SKCEN TIDSKRIFT. KOMPETENS I CENTRUM: Mångfald ger bättre resultat. VAD GÖR FOLK PÅ JOBBET? Många spännande arbetsuppgifter

SKCEN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM KOMPETENS I CENTRUM: Mångfald ger bättre resultat VAD GÖR FOLK PÅ JOBBET? Många spännande arbetsuppgifter GENERATIONSVÄXLING: Stort behov av elingenjörer

VINJETT UNDERVINJETT SKC SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM SKC stödjer utbildning, forskning och utveckling inom kärntekniska tillämpningar vid högskolor och universitet i Sverige. Syftet är att attrahera, utveckla, och behålla den kärntekniska kompetens som krävs för fortsatt säker och effektiv drift av våra kärnkraftverk och för att kunna delta i den fortsatta utvecklingen på det kärntekniska området. SKC finansieras av Forsmarks Kraftgrupp AB, Ringhals AB, OKG AB och Westinghouse Electric Sweden AB. SKC:s verksamhet styrs av ett treårigt avtal mellan de finansierande parterna och universiteten: Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Chalmers Tekniska högskola samt Uppsala Universitet. SKC:s verksamhet styrs av en styrelse där alla parter är representerade. Föreståndaren disponerar medel samt har ansvar för förvaltningen och för organisationen av SKC, i enlighet med av styrelsen fastställd plan och budget för verksamheten. Urladdning av bränsle under revisionsavställning. SK C En tidskrift från Svenskt Kärntekniskt Centrum ANSVARIG UTGIVARE: SKC/FARID ALAVYOON PRODUKTION: JG COMMUNICATION KONTAKT: www.kth.se/sci/centra/skc/kontakt 2 2014 SKC EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM

INTRO LEDARE, INNEHÅLL Ledare: FARID ALAVYOON, 2014.10.06 FÖRESTÅNDARE SKC, Svenskt Kärntekniskt Centrum EJ BORTA MED VINDEN De tio svenska kärnkraftreaktorerna levererade 63,6 TWh under 2013. Det är fjärde året i rad av ökande tillgänglighet, och långt mer än bottenproduktionen 50 TWh under 2009 men fortfarande en bra bit under de 70,3 TWh (exklusive Barsebäck) som levererades under rekordåret 2004. Vi måste bli bättre De tio svenska kärnkraftreaktorerna har varit i drift i 29 42 år. Ringhals har haft fullt upp med firande av sitt 40-års jubileum i år (2014). Forsmark 3 och Oskarshamn 3 fyller 30 nästa år (2015). Den ursprungligen planerade drifttiden på 40 år har redan passerat för några, och kommer att göra det för de andra under kommande årtionde. Kraftbolagen avser att öka drifttiden för anläggningarna till 50 60 år, det vill säga 10 20 år utöver tidigare planer. I praktiken innebär detta att hälften av dagens anläggningar kommer att vara i drift till 2040 2045 förutsatt att säkerheten kan hållas på en ändamålsenlig och godkänt hög nivå. Vi ska leverera många år till Varje kärnkraftanläggning består av ett stort antal anläggningsdelar, eller system, med varierande drift- och säkerhetsrelaterade uppgifter. Dessa system, för ordningens skull, betecknas ofta med ett systemnummer eller ett beskrivande systemnamn: System 321 (resteffektkylning), system 415 (matarvattensystem), system 314 (avblåsningssystem), system 211 (reaktortank) och så vidare. Det för säker drift viktigaste systemet har dock inget särskilt nummer men många olika namn: Eva, Lars, Kerstin, Göran, Karin, Ali, Jonas, Jerzy, Lisa... Varje dag går över 3 600 anställda till sina jobb på kärnkraftverken. Ytterligare flera tusen personer arbetar som leverantörer av tjänster och varor inom branschen. Endast Westinghouse Electric, som har levererat samtliga svenska reaktorer, har 12 000 anställda totalt i världen. Det är dessa medarbetares samlade erfarenhet och kompetens som är nyckeln till kärnkraftens säkra drift nu och i framtiden. Kompetens är färskvara. Den måste ständigt utvecklas, och överföras från en generation till nästa. Vi kan lära oss mer Att tillgodose uppemot hälften av det svenska elbehovet kan inte lämnas vind för våg. Genom satsning på utbildning och forskning bidrar SKC till att utveckla, attrahera och behålla den ingenjörskompetens som industrin behöver för en fortsatt säker drift av de svenska kärnkraftverken. Forskningen har under innevarande avtalsperiod (2014 2016) fått en tydligare inriktning mot materialfrågor inom åldring och bränsle genom projekt MÅBiL som är ett samarbete mellan KTH, Chalmers och Uppsala universitet. Utbildningsinsatserna domineras av de traditionella områdena reaktorfysik, kärnfysik och kärnkemi samt termohydraulik. Målgruppen för föreliggande tidskrift är teknologer och forskare på högskolor och universitet. Tidskriftens huvudsyfte är att informera målgruppen om vad tekniker, ingenjörer och forskare arbetar med inom kärnkraftindustrin, och på lärosäten. Innehåll: 04 Hur länge kan man driva en kärnkraftanläggning? 06 Stort behov av elingenjörer 08 Flytt för karriären 10 Ex-jobb gav både pris och arbete 11 Josef Foureaux Daelander: Hållfasthetsberäkningar 12 Multifysik ger bättre beräkningsmetoder 13 Jacob Bergenstråle: Transientanalys 14 Väl förberedda för framtiden 16 MÅBiLiserar för framtiden! 19 Milan Tesinsky: Transientanalys 20 Forsmarks detektivbyrå 21 Enorma förstoringar krymper riskerna 22 Maria Ekelund: Åldring och miljökvalificering 23 Modifierad filterlösning bidrar till säkrare kärnkraft! 24 Annorlunda arbetsmiljö för kemister 26 Hjärnbyte på Oskarshamnsverket 29 Strömningsteknik aktiv problemlösning på kärnkraftverk 30 Vad gör du en vanlig dag på jobbet? 32 Gustav Robertsson 33 Mångfald 34 Arbete för ökad jämställdhet 36 På väg mot en attraktivare arbetsplats 38 Ylva-Li Lindh: Säkerhetsanalys och Licensering 38 STORM i Monte Carlo EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM SKC 2014 3

VINJETT MATERIALFORSKNING UNDERVINJETT ÅLDRING Hur länge kan man driva en kärnkraftanläggning? I DAG GENERERAS UNGEFÄR 40 PROCENT AV SVERIGES EL I DE TIO KÄRN- KRAFTREAKTORER SOM FINNS VID RINGHALS, FORSMARK OCH OSKARS- HAMN, OCH DET FINNS SKÄL ATT FORTSÄTTA DRIFTEN VID ANLÄGGNING- ARNA UNDER MÅNGA ÅR TILL. KRAVET ÄR DOCK ATT MAN KAN VISA ATT MAN DRIVER DEM MED HÖG SÄKERHET, OCH ATT DRIFTEN ÄR STABIL. DEN PLANERADE livslängden för dagens reaktorer var 40 år när de byggdes, och nu är vi där. Nu planerar kraftbolagen för upp till 60 års drift. Vad behövs för att klara den utmaningen? Det som sätter gränsen för hur länge reaktorerna kan köras är hur fort materialen åldras, så det som behövs är djupa kunskaper om materials åldrings- och degraderingsbeteende. Vid Institutionen för Hållfasthetslära på KTH pågår flera projekt med direkt eller indirekt koppling till SKC med målet att stötta kärnkraftsindustrin i dessa frågor. Strukturell integritet kan beskrivas som hur en konstruktion beter sig under påverkan av såväl yttre som inre belastningar och den omgivande miljön. Exempel på effekter som kan uppstå är förändringar i materialens mekaniska egenskaper på grund av tids- och belastningsberoende förändringar i mikrostrukturen, samt spricktillväxt beroende på faktorer vid tillverkningen eller under drift. Tidsberoende mikrostrukturförändringar finns till exempel hos gjutna och svetsade austenitiska rostfria komponenter eller strukturer. I ett kärnkraftverk finns det mer än 4000 svetsskarvar, varav mer än hälften är utförda i austenitiskt rostfritt stål. I både svetsskarvarna och i gjutna komponenter finns oftast även en mindre andel ferrit, mellan 5 och 20 procent. Den kan sönderfalla i en kromrik, respektive en kromfattig fasandel. Från andra applikationer är det väl känt att detta sönderfall ELPRODUKTION (TWH TERAWATTIMME = 1 MILJARD KWH) Årtal 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 total elproduktion kärnkraftverk netto exklusive Baresbäck 70,3 67,6 65 64,3 61,3 50 55,6 58 61,4 63,6 total elproduktion i sverige netto 148,9 154,5 139,4 144,9 143,8 133 144,8 146,8 162,6 149,5 Total elanvändning i sverige 146,8 147,1 145,4 146,2 141,8 137,7 146,9 139,5 143 139,5 kkv elprod/tot elprod 47% 44% 47% 44% 43% 38% 38% 40% 38% 43% kkv elprod/tot elanv 48% 46% 45% 44% 43% 36% 38% 42% 43% 46% Källa: Energimyndigheten, Svensk energi, SCB Källa: Elåret 2013 4 2014 SKC EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM

MATERIALFORSKNING VINJETT UNDERVINJETT ÅLDRING leder till ett material med högre hårdhet och sämre brottmekaniska egenskaper, dvs den strukturella integriteten försämras. Under lång tid har man ansett att drifttemperaturerna kombinerat med den tänkta drifttiden för kärnkraftverken inte skulle vara tillräckligt för att orsaka så stora förändringar att man skulle kunna påvisa några mätbara försämringar. DRIFTTIDSFÖRLÄNGNING ÖVER HELA VÄRLDEN Idag arbetar man med drifttidsförlängning av befintliga kärnkraftverk över hela världen, och då blir denna fråga aktuell för värdering. Martin Bjurman är industridoktorand och anställd av Studsvik utanför Nyköping. Han arbetar på ett projekt som finansieras av de svenska kärnkraftverken och strålsäkerhetsmyndigheten, där målet är att studera mikrostrukturen och de mekaniska egenskaperna hos material som hämtats från skrotade komponenter från ett kärnkraftverk. Studierna ska ge underlag till bättre förståelse för pågående åldringsmekanismer samt dess inverkan på robustheten hos komponenterna. Målet är att jämföra observationerna med prover som åldrats accelererat, för att värdera hur väl detta simulerar förändringarna och hur man kan använda detta som en del i säkerhetsvärderingssystemet för mekaniska komponenter. Tillsammans med Mattias Thuvander på Chalmers arbetar Martin med högförstorande mikroskopi samt atomsondsanalys för att fånga mikrostrukturförändringar som berör endast några få atomer, och han jobbar även med mekanisk provning vid Institutionen för Hållfasthetsläras laboratorium på KTH. SPRICKPROPAGERING Det här är bara en av de saker som pågår på institutionerna. Bland annat studerar man även förekomsten av vad som kallas för Subkritisk miljöbetingad spricktillväxt, eller sprickpropagering vid belastningar under materialens sträckgräns förorsakad av samverkan mellan miljö, belastning och känsligt material. En av dessa mekanismer är spänningskorrosion. I kärnkraftverk försöker man undvika spänningskorrosion genom att använda rostfritt stål som inte är sensibiliserat i kombination med en ultraren miljö. Trots detta behöver man förstå mekanismerna som startar spänningskorrosion och får sprickor att växa in i materialet vid användning under lång tid. Doktoranden Michal Sedlaks arbete syftar till att förstå den fysiska mekanismen bakom spänningskorrosion. Målet är att utifrån skademekanismen ta fram en förbättrad metod för att förutspå risken att spänningskorrosion uppstår samt därefter bestämma strukturens livslängd avseende spänningskorrosion. Vid institutionen arbetar även doktoranden Rickard Shen med att fånga inverkan av tillverkningstekniska detaljer på känsligheten för spänningskorrosion i de material som är aktuella för användning vid de kärnkraftverk som är under konstruktion. LÄRA OSS MER OM ÅLDRANDET Kärnkraft är en relativt ung industri. Även om det finns stora kunskaper om de mekanismer som påverkar drift och säkerhet, har vi ett behov av att genom forskning öka vår kunskap om hur länge vi kan hålla materialen och därmed kraftverken i bra skick. Material åldras på annat sätt och med andra mekanismer i kärnkraft än i annan industri, och mycket av åldrandet är processer vi måste lära oss mer om. I flera fall är frågeställningarna gränsöverskridande mellan närliggande områden som Kemi, Material, Hållfasthetslära och Teoretisk fysik och Reaktor fysik. Text Pål Elfsing Foto Forsmark INTRESSERAD? Kontaktpersoner för dessa och andra närliggande arbeten är Professor Bo Alfredsson, alfred@kth.se, och Adjungerad Professor Pål Efsing, efsing@kth.se, vid Institutionen för Hållfasthetslära EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM SKC 2014 5

FORSMARK ELINGENJÖRER Text: Sara Söderström Foto: Alexander Åberg STORT BEHOV AV ELINGENJÖRER På några år har Forsmarks avdelning för elkonstruktion fördubblat sin bemanning. Stora projekt kräver stora arbetsinsatser och så kommer det fortsätta att vara på arbetsplatsen som präglas av förnyelse och framtidstro. E L FRÅN FORSMARKS tre reaktorer utgör ungefär en sjättedel av den svenska elproduktionen. 2013 var det bästa produktionsåret hittills för Forsmark, som levererade 25 273 GWh till det svenska kraftnätet. Bakom de goda produktionsresultaten sker ett stort lagarbete, som möjliggör säker och stabil drift parallellt med omfattande moderniseringsarbeten. Teknikenhetens avdelning för elkonstruktion (FTE) har en viktig roll i sammanhanget. Här arbetar 130 personer med att upprätthålla och utveckla den tekniska kvaliteten på både arbete och utrustning i Leif Lugnberg på Nordholmsindustriinstallationer AB utför arbete på en av de nya elgenomföringsmodulerna i reaktorinneslutningen under Forsmark 3:s revision. anläggningen. Vi hanterar härdövervakningssystem, telefon- och högtalarsystem och brandsystem, skärmarna i kontrollrummen och mycket mer allt som har med el att göra, berättar Jonas Svensson, chef för FTE. Verksamheten är komplex och uppdelad i sju olika grupper inom tre huvudområden; elkraft, automation samt larm och telekommunikation. Arbetet är strikt reglerat och här gäller det att göra rätt från början. Det är inte alltid så lätt. När komponenter ska bytas ut i samband med underhåll och säkerhetshöjande åtgärder är det inte alltid möjligt att gå ut i anläggningen för att se efter hur det ser ut, säger Jonas. Det föranleder FTE:s medarbetare att göra djupdykningar i Forsmarks arkiv i jakten på dokumentation och konstruktionsförutsättningar. Vi har stor respekt för det som varit. Det är inte alltid vi förstår varför saker och ting konstruerats som de gjorts, säger Jonas. Han menar att allt hänger ihop och att det gäller att förstå helheten när arbete ska göras i anläggningen. Det kan både vara tids- och tålamodskrävande för den som vill framåt. På Forsmark är vi fostrade i konservativt beslutsfattande. Det betyder att vi inte gör något som skulle kunna äventyra säkerheten i anläggningen. Förändringar får ta tid helt enkelt, berättar Jonas. Moderniseringsarbetet på Forsmark, då uttjänta komponenter byts mot nya och gammal teknik ersätts med ny, har inneburit att FTE i det närmaste fördubblat sin arbetsstyrka de senaste tio åren. Avdelningen rekryterar högskole- och civilingenjörer kontinuerligt och utbildar dem internt för olika befattningar. Stora projekt som Forsmark yttre skydd och säkerhet (FYSS) och Effekthöjningsprojektet (EFFE) har krävt stora insatser hittills och fler projekt planeras. Det handlar bland annat om Forsmarks säkerhetshöjning (FOSH) samt arbete med anläggningens ventilationssystem, transformatorer, ställverk och kontrollrumsplattformar. Så långt jag rimligen kan överblicka kommer vi att ha mycket jobb som ska göras, avslutar Jonas. Jonas Svensson, chef för Forsmarks avdelning för elkonstruktion 6 2014 SKC EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM

FORSMARK ELINGENJÖRER Joel Ekman förbereder en genomföringsmodul för montage i C-suben i den nedre reaktorinneslutningen. Arbetet är en del av projektet KabRI på Forsmark 3. Instrumentteknikerna John Christensen och Michael Andersen felsöker manöverboxen till bytesmaskinen på vridskivan i den nedre reaktorinneslutningen. Bytesmaskinen används när drivdonen plockas ned. De tio planerade bytena av drivdon har utförts. Anders Blanck arbetar i ett av de nya elgenomföringsskåpen i den nedre reaktor inneslutningen. EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM SKC 2014 7

KARRIÄR FRÅN HAMBURG TILL ÖSTHAMMAR FLYTT FÖR KARRIÄREN NÄR TYSKA STATEN BESLUTADE ATT FASA UT SIN KÄRNKRAFT SÅG CAROLA GENZ OCH NORBERT STENGEL SINA KARRIÄRER PÅ DET TYSKA KÄRN- KRAFTVERKET FÖRTVINA. IDAG HAR PARET FLYTTAT TILL NYA JOBB PÅ FORS- MARK SOM PLANERAR FÖR YTTERLIGARE 30 ÅRS DRIFT. KLOCKAN ÄR STRAX efter fem på eftermiddagen, men solen börjar redan gå ner bakom trädtopparna i villaområdet i utkanten av Östhammar. Norbert Stengel öppnar dörren och hälsar välkommen in i värmen i det vita tegelhuset. Här bor han sedan några månader tillsammans med Carola Genz och de två barnen Paul, 13, och Jakob, 8. Sommaren 2013 packade familjen flyttkartongerna i lägenheten i Geesthacht utanför miljonstaden Hamburg och flyttade till Sverige för att börja arbeta på Forsmarks kärnkraftverk. Hur är det att flytta till ett annat land, lära sig ett nytt språk och möta en ny kultur för att få arbeta med det man vill? Norbert bjuder på kaffe medan Paul och Jakob ivrigt berättar vad de tycker om den nya skolan och Sverige. Jakob verkar stormtrivas. Paul, nybliven tonåring, är till en början lite mer tveksam. Men jo, han gillar också Sverige och Östhammar. Han har Jag har alltid drömt om att ha ett hus med en trädgård. Barnen älskar att kunna springa ut och leka när de vill, säger Carola, som själv vuxit upp i en småstad. Hamburg trivdes hon aldrig i. 8 8 2014 SKC EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM

KARRIÄR FRÅN HAMBURG TILL ÖSTHAMMAR VI VAR IMPONERADE AV DET BEMÖTANDE VI FICK HÄR PÅ FORSMARK. ALLT VAR PROFESSIONELLT ORDNAT OCH DET KÄNDES VERKLIGEN ATT FORSMARK VILLE ATT VI SKULLE KOMMA bland annat börjat spela ishockey i en lokal klubb. Båda har fått nya vänner. Sommaren har familjen ägnat åt att upptäcka omgivningen. Till barnens förtjusning ligger närmaste badplats bara några hundra meter bort. Fram till förra sommaren jobbade Norbert och Carola på Vattenfallsägda kärnkraftverket Krümmel. Med undantag av en kort period 2009 har reaktorn varit avställd sedan 2007. 2010 bestämde sig Tyskland för att förlänga driften av sina kärnkraftverk, men efter olyckan i Fukushima ändrades det till att all kärnkraft ska tas ur bruk senast 2022. Det innebar att Krümmel aldrig kommer tas i drift igen. Stämningen bland kollegorna på verket var låg. Det finns inte någon framtid inom kärnkraften i Tyskland. Jag funderade på att byta bransch. Men jag vill ju arbeta med de speciella utmaningar som finns i kärnkraften, säger Carola, som är civilingenjör i materialteknik. Norbert håller med. När beslutet att lägga ner Krümmel fattades var han nästan färdigutbildad reaktoroperatör. Även Carola gick en utbildning inom företaget. Plötsligt avbröts mina och Carolas utbildningar. Vi behövdes inte längre, säger han. Familjen funderade på att flytta till kärnkraftländer som tysktalande Schweiz eller Frankrike där kärnkraften just nu byggs ut. Men när Vattenfall förra sommaren frågade om de och kollegorna var intresserade av att söka jobb på till exempel Ringhals eller Forsmark, nappade Carola och Norbert direkt. Jag har varit på semester i Sverige många gånger, det är ett underbart land, säger Norbert, som bland annat tycker om att fiska. Även Carola lockas av naturen och närheten till vattnet. I Tyskland är hon med i en segelförening och seglar varje sommar på ett 30 meter långt, tvåmastat fartyg. Men hon gillar också den jämställda kulturen. I Sverige är det självklart att kvinnor arbetar, det är det varken i Schweiz, Frankrike eller Tyskland, säger hon. I september 2012 träffade de, och ett antal kollegor, representanter från Forsmark, Ringhals, Vattenfall och Svensk Kärnbränslehantering (SKB) på plats på Krümmel. Redan i oktober åkte Carola och Norbert på egen hand till Forsmark på studiebesök. I november följde de med en resa somvattenfall arrangerad. Vi var imponerade av det bemötande vi fick här på Forsmark. Allt var professionellt ordnat och det kändes verkligen att Forsmark ville att vi skulle komma, säger Norbert. På Forsmark upplevde de motsatsen till stämningen på arbetsplatsen i Tyskland. Forsmark rustar för 30 år till i drift. Jag kan jobba här resten av mitt arbetsliv om jag vill, säger Carola. Som en del i prova-på-processen erbjöds alla intresserade på Krümmel att börja läsa svenska. Vi studerade svenska och det svenska samhället och lärde oss hur man skriver jobbansökningar i Sverige, säger Carola. Norbert skrattar. I Tyskland ska man skriva långt och formellt. I Sverige ska det vara kort och personligt, säger han. Har de märkt några andra skillnader? I Sverige finns det en kultur av att ställa frågor. I Tyskland uppfattas den som frågar mycket som dum, säger Norbert. Det ligger i den tyska mentaliteten att inte visa sig okunnig. Men den inställningen kan vara ganska farlig när man jobbar på ett kärnkraftverk, säger Carola. Vad tycker de då om oss svenskar? Är vi inbundna och tysta? Tysta ja svenskar pratar tyst men inte inbundna. Jag tycker att det är lättare att få kontakt med människor här än i Tyskland, säger Norbert. Det första året har varit intensivt. Norbert har bland annat läst klart sin utbildning till stationstekniker. Givetvis på svenska. Man kan säga att han har gått två kurser samtidigt, den faktiska utbildningen plus en i svenska. Men det har gått bra och vi trivs, säger Carola. Carola får i sin tur ibland användning av sin tyska. Många av originalritningarna på Forsmark är på tyska och ibland undrar kollegorna vad det egentligen står på dem, säger hon. Nu har familjen fått sällskap av ytterligare en kollega och vän som flyttat från Tyskland till Östhammar tillsammans med sin fru och deras nyfödda barn. Det har hunnit bli mörkt ute när familjen Genz-Stengel vinkar hejdå. Hoppas det börjar snöa snart, säger Jakob. Text & foto: Sara Söderström FAKTA: Familjen Genz Stengel: NAMN Carola Genz, 36, och Norbert Stengel, 45 FAMILJ Barnen Paul, 13, och Jakob, 8, samt två katter BOR I villa i Östhammar r reaktoroperatör ÅR I YRKET Carola, 7,5 år varav 4 åt Vattenfall, Norbert 28, varav 22 åt Vattenfall FRITID Renoverar huset. Norbert fotograferar och fiskar och Carola trivs i naturen och på sjön. EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM SKC 2014 9

EX-JOBB ELINGENJÖR OCH PRISVINNARE Ex-jobb gav både pris och arbete Det är inte många examensarbeten som resulterar i att ett kärnkraftverk ändrar en nästan 30 år gammal säkerhetsstandard. Men det lyckades Azur Bajramovic med när han skrev sitt ex-jobb på Forsmark. Azur Bajramovic blev belönad med både ära och 25 000 kronor. Vad gjorde han med pengarna? De blev en extra flyttbudget. Jag hade pendlat från Uppsala, men i samband med att jag fick priset flyttade jag, min sambo och våra två barn till Östhammar, säger Azur. VAL AV ÖVERLASTSKYDD för elektriska ventilmanöverdon på kärnkraftverket Forsmark hette arbetet, som senare belönades med Sigvard Eklunds pris för bästa kärntekniska examensarbete det året. Inte helt oväntat arbetar Azur idag på samma avdelning som han gjorde examensarbetet på. Vad var det Bajramovic kom på? Jo, det finns mängder av elmotordrivna ventiler runt om på Forsmark. Motorerna har alla överlastskydd för att inte gå sönder om de drar högre ström än de är dimensionerade för. Men samtidigt som motorn inte får överlastas ska skyddet inte lösa ut i onödan. Bajramovic uppdrag var att ta fram en metod för att beräkna inställningen av överlastskydden för olika motorer. Hittills hade det inte funnit någon specialanpassad allmän konstruktionsförutsättning (akf) för överlastskydden för ventilmanöverdonen. Istället har man ställt in dem på märkström, dvs vad tillverkaren säger att motorn är dimensionerad för enligt allmänna konstruktionsregler för motorer. Men nu ville man veta om de speciella förutsättningarna på Forsmark innebär att skydden behöver justeras, säger Azur som idag är systemkonstruktör på Forsmarks avdelning för elkraft (FTES). Det var många faktorer att ta hänsyn till. Motorernas egenskaper och fysiska omständigheter som till exempel temperatur, tryck och så vidare. Det blev långa samtal med kunniga personer på olika avdelningar, bläddrande i pärmar och sökande efter information i Arken, Forsmarks system för dokumentationshantering. Och till slut kunde Azur sammanfatta svaret till en enkel formel som blev grunden i en ny konstruktionsregel för dimensionering av manöverdonen där inställningsvärden för överlastskydden ingår. Totalt gäller det flera tusen elektriska ventiler. De uppgifter Azur jobbar jobbar med idag är inte helt olika examensarbetet. Just nu jobbar jag med dokumentation inför införandet av nya krafttransformatorer på Forsmark 3. Vi tar bland annat fram konstruktionsförutsättningar och teknisk kravbild. Men jag är också tekniskt stöd, är med i upphandlingarna och granskar arbetet som utgörs, säger Azur. Jobbet innebär mycket kontakter med kollegor runt om på Forsmark och han försöker så ofta det är möjligt vara ute i anläggningen för att se var de konstruktioner han arbetar med sitter. Han har till exempel varit på revisionspraktik med dem som jobbar med underhåll. Det hjälper mig att förstå hur anläggningen är byggd och minskar risken för att jag ska konstruera något som i slutänden inte kommer att fungera på plats, säger han. Att ett kärnkraftverk är ett tekniskt komplicerat bygge är nog de flesta överens om. Azur Bajramovic ser en utmaning i att hitta nya lösningar som fungerar väl ihop med beprövad teknik. I gamla dokumentationsunderlag blir han ofta imponerad av hur konstruktörerna tänkt när de byggde Forsmark. De visste vad de höll på med och det finns en tanke med varje teknisk lösning. Det gäller att vi förstår den tanken i dag, när vi bygger om, säger Azur. I dag ställs höga krav på att dokumentera vad som görs i anläggningen, så att nästa generations konstruktörer ska slippa vara detektiver och leta i arkiv för att förstå förutsättningarna. Vi ser till att skapa bra förutsättningar för en god och säker drift, säger Azur. Azur har jobbat på Forsmark i två år. Innan det läste han elkraft och kärnkraftsteknik på Uppsala universitet. Han tycker att det gett honom bra förutsättningar att förstå de speciella omständigheterna som gäller arbete på ett kärnkraftverk. Det som skiljer den här från andra arbetsplatser är att vi inte kan tillåta oss att göra om och göra rätt. Vi måste göra rätt från början, säger han. Text & foto: Marie-Louise Olsen FAKTA: Sigvard Eklunds pris: Sigvard Eklund, 1911 2000, var en av föregångarna inom svensk kärnkraftutvecklingen och under många år chef för internationella atomenergiorganet IAEA. som delas ut av Svenskt Kärntekniskt Centrum (SKC). Priset går till bästa examensarbete för högskole- respektive civilingenjörer och bästa doktorsavhandling inom energirelaterad kärnteknik. 10 2014 SKC EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM

WESTINGHOUSE TRÄNING OCH UTBILDNING Josef Foureaux Daelander: HÅLLFASTHETSBERÄKNINGAR JOSEF Foureaux Daelander sitter vid sina datorskärmar och följer hur hans stora modellberäkningar av Westinghouse bränslepatroner beter sig då ångblåsning via inneslutningen vibrerar reaktortanken. Josef är en av Westinghouse kunniga hållfare och har under sina fem år i företaget skaffat sig en bred kunskap om både reaktorns interndelar och bränslets beteende då det utsätts för olika dynamiska laster. Han berättar att han under sin första period i företaget arbetade mycket med bränslets utformning. Jag började på bränsledivisionen och jobbade då med stavdesign, dvs utformningen av de stavar som innehåller bränslekutsarna. Det var en hel del kodning av datorprogram och utvärdering av deras modeller. Efter ett par år bytte jag till servicedivisionen och har sedan dess fokuserat på dynamiska laster. Jag jobbar nu i en grupp som hjälper både bränsledivisionen och servicedivisionen med hållfasthetsanalyser. Vi är en stark grupp och det kunnande som finns i min omgivning har gett mig breddade kunskaper. Det blir mycket interaktion med angränsande teknikområden. Allt från laster definierade av våra strömningstekniker till materialfrågor i samarbete med våra materialexperter. Josef gick tidigt i sin karriär den Foundation Training som Westinghouse bränsledivision har för sina nyanställda. Josefs grupp gick träningen vid huvudkontoret i Cranberry utanför Pittsburgh i USA. Via den fick han grundläggande kunskaper om bränsle och härddesign för både kokarvatten och tryckvattenreaktorer. Tillsammans med introduktionsutbildningen som den svenska delen av Westinghouse gett honom i Sverige känner han att han fått en bra grund att stå på som komplement till sin akademiska utbildning. Josef ber oss skriva att det här är en väldigt spännande bransch och teknik. Det finns spännande hållf överallt. En viktig bit för mig har också varit materialkunskaperna. Den materiallära jag hade med mig från KTH har varit väldigt värdefull. Josef berättar också att han haft en chans att jobba med sina kollegor i USA. De behövde hjälp med alla de analyser som behövs för att kunna leverera nya interndelar till Exelon. Jag var där för att hjälpa till med hållfanalyser av den fuktavskiljare som snart ska levereras till Peach Bottom. Jag ska förresten snart ut och resa i jobbet igen. Jag har fått en chans att vara med på site då vi ska ta materialprov i en av de gaskylda engelska reaktorerna. Jättespännade jobb där jag är en i teamet som ska montera provtagningsutrustningen inne i anläggningen. Det blir en omväxling från mitt normala jobb framför datorskärmarna med beräkningar och rapportskrivning. Jag var över i förra veckan och slutförde all den träning och utbildning som man behöver för att få tillstånd att gå in och utföra jobb i anläggningen. Till nästa nummer av SKC:s tidning kanske jag kan berätta om hur det gick. Text & foto: Anders Andrén Josefs vardag är fylld av stora datormodeller. Hantering av Westinghouse beräkningskluster är del av jobbet med att förfina och utveckla analysernas noggrannhet. EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM SKC 2014 11

CHALMERS BERÄKNINGSMETODER Multifysik ger bättre beräkningsmetoder DATORERNA BLIR BARA KRAFTIGARE OCH KRAFTIGARE OCH DET GER OSS STÖRRE MÖJLIGHETER ATT TA FRAM NOGGRANNARE BERÄKNINGAR. GENOM ATT ANVÄNDA MULTIFYSIK BLIR DET MÖJLIGT ATT FÅ FRAM NYA OCH FÖRBÄTTRADE BERÄKNINGSMETODER FÖR KÄRNKRAFTREAKTORER. KLAS JARETEG doktorand vid Chalmers, inom Nukleär teknik, driver ett forskningsprojekt som är helt finansierat av SKC. Projektet fokuserar på att utveckla nya och förbättrade beräkningsmetoder för kärnkraftreaktorer. Genom att sammanföra metoder från olika fält inom fysik och strömningsmekanik, det vill säga genom att använda multifysik, är målet att få fram en mer högupplöst och detaljerad bild av den kopplade fysiken i reaktorhärden. Han räknar på lättvattenreaktorer som är de nuvarande kärnkraftreaktorerna i Sverige. I projektet sammanförs två olika beräkningsfält, neutronik inom vilket neutronfördelningen i en reaktor bestäms, och termohydraulik inom vilket vattentransport och värmeledningen i reaktorn beräknas. Tidigare har det vanligtvis varit olika forskare som gjort beräkningar inom fälten. Att slå samman dessa, som Klas forskningsprojekt innebär, är ett nytt betraktelsesätt som ger en bättre förståelse för vad som händer i reaktorn genom att man tittar på hela processen på en gång. PROGRAMMERING OCH FYSIK I SAMSPEL En viktig aspekt av projektet är att allt ska fungera på moderna datorer, moderna kluster. Klas menar att en av de mest spännande utvecklingarna just nu är datorkraften som Klas Jareteg: Jag har stor frihet att sikta in mig på framtida beräkningar. bara ökar och ökar och som därmed ger oss större möjligheter att ta fram noggrannare beräkningar. Vi försöker skriva en kod och utveckla en metod som kan räkna på de olika delarna av fysiken samtidigt. Historiskt sett har man inte gjort det eftersom det varit ganska tunga beräkningar som datorerna inte klarat av. I moderna datorer finns möjligheten att räkna mycket mer precist och med mycket högre upplösning, vilket ger oss en mer specifik bild om vad som händer i reaktorn. Det som fascinerar mig är att använda programmering och datorer i samspel med fysik, det vill säga utmaningen i att använda all den datorkraft vi har och göra bra simuleringar och intressant fysik utav det, säger Klas. SÄKERHET, EKONOMI OCH MILJÖ För Klas är det självklart att det övergripande målet med forskningsprojektet är säkerheten. Så länge vi har kärnkraft måste vi se till att den är säker. Om man vet mer precist vad som händer så kan man bättre beräkna säkerhetsmarginalen. Ju bättre man förstår desto säkrare är det att köra en reaktor. Ett annat mål är att göra kärnkraftverken mer ekonomiska genom att ta fram bättre beräkningar på hur mycket material och bränsleelement man stoppar in i reaktorn. Klas pratar helst inte om kärnkraft i stort eftersom det är så politiskt laddat. Han tycker det är viktigt med en så kritisk och konstruktiv syn som möjligt och menar att det inte är på kärnkraft som koncept han forskar. Han är ganska bestämd då han säger att det han håller på med är beräkningar 12 2014 SKC EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM

WESTINGHOUSE EX-.JOBB OCH JOBB i fysik för kärnkraftreaktorer. Inom detta område tillhör just multifysiksberäkningar en av de stora strömningarna just nu. Det finns flera amerikanska projekt där man håller på att utveckla liknande system och koder för reaktorer, men då i mycket större skala än vad som är möjligt i Sverige. U P P R ÄT T H Å L L A KO M P E N T E N SEN GENOM UN DERVISN I NG OCH FORSKNING För Sveriges del är det viktigt att visa att vi inte bara har kärnkraft utan att vi även har framstående forskning inom området. Detta ger trovärdighet till landet. Ett stort mål är också att upprätthålla kompetensen genom undervisning och forskning, berättar Klas Han förklarar att forskningsprojektet ibland kan upplevas diffust då det inte finns något konkret mål, något specifikt som ska uppnås efter hans fem år som doktorand. Hans tjänst innebär mycket metodutveckling och att förbättra och utveckla del för del, vilket leder vidare till nya upptäckter och delar att utveckla. Projektet är bra på det sättet att jag har stor valfrihet att sikta in mig på det jag tror är viktigt och det jag tror är framtida beräkningsrutiner. En del kanske skulle bli stressade av att inte veta vad som ska uppnås om tre år men jag känner mig ganska lugn över det. Jag har roligt och då är jag nöjd, ler Klas. Q Jacob Bergenstråle: TRANSIENTANALYS K Ä R N F Y S I K E R N Jacob Bergenstråle behövde aldrig söka jobb efter sin utbildning. Han gjorde sitt examensjobb hos Westinghouse och de snappade upp honom direkt. Jag tycker mitt jobb är roligt, utmanande och klurigt, säger Jacob. Westinghouse Electric Sweden AB, som är en del av den världsomspännande Toshiba-gruppen, har kontor i Västerås. Förutom tillverkning av kärnbränsle samt komponenter till reaktorer för kärnkraftverk arbetar även Westinghouse med automation, service och nybyggnation. Här jobbar sedan något år tillbaka Jacob Bergenstråle. Jag gjorde mitt examensarbete här och när jag var klar så frågade jag om det fanns en plats ledig, då sa min chef att de hade tänkt anställa mig. De flesta som läser kärnfysik får jobb ganska snabbt, men jag slapp de där två, tre månaderna av ångest innan man får besked, säger han. Varje år finns möjligheten för högskolestudenter att göra sitt examensarbete hos Westinghouse och detta ger så klart studenten en utmärkt chans att visa upp sina kunskaper, och att få ett jobb. Just nu tilldelas jag uppgifter men allt eftersom kommer jag mer kunna välja mina egna uppdrag och specialisera mig. Bolaget växer hela tiden så jag har många nya kollegor och på min avdelning är många unga, säger Jacob. Att skriva sitt examensarbete runt kärnkraft tyckte han var intressant. De annonserade om examensarbeten så jag ringde och sökte. Sedan fick jag gå på intervju, säger Jacob. Han vill gärna rekommendera andra studenter att skriva sitt examensarbete hos Westinghouse, och delar med sig av några tips: Många som läser fysik är lite tillbakalutade, men det kan löna sig att ligga på och ringa. Sedan ska man tycka det är kul och brinna för det man gör. Q Text: Westinghouse Electric Sweden AB Foto Privat Text & foto: Sabina Johansson Jacob Bergenstråle intresserade sig tidigt för kärnfysik. Det är väl ungefär så avancerad fysik kan bli om det fortfarande ska finnas praktisk tillämpning för det, säger han. SÅ LÄNGE VI HAR KÄRNKRAFT MÅSTE VI SE TILL ATT DEN ÄR SÄKER EN E N TID TIDSKRIFT IDS DS SKR SK KR RIFT FRÅN SVENSKT SVEN NSKT KÄRNTEKNISKT CEN CENTRUM NTRUM SKC 2014 13

UPPSALA UTBILDNING Väl förberedda för framtiden DET PÅGÅR EN GENERATIONSVÄXLING INOM KÄRNKRAFTSBRANCHEN. UPPSALA UNIVERSITET HAR FLERA UTBILDNINGAR SOM HJÄLPER TILL ATT FYLLA PÅ MED KVALIFICERAD PERSONAL. Vid Uppsala universitet utbildas högskoleingenjörer med speciell kompetens inom kärnkraft. Här finns också fortbildningar för personal inom industrin. ÄRNKRAFTSINDUSTRIN HAR stort behov av kvalificerad personal. Nya reaktorer planeras och byggs på olika håll i såväl Europa som globalt, och i Sverige genomförs ständigt uppgraderingar på kraftverken. Samtidigt pågår en generationsväxling inom kärnkraftbranschen, vilket också bidrar till att det behövs fler nyutbildade. Vid avdelningen för tillämpad kärnfysik på Uppsala universitet ges flera utbildningar som har med kärnkraft att göra; grundutbildning av civilingenjörer och högskoleingenjörer samt fortbildning av personal från industrin. Från det ettåriga högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik går studenterna ut väl förberedda för att jobba på kärnkraftverk eller på något av de företag som är deras underleverantörer. Michael Österlund har varit ansvarig för denna utbildning sedan starten 2010. Det är väldigt roligt att hålla i det här programmet, säger han. Studenterna känner att de är behövda inom industrin, och att det finns ett intresse för dem när de blir färdiga. SAMARBETE MED INDUSTRIN Utbildningen ges i nära samarbete mellan forskarmiljön vid Uppsala universitet och kärnkraftsindustrin. Flera av lärarna är forskare inom dagens och morgondagens kärnkraft men föreläsningar hålls också av yrkesverksamma experter från näringslivet. Programmet motsvarar tredje året på en högskoleingenjörsutbildning. För att söka 14 2014 SKC EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM

UPPSALA UTBILDNING Det har varit bra sammanhållning och lärarna har gett oss mycket uppmuntran så man har blivit inspirerad att läsa mycket till högskoleingenjörsprogrammet i kärnkraftteknik ska man först ha läst två år med inriktning elektroteknik, maskinteknik, eller motsvarande. Studenterna på programmet kommer från skilda studieorter och högskoleingenjörsprogram, men alla säger att det har varit en positiv erfarenhet att tillbringa det här avslutande året i Uppsala. ERFARENHET FRÅN VERKLIGHETEN Det var väldigt späckade dagar, men på ett bra sätt. Utbildningen känns väldigt genomtänkt, och alla kurserna hänger ihop. Man är väl förberedd när utbildningen är färdig, säger Ann Caroline Wiberg som gick ut från programmet våren 2014. Eftersom utbildningen är så samordnad och varje kull är relativt liten ungefär 10 20 studenter arbetar alla väldigt nära varandra. Studenter och lärare lär ofta känna varandra mycket väl, och flera av dem som har gått programmet talar om den goda stämningen. Det har varit bra sammanhållning och lärarna har gett oss mycket uppmuntran så man har blivit inspirerad att läsa mycket, säger Ann Caroline. En viktig del av utbildningen är att få erfarenhet från verkligheten genom studiebesök och laborationer. Studenterna har fått besöka Barsebäcksverket, och genomföra simulatorträning vid KSU (Kärnkraftsäkerhet och Utbildning). Flera framhåller laborationen vid forskningsreaktorn i Saclay utanför Paris som särskilt bra. Först var det kul bara att komma iväg, säger Oskar Lidholm. Det blir lite skillnad mot den vanliga undervisningen. Men sen var det en väldigt intressant och lärorik laboration, där man faktiskt fick köra en reaktor, som bara stod några meter bort. ALLA HAR FÅTT JOBB Kärnkraft kan låta som en smal bransch sett utifrån, men här finns många olika typer av arbetsuppgifter och många former av intressanta tekniska utmaningar. Alla som har gått ut från programmet har fått anställning, många av dem har jobberbjudanden redan när de går ut. Utöver högskoleingenjörsprogrammet genomför avdelningen för tillämpad kärnfysik också utbildning inom civilingenjörsprogrammen i Uppsala samt uppdragsutbildningar. Människor som är verksamma inom industrin kommer hit för att fortbilda sig inom strålskydd, reaktorfysik, termohydraulik och annat som är viktigt för den som jobbar på ett kärnkraftverk eller myndighet. Det finns också viktiga icke-tekniska delar av kärnkraftssäkerhet riskuppfattning, kommunikation, interaktion mellan människa och teknik och så vidare. För att samordna utbildningar inom säkerhet finns den tvärvetenskapliga plattformen NANSS, Nordic Academy for Nuclear Safety and Security. Text Anna Davour Foto Teddy Thörnlund Ann Caroline Wiberg. EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM SKC 2014 15

MATERIALFORSKNING UPPSALA, KTH, CHALMERS En av strålgångarna vid Tandem-laboratoriet. I ett sådant rör kommer prontonstrålen att gå till ICEWATER-projektet. 16 2014 SKC EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM

MATERIALFORSKNING UPPSALA, KTH, CHALMERS MÅBiLiserar för framtiden! KÄRNKRAFTVERKEN SKA FÅ LÄNGRE LIV, OCH OCKSÅ BLI SÄKRARE OCH MER MOTSTÅNDSKRAFTIGA MOT OLYCKOR. DET ÄR MÅLEN FÖR FORSKARE VID TRE LÄROSÄTEN. EN BIL SOM man kör med vid havet, den rostar ju så småningom, säger Mattias Klintenberg. Det är i någon mening en extrem miljö för bilen. När man sätter material i lite aggressiva miljöer så ändras egenskaperna med tiden. I kärnreaktorer har vi en miljö med höga temperaturer, hög strålning och ibland ogynnsam kemi. Mattias Klintenberg är professor i materialteori vid Uppsala universitet, och med i projektet MÅBiL som är ett samarbete mellan olika forskargrupper från Uppsala universitet, KTH och Chalmers. Förhoppningen är att all den kunskap och erfarenhet om materialforskning som finns vid de här lärosätena ska komma till nytta för att förbättra Sveriges kärnkraftverk och bidra till att driva dem vidare. Det handlar om att förstå och förbättra de material som används i reaktorn, men också om att utveckla kärnbränsle som är härdigt mot olyckor. Kärnkraftverket i Oskarshamn började producera el 1972, vilket innebär att den äldsta reaktorn varit i drift i över 40 år. Alla de befintliga kärnreaktorerna i Sverige närmar sig nu den ålder då de ursprungligen var tänkta att avvecklas, men det har visat sig att det efter säkerhetskontroller och uppgraderingar går bra att köra dem längre. Kärnkraften står för en ansenlig del av Sveriges elförsörjning, och det finns inte någon fullgod ersättning. Kraftbolagen planerar nu att förlänga livet på de kärnreaktorer vi har till 50 eller 60 år. I det här läget är det viktigt och intressant att ha full koll på hur materialen i delarna påverkats av den miljö de befinner sig i. Vad händer med reaktortanken och de andra delar som finns inuti den? Var och hur uppstår så småningom korrosion och kanske sprickor? Ju bättre förståelse som finns för de här mekanismerna, desto bättre bedömningar kan göras av hur länge en given del kan användas innan den behöver underhållas eller bytas ut. Mattias Klintenbergs delprojekt inom MÅBiL heter ICEWATER, men namnet till trots handlar det inte om något som är kallt. Istället går det ut på att så nära som möjligt efterlikna förhållandena inuti en reaktor med strålning och allt. På det sättet går det att göra olika typer av försök under olika förhållanden, på ett sätt som är enklare och billigare än att förvara prover inuti en reaktortank som är i drift. Det är kul och spännande att jobba nära industrin, säger Mattias Klintenberg. Att lyssna på vad de har för frågeställningar och försöka svara på dem. Vid Tandemlaboratoriet i Uppsala kan forskarna skicka en protonstråle mot olika material, och det är en av förutsättningarna för de experiment som ska göras här. Nu är Mattias Klintenbergs grupp i färd med att tillverka en experimentuppställning för att kunna bestråla material som samtidigt befinner sig i vatten, i högt tryck, och i temperaturer upp till 320 grader. Dessutom kan forskarna variera den kemiska omgivningen genom att sätta till olika ämnen i vattnet. EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM SKC 2014 17

MATERIALFORSKNING UPPSALA, KTH, CHALMERS Här i Tandemlaboratoriet ska experimentet ICEWATER byggas upp, för att efterlikna förhållandena inuti en kärnreaktor. Forskarna ska studera hur material i vatten påverkas av strålning under högt tryck, hög temperatur, och med olika omgivande kemi. Det är nämligen inte 100 procent rent vatten i en reaktor, förklarar Mattias Klintenberg, även om det nog vore idealet. Men eftersom det alltid finns någon form av föroreningar brukar ytterligare ämnen tillsättas i vattnet för att motverka korrosion. Materialen som testas ska sedan analyseras, både på plats vid Tandemlaboratoriet och med ytterligare metoder på Chalmers. ICEWATER är ett av sju delprojekt som är på gång inom MÅBiL just nu, och som alla på olika sätt handlar om material för kärnkraft. Metoderna involverar både mycket handfasta experiment och sofistikerade beräkningar och simuleringar. Utöver materialen för reaktortanken och delarna inuti handlar det även om själva kärnbränslet, och om bränslets inkapsling. Om temperaturen stiger över 1000 grader kan zirkonium som används i inkapslingsmaterialet börja reagera med vattnet runtomkring så att det utvecklas vätgas. Det var den här processen som ledde till explosionerna efter olyckan i Fukushima 2011. Det här är ett av de problem som ska förhindras med olyckståligt bränsle, bränsle som ska kunna stå emot bland annat riktigt extrema temperaturväxlingar utan att brista eller orsaka några farliga följdreaktioner. Inom forskningen på olyckståligt bränsle finns också visioner om bränsle som ger mer energi per gram och därför mindre avfall, berättar Christian Ekberg som är professor i industriell materialåtervinning och kärnkemi på Chalmers. Det finns ett känt sätt att göra det, nämligen att använda urannitrider istället för uranoxid i bränslet, och få 30 procent högre energitäthet. För att det här ska gå att använda i praktiken måste det dock också göras motståndskraftigt mot tänkbara olyckor. Problemet är att det löser upp sig i vatten. Och det är ju lite jobbigt när man har vattenmoderering och vattenkylning, säger Christian Ekberg. Med rätt tillsatser i nitriden skulle den kunna göras vattenfast, så att den inte löser upp sig även om det skulle hända något med inkapslingen. Vad Christian Ekberg vill göra är att tillverka urannitrid med sina särskilda MÅBiL-fakta MÅBiL kan utläsas Material Åldring Bränsle inom Lärosätesverksamheten. MÅBiL är ett forskningssamarbete mellan flera olika institutioner inom KTH, Uppsala universitet och Chalmers och delfinansieras av SKC. tillsatser och stoppa ner den i vatten vid hög temperatur och studera vad som händer. Liknande forskning pågår bland annat vid KTH och Westinghouse. Christian Ekberg vill gärna framhålla just samarbetet som den stora poängen med MÅBiL. Det är ett brett vetenskapligt konsortium, som för samman kärnforskare med materialfysiker och rena blötkemister som jag själv. Forskning är sällan någon isolerad verksamhet, och att föra ihop olika forskningsgrenar i ett projekt med ett gemensamt ramverk ser de inblandade som en bra plattform för framtiden. Text Anna Davour Foto Teddy Thörnlund En grupp bestående av prof. Ane Håkansson (Uppsala universitet), Dr. Mattias Thuvander (Chalmers), prof. Pål Efsing (KTH) samt Dr. Lars Hallstadius (Westinghouse) koordinerar arbetet inom MÅBiL. 18 2014 SKC EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM

WESTINGHOUSE PRAG-->STOCKHOLM-->VÄSTERÅS Milan Tesinsky TRANSIENTANALYS MILAN TESINSKY är en av Westinghouse blivande experter på transientanalyser, dvs, härdnära analyser där samspelet mellan neutronfysiken i härden och reaktorns olika säkerhets och driftsystem simuleras och analyseras. Milan kom till Westinghouse 2012 efter att ha slutfört sin doktorsavhandling på KTH. Milan berättar att han kom till Sverige efter en Mastersutbildning vid Czech Technical University i Prag. Doktorsavhandlingen om återvinning av Americium i Gen IV reaktorer skrev han under ledning av professor Janne Wallenius på Reaktorfysik, KTH. Forskningen var del av ett samarbete mellan forskargrupper vid KTH och Uppsala Universitet. Med en solid reaktorfysikkunskap i bagaget valde han att söka sig till Westinghouse. Milan berättar att han blev imponerad över det tekniska stödet han fick som nyanställd. Introduktionsutbildningen gav en bra start och inblick i Westinghouse kokarvattenreaktorer. Särskilt bra för mig som hade främst VVER*-kunskap med mig från högskolan i Tjeckien. Sen har jag fått gå både olika kortkurser och delta i konferenser för att bredda min kunskap. Bra möjligheter till jobbrotation inom företaget, och det stora behov av kärnkraftsingenjörer som branschen har, gör det spännande att vara del av den nya generation som växer fram. Milan berättar vidare att han genom sitt nuvarande fokus på transientanalyser fått gräva fram och bygga på sina termohydrauliska kunskaper. Övergången från fokus på neutronfysik i avhandlingsarbetet till termohydraulik och BWR*-bränsle har gett möjlighet att smaka på olika områden. Milans rekommendation till nuvarande studenter är att inte ta genvägar i studierna, allt man lär sig på högskolan kommer förr eller senare till nytta. Sedan jag började hos Westinghouse har jag jobbat i projekt tillsammans med både Ringhals, Oskarshamn och Forsmark. Jag har också fått chans att tillsammans med en av mina seniora kollegor träffa SSMs * personal och presentera ett teknikområde för dem. Det är utmanande och spännande att jobba med olika saker. Jag har gjort LOCA*-analyser, beräknat lyftkrafter på bränslet och validerat beräkningsmodeller mot Forsmark 2. Nu är jag inblandad i utveckling av nya bränslen och är med och följer utvecklingen av NRCs* kommande krav på LOCA-redovisning. En typisk dag på jobbet innebär framförallt arbete med fysikaliska modeller och beräkningskoder för dessa. Det blir en del möten också men inte så mycket rapportskrivande som jag trodde innan jag började här. Jag är även aktiv fackligt så det blir ganska varierande arbete under veckorna. Jag pendlar Stockholm- Västerås och försöker hantera mail och läsa Milan Tesinsky beskriver för oss hur LOCA-förloppet ser ut i en av de svenska externpumpsreaktorerna. lite för att ta vara på tiden. Det fungerar bra eftersom jag kan anpassa min arbetstid efter hur tågen går. Vi har en blandning av tjejer och killar och äldre och yngre på min avdelning så det blir variation i samtalsämnen även under fikapauserna. Jag trivs väldigt bra med mitt jobb. Text & foto: Anders Andrén * SSM=Strålsäkerhetsmyndigheten LOCA=Loss Of Coolant Accident BWR=Boiling Water Reactor (Klorvattenreaktor) NRC=Nuclear Regularity Commission (den amerikanska strålsäkerhetsmyndigheten) VVER= Rysk tryckvattenreaktor EN TIDSKRIFT FRÅN SVENSKT KÄRNTEKNISKT CENTRUM SKC 2014 19