Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå



Relevanta dokument
Vad är ett familjehem?

Information till dig som vill bli familjehem

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem?

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Stöd ett barn. Familjehem, kontaktfamilj och kontaktperson

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: vx. en viktig uppgift

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

Därför behövs familjehem

Förstudie av familjehem

Kontaktfamilj. - ett komplement till barnets egen familj. Information från socialförvaltningen i Örebro

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info:

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Krav på er som familjehem

Avtalsuppföljning konsulentstödd familjehemsvård Vårljus AB

Att vara familjehem hos Attendo

INFORMATION TILL DIG SOM VILL BLI KONTAKTPERSON ELLER KONTAKTFAMILJ

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna.

Familjehem, jourhem, kontaktperson/familj. Varför behöver barn och ungdomar placeras?

1. Vägledning vid handläggning av kontaktperson enligt SoL och LSS

kontaktfamilj kontaktperson

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Utredning. En placering kan vara tillfällig eller en uppväxtplacering.


Till dig som bor i familjehem

VÅRDNADS/BOENDE/UMGÄNGESUTREDNING Namn tingsrätt, mål nr T 00-00

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Familjehemscentrum Jämtlands län RIKTLINJE FÖR SAMVERKAN OCH ANSVARSFÖRDELNING MELLAN FAMILJEHEMSCENTRUM OCH KOMMUNERNA I JÄMTLANDS LÄN

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

Familjehem. Omvida erbjuder tre former för familjehemsvård, utifrån barnets behov och på uppdrag av placerande socialtjänst:

Ersättning till särskilt förordnad vårdnadshavare som inte samtidigt är familjehemsförälder

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

SkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia

Pengarna, barnen och livet

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

HFD 2013 ref 81. Lagrum: 3 lagen (1993:389) om assistansersättning

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Riktlinjer för ersättning och villkor vid familjehemsvård av barn och unga

Familjehem i Fokus. Konsulentstödd familjehemsvård

Socialnämnden Individ- och familjeomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m.

Cirkulärnr: 12:62 Diarienr: 12/6780 Avdelning: Sektion/Enhet: Avdelningen Vård och omsorg Vård och socialtjänst Datum: Mottagare:

Överförmyndarens information till dig som är särskilt förordnad vårdnadshavare och förmyndare

Familjehem. Information till dig som vill bli familjehem. orebro.se

Individ- och familjeomsorg Handikappomsorg Ersättningar vid familjehemsvård av barn, unga och vuxna, vårdnadsöverflyttningar m.m.

Ekonomiskt bistånd (försörjningsstöd)

Ensamkommande barn och unga

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Rapport barn och unga (0-20 år) aktuella i Tyresö inom individ och familjeomsorgen utveckling

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till Riktlinje - Ersättningar till uppdragstagare i familjehemsvård.

Uppföljning av placerade barn

En modell för avslutandet av familjehemsvården

Tilla ggsrapport fo r barn och unga

Standard, handläggare

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp

Uppföljning av placerade barn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Detta är en förkortad version av cirkulär 17:52. Förkortningen gjord av Ljusdals kommun.

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Förslag till beslut Nämnden godkänner förvaltningens tjänsteutlåtande som svar på skrivelsen från miljöpartiet om familjevård.

Uppföljning av leverantören Abraso stöd & omsorg AB

Riktlinjer för boendestöd i Gullspångs kommun enligt socialtjänstlagen SOL och lagen om särskilt stöd och service, LSS

Familjehemsresursens skriftliga frågor för dig som önskar ta uppdrag som familjehem.

Välkomst- och inskrivningssamtal för nyanlända barn i förskoleåldern

Familjehemsplacerade barn

Utvecklings- och fältforskningsenheten Umeå socialtjänst

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Standard, handläggare

Standard, handläggare

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Kvalitetsindex. Rapport Murars Gård. Resultat samt jämförelser med samtliga intervjuer under Standard, handläggare

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Välkommen till vår vardag Tre filmer om Downs syndrom. Handledning av Kitte Arvidsson

Standard, handläggare

Standard, handlggare

ansöka om god man eller förvaltare

MED FAMILJEHEM I HELA SÖDRA SVERIGE. Att bo i Familjehem som BARN UNGDOM VUXEN. Våra Familjehem finns i hela södra Sverige. Vuxna

Cirkulärnr: 1994:101 Diarienr: 1994:1327. Datum:

Delaktighet - på barns villkor?

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D ), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Stiftelsen Credo. Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna och ungdomar

Konfidentiellt frågeformulär 2014

ETIKPOLICY för omsorgs- och socialförvaltning och omsorgs- och socialnämnd i Mjölby kommun

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Föräldrar är viktiga

Nationell kartläggning av konsulentstöd till jour- och familjehem

Transkript:

Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1

Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och samtala om familjehemsvård, men läs gärna nedanstående information! Så här nås vi Projektledare Ingrid Löfstrand, tel 0920-20 54 47. Mobiltelefon 070-577 54 47. Familjehemskonsulent Charlotta Sundqvist tel 070-381 99 22. Familjehemskonsulent Helena Thyni tel 070-392 88 11. Adress: Kommunförbundet, Box 947, 971 28 Luleå. Post ställs till Ingrid Löfstrand, som även kan nås per mail: ingrid.lofstrand@bd.komforb.se Kort presentation av projektet Bakgrunden till projektet är att det blivit allt svårare att rekrytera familjehem sedan slutet av 1990-talet. Svårast har det varit att få familjehem till tonåringar och till särskilt krävande barn. Många tonåringar har därför blivit placerade på institution oftast långt hemifrån. För att bromsa denna utveckling beslutade socialförvaltningarna i Boden, Kalix, Luleå och Piteå att göra en gemensam satsning på familjehemsvård för tonåringar. Projektets syfte Målet är att pröva olika modeller för regional samverkan när det gäller rekrytering av och stöd till familjehemmen. Det handlar om att rekrytera familjehem med de kvaliteter som behövs för att ta emot tonåringar med särskilda problem. Det innebär också att skapa en verksamhet som garanterar att familjehemmen får tillgång till både fortlöpande handledning genom regelbundna och täta besök och möjlighet till snabbt stöd i krissituationer. Ett annat mål är att utveckla samarbetet med skola och landsting för att skapa bättre tillgång till pedagogisk och psykologisk/psykiatrisk kompetens. 2

För att kunna möta gruppen ungdomar med problem, så är tanken att erbjuda familjehemmen mer stöd än de vanligtvis får. Stödet ser ut så att familjehemskonsulenterna finns tillgängliga på telefon för familjehemmen dygnet runt, att familjehemmen erhåller utbildning och handledning samt att familjehemskonsulenten ofta besöker familjehemmet och samtalar både med familjehemmet och ungdomen. För vem behövs familjehem? Familjehem behövs för både små barn och tonåringar. Det kan handla om att föräldrarna till följd av sjukdom, missbruk eller av något annat skäl inte förmår ta hand om sina barn. Familjehemmen blir så att säga ställföreträdande föräldrar. Projektets målgrupp är tonåringar med behov av extra stöd. Deras bekymmer kan bottna i svårigheter i familjen, missbruk eller psykisk ohälsa hos föräldrarna, relationssvårigheter mellan ungdom och förälder där tonåringen kanske kommer och går som han/hon behagar och struntar i vuxenvärldens krav. Det kan också handla om en ungdom med någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder. Ofta handlar det om problem i skolan och på fritiden, med olämpliga kamrater med risk för att hamna i kriminalitet och droganvändning. I vår målgrupp återfinns också deprimerade ungdomar. Vad är ett familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot någon annans barn/ungdom för en kortare eller längre period. Ett familjehem är en familj som kan bestå av ett par eller en ensamstående person. Man kan vara sambo eller gifta. Man kan ha egna barn, styvbarn eller inga barn alls. Det är ändå viktigt att man har någon erfarenhet av barn och ungdomar. Det är också viktigt att familjehemmet har en trygg och stabil social situation. Man kan bo på landet eller i stan, i lägenhet eller villa. Det viktiga är att man har ork och tid över för en annan människa och en vilja att göra en insats samt att alla i familjen är överens om att ta emot en person till. 3

Vi ställer inga formella krav på utbildning. Av erfarenhet har vi sett att vissa saker är viktigare än andra för att familjen ska fungera bra som familjehem: Att vara mogen och trygg i sig själv och i förhållandet till sin partner och att dra jämt i frågor om barnuppfostran. Att vara öppen, rättvis, engagerad, flexibel och förstå eller vara intresserad av att ta till sig kunskap om vad som kan finnas bakom en tonårings beteende, är andra goda egenskaper. Vad bör man tänka på innan man söker som familjehem? Har jag/vi tid, tålamod och plats för en ungdom som kommer att kräva lite mer? Finns det ork att arbeta i ett team med ungdomens föräldrar som kan ha egnas problem? Vill jag/vi lämna ut uppgifter om oss själva och granskas för att se om jag/vi är lämpliga som familjehem? Kan jag/vi avstå från arbete om så krävs under en kortare eller längre period? Har ni egna barn så fundera igenom följande innan ni bestämmer er: Hur skulle vårt/våra barn påverkas om vi får en placerad tonåring? Hur skulle vårt/våra barn reagera när tonåringen flyttar hem/ut i eget boende? För att bli familjehem De familjer som är intresserade av att bli familjehem i projektet utreds av familjehemskonsulenterna. Det görs via några hembesök där vi även vill träffa barn, som bor hemma. Sedan genomförs en djupintervju på kontor. Utredningen tolkas, sammanställs och återförs sedan till familjen. Kontroll görs också i social- och polisregister samt hos kronofogden. Vi vill även ha kontakt med referenter. Vad förväntas av mig som familjehem? Som familjehem har du en mycket viktig funktion att fylla. Du är utvald för just den tonåring som placeras hos dig. För varje tonåring 4

finns speciella förväntningar på vad du ska hjälpa just den tonåringen med. De förväntningarnas regleras i en vårdplan och senare även i en behandlingsplan. Ett familjehem måste förstå att de biologiska föräldrarna är viktiga för tonåringen. Psykolog Gunilla Lindén har skrivit en doktorsavhandling i ämnet Att bli fosterhemsbarn i tonåren. Hon konstaterar att familjehemsföräldrar i den situationen blir vad hon kallar vikarierande hållande föräldrar. Med det uttrycket menar Lindén att familjehemsföräldrarna erbjuder ungdomen en relation präglad av inlevelse och uthållighet som blir en bas från vilken tonåringen kan arbeta med sin relation till föräldrarna. Lindén menar att familjehemmet framförallt behöver ha förmåga till inlevelse och kunna ge tonåringen bekräftelse. Det finns en del generella förväntningar som gäller alla familjehem oavsett uppdrag: Att du tar väl hand om tonåringen, vilket betyder Att tillgodose tonåringens behov av goda matvanor Att tonåringen sköter sin hygien och är lämpligt klädd Att tonåringen får den läkarvård och tandvård som behövs Att hjälpa och stötta tonåringen i att klara sin skolgång Att uppmuntra tonåringen att utveckla intressen och få kamrater Att ha inlevelse och förståelse för tonåringens situation d v s Att skapa en god relation till tonåringen Att hjälpa tonåringen att komma in i familjen Att förstå och möta tonåringens reaktioner på sin situation Att hjälpa ungdomen att lära sig om sin historia Att hjälpa tonåringen att ta sig igenom separationen från föräldrar/syskon, kompisar Att ställa realistiska krav på tonåringen utifrån dennes ålder och erfarenhet Att stötta tonåringens självkänsla och skapa förutsättningar för denne att lyckas 5

Att be om ursäkt om man som familjehemsförälder agerat tokigt gentemot ungdomen Att ha förståelse för den biologiska familjens betydelse för ungdomen vilket innebär Att arbeta praktiskt på och uppmuntra tonåringen att ha så god kontakt med sin familj och släkt som möjligt Att visa respekt för den biologiska familjen i tal och handling Att förstå vikten av sekretess och av tonåringens behov att inte bli utlämnad Att medverka i ett teamarbete d v s Att som familjehem delta i ett team där biologiska föräldrar, socialtjänsten och familjehemmet arbetar för tonåringens bästa Att sätta sig in i målet med familjehemsplaceringen Att ta emot behövlig information och noga tänka igenom innan ni säger ja till placeringen Att vara införstådd med att all information inte kan ges före en placering (socialsekreteraren vet inte allt!) utan att ytterligare information kan komma fram under placeringens gång Att följa och respektera de överenskommelser som finns i vårdplanen/behandlingsplanen Att vara positiv till utbildning, ny kunskap och handledning Att ni är varsamma om er egen familj d v s Att även vårda sin egen familj och sina egna barn Att kunna säga nej Att be om hjälp Vi ställer inte krav på er att ni skall klara detta till fulländning när ni påbörjar ert första uppdrag men vi tänker att det är bra om ni anser att ovanstående är något att sträva efter. Vilka förväntningar kan ni som familj ha på projektet och uppdragsgivare från kommunen? Att få information om vad uppdraget innebär 6

Att i lugn och ro få tänka över beslutet att bli familjehem Att få utbildning och stöd i uppdraget Att få noggrann information om tilltänkt ungdom och omständigheterna kring placeringen Att få ett tydligt uppdrag där målen med placeringen framgår Att få stöd kring den egna familjen och egna barn vid behov Att vara delaktig i den planering som görs kring ungdomen både i i samband med placeringen och för framtiden Att alltid kunna nå någon av konsulenterna, även efter kontorstid. Familjehemskonsulenternas stöd När en tonåring placeras kommer konsulenten till en början att göra täta besök i familjehemmet, cirka en gång per vecka. Syftet är att hjälpa familjen och tonåringen att få en god start med varandra. Sedan kan träffarna minskas till varannan vecka. Tätheten i de fortsatta träffarna är individuell och sker utifrån behov, dock minst en gång per månad. Upplägget är enskilda samtal med familjehemmet respektive ungdomen med ett avslutande gemensamt samtal. Tanken är att konsulenten ska hjälpa till att familjehemmet och ungdomen får igång en fungerande dialog. Lite praktisk information, om ekonomi och avtal När en tonåring ska flytta in i ett familjehem skrivs ett avtal mellan familjehemmet och ansvarig socialnämnd. Avtalet innehåller information om rättigheter och skyldigheter samt ekonomi. Den ekonomiska ersättning som utgår är uppdelad i två delar: En omkostnadsersättning som ska täcka kostnader för mat, kläder och del i bostad med mera. Omkostnadsersättningen är skattefri och ska, enkelt uttryckt, täcka de utgifter ungdomen medför. Ett arvode som är en ersättning för det uppdrag familjehemmet utför. Arvodet beskattas. Ersättningarna varierar utifrån ungdomens ålder och den arbetsinsats som uppdraget kräver. Ibland kan det vara nödvändigt att någon av familjehemsföräldrarna är hemma på hel- eller deltid, kortare eller längre period, med ungdomen. Då utgår ersättning för lönebortfall. 7

Vi tillämpar Kommunförbundets rekommendationer i fråga om ersättningar. Till sist Vår ambition är att familjehemmen ska känna att vi ger dem uppbackning (utbildning, råd och stöd samt handledning) i den omfattning, som man behöver för att klara av uppdraget att ta hand om en tonåring. Inget familjehem ska känna sig ensam och utelämnad om det stormar kring tonåringen eller om det blir problem i relationen till honom/henne. Vi ska hjälpa till då, med också finnas med i lugna, glädjefulla perioder, som också behöver uppmärksammas. 8