UTBILDNINGSSTYRELSEN WERA webb-rapporteringstjänsten

Transkript

1 UTBILDNINGSSTYRELSEN ORDLISTA WERA webb-rapporteringstjänsten ANDRA STADIET (86) Till andra stadiets utbildning hör gymnasieutbildningen, yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina. ANLÄGGNINGSPROJEKT (71) Investeringarna indelas i anläggningsprojekt och i övriga projekt än anläggningsprojekt enligt eurogränsen i finansieringsförordningen. ANSÖKNINGSPERIOD/ANSÖKNINGSOMGÅNG (gemensam ansökan) (25) Det finns två ansökningsperioder i den gemensamma ansökan. I ansökan på våren söker man till utbildningen som börjar på hösten och i ansökan på hösten söker man till utbildningen som börjar i början av följande år. ANTAGNA (gemensam ansökan) (101) De antagna är de som på basen av urvalskörningarna i den gemensamma ansökan fått en utbildningsplats. I de antagna ingår inte de som antagits i efterantagningen. ANTAL STUDERANDE (51) I antalet studerande är den enskilda personen endast en gång med i samma statistik. - Antalet elever i den grundläggande utbildningen eller vid utgången av vårterminen - De som studerar gymnasiets hela lärokurs Antalet studerande i den grundläggande yrkesutbildningen i läroanstaltsform fr.o.m. år 2004 antalet studerande i den läroplansbaserade utbildningen som varit inskrivna vid läroanstalten och antalet studerande i utbildningen som förbereder för fristående examen som varit inskrivna vid läroanstalten under kalenderåret åren antalet studerande i den grundläggande yrkesutbildningen som varit inskrivna vid läroanstalten år 1998 antalet studerande under kalenderåret - Deltagarna i läroavtalsutbildningen under kalenderåret (i kraft varande läroavtal) - I rapporterna om utbildningens kostnader är elevantalet i den grundläggande utbildningen ett medeltal av uppgifterna för de två registreringsdagarna (20.9 registreringsåret och föregående år). Antalet studerande i gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen är ett viktat (7/5) medeltal av uppgifterna för de två registreringsdagarna 20.1 och 20.9.

2 ARBETSFÖR (94) Till arbetsföra räknas personer som hade ett ikraftvarande arbetsförhållande under årets sista vecka. Även arbetsförhållanden som räckt kortare tid än sex månader räknas med. Man har dragit slutsatsen om arbetslösa före slutsatsen om arbetsföra. (Statistikcentralen) Se även Huvudsaklig verksamhet. ARBETSKRAFT (96) Till arbetskraften räknas de arbetsföra och de arbetslösa. Se Arbetsföra och Arbetslösa. ARBETSKRAFTSPOLITISK VUXENUTBILDNING (97) Den arbetskraftspolitiska vuxenutbildningen är utbildning som finansieras av arbetskraftsmyndigheterna på arbetskraftspolitiska grunder. ARBETSLÖS (95) Till arbetslösa räknas personer som enligt arbetsministeriets register för arbetssökande var arbetslösa under årets sista dag. Man har dragit slutsatsen om arbetslösa före slutsatsen om arbetsföra. (Statistikcentralen) Se även Huvudsaklig verksamhet. AVBROTT (läroavtalsutbildning) (26) Med en som har avbrutit sin läroavtalsutbildning avses en person, vars läroavtal har avvecklats efter prövotiden. AVGÅNGSBETYG FRÅN DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN (69) En elev som har avlagt hela lärokursen i den grundläggande utbildningen får ett avgångsbetyg. Man kan även avlägga avgångsbetyget som privatelev. Förutom i grundskolan kan man avlägga avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen i gymnasier, medborgarinstitut och folkhögskolor. AVLAGDA EXAMINA/DE SOM HAR FÅTT BETYG/DE SOM HAR AVLAGT LÄROKURSEN (81) - de som på våren har fått avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen - de som på våren har avlagt påbyggnadsundervisningen i den grundläggande utbildningen - de som har avlagt gymnasiets hela lärokurs under kalenderåret. - de som under kalenderåret har avlagt en yrkesinriktad grundexamen i läroplansbaserad utbildning - de som under kalenderåret har avlagt en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen och specialyrkesexamen som fristående examen BEFOLKNINGENS UTBILDNINGSSTRUKTUR (106) I statistiken om befolkningens utbildningsstruktur klassificeras den femton år fyllda befolkningen enligt utbildningsnivå och område. Med befolkningen som avlagt examen avses de personer som avlagt studentexamen, examen från grundläggande yrkesutbildning, yrkes- och specialyrkesexamen samt yrkeshögskoleoch universitetsexamen.

3 Man har klassificerat dem som avlagt examen enligt examen på högsta stadiet/senast avlagda examen. Av examina på andra stadiet har man klassificerat yrkesexamen högre än studentexamen. De yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina är likställda examina. Om till exempel en person har avlagt en yrkesinriktad grundexamen och yrkesexamen har han klassificerats enligt den senast avlagda examen. BEFOLKNINGSPROGNOS (105) Befolkningsprognosen beskriver den framtida befolkningsutvecklingen. Statistikcentralens befolkningsprognoser är s.k. demografiska trendkalkyler. Man räknar då ut vilken den framtida befolkningen i ett område skulle vara, om de senaste årens befolkningsutveckling fortsatte oförändrad. I befolkningsprognosen har man tagit i beaktande befolkningens naturliga förändring (födelser och dödlighet) samt flyttningsrörelsen (till och från landet). Man gör inte befolkningsprognoser enligt modersmål. Statistikcentralen utarbetar en befolkningsprognos vart annat år. Den nyaste är från år Den sträcker sig fram till år Den följande görs år BESLUT OM FLYTTNING ELLER INTAGNING (66) Se Specialundervisning beslut om intagning eller flyttning till specialundervisningen och grunden. DE SOM ANSÖKT/SÖKANDE (23) Se Förstahandssökande DE SOM FÅTT AVGÅNGSBETYG (75) Se Avlagda examina/de som har fått betyg/de som har avlagt lärokursen DE SOM FÖRSUMMAT LÄROPLIKTEN (60) En elev som under läsåret inte alls deltagit i grundskoleundervisningen räknas till dem som har försummat sin läroplikt. DE SOM HAR AVLAGT DELEXAMEN (87) De som har avlagt en delexamen som fristående examen. Se De som har avlagt hela examen. DE SOM HAR AVLAGT EN LÄROKURS (58) Se Avlagda examina/de som fått betyg/de som har avlagt lärokursen DE SOM HAR AVLAGT HELA EXAMEN (29) De som har avlagt hela examen som fristående examen, men inte de som har avlagt en delexamen. Exempel på hela examina är Grundexamen i trädgårdsskötsel, Bilförsäljarens yrkesexamen och Specialyrkesexamen inom åldringsarbete. DE SOM HAR FÅTT BETYG (läroavtalsutbildning) (84) De som har fått betyg från läroavtalsutbildning. Studeranden får betyg över fyllgjord utbildning då läroavtalstiden är slut. Betyget är inte en examen. DE SOM PASSERAT ÅLDERN FÖR LÄROPLIKTEN (62) Den som passerat läropliktsåldern är en elev som fyllt 17 år.

4 DELEXAMEN (65) Delexamen är ett kompetensområde inom den fristående examen för en yrkesinriktad grundexamen, yrkesexamen eller specialyrkesexamen. Examen kan avläggas genom delexamina. För att få examensbetyg krävs det att alla delar som fodras i grunderna för den fristående examen är avlagda. DELTAGARE (64) Antalet deltagare motsvarar inte antalet personer eftersom samma person kan ha deltagit i flere en ett examenstillfälle eller en utbildning. - Antalet deltagare i examenstillfälle under kalenderåret. Uppgifterna är förhandsuppgifter. - Antalet deltagare i utbildning för vuxna som inte leder till examen under kalenderåret. Alla som deltar i utbildningen planerad för vuxna anses som deltagare i vuxenutbildningen, oberoende av deras ålder. DELTIDSBASERAD SPECIALUNDERVISNING (63) Se Specialundervisning - deltidsbaserad. DRIFTSKOSTNADER (37) Se Driftskostnader enligt funktion. DRIFTSKOSTNADER ENLIGT FUNKTION (85) Driftskostnaderna enligt funktion är bl.a. undervisningens lönekostnader, undervisningens övriga kostnader, inkvartering, skolskjuts, elevmåltider, elevvård, fastigheter och intern förvaltning. EXAMEN (88) Namnet på examen som avlagts i gymnasiet, grundläggande yrkesutbildningen, för examen förberedande påbyggnadsutbildningen och inom den högre utbildningen. Undervisningsministeriet besluter om namnen på examina. EXAMEN EFTER GRUNDNIVÅN (67) Med examen efter grundnivå avses studentexamen, examen från grundläggande yrkesutbildning, yrkes- och specialyrkesexamen samt yrkeshögskole- och universitetsexamen. EXAMENSBENÄMNING (89) Examensbenämning är en benämning som personen kan använda när han på ett godkänt sätt har avlagt en examen via utbildning eller fristående examen. Undervisningsministeriet besluter om examensbenämningarna. EXAMENSTILLFÄLLE (93) Ett examenstillfälle är en helhet som organiseras och planeras på förhand av examensarrangören och vid vilket examinanden uppvisar sin yrkeskompetens genom att utföra fastställda arbetsuppgifter. Examenstillfället ansluter sig till fristående examina. FINANSIERINGSFORM (77)

5 De som avlagt en fristående examen grupperas enligt finansieringsform. Finansieringsformen anger vem som betalat kostnaderna för utbildningen/examen. Finansieringsformerna är: - finansiering med statsandel - arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (nationell finansiering) - arbetskraftspolitisk vuxenutbildning (ESF-finansiering) - helt finansierad av arbetsgivaren - Lyft-programmet (genon Lyft-programmet strävar man till att höja utbildningsnivån för åringar som saknar yrkesutbildning) - annan finansiering (t.ex. helt betald av den studerande) - övrig/okänd finansiering FRISTÅENDE EXAMEN (43) Fristående examen är ett allmänt begrepp för yrkesexamen som avläggs i form av ett yrkesprov. De fristående examina är yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina, vilka avläggs som fristående examina oberoende av på vilket sätt man skaffat sin yrkeskunnighet och oberoende av tidigare utbildning. FÖRDJUPADE STUDIER (82) Se Ämnesval. FÖRSKOLEUNDERVISNING (22) Med förskoleundervisning avses 700 timmar lång organiserad fostran och undervisning för barn. Barnet har rätt till förskoleundervisning huvudsakligen ett år innan begynnelsen av läroplikten, d.v.s. det året då han fyller sex år. Från och med år 2001 har det varit kommunens skyldighet att reservera en förskoleplats åt varje barn. Kommunen kan anordna förskoleundervisning i skolan, på dagvårds- eller familjedagvårdsplatsen eller på annat lämpligt ställe. I förskoleundervisningen tillämpas lagstiftningen som gäller den grundläggande utbildningen. Grunderna för förskoleundervisningens läroplan, vilka fastställts av Utbildningsstyrelsen är i kraft oberoende av platsen på vilken undervisningen anordnas FÖRSTAHANDSSÖKANDE (gemensam ansökan) (13) Med förstahandssökande avser man dem som placerat ifråga varande önskemål som sitt första önskemål på ansökningsblanketten i den gemensamma ansökan. Förstahandssökande = antalet ansökningar i den gemensamma ansökan. GEMENSAM ANSÖKAN (107) Via den gemensamma ansökan söker man centrerat till utbildningen och den producerar ett antagningsförslag åt utbildningsanordnaren. Utbildningsanordnaren beslutar om vilka sökande som antas. Till andra stadiets gemensamma ansökan hör gymnasieutbildningen för unga, yrkesinriktade grundexamina för unga (med vissa undantag) och en del av utbildningen i den fria bildningen. I den gemensamma ansökan ingår inte utbildning på främmande språk, utbildning för vuxna och utbildning som anordnas på Åland. Till den gemensamma ansökan vid yrkeshögskolor hör yrkeshögskoleutbildningen för unga. Yrkeshögskolornas vuxenutbildning och utbildningen på främ-

6 mande språk har separat gemensam ansökan. Uppgifter från dessa finns inte i WERA. Utbildningen som anordnas på Åland hör inte till den gemensamma ansökan. GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING (70) Den grundläggande utbildningens lärokurs är nioårig till sin omfattning. GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING FÖR HANDIKAPPADE (utbildningens kostnaderna) (103) Undervisningen för elever inom den 11-åriga läroplikten GRUNDLÄGGANDE YRKESUTBILDNING (9) Den grundläggande yrkesutbildningen är utbildning som leder till eller förbereder för en yrkesinriktad grundexamen. Därtill hör examina på institutnivå och yrkesutbildningen på högre nivå till den grundläggande yrkesutbildningen. GRUNDUTBILDNING (72) Se Sökandes grundutbildning. GRUNDUTBILDNING SOM LEDER TILL/FÖRBEREDER FÖR EXA- MEN (91) Yrkesinriktade grundexamina och motsvarande är till examen ledande eller för examen förberedande grundutbildning. GRUNDUTBILDNINGSKRAV (73) Grundutbildningskravet är den tidigare utbildning som definierats som minimikrav för att sökanden skall kunna bli vald till en viss utbildning. GYMNASIETS AVGÅNGSBETYG (39) En studerande som har avlagt hela lärokursen får gymnasiets avgångsbetyg. Man kan även få avgångsbetyget som privatelev. Man kan avlägga gymnasiets lärokurs i gymnasier och i folkhögskolor. HUVUDSAKLIG VERKSAMHET (74) Begreppet huvudsaklig verksamhet beskriver arten av en persons ekonomiska verksamhet. I WERA är den huvudsakliga verksamheten indelad i arbetsföra, arbetslösa, studerande och öviga. - Till arbetsföra räknas personer som hade ett ikraftvarande arbetsförhållande under årets sista vecka. Även arbetsförhållanden som räckt kortare tid än sex månader räknas med. Man har dragit slutsatsen om arbetslösa före slutsatsen om arbetsföra. (Statistikcentralen) - Till arbetslösa räknas personer som enligt arbetsministeriets register för arbetssökande var arbetslösa under årets sista dag. Man har dragit slutsatsen om arbetslösa före slutsatsen om arbetsföra. (Statistikcentralen) - Till studerande hänförs de personer som studerar i gymnasieutbildning, yrkesutbildning, yrkeshögskoleutbildning och universitetsutbildning som leder till examen. Till de studerande hänförs även de personer som enligt Folkpensionsanstaltens studiestödsregister har fått studiestöd på hösten eller de som enligt arbetsministeriets register för arbetssökande har deltagit i arbetskraftspolitisk utbildning under årets sista vecka.

7 - Till gruppen Övriga hänförs bl.a. de som är i militär- eller civiltjänstgöring, de som gör hushållsarbete, pensionärer. Se även Arbetskraft. HUVUDSAKLIGT URVAL (universitetens nybörjarplatser) (76) Största delen av sökande till universitetet väljs i det huvudsakliga urvalet till utbildningar som börjar på hösten. Se även Separat urval. INSTITUTNIVÅ (53) Utbildning på institutnivå anordnas inte längre. Den finns ändå med i statistiken i WERA. Examina på institutnivå är bland annat agrolog, tekniker, merkonom, artenom och sjukskötare. KVARSTANNADE (40) Med en kvarstannad avses en elev som i den grundläggande undervisningen har lämnats på årsklassen eftersom hans prestation i ett eller flere ämnen eller ämnesgrupper vilka tillhör årsklassens läroplan har underkänts. Eleven lämnas på klassen om han inte uppnår ett godkänt vitsord vid det tillfället då prestationen utförs. Man kan även lämna en elev kvar på klassen fastän han inte har underkända prestationer, om det bedöms ändamålsenligt med tanke på hans skolframgång i allmänhet. Innan fattande av beslut, skall elevens vårdnadshavare i ett dylikt fall beredas tillfälle att bli hörd. LINJE I DEN GEMENSAMMA ANSÖKAN (110) En linje i den gemensamma ansökan är en urvalsenhet till vilken sökande söker i den gemensamma ansökan och till vilken de antas. I gymnasieutbildningen är urvalsenheten en vanlig gymnasielinje eller någon av gymnasiets linjer med särskild tyngdpunkt. Urvalsenheten för de yrkesinriktade grundexamina är enligt undervisningsministeriets förordning antingen en yrkesinriktad grundexamen eller ett bestämt utbildningsprogram. Utbildningsanordnaren kan besluta att en urvalsenhet är mera omfattande än en grundexamen och på vissa utbildningsområden även att en urvalsenhet är mindre till sin omfattning än en grundexamen. Vid yrkeshögskolorna omfattas urvalsenheten av utbildningsprogram. LÄROANSTALT (55) Med en läroanstalt avses en sådan förvaltningsenhet, som har en rektor eller annan direktör och i vars tjänst arbetar lärare och annan personal (rollen som arbetsgivare), som är skyldig att göra bokföring och uppgöra andra dokument, vars studerande registreras, vars verksamhet regleras av lag eller förordning, vilken följer den nationella läroplanen och vilken finansieras eller övervakas av en offentlig myndighet. Med läroanstalten avser man inte skolbyggnaden eller verksamhetsplatsen. Man grundar en ny läroanstalt, drar in verksamheten vid en läroanstalt eller slår ihop verksamheten med en annan läroanstalt på basen av beslut som fattas av utbildningsanordnaren (upprätthållaren av läroanstalten) eller av myndigheter. Statistikcentralen har gett varje läroanstalt en egen specificerande läroanstaltsidentifikation. Man klassificerar läroanstalter med klassificeringen av läroanstaltstyp. LÄROANSTALTENS SPRÅK (54) Förvaltningsspråket vid läroanstalten.

8 LÄROAVTALSUTBILDNING (59) Läroavtalsutbildningen är en arbetsintensiv studieform i vilken största delen av yrkeskunskapen fås på arbetsplatsen. Utbildningen kompletteras med faktabaserade studier vanligen vid någon läroanstalt. Genom läroavtalsutbildningen kan man avlägga samma yrkesinriktade grundexamina samt yrkes- och specialyrkesexamina som inom utbildningen i läroanstaltsform. Högskoleexamina kan inte avläggas genom läroavtalsutbildning. Jfr Utbildning i läroanstaltsform. LÄROPLIKT/LÄROPLIKTIG (61) Läroplikten börjar det året då barnet fyller sju år. Läroplikten upphör det året då lärokursen i den grundläggande utbildningen har avlagts eller när det förflutit tio år sedan begynnelsen av läroplikten. NYA STUDERANDE (98) Den enskilda personen är endast en gång med i samma statistik. - Antalet elever i första årsklassen i den grundläggande utbildningen - Antalet nya studerande i gymnasieutbildningen är de som studerade och som skrivit in sig i ifrågavarande läroanstalts ifrågavarande utbildning Antalet nya studerande i den grundläggande yrkesutbildningen samt i yrkesoch specialyrkesexamina i läroanstaltsform fr.o.m. år 2004 de som studerade i läroplansbaserad utbildning och som skrivit in sig i ifrågavarande läroanstalts ifrågavarande utbildning och de som inlett sina studier i utbildning som förbereder för fristående examen under kalenderåret åren de som studerade och som skrivit in sig i ifrågavarande läroanstalts ifrågavarande utbildning och år 1998 de som inlett sina studier under kalenderåret - Deltagarna i läroavtalsutbildningen, vilka ingått läroavtal under kalenderåret (de som påbörjat utbildningen) - Se Studieår (gymnasiet) NYBÖRJARE (4) Se Nya studerande NYBÖRJARPLATSER (5) Med nybörjarplatser avses det antal nybörjarplatser som utbildningsanordnaren, upprätthållaren av läroanstalten, yrkeshögskolan eller universitetet har fastslagit. NYBÖRJARPLATSER/ÅLDERSKLASS (6) Nybörjarplatser/åldersklass är ett förhållande som anger hur många nybörjarplatser inom utbildning för unga som erbjuds medeltalet av åldersklasserna åringar. Se Åldersklass i medeltal.

9 OMFATTNINGEN AV LÄROKURSEN I MATEMATIK (41) Se Ämnesval. PRESTATIONSTID (gymnasium) (80) Med prestationstiden avses den tid som används till att avlägga gymnasiets lärokurs. Gymnasiets lärokurs är treårig till sin omfattning och den skall avläggas på högst fyra år, om inte studeranden av ett välmotiverat skäl har beviljats förlängning av prestationstiden. PÅBYGGNADSUNDERVISNINGEN I DEN GRUNDLÄGGANDE UT- BILDNINGEN (68) För dem som redan slutfört sin läroplikt ordnas en ettårig påbyggnadsundervisning omfattande timmar. Man kan anta en ung till studerande om han fått avgångsbetyget från den grundläggande utbildningen samma eller föregående år. I påbyggnadsundervisningen kan varje studerande studera de ämnen som ingår i lärokursen i den grundläggande utbildningen eller andra ämnen underställda den grundläggande utbildningen enligt sina individuella behov. I påbyggnadsundervisningen kan även ingå studier som tränar för ett yrke samt att bli bekant med arbetslivet. REGION FÖR GEMENSAM ANSÖKAN (108) Länsstyrelserna ansvarar för förverkligandet andra stadiets gemensamma ansökan på sitt område. Med tanke på förverkligandet kan länet vara indelat i flere regioner för gemensam ansökan. I Södra Finlands och Västra Finlands län sköts de svenskspråkiga uppgifterna som har att göra med den gemensamma ansökan i en separat enhet för det svenskspråkiga undervisningsväsendet vid länsstyrelsens bildningsavdelning. REGISTRERINGSDAG (83) För att räkna ut och bestämma kommunernas och utbildningsanordnarnas statsandelar samlas det in uppgifter om antalet elever/studerande enligt situationen på registreringsdagarna och För den grundläggande utbildningens del samlas uppgifterna in endast enligt situationen på registreringsdagen SEPARAT URVAL (universitetens nybörjarplatser) (15) Med separat urval avses urval vid universiteten av bland annat utländska studerande och av dem som har avlagt öppna universitetsstudier. Se även Huvudsakligt urval. SJUKHUSUNDERVISNING (78) Den kommun där sjukhuset är beläget är skyldig att anordna undervisning för en elev som är patient på sjukhuset. SKILJEBETYG (grundläggande utbildning) (21) Skiljebetyg från grundskolan ges åt en elev som avgår från skolan och som inte har avlagt grundskolans lärokurs under sin läropliktstid (före 17 års ålder). SPECIALUNDERVISNING - BESLUT OM INTAGNING ELLER FLYTT- NING TILL SPECIALUNDERVISNING OCH GRUNDEN (17) Beslutet om intagning eller flyttning till specialundervisning i grundskolan fattas genom ett kommunalt organs beslut och det förutsätter att sakkunniga och för-

10 äldrarna hörs och att en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas utarbetas. SPECIALUNDERVISNING DELTIDSBASERAD (20) Med deltidsbaserad specialundervisning i grundskolan avses undervisning som ordnas för elever med lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter. Till dem som fått deltidsbaserad specialundervisning räknas såväl de elever som utan beslut om intagning eller flyttning får endast deltidsbaserad specialundervisning, som de elever som får deltidsbaserad specialundervisning förutom andra specialarrangemang. Den primära orsaken till deltidsbaserad specialundervisning kan vara t.ex. talstörning, läs- och skrivstörning, svårigheter med inlärning i matematik eller främmande språk, anpassningssvårigheter eller störningar i känslolivet. I grundskolan är grunden för beslutet om intagning eller flyttning till specialundervisning t.ex. svår utvecklingsstörning, försening i utvecklingen, autism eller Asperges syndrom, hörsel- eller synskada. SPECIALUNDERVISNING - GRUNDEN FÖR SPECIALUNDERVIS- NING (18) Grunden för specialundervisningen i yrkesutbildningen är den primära orsaken till specialundervisningen. Grunderna för specialundervisningen är t.ex. fysiska kroniska sjukdomar, inlärningssvårigheter förknippade med autism eller Asperges syndrom, hörsel- eller synskada. SPECIALUNDERVISNING (19) Med specialundervisning i den grundläggande utbildningen avses - undervisning som anordnas för elever i grundskolan på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning, störning i känslolivet eller av annan jämförbar orsak (intagna eller överförda till specialundervisning) eller - på grund av lindriga inlärnings- eller anpassningssvårigheter (deltids specialundervisning). Med specialundervisning i yrkesutbildning avses undervisning som anordnas för studerande som på grund av handikapp, sjukdom, utvecklingsfördröjning eller av annan orsak behöver särskilda undervisnings- eller elevvårdstjänster. För en elev i grundskolans specialundervisning och en studerande i specialundervisningen i yrkesutbildningen skall det enligt lag uppgöras en individuell plan SPECIALUNDERVISNINGENS UNDERVISNINGSFORM (16) Undervisningsformen anger om en elev som antagits eller överförts till specialundervisning studerar helt integrerad i den allmänna undervisningen, delvis integrerad i den allmänundervisningen eller i specialklass. SPECIALYRKESEXAMEN (14) En specialyrkesexamen är en examen som kräver ännu djupare specialkunnande än yrkesexamen inom något specialområde av yrket. Avläggs som fristående examen vid examenstillfällen. SPRÅKVAL (grundläggande utbildning och gymnasium) (28)

11 Språkvalet är de språk som grundskoleeleverna och gymnasiestuderandena valt att studera. Språken indelas i gemensamma, frivilliga och valbara språk. Språkens omfattning är A1, A2, B1, B2, B3 och under B3. - A1 är ett gemensamt (obligatoriskt) språk som inletts i årsklasserna A2 är ett frivilligt språk som inletts i årsklasserna B1 är ett gemensamt (obligatoriskt) språk som valts i årsklasserna B2 är ett valbart språk som inletts i årsklasserna B3 är ett valbart språk som inletts i gymnasiet (minst 6 kurser). STATSANDELSGRUND (102) De driftskostnader som beaktas i beräknandet av enhetspriset som är som bas för finansieringen. Till statsandelsgrunden räknas inte de kostnader som är definierade i finansieringslagen (23 ). STUDIEOMRÅDE (50) Studieområdena klassificerar examina i helheter enligt liknande målsättningar för och innehåll i examina. Examina som är varandra närstående både ur utbildningens och ur arbetslivets synvinkel tillhör samma studieområde. Klassificeringen av studieområden används av utbildningsförvaltningen. Studieområden är till exempel gymnasieutbildningen, fritids- och ungdomsarbete, hantverks- och konstindustri, företagsekonomi och handel, maskin-, metall- och energiteknik, lantbruksekonomi, social- och hälsovården samt hushålls- och konsumentservicen. Studieområdesklassificeringen har även en vuxenutbildningstillämpning, som används i klassificeringen av den utbildning som inte leder till examen. Vuxenutbildningstillämpningen skiljer sig i någon mån från den allmänna studieområdesklassificeringen. STUDIEÅR (gymnasiet) (52) Studieåret anger vilket år i raden gymnasieeleven studerar eller hur många år har förflutit till att avlägga gymnasiets lärokurs. Gymnasiets lärokurs är treårig till sin omfattning och den skall i regel avläggas på högst fyra år. Se Nya studerande SYSTEMET FÖR GEMENSAM ANSÖKAN (109) Systemen för gemensam ansökan omfattas av andra stadiets system för gemensam ansökan och yrkeshögskolornas system för gemensam ansökan. Systemen för gemensam ansökan är centraliserade datasystem, med vilkas hjälp man sköter om ansökan till utbildning och antagning av studerande. SÖKANDES GRUNDUTBILDNING (gemensam ansökan) (24) Sökandes grundutbildning är den utbildning eller examen, varmed sökande söker till utbildningen. TILLÄGGSUTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR EXAMEN (92) Yrkes- och specialyrkesexamina är tilläggsutbildning som förbereder för examen. TILLÄMPANDE STUDIER (79) Se Ämnesval.

12 TYPKLASSIFICERINGEN AV LÄROANSTALTER (57) Läroanstaltstyperna klassificerar läroanstalterna i olika typer på basen av deras uppgifter. Olika typer av läroanstalter är till exempel grundskolorna, gymnasierna, yrkesläroanstalterna, särskilda yrkesläroanstalterna, yrkesinriktade vuxenutbildningscentralerna, yrkeshögskolorna, idrottutbildningscentren, folkhögskolorna och medborgarinstituten. UNDERSTÄLLD UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN (46) Utbildning som är underställd utbildningsförvaltningen är utbildning som finansieras av utbildningsförvaltningen. Finansieringen av utbildningen fördelar sig på i huvudsak tre finansieringsformer: den frivilliga utbildningen som finansieras av utbildningsförvaltningen, den arbetskraftspolitiska utbildningen som finansieras av arbetsförvaltningen samt personalutbildningen som finansieras av företag och offentliga samfund. Då det i WERA behandlas utbildning som är underställd utbildningsförvaltningen betyder det att den arbetskraftspolitiska utbildningen, utbildningen inom brand-, polis- och vaktområdena, utbildningen inom fångvården, personalutbildningen och utbildningen på Åland inte är medräknad. UNDERVISNINGSSTÄLLE (47) Undervisningsstället är en plats eller enhet där utbildningen anordnas. Läroanstalten kan omfatta flere undervisningsställen. Undervisningsstället kan vara till exempel en sidoskola eller en sidoverksamhetspunkt. Läroanstalten kan delas in i undervisningsställen även på basen av undervisningsspråket, d.v.s. avdelningarna som anordnar den finsk- och svenskspråkiga utbildningen vid samma läroanstalt bildar sina egna undervisningsställen. UNDERVISNINGSTIMMAR (vuxenutbildning som inte leder till examen) (49) Undervisningstimmarna är alla de undervisningstimmar som lärarna (föreläsare mm.) gett under kalenderåret URVALSFORMER (universitetens nybörjarplatser) (100) Urvalsformerna omfattas av universitetsutbildningens huvudsakliga urval och separata urval. UTBILDNING ENLIGT LÄROPLANSGRUNDER (LPLGR) (48) Utbildning i vilken man följer de av Utbildningsstyrelsen givna läroplansgrunderna för den grundläggande yrkesutbildningen. I grunderna för läroplanen har man definierat målen för utbildningen som leder till examen, studiehelheterna och deras omfattning, centrala innehåll och bedömning. Därtill innehåller de bestämmelser om studiehandledning, utvärdering av studeranden, inlärning i arbetet, specialundervisning, utbildning för invandrare, läroavtalsutbildning och om läroplanen. UTBILDNING FÖR UNGA (42) Utbildningen för unga är vanligen avsedd för unga. Även vuxna kan studera inom utbildningen för unga. Se Vuxenutbildning. UTBILDNING I LÄROANTALTSFORM (56)

13 Utbildning i skolform är en utbildning som huvudsakligen sker i en läroanstalt. Jfr Läroavtalsutbildning. UTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN (44) Utbildningen förverkligas riktad till vuxna som utbildning som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren besluter om innehållet i utbildningen och anordnandet enligt grunderna för examen. Utbildningsstyrelsen besluter om examensgrunderna. UTBILDNING SOM INTE LEDER TILL EXAMEN (90) Med utbildning som inte leder till examen avses minst sex timmar lång utbildning som inte leder eller förbereder för examen, och som är planerad för vuxna. Utbildningen som inte leder till examen statistikförs som undervisningstimmar och antal deltagare. Utbildningen specifieras enligt utbildningstyp. Se Utbildningstyp. UTBILDNINGSANORDNARE (30) Med utbildningsanordnare (upprätthållare) avses den instans, vars uppgift är att anordna utbildning. Utbildningsuppgiften definieras i lagen (grundläggande utbildning) eller i tillståndet att anordna eller upprätthålla utbildning, vilken utgivits av utbildningsministeriet eller motsvarande myndighet. Utbildningsanordnarna är vanligtvis kommuner, samkommuner, privata samfund eller stiftelser. UTBILDNINGSNIVÅ (34) Utbildningsnivåerna uttrycker utbildningens stadium. Exempel på utbildningsnivåer är den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och yrkeshögskoleexamen. I WERA används utbildningsförvaltningens klassificering av utbildningsnivåer. UTBILDNINGSOMRÅDE (32) Utbildningsområdena klassificerar examina i helheter enligt liknande målsättningar för och innehåll i examina. Examina som är varandra närstående både ur utbildningens och ur arbetslivets synvinkel tillhör samma utbildningsområde. Utbildningsområden är större helheter än studieområden och de innehåller sinsemellan närliggande studieområden. Exempel på utbildningsområden är det humanistiska och pedagogiska området, teknikens och trafikens område samt social-, hälsovårds- och idrottsområdet. I WERA används utbildningsförvaltningens klassificering av utbildningsområden. Utbildningsområdesklassificeringen har även en vuxenutbildningstillämpning, som används i klassificeringen av den utbildning som inte leder till examen. Vuxenutbildningstillämpningen skiljer sig i någon mån från den allmänna utbildningsområdesklassificeringen. UTBILDNINGSOMRÅDESKLASSIFICERINGENS VUXENUTBILD- NINGSTILLÄMPNING (33) Utbildningsområdesklassificeringens vuxenutbildningstillämpning är utbildningsförvaltningens klassificering som används i statistik om uppgifter för utbildning som inte leder till examen. Framförallt används klassificeringen vid insamlingen av och i statistiken om undervisningstimmar i utbildning för vuxna som inte leder till examen. Timmarna klassificeras efter huvudsakligt innehåll.

14 Se Utbildningsområde och Studieområde. UTBILDNINGSPROGRAM (35) Utbildningsprogrammen i de yrkesinriktade grundexamina. Inom en grundexamen kan finnas flere utbildningsprogram. Studierna som leder till yrkeshögskoleexamen anordnas i form av utbildningsprogram, i vilka kan finnas inriktningsalternativ. UTBILDNINGSSPRÅK (31) Språket på vilket undervisningen huvudsakligen ges. UTBILDNINGSTYP (36) Vuxenutbildningen som inte leder till examen indelas i utbildningstyper. Utbildningstyperna är - Yrkesinriktad tilläggsutbildning (inte läroavtal) är yrkesutbildning som inte leder till examen och som huvudmannen för läroanstalten har fått statsandel avsedd för yrkesinriktad tilläggsutbildning till. - Yrkesinriktad tilläggsutbildning (läroavtal) är sådan yrkesutbildning som inte leder till examen och som sker i en läroanstalt som läroavtalsutbildningens teoretiska studier. - Arbetskraftspolitisk vuxenutbildning är sådan utbildning som inte leder till examen och som huvudmannen för läroanstalten har fått finansieringen från arbetsförvaltningen för att anordna arbetskraftspolitisk vuxenutbildning. - Kurser som arbetsgivaren beställt är sådan utbildning som inte leder till examen och som finansieras av ett företag, ett offentligt samfund eller någon annan organisation som erbjuder utbildning åt sin personal. - Med utbildning som anordnats som fritt bildningsarbete avses utbildning som anordnas av läroanstalterna inom det fria bildningsarbetet i enlighet med lagen om fritt bildningsarbete. Med läroanstalter inom det fria bildningsarbetet avses sådana läroanstalter som har tillstånd att upprätthålla läroanstalt enligt den tidigare nämnda lagen. - Öppen yrkeshögskoleundervisning anordnas av en yrkeshögskola. - Öppen universitetsundervisning är öppen för alla. - Med övriga utbildningar avses sådan yrkesutbildning eller allmänbildande utbildning som inte leder till examen och som inte ingår i någon av de övriga punkterna UTVIDGAD LÄROPLIKT (38) Att avlägga läroplikten inom specialundervisningen tar antingen nio eller elva år i anspråk. I det senare fallet är det fråga om utvidgad läroplikt. VALBARA STUDIER (99) Se Ämnesval. VUXENUTBILDNING (1) Med vuxenutbildning avser man utbildning som är planerad, organiserad och anordnad för vuxna. Alla som deltar i utbildningen planerad för vuxna anses som deltagare i vuxenutbildningen, oberoende av ålder. Se Utbildning för unga. YRKESEXAMEN (12)

15 Yrkesexamen är en examen som förutsätter djupare yrkesfärdighet än grundexamen. Den yrkesskicklighet som krävs av examen täcker ett omfattande specialområde inom yrket. Avläggs som fristående examen vid examenstillfällen. YRKESHÖGSKOLEEXAMEN (11) En yrkeshögskoleexamen är en examen som avlagts i en yrkeshögskola. Med yrkeshögskoleexamen avses även en utbildningsnivå, och används därför också i klassificeringen av utbildningsnivåer. YRKESINRIKTAD GRUNDEXAMEN (10) Den yrkesinriktad grundexamens omfattning är 120 studieveckor (tre å). Examen inkluderande minst 20 studieveckor inlärning i arbete. Avläggandet av examen ger en allmän behörighet till att fortsatta studierna vid högskolorna. YRKESINRIKTAD TILLÄGGSUTBILDNING (8) Yrkesinriktad kompletterande eller fortsättningsutbildning, vilken hjälper att uppehålla eller utveckla yrkeskunskapen. Utbildningen förbereder vanligtvis för yrkes- eller specialyrkesexamen, men kan också vara utbildning som inte leder till examen. YRKESUTBILDNING PÅ HÖGRE NIVÅ (7) Yrkesutbildning på högre nivå anordnas inte längre. Den finns ändå med i statistiken i WERA. Till yrkesutbildningen på högre nivå hör främst ingenjörsexamina. ÅLDERSKLASS I MEDELTAL (27) Åldersklassen i medeltal, t.ex. medeltalet av åldersklasserna åringar fås då man adderar åldersklasserna 16-åringar, 17-åringar och 18-åringar och dividerar summan med tre. ÅRSKLASS (grundläggande utbildning) (104) Årsklasserna 1 9 i den grundläggande utbildningen. ÄGARTYP (45) Klassificering av ägartyp är en klassificering som har att göra med typen av utbildningsanordnare och typen av upprätthållare av läroanstalt. Ägartyperna är privat, stat, kommun och samkommun. ÄMNESSTUDERANDE (grundläggande utbildning och gymnasium) (2) En ämnesstuderande studerar ett enskilt läroämne, som hör till den grundläggande utbildningens eller gymnasiets läroplan, och inte den grundläggande utbildningens eller gymnasiets hela läroplan. ÄMNESVAL (grundläggande utbildning och gymnasium) (3) Ämnesvalen är de språkval och andra ämnesval som eleverna i den grundläggande utbildningen och studerandena i gymnasiet har gjort. Språkvalen, se Språkval - I den grundläggande utbildningen finns det obligatoriska och valbara studier. Ur den läroplan som utbildningsanordnaren har beslutat om skall det framgå

16 vilka studiehelheter som är obligatoriska och vilka som är valbara för eleven. I statistiken är de valbara studierna i årsklasserna 7 9 matematik, naturvetenskapliga (fysik, kemi, biologi och geografi) studier samt studier i tekniskt arbete, textilarbete och datateknik. - Matematik studeras i gymnasiet enligt lång eller kort lärokurs. Den långa lärokursen i matematik förutsätter att man avlägger tio obligatoriska kurser och den korta lärokursen avläggandet av sex obligatoriska kurser. - De fördjupande kurserna i gymnasiet är huvudsakligen fortsättningskurser i matematik och naturvetenskaper i omedelbar anslutning till de obligatoriska kurserna. Läroanstalten skall erbjuda eleverna möjlighet att välja dessa kurser. - Tillämpade kurser är tillvalskurser i matematik och naturvetenskaper. De är förenhetligade kurser som innehåller stoff från olika läroämnen, metodkurser, andra läroanstaltsspecifika kurser eller kurser som studeras vid andra läroanstalter.