Riktlinjer bistånd enligt SoL inom vård och omsorg

1(28) Vård, omsorg och IFO Antagen av Kommunstyrelsen Diarienummer 2014.730.241 KS 109/14 Riktlinjer bistånd enligt SoL inom vård och omsorg

2 Innehåll Inledning... 4 Ansvarsfördelning för invånare som vistas respektive bor i kommunen... 4 Vägledande principer... 5 Syfte... 5 Mål... 5 Riktlinjernas omfattning... 6 Avgränsning... 6 Rätten till bistånd... 6 Socialtjänstlagen... 6 Anhöriga... 6 Rättighet för den enskilde skyldighet för kommunen... 7 Skälig levnadsnivå... 7 Biståndsbedömning... 7 Ansökan... 7 Utredning... 8 Tolk... 9 Kvalitetsnivå utredning... 9 Förutsättningar för rätten till bistånd... 9 Gemensamt hushåll... 10 Beslut... 10 Avslagsbeslut... 11 Överklagande av beslut... 11 Uppföljning av biståndsbeslut... 12 Kvalitetsnivå beslut... 12 Personliga förhållanden skyddas av sekretess... 12 Social dokumentation... 13 Verkställighet av beslut... 13 Hemtjänstinsatser... 15 Serviceinsatser... 16 Städning... 16 Tvätt och enkel klädvård... 16 Inköp och enklare ärenden... 17 Social samvaro... 17 Omvårdnadsinsatser... 18 Personlig omvårdnad... 18 Måltidshjälp... 18 Tillsyn... 18 Avlastning och avlösning i hemmet... 19

3 Dagverksamhet för personer med demenssjukdom... 19 Ledsagning... 19 Trygghetslarm... 19 Matdistribution... 20 Särskilda boendeformer... 20 Parboendegaranti... 20 Korttidsvistelse... 21 Korttidsvistelse för tillfällig avlastning... 21 Korttidsplats efter sjukhusvistelse... 21 Avgiftsfri bistånd för personer som bor i ordinärt boende... 22 Bakgrund... 22 Syfte... 22 Mål... 22 Boendestöd... 22 Rätt till boendestöd... 22 Daglig sysselsättning... 23 Kriterier för att bevilja daglig sysselsättning... 23 Riktlinjer för omfattning... 23 Samverkan myndighet utförare... 23 Målgrupp och andra definitioner... 23 Väsentliga svårigheter... 24 Begränsning av målgrupp... 24 Viktiga livsområden... 24 Längre tid... 24 Psykisk funktionsnedsättning... 24 Uppdraget, mål och kvalitetskrav... 25 Uppdraget... 25 Mål... 25 Kvalitetskrav... 25 Verksamhetens innehåll... 26 Samverkan... 26 Kompetens... 26 Information och tillgänglighet... 27 Uppföljning... 27 Avslut... 27 Kvalitetssäkring... 27

4 Inledning Socialtjänstlagen (SoL) är en målinriktad ramlag. Lagen sätter ramarna för socialtjänsten medan varje enskild kommun beslutar om vilka insatser som finns i kommunen. Socialtjänstlagens tolkning kan därmed se olika ut beroende på vilken kommun den enskilde bor i. Utgångspunkten vid bedömning av behov är socialtjänstlagen samt annan gällande lagstiftning inom verksamhetsområdet; exempelvis offentlighetsoch sekretesslagen (OSL), förvaltningslagen (FL), socialtjänstförordningen, tillsynsmyndigheternas föreskrifter och allmänna råd samt rättspraxis. Ansvarsfördelning för invånare som vistas respektive bor i kommunen I socialtjänstlagen regleras bl. a. vilken kommun som ska vara ansvarig för stöd och hjälp. Bosättningskommunen ansvarar för stöd- och hjälpinsatser oavsett om den enskilde vistas i bosättningskommunen eller tillfälligt i en annan kommun. Bosättningskommunen ansvarar även för utredning, beslut, kostnader samt beräkning av avgiftsutrymme i förhållande till förbehållsbelopp. Den enskilde betalar därför egenavgifter enligt 8 kap. SoL till bosättningskommunen. På bosättningskommunens begäran kan vistelsekommunen vara behjälplig med utredning och verkställighet. Vid vistelse i annan kommun ansvarar vistelsekommunen endast för akuta situationer, dvs. att vidta de åtgärder som den akuta nödsituationen kräver och när den enskilde inte kan invänta insatser från bosättningskommunen/landstinget. Av 2 a kap 3 framgår att: Om den enskilde är bosatt i en annan kommun än vistelsekommunen, ansvarar bosättningskommunen för det stöd och den hjälp som den enskilde behöver. Med bosättningskommun avses i detta kapitel 1. den kommun där den enskilde är stadigvarande bosatt, eller 2. om den enskilde är stadigvarande bosatt i en kommun men har sin starkaste anknytning till en annan kommun, den sistnämnda kommunen, eller 3. om den enskilde saknar stadigvarande bostad, den kommun till vilken han eller hon har sin starkaste anknytning. Enligt 2 a kap. 4 SoL behåller en kommun ansvaret för stöd och hjälpinsatser åt en enskild som till följd av ett beslut av kommunen vistas i en annan kommun i familjehem enligt 6 kap. SoL eller 9 8 LSS, hem för vård eller boende enligt 6 kap., boende för service och omvårdnad för äldre människor enligt 5 kap. 5 andra stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, bostad med särskild service enligt 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2, bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad enligt 9 8 eller 9 LSS, eller annat boende, om det inte är klarlagt vilken kommun som är den enskildes bosättningskommun. Så snart bosättningskommunen är klarlagd kan kommunen ansöka om att ärendet överflyttas dit. Den kommun som verkställer ett beslut om en placering eller ett boende i en annan kommun enligt SoL eller LSS har samordnat ansvar för insatser enligt de båda lagarna. Detta gäller både för insatser som sammanfaller med beslutet om boendet eller placeringen och insatser som uppkommer i den andra

5 kommunen. En kommuns ansvar upphör även som regel när ett ärende flyttas över till en annan kommun. (Prop. 2010/11:49) En svensk medborgare som är bosatt i ett annat EU/ESS-land (utanför Norden) och som kommer att vistas i Bengtsfors kommun under en kortare tid är att betrakta som turist. Kommunen har därmed ingen skyldighet att ge insatser annat än i en akut nödsituation. Vid ansökan om insatser enligt socialtjänstlagen som avser EU- och nordiska medborgare beaktas EG-rätt respektive Nordiska konventionen samt praxis inom detta område. Vägledande principer Socialtjänsten ska präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet samt respekt för den enskildes rätt att bestämma över sitt liv. Den enskilde ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Möjlighet att bo hemma regleras i 3 kap. 6 SoL: "Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande socialtjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra". Syfte Dessa riktlinjer omfattar biståndsbedömning, handläggning samt de SoLinsatser som finns att tillgå inom social omsorg i Bengtsfors kommun. Syftet med riktlinjerna är att oavsett handläggare ska invånarnas likaberättigande följas enligt gällande lagstiftning samt att socialnämndens intentioner för verksamheten tydliggörs. Riktlinjerna syftar huvudsakligen till att vara ett stöd för handläggarna i biståndsbedömningen utifrån den enskildes ansökan och behov. Här klarläggs vilka insatser som vanligtvis beviljas samt i vilken omfattning dessa insatser vanligtvis kan beviljas. Stödet ska leda till en ökad rättssäkerhet för den enskilde i behov av bistånd samt säkerställa att biståndsbeslut i högre omfattning fattas enligt samma eller likartade bedömningsgrunder. Riktlinjerna är ett komplement till, men inte en ersättning för, de lagar och föreskrifter som styr verksamheter inom området. Riktlinjerna är avsedda att vara normgivande för biståndsbedömning och insatsernas omfattning, bistånd kan dock aldrig vägras den enskilde med hänvisning till att insatsen inte finns med i dessa riktlinjer. Det är alltid den enskildes speciella situation och behov som ska ligga till grund för ett biståndsbeslut. Mål Målet med en beviljad insats är enligt socialtjänstlagen att den enskilde ska kunna leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt. Den enskildes egen förmåga att klara sig själv ska tas tillvara och stärkas. Den enskildes möjlighet att delta i sin egen omsorg och vård ska beaktas. Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Vidare framgår att det för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Ytterligare

6 bestämmelser om systematiskt kvalitetsarbete finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:09). Ett salutogent förhållningssätt vid biståndsbedömning Det salutogena perspektivet innebär att man betonar hälsobringande faktorer, det som gör att människor mår bra. Forskning har visat att om tillvaron uppfattas som begriplig, meningsfull och hanterbar finns grundläggande förutsättningar för psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och livskvalitet. Riktlinjernas omfattning I dessa riktlinjer regleras insatser inom området hemtjänst vilket omfattar omvårdnadsinsatser och serviceinsatser till äldre personer och personer med funktionsnedsättning i deras hem. Utöver detta regleras också trygghetslarm, matdistribution, ledsagarservice, avlösarservice, korttidsvistelse samt särskilt boende i dessa riktlinjer. Beslut som går utöver dessa riktlinjer fattas av enhetschef på delegation från sociala utskottet, om inte annat anges. Avgränsning Dessa riktlinjer omfattar inte hemsjukvård, annan form av sjukvård, insatser och beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, färdtjänst och riksfärdtjänst, ej behovsprövade insatser, avgifter och tillämpning av avgiftstaxa eller insatser som utförs av frivilligarbetare. Rätten till bistånd Socialtjänstlagen Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning eller för sin livsföring i övrigt. Alla äldre människor ska också få en möjlighet att leva och bo självständigt under trygga och värdiga förhållanden och när detta inte längre är möjligt ska den enskilde ha möjlighet att få en god bostad med det stöd och den hjälp som han eller hon behöver. En aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra ska också möjliggöras. De personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre ska också erbjudas hjälp och stöd för att underlätta hans eller hennes situation. Detta framgår av socialtjänstlagen (2001:453). Alla insatser som ges med stöd av denna lag ska bygga på den enskildes självbestämmande och integritet. Anhöriga Kommunstyrelsen ska erbjuda stöd för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller som stödjer en närstående som har funktionshinder. Kommunens skyldighet att erbjuda stöd är inte kopplat till att man vårdar eller stödjer en person med en viss sjukdom eller diagnos, viss ålder eller typ av funktionsnedsättning. Bestämmelserna i 5 kap. 10 SoL omfattar hela sociala omsorgens verksamhet. Syftet med att

7 stödja anhöriga är framförallt att minska deras fysiska och psykiska belastning. Rättighet för den enskilde skyldighet för kommunen Socialtjänstlagen är i stora delar utformad som en rättighetslagstiftning för den enskilde. Den som uppfyller vissa kriterier har rätt till bistånd. Av denna rättighet för den enskilde följer en skyldighet för kommunen att leva upp till lagens krav. Denna skyldighet för kommunen fråntar dock inte den enskilde hans eller hennes eget ansvar att klara sin försörjning och livsföring i övrigt. Skälig levnadsnivå Det bistånd som beviljas enligt socialtjänstlagen ska ge den enskilde personen en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen, det ger dock inte den enskilde någon obegränsad frihet att välja tjänster oberoende av kostnad. Skälig levnadsnivå ska inte förväxlas med begreppet goda levnadsförhållanden vilket används i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har en mer omfattande betydelse. Vad som är skälig levnadsnivå måste bestämmas utifrån de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes individuella behov. Samtycke till insatser Insatser enligt socialtjänstlagen bygger på frivillighet och förutsätter den enskildes samtycke. Att ge vård eller omsorg mot en vuxen persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd av lag. Anhöriga eller någon annan kan inte ställa krav på att medarbetare ska utföra vård- och omsorgsinsatser mot en persons vilja eller att använda olika tvångsåtgärder. Biståndsbedömning I Bengtsfors kommun är det en biståndshandläggare som tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer personens behov samt beslutar om insats, med stöd av socialtjänstlagen. Handläggaren dokumenterar också utredning och beslut i enlighet med socialtjänstlagens och förvaltningslagens bestämmelser och lämnar sedan beställningen av insatsen till aktuell utförare. Biståndshandläggaren svarar också för uppföljning av biståndsbeslutet. Ansökan Det finns inga regler som begränsar vad den enskilde kan ansöka om. När en ansökan inkommer ska alltid den enskildes behov bedömas då det är behovet som avgör om bistånd ska beviljas och vad detta bistånd i så fall ska bestå av. Ansökan kan göras skriftligen eller muntligen och ansökan ska tas om hand utan dröjsmål när den har inkommit till kommunen, oavsett i vilken form den inkommer. Ansökan kan göras av den enskilde själv eller en legal ställföreträdare. Med legal

8 företrädare avses: God man och förvaltare enligt föräldrabalken samt vårdnadshavare och förmyndare Ombud enligt 9 FL (inom ramen för fullmakt och huvudmannens anvisningar) Ombud respektive legal ställföreträdare måste påvisa företrädarskapet genom kopia av fullmakt respektive registerutdrag om ställföreträdarskapet från överförmyndarnämnden. Om det inte tydligt framgår av ansökan vad den avser ska handläggaren hjälpa den enskilde att precisera och/eller komplettera sina önskemål och dokumentera detta så att denna information kan läggas till grund för nämndens utredning och beslut. Utredning Relevanta bestämmelser enligt SoL: 4 kap., 5 kap., 11 kap. En utredning grundar sig på den enskildes ansökan. Biståndsenheten ska utan dröjsmål inleda utredning enligt 11 kap. 1 av vad som genom ansökan eller på annat sätt har framkommit till kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av social omsorg. Enligt 11 Kap 2 andra stycket SoL ska en utredning vara slutförd inom fyra månader. Utredning får ej inledas mot den enskildes vilja. Grund för utredning kan också vara en kallelse till vårdplanering eller till ett uppföljningsmöte. Andra omständigheter som biståndsenheten på annat sätt fått kännedom om kan också föranleda en utredning. Den enskildes situation ska utredas i enlighet med de krav som fastställts i lagar och föreskrifter. Den sökandes behov ska utredas och beskrivas i utredningen. Hänsyn tas enbart till den enskildes behov, andra omständigheter som till exempel ekonomiska faktorer eller tekniska svårigheter att genomföra insatsen är inte av relevans för bedömningen av behovet. Handläggningen i sin helhet ska bygga på den enskildes rätt till självbestämmande och integritet. Om kompletterande uppgifter måste inhämtas från till exempel sjukvård eller annan ska den enskildes samtycke, eller om detta inte är möjligt den legale ställföreträdarens samtycke, först inhämtas. Den enskilde har rätt att ta del av allt det utredningsmaterial som tillförts ett ärende (16 FL). Under utredningen ska den enskildes ansökan prövas mot de krav som uppställs i socialtjänstlagen. Handläggaren ska då ställa sig följande frågor: 1. Kan den enskilde själv tillgodose sina behov? 2. Kan den enskilde få sina behov tillgodosedda på annat sätt? Om svaret på dessa två frågor besvaras nekande kan den enskilde vara berättigad till bistånd. Den enskildes behov och önskemål ska då dokumenteras tillsammans med vilka insatser behovet ska tillgodoses. Biståndet ska då i sin helhet tillförsäkra den enskilde följande:

9 1. En skälig levnadsnivå. 2. Det ska stärka den enskildes möjlighet att leva ett värdigt och självständigt liv. Tolk Vid behov ska tolk användas när en person inte behärskar svenska språket eller är allvarligt hörsel- eller talskadad (8 FL). Kvalitetsnivå utredning Utredningen ska inledas utan dröjsmål, genomföras skyndsamt och leda till beslut i rimlig tid. Detta gäller också vid anmälan om vårdplanering eller uppföljningsmöte eller när andra omständigheter som kan föranleda en åtgärd från nämndens sida framkommit. Insatser av akut karaktär i hemmet utför utförare direkt. Vid behov av fortsatta insatser krävs beslut från biståndshandläggaren. Förutsättningar för rätten till bistånd Förutsättningar för rätten till bistånd regleras i 4 kap. 1 SoL. Den enskilde ansvarar för att klara sin försörjning och livsföring i övrigt och det är när behoven inte kan tillgodoses på egen hand eller på annat sätt som rätten till bistånd inträder. I uttrycket inte själv kan tillgodoses sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt ligger bl.a. att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som normalt står till buds. Rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. SoL. Begreppet livsföring för övrigt är inte preciserat i socialtjänstlagen. Begreppet avser de olika behov som den enskilde kan ha för att uppnå en skälig levnadsnivå och som inte omfattar försörjningsstöd. Skälig levnadsnivå ger utryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen. Vid bedömningen av vilken insats som kan komma ifråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter. Den enskilde har inte någon ovillkorlig rätt att välja ett visst bestämt bistånd viket innebär att kommunen när likvärdiga insatser finns att tillgå, ges möjlighet att välja det minst kostnadskrävande alternativet. Föräldraansvar Enligt 6 kap.1 och 2 Föräldrabalken (FB) har barn rätt till omvårdnad, trygghet och en god fostran. Vårdnadshavaren ansvarar bl.a. för att barnet får dessa behov tillgodosedda samt att barnet får den tillsyn som behövs med hänsyn till dess ålder, utveckling och övriga omständigheter. Vårdnaden om ett barn består till dess att barnet fyller 18 år eller dessförinnan ingår äktenskap. Stöd inför föräldraansvar och barns behov utreds av enheten Barn och ungdom, inom Individ och familj, om det handlar om insatser enligt SoL och av LSS handläggare om barnens behov omfattas av insatser enligt LSS.

10 Föräldrar med funktionshinder Om föräldrar utöver behovet av insatser som avser funktionsnedsättningen, har behov av stöd i föräldrarollen, ansvarar enheten Barn och ungdom, inom Individ och familj, för att utreda hur behovet lämpligast kan tillgodoses. I en sådan situation är en nära samverkan mellan berörda verksamheter inom socialförvaltningen nödvändig. Gemensamt hushåll Sammanboende äkta makar har enligt äktenskapsbalken 1 kap. 2 och 4 en förpliktelse att bistå varandra med de sysslor som förekommer i ett hem. Detta innebär att makar har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet, såsom tvätt, städning och inköp. Någon omvårdnadsplikt finns inte inskriven i äktenskapsbalken och varje make avgör själv i viken omfattning hon eller han vill hjälpa till. Denna bedömning gäller oavsett om det handlar om makar, partnerskap eller sammanboende. Myndiga barn har inte några lagliga skyldigheter att tillgodose föräldrars behov av vård och omsorg oavsett karaktär på hjälpen och kan inte ta del av föräldrarnas insatser. Kommunicering Ett ärende får enligt 17 FL inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har tagit del av utredningen eller underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan samt har fått tillfälle att yttra sig över utredningen/uppgiften. Kommuniceringen ska alltid dokumenteras (11 kap. 6 SoL). Beslut En utredning ska göras i den omfattningen att den kan leda till ett sakligt och korrekt beslut. Ett beslut ska vara lättförståeligt och tydligt för att den enskilde ska kunna förstå vilken hjälp som är beviljad. Den sökande underrättas om beslutet via utredningen. Vid helt eller delvis avslag lämnar biståndshandläggare skriftlig information om hur den enskilde kan överklaga. I beslutet ska det alltid framgå: Vad den enskilde ansökt om samt när. Det ska alltid gå att relatera beslutet till den enskildes ansökan. Vem beslutet avser. Vad som beviljats och vad som avslagits. Fr.o.m och t.o.m datum för beslutet (vid beslut om boende behövs inget t.o.m. datum). På vilka lagliga grunder som beslutet fattats. När och om beslutet ska följas upp. Om särskilda skäl föranleder det kan ett förbehåll om återkallelse finnas med i beslutet (gäller endast gynnande beslut). Ett gynnande beslut kan inte ändras i, för den enskilde, negativ riktning annat än om den enskildes biståndsbehov väsentligt har förändrats, att beslutet

11 fattats med ledning av vilseledande uppgifter från den enskilde eller om det försetts med ett förbehåll om återkallande. Utföraren ska inom 24 timmar bekräfta till beställarenheten att beställningen mottagits. Omvårdnadsbeslut ska verkställas så snart det är möjligt, beslut om serviceinsatser bör verkställas inom fem arbetsdagar. Avslagsbeslut Om beslutet innebär att den enskildes ansökan helt eller delvis avslås så ska den sökande alltid underrättas med de uppgifter som tillförts ärendet av annan än den enskilde. Sökande ges sedan skälig tid (15 arbetsdagar) för att inkomma med yttrande eller kompletterande handlingar innan slutligt beslut fattas i ärendet (kommunicering). Om inget nytt tillkommer under kommuniceringstiden delges den sökande det slutliga beslutet skriftligen tillsammans med en överklagandehänvisning. För det fall nya uppgifter kommer in dokumenteras detta och ett nytt ställningstagande gällande beslutet görs. Om de nya uppgifterna medför att ett gynnande beslut fattas meddelas den enskilde att beslutet ändras. Om de inte medför att beslutet ändras fattas det slutliga avslagsbeslutet och meddelas den sökande skriftligen. Överklagande av beslut Den enskilde och/eller dennes ombud ska enligt förvaltingslagen alltid informeras om möjligheten att överklaga. Beslutet ska alltid innehålla information om hur man kan överklaga beslutet (21 andra stycket FL). Om beslutet innebär helt eller delvis avslag har den enskilde eller hans/hennes legale ställföreträdare alltid rätt att överklaga beslutet. Detta ska ske skriftligt och i skrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Om den enskilde så önskar ska biståndshandläggare vara henne eller honom behjälplig med överklagandet. Är beslutet uppenbart oriktigt och om det kan ändras snabbt, enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part så är kommunen skyldig att ompröva beslutet(27 FL), detta gäller oavsett om något överklagande inkommit eller inte. Om omprövning inte är aktuell eller inte föranleder någon ändring sänder kommunen överklagandet vidare till förvaltningsrätten efter prövning om överklagandet inkommit i tid. En myndighet som prövar ett överklagande får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, dvs. inhibition (29 FL). Biståndsenheten gör omprövning av överklagat beslut utifrån bestämmelserna i 27 FL. Överklagan skickas till förvaltningsrätten snarast med följebrev. Till förvaltningsrätten sändes följande original handlingar (kopior sparas i akten). Ansökan (om den inkommit skriftligt) Utredningen, beslutsmeddelandet och ev. bilagor (ex. läkarintyg) Överklagan som inkommit i ärendet

12 Om överklagan innehåller en begäran om inhibition, dvs. verkställighetsförbud, föreligger ingen omprövningsskyldighet. Ärendet ska då omedelbart översändas till förvaltningsrätten. Icke verkställda beslut Samtliga icke verkställda beslut dvs. gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL som inte har verkställts inom tre månader ska rapporteras till socialstyrelsen. Sanktionsavgifter kan utdömas om en kommun inte tillhandhåller beviljat bistånd inom skälig tid. Uppföljning av biståndsbeslut Beviljat bistånd fastställs enligt socialtjänstlagen i ett biståndsbeslut. Beslutet kan följas upp vid väsentligt förändrade hjälpbehov. Om inga förändrade förhållanden har kommit till sociala nämndens kännedom görs en uppföljning av biståndsbeslut en gång per år. För personer med omfattande hjälpbehov, som bedöms som föränderliga, görs en första uppföljning efter två månader, därefter var sjätte månad till dess behoven inte längre bedöms som föränderliga. Kvalitetsnivå beslut Ett beslut ska alltid gå att relatera till den enskildes ansökan. Ett gynnande beslut ska överlämnas till berörd utförare samma dag som beslutet fattats. Ett beslut om helt eller delvis avslag ska alltid åtföljas av information om hur den enskilde överklagar. Personliga förhållanden skyddas av sekretess Anställda i kommunen är skyldiga att följa bestämmelser om offentlighet och sekretess. Enligt 26 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Detta innebär att man måste vara säker på att den enskilde eller någon honom närstående inte kan uppleva obehag om uppgiften lämnas ut. För hälso- och sjukvården finns motsvarande bestämmelse. Sekretessen gäller såväl gentemot enskild som mellan myndigheter. Varje kommunnämnd är en självständig myndighet. Socialtjänsten räknas som en verksamhetsgren. Inom verksamhetsgrenen kan tjänstemän samråda med kollegor då det behövs för att fullgöra de uppgifter som åligger tjänsten. Enligt 26 kap 9 i offentlighets- och sekretesslagen kan uppgifter om en enskild eller någon närstående till honom/ henne lämnas mellan myndigheter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och han/ hon 1) inte har fyllt 18 år, 2) fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller 3) vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV).

13 För att beviljade insatser ska utföras så tryggt och säkert som möjligt är det nödvändigt att den enskilde lämnar information till den verksamhet som verkställer beviljade insatser. I smittskyddslagen 2 kap. regleras den enskildes skyldighet att förebygga smittspridning. Den som vet att han eller hon bär på en allmänfarlig sjukdom är skyldig att lämna information om smittan till personer som den kommer i sådan kontakt med att så risk för smittoöverföring kan uppkomma. Den som vet eller har anledning att misstänka att han eller hon bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk. Social dokumentation I socialtjänstlagen regleras att såväl handläggning av ärende som verkställighet ska dokumenteras. Dokumentationen ska bl. utvisa åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och händelser av betydelse (11 kap. 5 SoL) Biståndshandläggaren ansvarar för att dokumentera både handläggningsprocess och händelser av vikt för ärendet under den tid beslutet gäller. Verkställaren ansvarar för att genomförandet av biståndsbeslutet samt av händelser av vikt dokumenteras. Dokumentationen ska vara korrekt och väsentlig och är ett verktyg för att följa upp den hjälp och det stöd som den enskilde har rätt till samt säkerställa att stödet är av god kvalitet. Dokumentationen ska tydliggöra den enskildes behov, önskemål och upplevelser av den situation han eller hon befinner sig i. Dokumentationen under genomförandet av en insats behövs för att medarbetare ska kunna visa att arbetet har utförts, på viket sätt och med vilket resultat för den enskilde. Genomförandeplan och löpande anteckningar fyller en viktig funktion vad gäller rättsäkerheten för både den enskilde och medarbetare. Via dokumentationen ska hela processen från handläggare till verkställighet och uppföljning av ett ärende kunna följas. Delegation Delegation att besluta i olika typer av biståndsärenden framgår av sociala utskottets delegationsförteckning. Beslutanderätt har för de flesta områden delegerats till flera nivåer. Det förutsätts att beslut fattas på den lägsta nivån. Delegat har rätt att överlämna ärende till högre nivå eller till sociala utskottet, exempelvis om ärendet är principiellt viktigt. Verkställighet av beslut Huvudregeln är att beslut enligt socialtjänstlagen ska verkställas omedelbart (16 kap. 3 SoL), med vissa förbehåll. Det anses dock inte rimligt att kommunen alltid ska kunna tillhandahålla ett visst bistånd omedelbart. Verkställigheten ska istället ske inom skälig tid. Vad som bedöms som skälig tid får avgöras från fall till fall. En förvaltingsdomstol får förordna att beslut

14 ska verkställas först sedan det har vunnit laga kraft. Att beslut inte vunnit laga kraft saknar betydelse om det är till den enskildes fördel. Vid minskning av tidigare insats, är det lämpligt att avvakta med verkställighet om beslut överklagats. För att säkerställa att målet med insatserna uppnås ska kommunens övriga yrkesgrupper vid behov involveras i verkställigheten. När raminsatser i form av personlig omvårdnad och måltidsstöd beviljas kan den enskilde erbjudas besök av arbetsterapeut och sjukgymnast. Det kan handla om tekniska hjälpmedel, träning, konkreta tips till den enskilde om hur olika rörelser och moment i den dagliga livsföringen. Arbetsterapeut och sjukgymnast kan vara behjälpliga med råd och handledning i omvårdsarbete såväl generellt som i enskilda fall. Ansvaret för att verkställa beslut om biståndsinsatser åligger enhetschef för respektive verksamhet. Beslut om bistånd i form av hjälp i hemmet ska verkställas i enlighet med beslut. Den enskilde ska kontaktas av berörd verksamhet innan insatser påbörjas. Individuell genomförandeplan En individuell genomförandeplan ska upprättas skyndsamt av kontaktperson tillsammans med den enskilde, dock senast inom två veckor. De insatser som regleras i genomförandeplanen ska präglas av respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. Genomförandeplanen ska hållas aktuell och uppdateras vid förändringar av insatser av kontaktperson tillsammans med den enskilde respektive legal företrädare. Kontaktpersonen ska följa upp genomförandeplanen minst en gång per år eller oftare vid behov. Om den enskilde tackar nej till att upprätta en genomförandeplan ska detta dokumenteras i personakten. En anteckning ska istället dokumenteras under SoL-dokumentation i Procapita där det framgår vilka insatser som personalen utför hos den enskilde. Aktuell kopia förvaras i personakten på biståndsenheten. Denna anteckning fungerar som genomförandeplan och utgör stöd i omvårdnadsarbetet. Kontaktpersonen ska erbjuda den enskilde att upprätta genomförandeplan vid behov eller minst en gång per år. Samordnad Individuell plan (SIP) Enligt socialtjänstlagen (2 kap 7 SoL och hälso- och sjukvårdslagen (2 HSL) ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan för alla personer som behöver det för att kunna få alla sina behov tillgodosedda genom insatser från bägge huvudmännen. Av planen ska framgå: Vilka insatser som berörs Vila insatser respektive huvudman ska svara för Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och Landstinget Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen

15 När den enskilde har insatser från hälso- och sjukvården och insatserna behöver samordnas ska det efter samtycke från den enskilde upprättas en samordnad individuell plan. Förändring av behov Samtliga medarbetare ska vara observanta på förändringar som sker med den enskilde och ansvara för att tillgodose behov som inte ingår i beställningen och behöver åtgärdas snarast. Om behovet av insatser förändras ska verkställaren snarast möjligt kontakta biståndshandläggare. Förändringar av behov som sker inom en raminsats hanteras enligt gällande arbetsrutin för raminsatser. Det ingår också i verkställarens uppdrag att omgående meddela biståndshandläggare omständigheter som medför att insatsen inte kan genomföras som planerat, exempelvis att den enskilde är inlagd på sjukhus, avstår från insatser, är avliden. Ett forum för att reflektera över förändringar är teamträffar. Den enskildes behov av att hantera sin ekonomi När den enskilde inte längre anser sig kunna hantera sin ekonomi måste någon annan göra detta. I första hand är det lämpligt att anhöriga ansvarar för detta (den enskilde ska teckna en fullmakt åt den anhörige). Medarbetare ansvarar för att hanteringen av privata medel (den enskildes kontanta medel alternativt köpkort) i samband med inköp av matvaror eller liknande i enlighet med biståndsbeslut genomförs på ett säkert sätt. Möjlighet till betalning via faktura till den enskilde ska alltid undersökas. Hanteringen av privata medel ska minimeras i möjligaste mån. Om den enskilde inte själv kan tillvarata sin rätt och förvalta sina medel och/eller egendom ska medarbetare kontakta enhetschef som tillsammans med biståndshandläggaren ansvarar för anmälan till överförmyndarnämnden. God man eller förvaltarskap anordnas av tingsrätten. Hushållsnära tjänster - RUT Den enskilde har möjlighet att istället för bistånd anlita ett privat företag för hushållsarbete och få skattereduktion på utfört arbete, RUT- avdrag. Mer information finns på Skatteverkets hemsida. Hemtjänstinsatser Hemtjänst är en viktig resurs för att underlätta den dagliga livsföringen i den egna bostaden. För människor som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning har svårigheter att helt eller delvis sköta sitt hem och/eller sin egen omvårdnad ska hemtjänst kunna bidra till ökad trygghet och ökade möjligheter att bo kvar i sitt eget hem. Insatserna ska tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov. Hjälpen ska stärka den enskildes möjligheter att

16 leva ett självständigt liv och beviljas i de avseenden som den enskildes behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Nedan ges exempel på insatser som kan ingå i hemtjänst. Uppräkningen är inte uttömmande då det alltid är den enskildes individuella behov som styr insatsernas utformning. Beslut om insatser som går utöver vad som anges i dessa riktlinjer fattas alltid av enhetschef på delegation från sociala utskottet. Behov av särskilt boende ska alltid utredas när ett omfattade hemtjänst- och omvårdnadsbehov finns och behöver utökas. De olika insatserna inom hemtjänst delas här upp i två delar, serviceinsatser och omvårdnadsinsatser, beroende på insatsens karaktär. Serviceinsatser Hjälp i hemmet av servicekaraktär beviljas efter brukarens behov. Serviceinsatser beviljas i normalfallet inte om den sökande sammanbor med någon som kan sköta de aktuella sysslorna i hemmet. Inom ramen för skälig levnadsnivå anses inte vanligtvis serviceinsatser i form av vedhuggning, snöskottning samt tillsyn och skötsel av djur. Insatser som betraktas som serviceinsatser är bland andra; Städning Städning beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning har svårighet att helt eller delvis sköta sitt hem. Hjälp beviljas i de avseenden den enskilde inte själv kan tillgodose sina behov eller få dessa tillgodosedda på annat sätt. I insatsen ingår bland annat normal städning, bäddning och renbäddning m.m. Ändamålsenligt städmaterial ska tillhandahållas av den enskilde vilket innebär en väl fungerande dammsugare, mopp/hink, dammtrasor, skurduk och lämpligt rengöringsmedel. All elektrisk städutrustning ska vara godkänd. Den enskilde ska erhålla information om vad som ska tillhandahållas i samband med ansökan. Städning beviljas med 2 timmar per månad om inte särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl kan vara att den enskilde använder sig av en utomhusrullstol som smutsar ner inne, motorik- eller synproblem som medför spill och fläckar och liknande. Om behov av utökad tid finns ska beslut fattas av biståndshandläggare, anledningen till den utökade tiden ska tydligt dokumenteras. Tvätt och enkel klädvård Tvätt och klädvård beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte kan, eller har stora svårigheter, att sköta tvätt och klädvård. En förutsättning för insatsen är att en fungerande tvättmaskin finns i anslutning till bostaden. I de fall det organisatoriskt fungerar bättre kan tvätt i undantagsfall transporteras till för utföraren lämplig plats för att genomföra insatsen. Den enskilde ska vid ansökan informeras om detta. Det kan dock

17 inte krävas att utförarna tvättar på annan plats varför kravet på en fungerande tvättmaskin kvarstår. Tvätt- och sköljmedel tillhandahålls av den enskilde. Handtvätt utförs inte. Tvätt och enkel klädvård beviljas med 2 timmar per månad om inte särskilda skäl föreligger. Med särskilda skäl avses till exempel situationen då den enskilde har ett större behov av insatsen på grund av inkontinens, motorikeller synproblem som medför spill och fläckar eller liknande. Renbäddning ingår i insatsen tvätt om omsorgstagaren önskar detta. Om behov av utökad tid finns ska detta beslut fattas av biståndshandläggaren och anledningen till utökningen ska tydligt dokumenteras. Inköp och enklare ärenden Inköp och enklare ärenden beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte kan utföra sina inköp själv. Om behovet kan tillgodoses på annat sätt föreligger inte rätt till insatsen. Enbart svårigheter att ta sig till affären av andra skäl som till exempel bristande kommunikationer medför inte rätt till denna insats. Där hemsändningsservice finns beviljas som regel inte bistånd i form av inköp utan den enskilde hänvisas i första hand till den servicen. Vid behov av hjälp med apoteksinköp ska fullmakt och möjlighet till fakturering gås igenom i samband med att verkställighet startas upp. Bank- och postärenden utförs som regel inte av utföraren. Om behov av hjälp med bank- och postärenden, eller andra ärenden av ekonomisk karaktär föreligger ska möjligheten till god man/förvaltare i första hand ses över. Enklare ärenden kan efter behovsprövning beviljas som till exempel att ta in post, uppläsning av brev m.m. Hjälp att uträtta ärenden via internetbank beviljas inte. Insatsen inköp omfattar att skriva inköpslista, utförarens resor tur och retur mellan den enskildes bostad och närmaste affär, inköp, redovisning av eventuella kvitton, inplockning av varor i skåp och genomgång av inköpslista. Alla inköp sker i närmaste butik. Brukaren ska informeras om utförares möjlighet att samordna inköpsresor. Inköp beviljas med 2 timmar per månad. Social samvaro Social samvaro beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte själv kan tillgodose sitt behov av samvaro och social aktivitet. Insatsen kan bestå av samvaro och/eller social aktivitet i hemmet eller aktiviteter utomhus och kan variera från gång till gång. Den beviljade tiden kan användas utifrån den enskildes behov och önskemål. Det kan röra sig om en pratstund, en promenad eller liknande. Målsättningen med insatsen ska alltid vara att utöka den enskildes möjlighet till sociala aktiviteter. Insatsen beviljas vanligtvis med 1 timme per vecka.

18 Omvårdnadsinsatser I omvårdnadsinsatser ingår insatser för personlig omvårdnad, hjälp vid måltider och liknande insatser. Med omvårdnadsinsatser menas det som ingår i de dagliga sysslor så som bäddning på morgon, diska etc. Personlig omvårdnad Personlig omvårdnad beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte kan, eller har stora svårigheter, att själva sköta sin person. Om behovet kan tillgodoses på annat sätt föreligger inte rätt till insatsen. Med personlig omvårdnad avses i första hand munvård, dusch, bad och enklare hårvård i samband med dusch. Det kan också röra sig om hjälp till och från toaletten eller sängen, hjälp med inkontinenshjälpmedel samt av- och påklädning. Insatsen beviljas utifrån den enskildes behov. Måltidshjälp Mat är av central betydelse för alla människors välbefinnande och hälsa. Regelbundna måltider är särskilt viktiga för äldre och för personer med funktionsnedsättning. Måltidshjälp kan beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte kan tillgodose sitt behov av mat. Måltidshjälp innebär en möjlighet att få hjälp att tillreda frukost och mellanmål, iordningställande av enklare måltid, enklare matlagning, dukning, disk samt att ta ut sopor. Det kan också innefatta stöd och uppmuntran att äta om sådant behov finns. Föreligger ett behov av hjälp med fler än en måltid per dag kan iordningsställande av enklare måltid beviljas i kombination med matdistribution. Måltidshjälp kan också kombineras med matdistribution om till exempel behov av hjälp med uppvärmning av den distribuerade maten, dukning, diskning och/eller att ta ut sopor föreligger. Insatsen kan också kombineras med tillsyn under måltiden om sådant behov finns. Insatsen beviljas enbart om behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Tillsyn Insatsen beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte känner trygghet och säkerhet i sitt hem. Om behovet av trygghet och säkerhet kan tillgodoses på annat sätt, till exempel genom trygghetslarm, föreligger inte rätt till insatsen. Om behov kvarstår trots trygghetslarm kan insatserna kombineras. Tillsyn kan ges i form av besök eller telefonsamtal. Behovets omfattning ska dokumenteras i journal och utredning.

19 Avlastning och avlösning i hemmet Avlastning och avlösning i hemmet beviljas om någon vårdar en anhörig i hemmet och behov av avlastning/avlösning uppstår. Det förutsätter att den vårdade personen är i behov av tillsyn samtidigt som den anhörige är i behov av avlastning. Avlastning och avlösning i hemmet beviljas med vanligtvis inte mer än sex timmar per vecka, är behovet större än detta bör möjligheten till insatsen korttidsvisstelse alternativt dagverksamhet ses över. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Insatsen dagverksamhet är avsedd för personer med demenssjukdom som bor i eget boende. Verksamheten erbjuder olika aktiviteter och bedrivs i mindre grupper. Insatserna syftar till att träna den enskildes förmågor och ge social stimulans men också att fungera som avlastning för anhöriga. Insatsen dagverksamhet beviljas med maximalt två dagar per vecka till personer som har en demensdiagnos eller demensliknande symtom. Ledsagning Ledsagning beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning har svårigheter att själva ta sig till olika aktiviteter eller att uträtta ärenden. Om behovet kan tillgodoses på annat sätt föreligger inte rätt till insatsen. Genom ledsagning ska den enskilde ges möjlighet att delta i exempelvis samhällslivet och fritidsaktiviteter samt som stöd vid insatser som vissa inköp, post- och bankärenden och läkarbesök. Ledsagning bedöms individuellt och innebär hjälp från en punkt till en annan. Ledsagning beviljas till aktiviteter i närområdet och i möjligaste mån med maximalt tio timmar per månad. Vid behov av transport i samband med ledsagning ombesörjer den enskilde själv transporten. Exempelvis via färdtjänst. Trygghetslarm Insatsen trygghetslarm beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte känner trygghet och säkerhet i sitt hem. Insatsen kan kombineras med insatsen tillsyn om tillräcklig trygghet och känsla av säkerhet inte kan uppnås enbart med trygghetslarm. Om flera personer i samma hushåll har behov av trygghetslarm ska varje enskild person av rättssäkerhetsskäl ha ett eget beslut om detta. För att kunna ha trygghetslarm krävs att den enskilde har förmåga att hantera denna genom att veta i vilka situationer den ska användas samt veta hur den fungerar. I Bengtsfors kommun ges inga avslag till trygghetslarm för målgruppen över 75.

20 Matdistribution Insatsen matdistribution beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning är i behov av hjälp med sin mathållning. Om behov av hjälp i matsituationen finns kan insatsen matdistribution kombineras med måltidshjälp och/eller tillsyn. Matdistribution kan erbjudas vid behov i form av tre till sjudagars abonnemang, kortare abonnemang beviljas oftast inte. Ansökan görs alltid via kommunens biståndshandläggare. Särskilda boendeformer När behovet av tillsyn eller kraven på trygghet och säkerhet inte längre kan tillgodoses i det egna hemmet ska det finnas möjlighet att flytta till ett särskilt boende. Särskilt boende beviljas personer som på grund av sjukdom, ålder, demensliknande symtom eller funktionsnedsättning inte längre kan bo kvar i sin vanliga bostad. Är man utöver detta dement så finns särskilt boende med demensinriktning att tillgå. Den som har omfattande vård- och tillsynsbehov har möjligheten att beviljas denna typ av boende. Psykosociala faktorer och behovet av trygghet ska beaktas i den totala behovsbedömningen. Möjligheterna att bo kvar i det egna hemmet med hjälp av andra insatser ska vara uttömda. Hög ålder eller sjukdom berättigar inte per automatik till insatsen särskilt boende. Att personens egna bostad är olämplig eller belägen på ett sådant sätt att det försvårar för den enskilde att leva där är inte skäl för att bevilja särskilt boende. I dessa fall får den enskilde vända sig till den öppna bostadsmarknaden för att få tillgång till en mer lämpad bostad. Biståndshandläggaren ska vara den enskilde behjälplig med vart han eller hon ska vända sig i dessa fall. Om den enskilde har önskemål om ett specifikt särskilt boende ska detta dokumenteras i journal och utredning. Önskemålen påverkar inte behovsbedömning och beslut, och hänsyn tas till den enskildes önskemål så långt det är möjligt. Hänsyn tas också till tillgång på platser vid de olika boendena, boendenas inriktning och deras geografiska placering. Omvårdnadsbehovets omfattning är också av vikt för det senare beslutet varför det är viktigt att detta framgår i behovsbedömningen. En sökande ska alltid erbjudas plats även om önskemål om specifikt boende för tillfället inte kan tillgodoses. Om den enskilde tackar nej till erbjuden plats fattas beslut om vilka insatser som ska tillgodose behoven i väntan på en plats som den enskilde kan godta. I första hand ska en plats på annat boende i väntan på den önskade platsen erbjudas, i andra hand ska möjligheten till insatser av hemtjänst i den enskildes eget hem erbjudas för att tillgodose den enskildes behov om detta är möjligt. Parboendegaranti Bestämmelserna i 4 kap 1b i socialtjänstlagen ändrades den 1 november 2012 med innebörden att begreppet skälig levnadsnivå ska innefattas att kunna sammanbo med make/maka eller sambo när den ena av makarna eller