Granskning av årsredovisning 2014

www.pwc.se PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Per Ståhlberg, Certifierad kommunal revisor Anna Lärka, revisor Granskning av årsredovisning 2014 Sundsvalls kommun Mars 2015

Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod... 2 2.3. Revisionskriterier... 3 3. Granskningsresultat... 4 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning... 4 3.1.1. Förvaltningsberättelse... 4 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten... 4 3.1.1.2. Investeringsredovisning... 5 3.1.1.3. Driftredovisning... 5 3.1.2. Balanskrav... 6 3.1.3. God ekonomisk hushållning... 6 3.2. Rättvisande räkenskaper... 6 3.2.1. Resultaträkning... 6 3.2.2. Balansräkning... 8 3.2.3. Kassaflödesanalys... 8 3.2.4. Sammanställd redovisning... 8

1. Sammanfattning Vi bedömer att årsredovisningen huvudsakligen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed. Kommunen efterlever balanskravet med liten marginal. Kommunens ekonomiska situation bedöms som ansträngd. Kommunen når inte tre av sina fem finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Det finansiella resultatet uppgår inte till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, investeringarna kan inte finansieras med egna medel och budget- samt prognosavvikelserna är större än vad som målsatts. När det gäller de fem verksamhetensmålen för god ekonomisk hushållning så nås de endast delvis. Med anledning av den låga måluppfyllelsen bedömer vi att kommunen inte har en god ekonomisk hushållning. Vi ser positivt på att kommunen löpande utvecklar sin redovisning. Under 2014 har man påbörjat införandet av komponentavskrivning genom att årets investeringar aktiverats komponentvis. Äldre anläggningstillgångar planeras uppdelas på komponenter under 2015. Till kommande år bör kommunstyrelsen beakta följande iakttagelser angående redovisningsprinciper: Vi har noterat att årsredovisningen fortsatt ger uttryck för att kommunen saknar pensionsmedel. Vi gör bedömningen att de medel som överförts till Kommungaranti Skandinavien Försäkring AB kan betraktas som placeringsmedel i stället för kostnader eftersom syftet med överföringen är att finansiera framtida pensionsutbetalningar. Vidare har vi funnit att delar av politikers intjänade pensioner ej bokförts som pensionsförpliktelser. Likaså har en skuld för ett avgångsvederlag ej upptagits i balansräkningen. 1 av 9

2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, ska den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl. drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 2 av 9

Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av nämndernas ansvarsutövande. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen har introducerats genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor och utförts med utgångspunkt i SKYREV:s utkast Vägledning för redovisningsrevision i kommuner och landsting. Vägledningen baseras på ISA (International Standards on Auditing). Som framgår av vägledningen kan implementeringen ske successivt varför tillämpliga ISA helt eller delvis följt. Granskningen har skett genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och registeranalys. Rapportens innehåll har sakgranskats av redovisningsansvarig. 2.3. Revisionskriterier Kommunstyrelsen är ansvarig för upprättandet av årsredovisningen som enligt 8 kap 18 KL ska godkännas av kommunfullmäktige. Granskningen av årsredovisningen innebär en bedömning av om rapporten följer: Kommunallagen Kommunal redovisningslag Rekommendationer från rådet för kommunal redovisning Fullmäktiges beslut om god ekonomisk hushållning 3 av 9

3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver också hur ekonomin utvecklats de senaste åren och vilka de kommande årens utmaningar är demografins utveckling, finansiering av beslutade investeringar samt mindre resurser och samtidigt större åtaganden. Utvärdering av ekonomisk ställning Enligt kommunallagens 4 kap ska förvaltningsberättelsen sedan 2013 innehålla en utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. I förvaltningsberättelsen återfinns en utvärdering av kommunens ekonomi som tar sin utgångspunkt i den så kallade RK-modellen. Vi vill framhålla att för att en utvärdering ska kunna ske bör mål för den finansiella ställningen anges. I dagsläget finns målsättningar kopplade till god ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv men vi anser att det är oklart om dessa även är tillämpliga vid utvärdering av kommunens ekonomiska ställning. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen och nämndernas verksamhetsberättelser redovisas på ett tydligt sätt väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av förvaltningsberättelsens avsnitt: Framtidsutsikter, och Finansiell analys framgår tydligt vilka utmaningar kommunen står inför. För att ytterligare stärka framtidsperspektivet hade uppgifter ur innevarande budget och treårsplan kunnat ingå i framtidsanalysen. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. 4 av 9

Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen innehåller en innehåller en finansiell analys på koncernnivå. Analysen omfattar bl a en beskrivning av de risker företagens verksamheter är förknippade med. Avsnittet Bolagsuppföljning omfattar en beskrivning av företag som ingår i den kommunala koncernen. Pensionsredovisning I förvaltningsberättelsen redovisas upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1. I avsnittet Pensionsförpliktelser redovisas kommunens samlade pensionsförpliktelser och pensionsmedel. Av redovisningen framgår att pensionsmedel saknas och att hela åtagandet återlånats. Vår bedömning är dock att de medel som utbetalats till Kommungaranti Skandinavien Försäkring AB (både den initiala investeringen och de årliga premier som kostnadsförts) bör betraktas som pensionsmedel. Övrigt värt att notera är att fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel är inaktuell och bör uppdateras. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten I avsnittet Uppföljning av kommunfullmäktiges mål ges en beskrivning av kommunens styrmodell. Avsnittet ger en bra bild av hur plan- och uppföljningsdokument hänger ihop och hur målarbetet är utformat. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Investeringsbudgeten uppgick till 1 456,3 mnkr och har bara nyttjats till 909,7 mnkr, eller till 435,5 mnkr om man beaktar att övertagandet av Arena fastigheters tillgångar inte budgeterats. Trots den i förhållande till budgeten låga investeringsnivån så når kommunen inte sitt mål om att självfinansiera sina investeringar. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse redovisas i tabellen nedan: 5 av 9

Driftredovisning per nämnd, mnkr Utfall Budget Utfall 2014 2014 2013 Budgetavvikelse Budgetavvikelse % Kommunstyrelse -375,7-449,2-406,7 73,5 16,36% Barn- och utbildningsnämnd -2 051,5-2 061,5-1 943,8 10 0,49% Socialnämnd -1 878,5-1 746,5-1 745,6-132 -7,56% Kultur- och fritidsnämnd -335,0-336,8-329,5 1,8 0,53% Stadsbyggnadsnämnd -225,3-224,9-232,5-0,4-0,18% NAVI -128,3-131,4-120,5 3,1 2,36% Miljönämnd -16,0-16,4-16,1 0,4 2,44% Övrigt inkl. finansiering -3,8 4,4 79,9-8,2 186,36% Summa Driftbudget -5 014,1-4 962,3-4 714,8-51,8-1,04% Den totala avikelsen -1,04% är nära den toleransgräns på 1% som kommunen målsatt. Socialnämndens avvikelse ligger dock långt över denna gräns och är så stor i kronor att den måste få fortsatt stor uppmärksamhet kommande år. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts. Avstämning av årets resultat enligt balanskravets bestämmelser har skett enligt 4 kapitlet i kommunal redovisningslag. Vi noterar att om kommunen valt att redovisa bidraget till staten för E4 investeringar som kostnader i stället för som investering så hade inte balanskravet klarats detta år. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Med anledning av den låga måluppfyllelsen som redovisas i förvaltningsberättelsen bedömer vi att kommunen inte har en god ekonomisk hushållning. Kommunen når inte tre av sina fem finansiella mål för god ekonomisk hushållning. Det finansiella resultatet uppgår inte till 2 % av skatteintäkter och generella statsbidrag, investeringarna kan inte finansieras med egna medel och budget- samt prognosavvikelserna är större än vad som målsatts. När det gäller de fem verksamhetensmålen för god ekonomisk hushållning så nås de endast delvis. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet med god redovisningssed. 6 av 9

Vi bedömer att resultaträkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets resultat. Kommunen har under 2014 påbörjat en övergång till komponentavskrivning vilket vi ser positivt på och utgår från att övergången fullföljs under 2015. Vi har noterat att de medel som överförs genom premiebetalningar till Kommungaranti Skandinavien Försäkring AB fortsatt klassificeras som kostnader och att de uppgår till 14 mnkr 2014. Enligt vår uppfattning bör de klassificeras som placeringstillgångar (pensionsmedel). Anledningen är att kommunen har full rådighet över de medel som utbetalas till företaget och att de inte kan betraktas som förbrukade resurser. Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år och prognos. Resultaträkning 2014, mnkr Utfall Prognos Budget Utfall Avvikelse Avvikelse Avvikelse 2014 2014 2014 2013 prognos budget fg år Verksamhetens intäkter 1 034 981 980 985 53 54 49 Verksamhetens kostnader -5 805-5 792-5 717-5 568-13 -88-237 Jämförelsestörande poster, AFA 0 0 0 84 0 0-84 Avskrivningar -243-241 -225-216 -3-18 -27 Verksamhetens nettokostnader -5 014-5 051-4 962-4 715 37-52 -299 Skatteintäkter o generella statsbidrag 4 372 4 394 4 407 4 219-21 -35 153 Generella statsbidrag och utjämning 650 650 616 601 0 34 49 Finansiella intäkter 144 138 149 158 6-5 -14 Finansiella kostnader -135-133 -167-146 -1 32 12 Jämförelsestörande poster, RIPS 0 0 0-15 0 0 15 EO poster 0 0 0 0 0 0 0 Resultat 17-3 43 101 20-26 -84 Resultat exkl jfr-störande poster 17-3 43 32 20-26 -15 % av skatt och generella statsbidrag 0,3% -0,1% 0,9% 0,7% Kommentar: Justerat från föregående års jämförelsestörande poster så innebär året ett resultattapp på 15 mnkr. Beaktar man dessutom att bidrag till staten (med stöd av lag) redovisats som investering i stället för som kostnad så är resultatet 38,2 mnkr svagare än i fjol. Resultatet är 26 mnkr sämre än budget vilket i sin helhet kan förklaras av verksamhetens kostnader. Den resultatprognos som lämnades i samband med delårsrapport förutspådde 37 mnkr högre nettokostnader under årets sista fyra månader än vad som blev fallet. Det prognostiserade negativa resultat på 3 mnkr överträffades därför med 20 mnkr. 7 av 9

3.2.2. Balansräkning Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital och att bilagor och specifikationer finns i tillräcklig omfattning. Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar i huvudsak den notinformation som krävs. Till kommande år bör tilläggsinformationen utökas till att omfatta en beskrivning av vilken påverkan säkringsinstrumenten (ränteswappar) haft på kommunens resultaträkning. Från och med 2014 finns ett specifikt krav på komponentavskrivning av kommunens materiella anläggningstillgångar (RKR 11.4). Under året har kommunen vidtagit påbörjat införandet av denna redovisningsprincip genom att de investeringar som aktiverats under 2014 aktiverats komponentvis. Kommande år planeras även äldre anläggningstillgångars värden komponentindelas. Vid granskningen av kommunens pensionsförpliktelser har vi funnit att delar av politikers intjänade pensioner ej bokförts. Likaså har en skuld för ett avgångsvederlag ej upptagits i balansräkningen. Sammantaget uppgår de förpliktelser som skuldbokförts till ca 2,2 mnkr. Redovisningen av pensionsförpliktelser och avgångsvederlag bör ses över. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar kommunens finansiering och investeringar. Kassaflödesanalysen är sparsamt notad. 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. De sammanställda räkenskaperna är i allt väsentligt upprättade i enlighet med lag om kommunal redovisning och RKR:s rekommendation 8.2. Den kommunala koncernen har avgränsats till att omfatta alla kommunala koncernföretag där kommunen minst har ett betydande inflytande med undantag för företag som undantagits på grund av dess ringa omfattning. Vi bedömer att kommunkoncernen avgränsats på ett korrekt sätt. I de fall kommunen äger delägda dotter-dotterföretag så konsolideras dessa i sin helhet. Förfarande är inte i enlighet med RKR:s rekommendation 8.2 som kräver proportionell konsolidering av delägda företag. Vi bedömer dock inte att avvikelsen medför några betydande fel på resultat- och balansräkning. 8 av 9

Företagen i kommunkoncernen har bytt regelverk för redovisning till K3 och har därvid omräknat sina jämförelsetal. Motsvarande omräkning av koncernens jämförelsetal har ej skett. 2015-03-17 PerÅke Brunström Uppdragsledare 9 av 9