialyrkesexamina). Trenden när det gäller studieavbrotten har de senaste åren visat på en liten minskning. 20
Tabell 9.26. Antal deltagare och nya studerande med svenska som modersmål samt avlagda examina och studieavbrott i läroavtalsstudier åren 2007 2010. 2007 2008 2009 2010 Deltagare Nya studerande Utexaminerade Studieavbrott Deltagare Nya studerande Utexaminerade Studieavbrott Deltagare Nya studerande Utexaminerade Studieavbrott Deltagare Nya studerande Utexaminerade Studieavbrott Grundexamina 940 390 91 70 1 110 435 190 102 978 238 179 99 916 322 249 71 Yrkes- och specialyrkesexamina 1 224 520 271 57 1 266 484 290 110 1 249 464 235 92 1 323 558 290 90 2 164 910 362 127 2 376 919 480 212 2 227 702 414 191 2 239 880 539 161 År 2010 fanns det 1 183 studerande som deltog i svenskspråkig läroavtalsutbildning som förbereder för grundexamina, yrkes- eller specialyrkesexamina. Av dessa var 87 finskspråkiga, knappt 40 hade ett annat modersmål än de inhemska språken och 1 060 var svenskspråkiga. Samma år fanns det dock sammanlagt mer än dubbelt fler, 2 239, läroavtalsstuderande med svenska som modersmål som deltog i läroavtalsstudier. Man kan därför dra slutsatsen att mer än hälften av de svenskspråkiga utför sina läroavtalsstudier helt på finska. 21