50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

50 000 nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025 En översiktlig kompetens- och branschanalys Kompetensforum Uppsala län [maj 2014] Fullversion

Introduktion En framtidsfråga för Sverige och Uppsala län är att arbetsgivare kan rekrytera rätt kompetens, på rätt plats och vid rätt tidpunkt. Med ökade pensionsavgångar bedöms många arbetsplatser få svårt att klara kompetensförsörjningen. Förmågan att svara mot hårdnande global konkurrens handlar om att ta tillvara den kompetens som finns att tillgå i regionen eller i den lokala miljön. Hur ser behoven av kompetens ut i Uppsala län under kommande år? Vilka branscher är det som växer och vilka minskar? Hur många är det som går i pension och hur många nya jobbtillfällen uppstår? Detta är frågor som denna rapport ska besvara. Rapporten bygger på ny statistik och är en direkt uppdatering av rapporten 37 500 nya jobb från 2010. Nu är siktet ställt på år 2025. Rapporten har tagits fram inom ramen för projektet Kompetensforum Uppsala län som stöds av Tillväxtverket. För analys och beräkning svarar Micael Sandberg vid Sweco Strategy AB. Rapporten finns i två versioner, en i fullformat (43 sidor) och en i förkortad version. Båda återfinns www.regionuppsala.se Tomas Stavbom Chef regional utveckling, Regionförbundet Uppsala län

Innehållet Denna rapport bygger på samma metodik som tidigare rapport, med antaganden om länets befolknings- och sysselsättningsmässiga utveckling som utgångspunkt för identifiering av kompetensbehov på bransch- och yrkesnivå (SSYK3). Genom förbättrad statistiktillgång tar denna revidering dock bättre hänsyn till den stora egensysselsättningen (egenföretagare) inom vissa yrkesgrupper, såsom t ex inom jordbruket. De övergripande antaganden om länets utveckling har tagit sin utgångspunkt i modellframskrivningar som tagits fram gemensamt av länen i Östra Mellansverige, avseende befolknings- och sysselsättningsutveckling med sikte på 2030/2050. Rapporten disponeras i fem delar: 1. Befolkning och sysselsättning. Länsscenarier för åren 2010-2030. ss. 5-8 2. Kompetensbehov 2013-2025. Bransch- och yrkesprognos (SSYK3) ss. 9-19 3. Hur ser det ut idag? Kort beskrivning av arbetsmarknadsläget ss. 20-25 4. Prognosbilaga. Samtliga yrken (SSYK3) ss. 26-31 5. Bakgrundsmaterial. Indikationer på nationell nivå ss. 32-43 Trevlig läsning!

Sammanfattning Totalt rekryteringsbehov på nära 50 000 individer 2013-2025 Pensioneringar står bakom 60 procent av behovet Stark tonvikt på tjänster och arbetsmarknaden i Uppsala kommun Kända volymyrken i topp - dagens dominerande branscher slår igenom även på morgondagens rekryteringsbehov, med vård- /omsorgspersonal, försäljare inom detaljhandeln, universitets- och högskolelärare samt sjuksköterskor i topp. Det relativa rekryteringstrycket dock högst inom nischyrken som speciallärare, högre ämbetsmän och politiker, piloter, biomedicinska analytiker, präster och pastorer, arkivarier/bibliotekarier m fl. Stigande kravprofil/utbildningsnivå och givet 2012 års yrkesvisa könsfördelning kommer kvinnorna att ha en starkare arbetsmarknad än männen 2013-2025. Begränsat med ledig kapacitet- två av tre arbetsställen inom näringslivet använder personalresurserna nästan fullt ut (2013) och nyanmälda jobb på historiskt höga nivåer. Samtidigt växer grupperna som har svårt att få jobb = matchningsproblem. 50 000 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 Den befintliga nettoutpendlingen utgör en tillväxtpotential, men 5 000 merparten av rekryteringsbehovet behöver tillgodoses genom numerär tillväxt, med fler i arbetskraften och med rätt utbildning. 0 Rekryteringsbehov 2013-2025 Pension Tillväxt

5 Befolkning och sysselsättning

1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000 2003 2006 2009 2012 Del av Sveriges tillväxtmotor 6 Den allt mer integrerade arbetsmarknadsregionen Stockholm-Uppsala (länen) är motor i den nationella utvecklingen, med stigande andelar av rikets befolkning och sysselsättning. Stockholm-Uppsala förväntas fortsätta växa starkt och öka med upp emot 600 000 nya invånare och omkring 350 000 arbetstillfällen 2010-2030. Uppsala län har över tid en stabil andel av regionens befolkning och sysselsättning, men en starkare roll som boende- än som arbetsort och svagare utveckling i norr än i söder. Regional tillväxt Regionens andel av rikets... 60000 Folkmängd Arbetstillfällen 32% Befolkning Sysselsättning 40000 20000 28% 0-20000 24% -40000-60000 20% -80000 16% Källa: SCB

Vad behöver länet ha beredskap för? 7 Den framtida utvecklingen av Uppsala län kan utvecklas enligt två olika scenarier, BAS och HÖG. Utfallet beror både på förändringar i omvärlden och de insatser som sker kommunalt/regionalt. Scenario BAS En fortsatt stark utveckling inom pendlingsregionen Stockholm stärker sin ställning på regionens arbetsmarknad En i första hand befolkningsrelaterad och konsumtionsdriven tillväxt i Uppsala stad och län Ökat pendlingsberoende till Stockholm Regionen fortsatt starkt monocentrisk Scenario HÖG En fortsatt stark utveckling inom pendlingsregionen Ökad regional spridning av befolkning och arbetstillfällen En mer produktivitetsdriven tillväxt och balans mellan förvärvsarbetande dagoch nattbefolkning i Uppsala stad Större inpendling från övriga länet till Uppsala Regionen mer polycentrisk, med Uppsala som stark nordlig kärna

Hur mycket växer befolkningen? 8 Stark tillväxt oavsett scenario, men länets egen arbetsmarknad växer mer i scenario Hög, medan scenario Bas innebär större pendlingsberoende till Stockholm. Stigande försörjningsbörda (befolkning 20-64 år/totalbefolkning) och i viss mån även stigande förvärvsfrekvens (förvärvsarbetande nattbef./befolkning 20-64 år) Tillväxten senaste åren talar för scenario Hög, utvecklingen 2000-2010 för scenario Bas 280 000 260 000 240 000 220 000 200 000 180 000 160 000 140 000 120 000 100 000 255 000 231 000 205 000 184 000 179 000 156 000 2000 2010 2020 2030 Bas/Hög* i yrkesaktiv ålder (20-64 år) (205 000 dec. 2013) som arbetar (nattbef.) (168 000 år 2012 enl. RAMS) som arbetar i länet (dagbef.) (146 000 år 2012 enl. RAMS) *Baserat på modellframskrivningar som tagits fram gemensamt av länen i Östra Mellansverige. Se prognosbilaga för närmare beskrivning.

9 Kompetensbehov 2013-2025

Bas eller Hög? 10 Svårt att säga beror både på omvärlden och eget agerande så låt oss räkna utifrån den genomsnittliga tillväxttakten enligt Bas/Hög, vilket för perioden 2013-2025 innebär följande (jämförelse med 2000-2012). ca 20 000 fler yrkesverksamma, dvs. sysselsatt nattbefolkning (23 000) ca 20 000 fler arbetstillfällen, dvs. sysselsatt dagbefolkning (23 000) Detta är en högre tillväxt än vad som antogs i tidigare arbetsmarknadsrapport, men jämfört med utvecklingen 2000-2012, framför allt senaste åren, ligger tillväxtantagandena emellertid lägre. De senaste åren har, trots en fortsatt turbulent omvärld, präglats av konjunkturuppgång, efter en mycket svag utveckling under finanskrisen 2008-2009. Dagens stora invandring och högskolekullar, det låga bostadsbyggandet i Stockholms län, de lägre boendepriserna i Uppsala län samt förbättrade kommunikationer har skapat goda förutsättningar för en befolkningsdriven tillväxt i länet. Med ett kraftigt uppsving framför allt inom sektorerna bygg, handel och utbildning finns nu utrymme/kapacitet att möta även en del av morgondagens efterfrågan. Företagstjänsterna och industrin har däremot utvecklats svagt. Historiskt har varje konjunkturuppgång, med en topp kring 3 000 till 4 000 fler sysselsatta per år i länet, följts av fleråriga nedgångar och noll- eller minustillväxt vissa år, dvs. man får räkna med att det även kommer sämre år. Beräkningsgrunden avseende sysselsatta justerades därtill av SCB år 2011, med följden att förändringen i antalet sysselsatta 2000-2012 delvis är statistiskt betingad och i realiteten något lägre än 23 000. Därmed inte sagt att tillväxten inte kan bli högre än 20 000 nya arbetstillfällen 2013-2025. Realiseras de omfattande utbyggnadsplanerna som finns i länet och lyckas Uppsala i högre grad än idag etablera sig som ett lokaliseringsalternativ för företagstjänster finns goda möjligheter att nå en tillväxt kring 23 000 arbetstillfällen även 2013-2025. Men, det finns även risk för ett lägre utfall, ner mot 17 000 nya arbetstillfällen. Framför allt om det blir en lägre befolkningstillväxt i länet på grund av ökat bostadsbyggande i Stockholms län, en minskad invandring, mindre högskolekullar osv. Detta slår direkt mot lokala näringar inom bygg, handel och service. Eller att arbetsmarknaden i Stockholms län utvecklas så starkt att ännu fler lockas att pendla över länsgränsen, vilket begränsar den egna arbetsmarknadens utveckling, inte minst inom företagstjänster. Eller att världsekonomin åter går in i en krisperiod med följden att investeringar och konsumtion minskar.

11 Fördelning inom länet Prognosen är sammanhållen för länet, vilket ger en mer robust och tillförlitlig indikation samt en ur kompetensförsörjningssynpunkt mer relevant geografi. Mycket talar för en fortsatt stark och sannolikt ökad koncentration av arbetstillfällena till Uppsala kommun, drivet av tjänstesektorns expansion och den tillgänglighets- och täthetslogik som allt mer präglar arbetsgivarnas lokaliseringsbeslut. Även södra länet kan förväntas fortsätta växa och i stort bibehålla sin andel av länets tillväxt. De norra länsdelarna riskerar däremot att förlora positioner till följd av industriell strukturomvandling och en ökad nettopendling till Uppsala. Arbetsplatser Befintlig fördelning av befolkning och arbetsplatser 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 112 025 30 043 23 933 Uppsala kommun Södra länet Norra länet 50% 0 2000 2012 2025 Källa: SCB samt modellframskrivningar för Östra Mellansverige

12 Nuvarande arbetsmarknadsprofil Robust över tid, med vissa undantag. Industrin minskar i betydelse medan tjänsterna växer, dock i betydande grad i relation till industrin som beställare (t ex bemannings-/serviceföretag och konsulter, dvs. företagstjänster). Demografiska förändringar ger upphov till variationer inom välfärdstjänsterna. A nde l av läne ts arbe tstillfälle n Bran sch 2000 2010 2012 2025p Jordbruk, s kog s bruk och fis ke 2,5 % 2,0 % 2,3 % 2,1 % Tillverkning och utvinning 11,4 % 9,0 % 8,6 % 7,0 % Energ i- och VA-förs örjning, renhå llning 1,4 % 1,6 % 1,7 % 1,5 % B yg g verks a mhet 7,2 % 8,1 % 8,5 % 8,3 % H a ndel 10,2 % 10,6 % 10,3 % 10,2 % Tra ns port och ma g a s inering 4,6 % 4,2 % 4,1 % 4,1 % H otell- och res ta ura ng verks a mhet 2,2 % 2,8 % 2,9 % 3,2 % Informa tion och kommunika tion 3,4 % 2,4 % 2,4 % 2,7 % Fina ns - och förs ä kring s verks a mhet 1,2 % 1,1 % 1,0 % 1,0 % Fa s tig hets verks a mhet 1,8 % 1,5 % 1,6 % 1,6 % Företa g s tjä ns ter och FoU-ins titutioner 12,1 % 12,0 % 11,8 % 13,2 % O ffentlig förva ltning och förs va r 6,1 % 5,7 % 6,4 % 6,1 % U tbildning 11,3 % 14,2 % 13,8 % 13,2 % Vå rd och oms org ; s ocia la tjä ns ter 18,9 % 19,5 % 19,0 % 20,0 % Kulturella och pers onlig a tjä ns ter m.m. 4,1 % 4,5 % 4,6 % 4,8 % O kä nd verks a mhet 1,6 % 0,9 % 1,0 % 1,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % 100,0 % Källa: SCB, bearbetning av Sweco

13 Branschprognos till 2025 Ändringar i statistiken (näringsgrensindelning och definition av sysselsatt ) ger osäkerhet vid jämförelser över tid. Tillväxten 2000-2012 sannolikt något överdriven, i synnerhet utvecklingen senaste åren. Stark utveckling inom tjänsteverksamhet. Tillverkningsindustrin fortsätter att minska i direkt sysselsättning, men är av fortsatt stor betydelse för länets näringsliv och en viktig katalysator för utvecklingen inom företagstjänster. B ranschutve cklinge n i U ppsala län Arbe ts tillfä lle n 2012 Ändring 2000-2012 Prog nos 2013-2025 Trend Jordbruk, s kog s bruk och fis ke 3 422 362 64 7 % Tillverkning och utvinning 12 521-1 513-901 -9 % Energ i- och VA-förs örjning, renhå llning 2 409 678 81 13 % B yg g verks a mhet 12 346 3 529 1 432 18 % H a ndel 14 974 2 410 1 958 14 % Tra ns port och ma g a s inering 5 943 350 863 11 % H otell- och res ta ura ng verks a mhet 4 180 1 445 1 132 30 % Informa tion och kommunika tion 3 540-688 942 8 % Fina ns - och förs ä kring s verks a mhet 1 511-21 149 5 % Fa s tig hets verks a mhet 2 308 134 348 11 % Företa g s tjä ns ter och FoU-ins titutioner 17 251 2 450 4 661 23 % O ffentlig förva ltning och förs va r 9 359 1 927 767 13 % U tbildning 20 181 6 253 1 731 18 % Vå rd och oms org ; s ocia la tjä ns ter 27 739 4 583 5 461 18 % Kulturella och pers onlig a tjä ns ter m.m. 6 663 1 643 1 305 22 % O kä nd verks a mhet 1 490-436 170-5 % Källa: SCB, bearbetning av Sweco Summa 145 837 23 106 20 163 15 %

Vilka yrken växer mest? 14 Kända volymyrken i topp. Totalt en tillväxt om ca 20 000 arbetstillfällen 2013-2025. Dagens dominerande branscher slår igenom även på morgondagens rekryteringsbehov Tillväxt Yrke 2002-2012 2013-2025p 513 vård- och omsorgspersonal 3213 3461 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 1652 967 323 sjuksköterskor 491 653 231 universitets- och högskollärare 81 627 713 byggnadshantverkare 673 554 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 779 547 912 städare m.fl. 217 521 832 fordonsförare 485 518 213 dataspecialister 365 514 712 byggnads- och anläggningsarbetare 995 514 222 hälso- och sjukvårdsspecialister 553 510 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän787 436 913 köks- och restaurangbiträden 193 419 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 526 418 512 storhushålls- och restaurangpersonal 478 392 311 ingenjörer och tekniker 503 378 131 chefer för mindre företag och enheter 28 376 122 drift- och verksamhetschefer 1066 357 419 övrig kontorspersonal -328 355 214 civilingenjörer, arkitekter m.fl. 429 291 Källa: SCB, bearbetning av Sweco

Pensionsavgångar 15 Nära 30 000 pensionsavgångar 2013-2025, även beaktat att utträdesåldern stiger och kan ligga 2-3 år högre om tio år (snittet låg enligt Pensionsmyndigheten på 63,4 år 2012, en ökning med 0,2 år jämfört med 2011). Omkring 21 procent av de sysselsatta lämnar arbetslivet till 2025. Särskilt hög andel uppnår pensionsålder bland speciallärare, höga ämbetsmän o politiker, piloter samt inom jordbruket. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 513 vård- och omsorgspersonal 3213 3461 4 007 22 % 832 fordonsförare 485 518 976 27 % 311 ingenjörer och tekniker 503 378 961 22 % 122 drift- och verksamhetschefer 1066 357 860 33 % 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 779 547 788 20 % 231 universitets- och högskollärare 81 627 764 19 % 131 chefer för mindre företag och enheter 28 376 757 32 % 713 byggnadshantverkare 673 554 744 20 % 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän787 436 744 28 % 323 sjuksköterskor 491 653 737 23 % 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 526 418 735 27 % 712 byggnads- och anläggningsarbetare 995 514 722 17 % 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 1652 967 684 10 % 419 övrig kontorspersonal -328 355 670 29 % 222 hälso- och sjukvårdsspecialister 553 510 658 25 % Källa: SCB, bearbetning av Sweco

Totalt rekryteringsbehov 16 Tillväxt och pensionsavgångar ger ett totalt nyrekryteringsbehov om nära 50 000 individer 2013-2025. Det motsvarande 36% av länets arbetsmarknad år 2012. Behoven återfinns till stor del inom dagens volymyrken, däribland vård-/omsorgspersonal, försäljare inom detaljhandeln, universitets- och högskolelärare, sjuksköterskor etc. men även yrkesgrupper som fordonsförare, ingenjörer och tekniker, byggnadshantverkare m fl. Löpande personalomsättning beaktas ej även om den står för en stor del av rekryteringarna hanteras inom ramen för den befintliga arbetsmarknaden. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 2013-2025p 513 vård- och omsorgspersonal 3213 3461 4 007 22 % 7468 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 1652 967 684 10 % 1651 832 fordonsförare 485 518 976 27 % 1494 231 universitets- och högskollärare 81 627 764 19 % 1391 323 sjuksköterskor 491 653 737 23 % 1390 311 ingenjörer och tekniker 503 378 961 22 % 1339 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 779 547 788 20 % 1335 713 byggnadshantverkare 673 554 744 20 % 1298 712 byggnads- och anläggningsarbetare 995 514 722 17 % 1236 122 drift- och verksamhetschefer 1066 357 860 33 % 1217 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän787 436 744 28 % 1180 222 hälso- och sjukvårdsspecialister 553 510 658 25 % 1168 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 526 418 735 27 % 1153 131 chefer för mindre företag och enheter 28 376 757 32 % 1133 419 övrig kontorspersonal -328 355 670 29 % 1025 Källa: SCB, bearbetning av Sweco

Relativt rekryteringsbehov 17 I relation till befintlig sysselsättning förväntas rekryteringstrycket vara som högst inom nischyrken som speciallärare, högre ämbetsmän och politiker, piloter, biomedicinska analytiker, präster och pastorer, arkivarier/bibliotekarier m fl. Även jordbruket kan stå inför kompetensbrist på några års sikt pga. hög andel pensioneringar. Detsamma gäller yrkesgruppen kontorssekreterare och dataregistrerare, som hade en stor nedgång 2000-2012, men under kommande år kan möta en mer stabil efterfrågan och har en hög andel som går i pension. Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 2013-2025p till syss. 2012 tryck 234 speciallärare -218 26 196 62 % 222 71 % 3 111 högre ämbetsmän och politiker 49 10 54 59 % 64 70 % 3 314 piloter, fartygsbefäl m.fl. 9 10 25 48 % 35 67 % 3 919 övriga servicarbetare 601 256 309 30 % 565 55 % 2 611 växtodlare inom jordbruk och trädgård 174 99 428 43 % 527 53 % 2 411 kontorssekreterare och dataregistrerare -844 154 299 34 % 453 51 % 2 324 biomedicinska analytiker -197 103 201 36 % 304 55 % 2 342 agenter, förmedlare m.fl. 227 104 138 30 % 242 52 % 2 243 arkivarier, bibliotekarier m.fl. -54 75 140 34 % 215 52 % 2 246 präster 5 29 50 34 % 79 54 % 2 348 pastorer -3 9 20 41 % 29 59 % 2 834 däckspersonal 11 3 4 33 % 7 57 % 2 733 konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. -1 1 4 44 % 5 60 % 2 Källa: SCB, bearbetning av Sweco

Vilken utbildning krävs? 18 Gymnasium eller yrkeshögskola max 2 år dominerar behoven på arbetsmarknaden. Nära hälften av rekryteringsbehovet 2013-2025 täcks av den utbildningsnivån, vilket dock är en minskning jämfört med sysselsättningen 2012. Omkring en fjärdedel vardera av rekryteringarna förutsätter högskole- eller fördjupad högskoleutbildning en ökning i båda fallen jämfört sysselsättningen 2012. Jobbmöjligheterna för de med endast grundskoleutbildning begränsas till ca sex procent av det totala rekryteringsbehovet samma nivå som sysselsättningen 2012. Grundskola Gymnasium eller yrkeshögskola max 2 år Högskoleutbildning Syss. 2012 Rekr. 2013-2025 Fördjupad högskoleutbildning Källa: SCB, bearbetning av Sweco 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%

Könsfördelning 19 Givet 2012 års yrkesvisa könsfördelning kommer kvinnorna att ha en starkare arbetsmarknad än männen 2013-2025. Av det totala indikerade rekryteringsbehovet om nära 50 000 individer kan nära 27 000 förväntas beröra kvinnor och 23 000 män, om dagens könsmönster på arbetsmarknaden består. Kvinnors benägenhet att skaffa högre utbildning samt deras överrepresentation inom branscher med stark tillväxt i länet gör dem till vinnare på morgondagens arbetsmarknad. Männens överrepresentation inom branscher på tillbakagång i länet samt lägre benägenhet till vidareutbildning kan ge större matchningsproblem mot morgondagens arbetstillfällen och därmed ökad risk för arbetslöshet. 30 000 Könsfördelning av rekryteringsbehov 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 - Män Kvinnor Källa: SCB, bearbetning av Sweco

Hur ser det ut idag? 20

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Kapacitetsutnyttjande 21 Kapacitetsutnyttjandet ligger något över normal nivå två av tre arbetsställen inom näringslivet använder personalresurserna nästan fullt ut (Af 2013). Nyanmälda jobb på historiskt höga nivåer men vikande tendens. Varsel på låga nivåer, men svagt stigande tendens. Samtidigt växer grupperna som har svårt att få jobb; personer utan gymnasieutbildning, funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga, arbetslösa i åldrarna 55-64 år samt utrikes födda (främst utanför Europa). Två av tre arbetslösa ingår i någon av dessa grupper. 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Nyanmälda platser (årstotal) Sökande totalt (månadssnitt) Arbetslösa sökande (månadssnitt) Varsel (årstotal) Källa: Arbetsförmedlingen

Källa: Arbetsförmedlingen 22 Nyanmälda jobb Antal nyanmälda platser med mer än 10 dagars varaktighet, Uppsala län Bransch 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Trend Administration 354 247 280 199 170 188 277 365 516 428 390 584 585 514 1,54 Bioteknik 250 411 279 131 81 93 154 197 245 231 265 328 857 310 2,13 Byggverksamhet 279 246 274 159 169 287 314 528 493 269 384 670 585 645 1,62 Ekonomi 284 351 214 168 173 225 371 476 441 342 412 516 493 458 1,35 Grafiker och tryckare 18 7 2 1 1 2 5 15 12 25 11 5 1,08 Gruvindustri 12 33 4 31 30 4 11 11 9 8 20 51 38 30 1,63 Handel 738 698 956 1206 1689 3201 3652 5237 3842 3663 5419 5137 3997 3173 1,18 Hotell- och restaurang 763 782 718 691 535 604 788 974 1069 812 1132 1276 1347 1283 1,44 Industri 460 431 469 253 213 332 581 669 558 295 421 580 589 506 1,21 IT 590 235 96 76 135 128 261 437 347 242 363 522 556 479 1,62 Jordbruk 83 183 147 95 57 110 108 132 123 117 146 163 139 136 1,11 Kultur 65 70 57 57 60 53 68 64 43 44 75 58 92 97 1,47 Lager 178 145 74 51 57 61 124 437 345 130 178 292 287 295 1,54 Livsmedel 70 85 18 42 45 3 6 27 4 17 12 56 9 36 0,73 Media 109 62 51 43 63 170 112 158 101 69 90 116 130 124 1,27 Offentliga tjänster 443 491 393 309 269 454 477 540 545 426 585 689 888 879 1,67 Reparation och underhåll 58 68 81 57 28 32 74 165 111 78 103 187 183 163 1,74 Service 834 767 912 596 572 562 640 1044 920 511 863 1092 1167 1040 1,34 Skogs-, trä- och pappersindustri 45 68 22 16 25 13 43 132 23 60 30 25 16 8 0,32 Skogsbruk 3 5 12 7 4 8 9 10 40 15 22 11 39 19 1,99 Telecom 56 42 23 26 20 20 81 37 67 37 72 127 58 62 1,15 Transport 251 126 194 129 90 141 163 270 334 191 302 799 583 565 1,94 Trädgård 105 116 66 56 42 40 38 73 62 57 31 71 40 85 0,99 Utbildning 2520 2253 2253 1521 1254 1347 1238 1410 1875 1376 1793 2025 2043 1951 1,12 Verkstad 76 43 37 24 28 37 73 95 196 45 99 264 242 249 2,28 Vård och omsorg 2695 2725 2379 2043 1594 1445 2354 2958 2680 2330 3124 3534 4365 4585 1,61 Övriga 13 4 11 7 12 8 32 18 19 14 20 77 61 38 22 2,07 Totalsumma 11352 10694 10022 7994 7415 9566 12050 16466 15013 11822 16363 19275 19400 17735 1,4

Sökande/lediga platser 23 Källa: Arbetsförmedlingen Många sökande per nyanmäld plats främst inom skogsbruk o skogsindustri samt bland grafiker och tryckare (liten grupp) Få sökande i relation till nyanmälda platser främst inom vård/omsorg, offentliga tjänster, gruvindustri, utbildning, handel och kultur Det är stora skillnader inom grupper och metodmässigt problematiskt att matcha nyanmälda platser med sökande Statistiken är inte heltäckande och är osäker för såväl lediga platser som sökande. Bransch 2013 2008 Skogs-, trä- och pappersindustri 6,8 1,3 Grafiker och tryckare 6,2 3,4 Sjöfart 5,3 0,5 Skogsbruk 2,0 0,4 Jordbruk 1,4 0,7 Trädgård 1,3 1,5 Lager 1,3 0,6 Media 1,3 1,0 Reparation och underhåll 1,2 0,7 Fiske 1,1 0,3 Service 1,1 0,7 Industri 0,9 0,5 IT 0,8 0,6 Administration 0,8 0,6 Verkstad 0,8 0,5 Byggverksamhet 0,8 0,4 Hotell- och restaurang 0,8 0,5 Transport 0,7 0,5 Livsmedel 0,7 6,4 Ekonomi 0,6 0,4 Bioteknik 0,6 0,6 Telecom 0,6 0,5 Kultur 0,4 0,5 Handel 0,4 0,2 Utbildning 0,4 0,3 Gruvindustri 0,4 1,1 Offentliga tjänster 0,3 0,4 Vård och omsorg 0,2 0,2

24 Kortsiktiga brister/överskott, enligt AF Framför allt brist på akademiker; civil- och högskoleingenjörer (alla områden utom kemi), kvalificerad IT-personal, läkare, sjuksköterskor och barnmorskor, revisorer och redovisningsekonomer, förskolärare m fl. Därtill brister inom vissa praktiska yrken. Överskott framför allt inom yrken med lägre krav på formell kompetens; försäljare inom dagligvaru-/fackhandel, receptionister, administratörer och sekreterare, vårdbiträden, barnskötare etc. Uppgifter baserade på arbetsgivarnas bedömning av möjligheterna att rekrytera. Af:s yrkesbarometer för Uppsala län, 2013 (bedömning av arbetsmarknadsläget ett år framåt) Bristyrken Civilingenjörer och ingenjörer Läkare Sjuksköterskor och barnmorskor Förskollärare Revisorer och redovisningsekonomer Bil- och lastbilsmekaniker Byggnadsplåtslagare Buss- och lastbilsförare Mjukvaru- och systemutvecklare Telefonförsäljare Överskottsyrken Försäljare, dagligvaror och fackhandel Receptionist Administratörer och sekreterare Vårdbiträden Barnskötare Elevassistenter Bibliotekarier Lagerarbetare Vaktmästare Köks- och restaurangbiträden Källa: Arbetsförmedlingen

Arbetspendling 25 Länet har en stor nettoutpendling av arbetskraft - nära 22 000 individer år 2012, dock en minskning med ca 2 000 individer jämfört med år 2008. Pendling sker framför allt till/från Stockholms län. kulturella och personliga tjänster vård och omsorg; sociala tjänster utbildning offentlig förvaltning och försvar företagstjänster fastighetsverksamhet finans- och försäkringsverksamhet information och kommunikation hotell- och restaurangverksamhet transport och magasinering handel byggverksamhet energiförsörjning; miljöverksamhet Källa: SCB tillverkning och utvinning jordbruk, skogsbruk och fiske Sysselsättningsöverskott (nattbef-dagbef) 2012 2008-1 000 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 Sysselsättningsöverskottet är störst inom företagstjänster, handel och transport. Överskottet på arbetskraft kan betraktas som en buffert eller tillväxtpotential i länets kompetensförsörjning, men bör inte förväxlas med ledig kapacitet. Närheten till stora arbetsplatskoncentrationer som Stockholm/Kista/Arlanda innebär konkurrens om arbetskraften. Samtidigt erbjuder pendlingsregionen även en betydligt större rekryteringspotential. Den omfattande arbetspendlingen gör det svårt att betrakta Uppsala som en avgränsad arbetsmarknad.

Prognosbilaga 26

Bakgrund - länsprognos 27 Trendbaserade framskrivningar på länsnivå för Östra Mellansverige, gjorda med den regionala prognosmodellen raps. Baserat på prognoser från SCB, Konjunkturinstitutet och Långtidsutredningen. Tre alternativa framskrivningar: Bas, Hög och Låg, beroende av tillväxtantaganden. Alternativ länsfördelning, Hög S, som innebär samma storregionala tillväxt men en lägre andel i Stockholms län, på grund av ett lågt bostadsbyggande och därmed högre tillväxt i övriga län i Östra Mellansverige. Länsvisa befolknings- och sysselsättningstillskott har brutits ner till kommun- och tätortsnivå mha modellerna LuSIM och LuTRANS, med hänsyn till den regionala tillgänglighet som det framtida trafiksystemet och den geografiska befolkningsstrukturen skapar, men även andra aspekter. Syftet har varit att spänna upp det möjliga utfallsrummet som planeringen behöver ta höjd för. Fokus i detta arbete har i detta arbete varit på scenarierna Hög, som är jämförbar med kommunprognosen i Uppsala och den rådande utveckingen i länet (2000-2012), och Hög S, som indikerar tänkbar uppsida Utesluter inte ett lägre utfall

Yrkesprognos 28 Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 2013-2025p till syss. 2012 tryck 011 militärer 321 158 162 12 % 320 23 % -1 111 högre ämbetsmän och politiker 49 10 54 59 % 64 70 % 3 112 chefstjänstemän i intresseorganisationer -11 4 9 35 % 13 48 % 1 121 verkställande direktörer, verkschefer m.fl. 57 82 194 35 % 276 50 % 1 122 drift- och verksamhetschefer 1066 357 860 33 % 1217 47 % 1 123 chefer för särskilda funktioner 328 189 425 26 % 614 37 % 0 131 chefer för mindre företag och enheter 28 376 757 32 % 1133 47 % 1 211 fysiker, kemister m.fl. 60 113 168 16 % 281 27 % -1 212 matematiker och statistiker -1 5 4 11 % 9 26 % -1 213 dataspecialister 365 514 350 15 % 864 36 % 0 214 civilingenjörer, arkitekter m.fl. 429 291 345 17 % 636 31 % 0 221 specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. -58 114 85 16 % 199 36 % 0 222 hälso- och sjukvårdsspecialister 553 510 658 25 % 1168 44 % 1 223 barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 162 233 346 30 % 579 50 % 1 231 universitets- och högskollärare 81 627 764 19 % 1391 34 % 0 232 gymnasielärare m.fl. -137 156 531 29 % 687 38 % 0 233 grundskollärare -330 245 609 23 % 854 33 % 0 234 speciallärare -218 26 196 62 % 222 71 % 3 235 andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 346 79 235 33 % 314 44 % 1 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän787 436 744 28 % 1180 44 % 1 242 jurister 108 85 98 23 % 183 42 % 1 243 arkivarier, bibliotekarier m.fl. -54 75 140 34 % 215 52 % 2 244 samhälls- och språkvetare m.fl. 97 94 42 11 % 136 35 % 0 245 journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 181 235 247 21 % 482 42 % 1 246 präster 5 29 50 34 % 79 54 % 2 247 administratörer i offentlig förvaltning 786 231 639 31 % 870 42 % 1 248 administratörer i intresseorganistationer -10 57 77 26 % 134 45 % 1 249 psykologer, socialsekreterare m.fl. 222 232 403 29 % 635 46 % 1

Yrkesprognos forts. 29 Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 2013-2025p till syss. 2012 tryck 311 ingenjörer och tekniker 503 378 961 22 % 1339 31 % -1 312 datatekniker och dataoperatörer 5 150 129 13 % 279 29 % -1 313 fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. 54 68 57 17 % 125 38 % 0 314 piloter, fartygsbefäl m.fl. 9 10 25 48 % 35 67 % 3 315 säkerhets- och kvalitetsinspektörer 32 54 87 31 % 141 50 % 1 321 lantmästare, skogsmästare m.fl. -97 9 34 37 % 43 47 % 1 322 sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 108 244 325 23 % 569 40 % 0 323 sjuksköterskor 491 653 737 23 % 1390 44 % 1 324 biomedicinska analytiker -197 103 201 36 % 304 55 % 2 331 förskollärare och fritidspedagoger 396 251 656 25 % 907 34 % 0 332 andra lärare och instruktörer 67 39 72 30 % 111 46 % 1 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. 779 547 788 20 % 1335 34 % 0 342 agenter, förmedlare m.fl. 227 104 138 30 % 242 52 % 2 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 526 418 735 27 % 1153 42 % 1 344 tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 31 29 146 34 % 175 41 % 1 345 poliser 50 28 82 19 % 110 25 % -1 346 behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 193 228 251 18 % 479 35 % 0 347 tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. 227 136 54 9 % 190 32 % 0 348 pastorer -3 9 20 41 % 29 59 % 2 411 kontorssekreterare och dataregistrerare -844 154 299 34 % 453 51 % 2 412 bokförings- och redovisningsassistenter -335 187 451 32 % 638 45 % 1 413 lager- och transportassistenter -205 178 173 14 % 351 29 % -1 414 biblioteksassistenter m.fl. -83 28 51 31 % 79 48 % 1 415 brevbärare m.fl. -73 103 149 19 % 252 31 % 0 419 övrig kontorspersonal -328 355 670 29 % 1025 44 % 1 421 kassapersonal m.fl. -225 115 39 6 % 154 22 % -1 422 kundinformatörer 305 203 182 16 % 385 35 % 0 511 resevärdar m.fl. 17 10 15 19 % 25 32 % 0 512 storhushålls- och restaurangpersonal 478 392 258 14 % 650 36 % 0 513 vård- och omsorgspersonal 3213 3461 4 007 22 % 7468 40 % 1

Yrkesprognos forts. 30 Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 2013-2025p till syss. 2012 tryck 514 frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster 149 191 84 9 % 275 29 % 0 515 säkerhetspersonal 245 141 140 14 % 281 29 % 0 521 fotomodeller m.fl. 3 0 0 0 % 0 9 % -1 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 1652 967 684 10 % 1651 24 % -1 611 växtodlare inom jordbruk och trädgård 174 99 428 43 % 527 53 % 2 612 djuruppfödare och djurskötare 119 61 209 30 % 270 38 % 0 613 växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 40 23 204 43 % 227 47 % 1 614 skogsbrukare -7 10 28 14 % 38 19 % -1 615 fiskare och jägare 2 2 10 38 % 12 47 % 1 711 gruv-, bergarbetare och stenhuggare 16-1 8 13 % 7 12 % -1 712 byggnads- och anläggningsarbetare 995 514 722 17 % 1236 29 % -1 713 byggnadshantverkare 673 554 744 20 % 1298 34 % 0 714 målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 322 151 136 14 % 287 29 % -1 721 gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 4 34 153 20 % 187 25 % -1 722 smeder, verktygsmakare m.fl. -161 6 30 19 % 36 22 % -1 723 maskin- och motorreparatörer -80 133 307 21 % 440 30 % -1 724 elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 105 63 142 17 % 205 24 % -1 731 finmekaniker m.fl. 4 8 59 25 % 67 29 % -1 732 drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. -19 5 5 14 % 10 27 % -1 733 konsthantverkare i trä, textil, läder m.m. -1 1 4 44 % 5 60 % 2 734 grafiker m.fl. -112-1 16 26 % 15 24 % -1 741 slaktare, bagare, konditorer m.fl. -41 23 33 13 % 56 23 % -1 742 möbelsnickare, modellsnickare m.fl. 15 5 12 18 % 17 27 % -1 743 skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. -11 3 19 21 % 22 24 % -1 744 garvare, skinnberedare och skomakare 21 1 9 18 % 10 21 % -1 811 malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. 37 4 7 13 % 11 20 % -1 812 processoperatörer vid stål- o metallverk -863-41 118 20 % 77 13 % -1 813 processoperatörer, glas och keramiska produkter 22-3 9 25 % 6 17 % -1 814 processoperatörer, trä- och pappersindustri 85-10 124 30 % 114 28 % -1 815 processoperatörer, kemisk basindistri -118 56 24 8 % 80 26 % -1

Yrkesprognos forts. 31 Tillväxt Pensioneringar Pensioneringar i Rekr.behov Rekr. behov i rel. Rekr. Yrke 2002-2012 2013-2025p 2013-2025p rel. till syss 2012 2013-2025p till syss. 2012 tryck 816 driftmaskinister m.fl. 325-23 178 25 % 155 22 % -1 817 industrirobotoperatörer -9-2 0 0 % -2-11 % -1 821 maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 341-23 178 17 % 155 15 % -1 822 maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 251-49 60 8 % 11 2 % -1 823 maskinoperatörer, gummi- och plastindustri -132 0 21 22 % 21 21 % -1 824 maskinoperatörer, trävaruindustri -127 2 41 21 % 43 23 % -1 825 maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri -48-7 40 29 % 33 24 % -1 826 maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri -16 7 11 30 % 18 48 % 1 827 maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. -202 4 16 16 % 20 20 % -1 828 montörer -88-8 94 17 % 86 16 % -1 829 övriga maskinoperatörer och montörer 70 12 67 14 % 79 17 % -1 831 lokförare m.fl. 12 3 3 11 % 6 20 % -1 832 fordonsförare 485 518 976 27 % 1494 42 % 1 833 maskinförare 358 141 238 18 % 379 29 % -1 834 däckspersonal 11 3 4 33 % 7 57 % 2 911 torg- och marknadsförsäljare 2 3 1 6 % 4 22 % -1 912 städare m.fl. 217 521 472 20 % 993 42 % 1 913 köks- och restaurangbiträden 193 419 261 13 % 680 33 % 0 914 tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. -24 100 164 29 % 264 46 % 1 915 renhållnings- och återvinningsarbetare 18 21 73 23 % 94 30 % -1 919 övriga servicarbetare 601 256 309 30 % 565 55 % 2 921 medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske -31 6 13 16 % 19 24 % -1 931 grovarbetare inom bygg och anläggning 167 25 15 7 % 40 19 % -1 932 handpaketerare och andra fabriksarbetare 94 96 92 12 % 188 25 % -1 933 godshanterare och expressbud 20 23 19 10 % 42 22 % -1 0002 yrke okänt -1111 905 729 13 % 1634 30 % -1

Bakgrundsmaterial 32

33 Schematisk modell Befolkningsutvecklingen och befolkningsstrukturen styr i hög grad sysselsättningspotentialen samt ligger till grund för efterfrågeutvecklingen inom många branscher. Arbetslivets sammansättning och utveckling är av stor betydelse vid analys av kompetensbehov. Kompetenser skär ofta över flera branscher, dvs. har flera tillämpningsområden. Yrkesindelningen är ett bra sätt att spegla vilka kompetenser som sysselsätts och knyter även tydligt an till utbildningsutbudet. Arbetspendlingen måste också beaktas, inte minst vid bedömning av brister och överskott. Uppsala län Arbetsliv: Arbetstillfällen Branscher Yrken Utbildning Erfarenhet Egenskaper Befolkning: Total Yrkesaktiva(20-64 år) Arbetspendling Arbetskraft: Förvärvsarbetande Branscher Yrken Utbildning Erfarenhet Egenskaper Flyttningar

34 Svårigheter att mäta kompetensbehov En prognos = summan av en lång rad antaganden som görs under ofta stor osäkerhet och brist på information. Tidsfaktorn ju längre bort i tiden, desto svårare att göra prognoser. Korta prognoser kan vara lättare att göra, men ger ofta för kort responstid för utbildningsinsatser. Därtill finns en eftersläpning i data, som gör det svårt att tolka sam- och framtiden rätt. Analysen beskriver lätt gårdagens arbetsmarknad mer än morgondagens. Dessutom kan det vara svårt att skilja på strukturella och konjunkturella trender. Förenklad beskrivning av verkligheten gör det lätt att i modeller felbedöma samt undereller överskatta drivkrafterna och dynamiken i samhällsutvecklingen. Det är svårt att avgränsa systemet och dess påverkande komponenter: Få komponenter ger mindre komplexitet och mer hanterbar osäkerhet, men riskerar förenkla för mycket. Många komponenter ger stor komplexitet och svårhanterlig osäkerhet, men kan samtidigt ge en mer relevant verklighetsbeskrivning. Risk att informationsgivare över-/underskattar behov för att skapa fördelar, såsom ökad tillgång på arbetskraft (arbetsgivarsidan) eller starkare position och förhandlingsvillkor (arbetstagarsidan). Även offentlig statistik är behäftad med betydande kvalitetsproblem.

35 Vad menas med kompetens? Arbetskraftstillgång individer som vill och kan utföra arbete under givna förutsättningar. Utbildning formell kompetens = entrébiljetten. Allt högre krav ger allt längre studietider och allt fler studieinriktningar (specialisering). Färdighet förmåga att omsätta och utföra i praktiken, att göra. Erfarenhet (yrkes- och branschvana) kommer med åren men kan underlättas av samverkan mellan skola och näringsliv. Egenskaper (attityd, engagemang, mod och ansvar) det som ofta slutligen avgör vid anställning. Kompetens = samlingsbegrepp för förmåga och vilja att utföra en uppgift genom att tillämpa kunskap och färdigheter Lundmarks kompetensblomma Källa: Lundmark, A (1998)

36 Vad beror överskott/brister på? Arbetskraftens och arbetsmarknadens utveckling: Om antalet som examineras/träder in på arbetsmarknaden och den lediga kapaciteten är större eller mindre än summan av efterfrågeutveckling och pensioneringar. Detta kan i sin tur bl. a bero på: Konjunktur: Större/mindre efterfrågan på arbetskraft än utbudet. Utbildningsutbud: För få eller för många utbildningsplatser i förhållande till den långsiktiga efterfrågan. Intresse: För litet intresse bland studenter att välja viss utbildning. Diskriminering: Att tillgänglig kompetens inte används pga. åsikter om kön, etnicitet etc. Andra faktorer: Till exempel särskilda krav gällande ålder, yrkeserfarenhet m fl. egenskaper. Alla kompetensbehov varken kan eller ska tillgodoses! Det gäller att genom marknadskrafterna uppnå ett jämviktstillstånd utgående från sysselsättningspotential, produktivitet/löner och individuella preferenser. Viktigt att komma ihåg att utbildning väljs och ges med utgångspunkt i både näringslivets behov och individens intressen, där båda kan ligga till grund för sysselsättning.

37 Vad krävs generellt på arbetsmarknaden? Allt längre studietid och allt fler och snävare inriktningar. Tillgången på eftergymnasialt utbildade beräknas öka kraftigt fram till år 2030, medan efterfrågan inte ökar lika starkt. Brist väntas uppstå på personer med yrkesinriktad gymnasial utbildning. Den ökade sysselsättningen av högutbildade drivs både av ökad efterfrågan på och ökat utbud av högutbildade. De lågkvalificerade jobben försvinner successivt. Utvecklingen går fortare vid neddragningar och konjunktursvackor och de återkommer mer sällan vid konjunkturuppgång. Större risk för ökad strukturell arbetslöshet, alternativt utfasning från arbetskraften, om inte drabbade individer omskola och/eller uppgraderar sin kompetens. Arbetslivserfarenhet värderas högt, ofta högre än ytterligare studietid. Lämplig grundexamen är dock i de flesta fall en förutsättning. Källa: SCB 37

38 SCB:s nationella prognos till 2030 Stor arbetskraftsbrist väntas på kompetens inom hälso- och sjukvård och social omsorg, främst på gymnasial nivå. Risk även för brist på arbetskraft inom pedagogik och lärarutbildning. Inom teknik och tillverkning väntas den totala tillgången på arbetskraft täcka efterfrågan relativt väl. Växande arbetskraftsöverskott väntas inom området humaniora och konst. Inom naturvetenskap, matematik och data väntas också överskottet växa, då på efter- gymnasialt utbildade. Stora obalanser inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration, med överskott på eftergymnasialt utbildade, men brist på gymnasialt utbildade. Källa: SCB

39 Utbildning kontra jobb Utbildningens inriktning spelar stor roll för möjligheten att få jobb: Examinerade med inriktning mot tekniksektorn, vård- och omsorg eller informatik/data- och systemvetenskap har lättast att etablera sig på arbetsmarknaden. Svårt har främst de med examen från vissa humanistiska, teologiska eller konstnärliga ämnen samt vissa naturvetenskapliga ämnen. Även personliga egenskaper, såsom arbetslivserfarenhet, etnisk bakgrund, ålder och kön påverkar. Andelen som etablerar sig på arbetsmarknaden är i genomsnitt högre bland svensk- än utlandsfödda och män etablerar sig något snabbare än kvinnor. Ungdomar har generellt svårare att etablera sig. Yrkesinriktningen stämmer oftast med inriktningen på utbildningen, särskilt för personer med yrkesexamen. De flesta får tids nog jobb. 70-80 procent får ett jobb som motsvarar kvalifikationerna. Dock förekommer såväl över- som underutbildning, där män oftare framstår som underutbildade och kvinnor oftare som överutbildade i förhållande till arbetsuppgifterna. Risken för arbetslöshet är lägre med en högre utbildning, men ingen garanti för jobb på rätt nivå. Bristande genomströmning är ett större problem än över-/underutbildning. Fullgjord gymnasieutbildning är den främsta entrébiljetten till arbetsmarknaden idag och inom överskådlig tid. Källa: SCB (2008, 2013), HSV (2010), Svenskt Näringsliv (2010), IFAU (2007), Olofsson (2007)

40 Arbetsförmedlingens riksprognos 2014-2015 Stark ökning av arbetskraften tillskott på 91 000 personer i riket på två år. Sysselsättningen stiger med 61 000 respektive 55 000 personer åren 2014 och 2015. Jobben kommer i hög grad inom privata tjänster såsom hotell och restaurang, personlig tjänster och företagstjänster. Huvuddelen av de nya jobben går till utrikes födda. Bristen på efterfrågad arbetskraft stiger men den kommer inte att bli lönedrivande år 2014. Ungdomsarbetslösheten minskar tydligt ungdomar med bristfällig utbildning får dock fortsatt svårt. Andelen inskrivna arbetslösa inom grupper med svag ställning på arbetsmarknaden passerar 70 procent av antalet inskrivna arbetslösa (utomeuropeiskt födda, arbetslösa 55-64 år, arbetslösa med funktionsnedsättning och arbetslösa med högst förgymnasial utbildning). Sysselsättningen ökar i alla län, men blir starkast i de tre storstadsregionerna. Källa: Arbetsförmedlingen

41 SCB:s Arbetskraftsbarometern 2013 Rekryteringsläget inom utbildningsområden Brist Balans God tillgång Uppgift saknas Teknik Samhälls- Vård Undervisning Övriga vetenskap Källa: SCB

42 SCB:s Arbetskraftsbarometern 2013 Rangordning av utbildningar där rekryteringsläget är präglat av... Rangordning av utbildningar där andelen arbetsgivare som sökt personal varit... Rangordning av utbildningar där arbetsgivarna bedömer att antalet anställda kommer att... Källa: SCB