En enkätstudie om utfodringsrutiner, hästhållning och hälsostatus hos galoppörer i träning hos svenska proffstränare Jessica Schenck Fördjupningsarbete i amatörtränarkursen Steg 3, hösten 2014, Svensk Galopp Kontaktperson: J. Schenck, schenck.jessica@gmail.com Sammanfattning Syftet med den här studien var att samla in information om utfodringsrutiner, hästhållningsrutiner och hälsoproblem hos galoppörer som är i träning hos svenska proffstränare. Tjugonio proffstränare intervjuades och i medeltal hade tränarna 14.3 hästar i träning och totalt tränades 415 hästar. Resultatet visade att kraftfodergivan i medeltal varierade mellan 4,7 kg och 5,6 kg till starthästar. Grovfodergivan varierade i medeltal mellan 8,0 kg till 9,6 kg för hö och mellan 10,1 kg och 12,8 kg för hösilage. En tredjedel av tränarna uppgav att hästarna inte gick ut i hage dagligen. Stereotypiska beteenden förekom hos hälften av tränarna och 6 % av hästarna var krubbitare. Hälsoproblemen kan bero dels på en hög kraftfodergiva och stärkelsegiva och dels på att utevistelsetiden för hästarna är reducerad. Ingen vetenskaplig studie har utförts på galoppörer i full träning som går på lösdrift alternativt har en lång utevistelsetid kombinerat med boxhållning och dessutom har utfodrats med enbart högkvalitativt grovfoder och därmed en låg stärkelsegiva. Det skulle i framtiden vara av intresse att utföra en sådan studie av galoppörer för att se om hälsoproblemen går att minska och att hästarna samtidigt kan prestera i samma utsträckning. Bakgrund Det är vanligt förekommande med hälsoproblem som t.ex. stereotypiska beteenden, kolik och magsår hos fullblodshästar i galoppträning. I dagsläget är kraftfoder ett vanligt inslag hos galoppörernas foderstater och kraftfoder innehåller ofta höga koncentrationer av stärkelse. Det är väl känt att en diet med högt stärkelseinnehåll är associerat med hälsoproblem hos häst. En hög stärkelsediet är kopplat till magproblem hos häst och kan orsaka magsår vilket är ett vanligt problem som bl.a. Murray et al. (1996) visat i en studie där fullblodshästar i träning i USA studerades. Den studien visade att ca 90 % av galoppörerna hade skador på magsäckens slemhinna som undersöktes med gastroskopi. Ett annat vanligt förekommande problem hos galoppörer är kolik. Kolik är en multifunktionell sjukdom i hästens mag- eller tarmsystem. En studie av Hillyer et al. (2001) visade att 7 % av galoppörerna fick kolikproblem under ett år. Stereotypiska beteenden som krubbitning, boxvandring, vävning och träätning är ett allmänt kända problem hos galoppörer (Winskill et al. 1995). I Sverige har stereotypiska beteenden studerats av Redbo et al. (1998) och i den studien ingick 644 fullblodshästar i träning och av dessa visade 3 % krubbitning, 16 % träätning, 5 % vävning och 2 % boxvandring. I studien ingick även 4596
varmblodiga travare och i jämförelse med galoppörerna visade travarna på mindre stereotypiska beteenden. En signifikant skillnad mellan de två grupperna var utfodringsrutiner där galoppörerna utfodrades med mer kraftfoder i jämförelse med travarna. Återkommande korsförlamningar orsakar smärta och muskelnekros och hos galoppörer kan det påverka upp till 5 % av populationen (MacLeay, 1999). En orsakande faktor till korsförlamning tros vara en diet med högt innehåll av lösliga kolhydrater, d.v.s. stärkelse (McKenzie et al., 2003). En studie av McKenzie et al. (2003) visade att korsförlamningar som var orsakande av träning kunde minskas genom att utfodra hästarna med en foderdiet med lågt stärkelseinnehåll och med högt fettinnehåll. Sammantaget visar detta att det finns ett behov av att förbättra förhållandena för galoppörer för att förebygga hälsoproblem och främja en framgångsrik karriär. Därför är en diet som dels stöder ett naturligt beteende och är anpassad till hästens mag- och tarmsystem av intresse. Andra faktor som kan påverka hästens hälsostatus är utevistelsetid och rörelse. Syftet med den här enkätstudien var att se om det finns hälsoproblem hos galoppörer i träning och hur utfodringsrutiner och hästhållningsrutiner ser ut hos svenska proffstränare. Material och metoder På Svensk Galopps webbsida (www.svenskgalopp.se) finns det register över galopptränare och hästar i träning. I Sverige finns det totalt sextio proffstränare (för engelskt fullblod och arabiskt fullblod) med giltig licens för 2014 (Svensk Galopp, 2014). Av dessa proffstränare valdes trettio tränare slumpmässigt ut med hjälp av en randomiserad funktion i Microsoft Excel. Om en tränare inte gick att nå eller om tränaren valde att avstå deltagande valdes nästa tränare på listan. Alla tränare intervjuades muntligt över telefon mellan den 15 oktober och 16 oktober 2014. Svaren behandlades konfidentiellt och det var samma person som utförde alla intervjuer. Antalet hästar tränaren hade i träning inhämtades från Svensk Galopps webbsida (www.svenskgalopp.se). Dock uppgav en del tränare att listan inte var uppdaterad. I enkäten inkluderades frågor om utfodringsrutiner som vattentillgång och mängd kraftfoder och grovfoder. Dessutom noterades antal hästar i träning och hästarnas utevistelsetid. Frågor om hästarnas hälsotillstånd ingick och tränarna fick uppge om deras hästar har haft problem med kolik, stereotypiska beteenden, magsår och korsförlamning. Tränarna fick även uppge om de upplever några hälsoproblem som kan vara foderrelaterade. Se Appendix 1 för enkätformuläret. Resultat Totalt intervjuades 29 proffstränare via telefon. Det var tre som avböjde med motiveringarna tidsbrist och enbart en häst i träning. Som registrerad licensbana hade femton tränare Täby, tio tränare Jägersro och fyra tränare Göteborg. Tränarna hade totalt 415 hästar (104 tvååringar eller yngre och 311 treåringar eller äldre) i träning och i medel 14,3 hästar i träning (min = 3,0, max = 33,0),
varav i medel 3,0 tvååringar eller yngre (min = 0,0, max = 13,0) eller yngre och i medel 9,9 treåringar eller äldre (min = 3,0, max = 22,0). Hästhållning Alla 29 tränare hade hästarna på box. Dock uppgav tre tränare att de hade en del av sina hästar på lösdrift. En tränare hade cirka hälften på lösdrift av totalt 23 hästar och en annan tränare hade två konvalescenthästar på lösdrift. Spån var det vanligaste strömedlet (79,3 %) följt av halm (24,1 %) och torv (13,8 %). En tränare använde halm under vintertid och spån under sommaren. En tränare använde halm- och spånpellets. Flera tränare påpekade att de föredrog halm men att det är svårt att få tag på halm av god hygienisk kvalitet. En del tränare uppgav att de hästar som drar runt grovfodret i spånet fick stå på halm istället. En tredjedel (31,0 %) av tränarna uppgav att hästarna inte alltid gick ut i hage eller paddock. Detta berodde på bland annat skaderisk och dåligt väder som t.ex. nederbörd. Dessutom uppgav flera tränare att de inte hade tillgång till hagar till alla hästar eftersom anläggningen inte hade utrymme för det. Detta gällde framförallt en del tränare på Täbys anläggning. Flera av dessa tränare hade aldrig hästarna i hage utan de fick gå på skrittmaskin istället (mellan 30-120 minuter). Hästarna gick ute i genomsnitt minst 2,2 h och i genomsnitt maximalt 3,8 h. Fem tränare lät hästarna gå ute i hage åtta timmar eller längre. Utfodring Hösilage var det vanligaste grovfodret följt av hö och ensilage, Tabell 1. Cirka tio procent uppgav att de även utfodrade med lusern, pelleterad eller hackad. De flesta hästar fick fri tillgång på grovfoder (72,4 %). En tränare gav inte alla unghästar (tvååringar eller yngre) fri tillgång eftersom de blev för kraftiga och en del tränare gav sina unghästar fri tillgång. De flesta tränare (72,4 %) har tillgång till en näringsmässig analys (smältbart råprotein och omsättningsbar energi) på grovfodret. Dock uppger flera av dessa tränare att de ej räknar foderstat utifrån den näringsmässiga analysen på grovfodret. Flest tränare (58,6) utfodrar på golvet, följt av (37,9 %) som utfodrar i foderhäck och därefter stormaskigt hönät (27,6). Andra utfodringssätt är via småmaskigt hönät (17,2 %) och normalt hönät (6,8 %). En tränare utfodrar grovfoder med hjälp av foderautomat. Dryg en tiondel av tränarna (13,8 %) utfodrar både på golv och med hönät. Flera tränare uppgav att de hästar som drar runt fodret på golvet får hönät. En tränare utfodrade några hästar enbart med grovfoder på golvet eftersom de ställer sig på bakbenen i boxen och därmed är risken att fastna med frambenen i hönätet stor. Tre fjärdedelar av tränarna (75,9 %) ger sina hästar kompletteringsfoder eller tillsatser. De flesta tränarna individanpassar kompletteringsfodret och tillsatser och ger det vid behov. De kompletteringsfoder som används är B-, C-, och E- vitamin, noni- juice, vitlök, glukosamin (t.ex. MSM), örter, djävulsklo alger, produkter från Finish Line, Steal Joint, nypon och receptfria preparat för att motverka magsår.
Mer än hälften (58,6 %) av tränarna använder både vattenhink och vattenkopp och individanpassar behovet. Tabell 1. Minimal och maximal grovfodergiva (kg) och kraftfodergiva (kg) för starthästar. Andel tränare (%) Minim al giva (kg) Maximal giva (kg) Medel minsta giva Medel maximal giva (kg) (kg) Grovfoder Hö 24,1 6,0 15,0 8,0 9,6 Hösilage 75,9 6,0 20,0 10,1 12,8 Ensilage 6,8 10,0 15,0 10,0 15,0 Kraftfoder Havre 41, 4 1,0 6,0 3,0 3,5 Müsli 34,5 1,0 8,0 3,0 3,5 Pelleterat* 27,6 1,0 7,0 3,1 3,8 Egen mix 20,7 3,0 8,0 4,1 5,4 Korn** 6,9 Betfor** 31,0 Olja** 27,6 Linfröolja** 13,8 Mash** 10,3 Total mängd*** 100 1,0 8,0 4,7 5,6 * T.ex. Krafft groov 60, 90 eller 125, Krafft sport, Hippobas och övrigt pelleterat kraftfoder ** Enbart redogörelse av andel tränare *** Total mängd kraftfoder (havre, müsli, pelleterad, egen mix och korn) Hälsoproblem Kolik och magsår Mer än hälften (58,6 %) av tränarna uppgav att deras hästar hade haft koliksymptom eller kolik det senaste året. Enligt tränarens uppgifter berodde ett fall på dåliga tänder och ett annat på dålig vattentillgång. Av tolv tränare uppgav sju tränare att det är samma häst som haft problem och fem tränare att det har varit olika individer. Totalt har två hästar buköppnats det senaste året varav en häst inte var i träning längre. En tredjedel (31,0 %) av tränarna uppgav att de har haft någon eller några hästar som de har misstänkt haft magsår det senaste året. Endast två hästar har blivit undersökta för magsår. Stereotypiska beteenden Mer än hälften (55,2 %) av tränarna uppgav att de har en eller flera krubbitare. Totalt rapporterades det att 25 hästar har varit krubbitare det senaste året, vilket motsvarar 6 % av hästarna i den här studien. Fyra tränare rapporterade att de hade en häst som boxvandrar, tre tränare rapporterade att de hade en häst som vävde och fyra tränare rapporterade att de hade en häst som var luftsnappare. Träätning uteslöts i denna studie eftersom flera av tränarna hade svårt att uppskatta antalet hästar. En tränare uppgav att en häst bet sönder sitt
täcke när den stod inne på box. En tränare lät de hästar med någon stereotyp gå på lösdrift och då försvann beteendet. Flera tränare rapporterade att hästen hade problemet innan den kom. Korsförlamning En femtedel (20,7 %) av tränarna rapporterade att de hade haft en eller flera hästar med korsförlamning eller korsförlamningsliknande symptom. Ett fall rapporterades vara stressrelaterad och problemen försvann efter kastration. Flera tränare uppgav att de ändrat foderstaten genom att minska stärkelsegivan och därmed hade problemen med korsförlamningssymptom minskat. Tränarnas kommentarer kring foderrelaterade problem Två tränare upplevde grovfoderhygien som ett problem och att det är svårt att hitta ett bra grovfoder. En tränare förklarade att det är väldigt viktigt med ett grovfoder med bra näringsinnehåll och att hygienen är bra. En tränare rapporterade att det är risk att hästens ben svullnar upp om de går i en paddock med gräs under sommaren. En tränare sa att det är viktigt att individanpassa foderstater och omgående notera om en häst uppvisar avvikande beteende. Samma tränare påstod att genom att se till att hästarna har tillgång till foder hela tiden så kan magsårsproblematik undvikas. Två tränare uppgav att en hög havregiva och högt proteininnehåll i foderstaten kan orsaka större risk för korsförlamning. En tränare rapporterade att stärkelserikt foder inte är bra eftersom det kan orsaka problem med korsförlamning. En annan tränare utfodrade sina hästar med ett stärkelsefritt riskraftfoder. Detta eftersom en hög stärkelsegiva orsakade att hästarna hade svårt att återhämta sig efter löp och att de dessutom blev stela. Två tränare uppgav att foderbyte kan vara en risk, t.ex. om ett nytt parti introduceras. En av dessa tränare sa att det är viktigt att hästarna dricker och att receptfria preparat med mjölksyrabakterier är ett bra alternativ. En tränare blötlägger havren i kokhett vatten med motiveringen att havren ska bli mer lättsmält och att den blir hygieniskt renare om den sköljs. Tränaren förklarar också att risken för kolik minskar om hästarna får i sig blöt och ljummen mat. En tränare är orolig för foderstrupsförstoppning och ger hästarna blött foder när de kommer in från hagen eller efter löp. Tränaren uppger också att det är viktigt att ha översikt över hästen efter löp och kolla att den tuggar och sväljer. Två tränare förklarade att det är av stor vikt att individanpassa fodringen till vad hästen gör. En av dessa tränare sa att om hästen är i full kondition får den högre kraftgiva och är den ur träning får den liten mängd kraftfoder. Den andra tränaren fodrade efter hästens träningsschema, vid vilodagar fick de mindre giva och vid snabbjobb fick de högre kraftfodergiva. En tränare uppgav att många hästar får för hög kraftfodergiva och en tränare uppgav att en del hästar kan svullna upp i benen om de får hög kraftfodergiva. Dock har detta inte varit ett problem de senaste åren. En tränare uppgav att hästarna kan dricka dåligt vintertid och att salt kan behöva ges som komplement för att öka vattendrickandet. En tränare gav alltid äppelcidervinäger i vattnet eftersom de har egen brunn hemma. Detta för att
vattnet ska smaka likadant överallt. Dessutom har äppelcidervinäger en bra effekt på hästens hälsa. Diskussion Det är allmänt känt att det förekommer hälsoproblem hos galoppörer i full träning. Den här studien visade att mer än hälften av tränarna hade en eller flera hästar visade något stereotypiskt beteende som krubbitning, vävning eller boxvandring. Sex procent av hästarna i den här studien var krubbitare vilket är ett resultat som stämmer överens med andra studier, som t.ex. Redbo et al. (1998) där tre procent av hästarna var krubbitare. En femtedel av tränarna hade det senaste året haft problem med korsförlamningssymptom och mer än hälften av tränarna har det senaste året haft en eller flera hästar med koliksymptom. Dessutom har en tredjedel av tränarna haft en eller flera hästar med misstänkt magsårssymptom. Den här studien visar att proffstränare utfodrar galoppörerna med en hög kraftfodergiva med högt stärkelseinnehåll. En intressant fråga som inte ingick i enkätformuläret är hur ofta hästarna utfodras med kraftfoder och grovfoder per dygn. En studie av Ringmark et al. (2012) visade att ettåriga varmblodiga travare, genom att enbart utfodras med en grovfoderdiet med högt energiinnehåll nådde träningsmålen och tillväxtmålen minst lika bra som de åringar med konventionell foderstat med högre kraftfodergiva och högre stärkelseinnehåll. Hästarna i den här studien gick på lösdrift. Sexton åringar fortsatte att tränas och utfodras med fri tillgång på grovfoder med högt näringsinnehåll och kompletteringsfoder och tillsatser. Dessutom utfodrades hästarna med pelleterad lusern vid behov. Nio av hästarna kom till start som treåringar och inga hälsoproblem som kolik, korsförlamningar eller stereotypiska beteenden har rapporterats. Statistiskt sett skulle det ha inträffat två korsförlamningar och tre till fyra fall av kolik om hästarna utfodrats med en konventionell foderstat (Ringmark, muntligt, 2014). Ringmarks studier visar att varmblodiga travare som enbart utfodras med en grovfoderdiet kan prestera minst lika bra som de hästar som utfodras med en konventionell foderdiet. Dessutom verkar hälsostörningar minska. Dock var antalet hästar i studien lågt och det skulle vara intressant att se om samma effekter går att se i ett större hästmaterial. Det går inte av den här studien få fram om hälsoproblemen beror på att hästarna har lite utevistelsetid eller att de utfodras med en hög kraftfodergiva. Dock är det förmodligen en kombination av dessa som kan ha en betydande orsak till hälsoproblemen. Det är flera tränare som inte använder analysresultatet utifrån grovfoderanalysen utan dessa tränare prioriterar att beräkna kraftfodret. I den här studien inhämtades inte analysresultatet men det skulle vara intressant att se analysvärden för omsättningsbar energi och smältbart råprotein. Flera proffstränare som tränar galoppörer hävdar att det inte går att jämföra varmblodiga travare med fullblodshästar. Detta eftersom galoppörer har en annan muskeltyp och därmed måste få en hög kraftfodergiva och att de inte kan utfodras med enbart grovfoder, även om det är högkvalitativt. Dessutom hävdar en del tränare att det inte går att ha galoppörer på lösdrift på grund av
hög skaderisk och att hästarna kan få svårt att hålla hullet eller att de inte orkar prestera lika bra. Emellertid finns det olika typer av lösdriftssystem med möjlighet för små eller stora gruppsystem. Det finns även lösdriftssystem där hästen kan gå själv, men med grannhästar. Inga vetenskapliga studier har utförts inom detta område för galoppörer i träning. Därför skulle det i framtiden vara av intresse att utföra en studie på galoppörer för att se om det går att få liknande positiva resultat som för varmblodiga travare. Dock bör den höga grovfodergivan introduceras i ett tidigt skede i hästens liv, helst innan den kommer i träning. Detta eftersom hästens mag- och tarmsystem är komplext och det är flera organismer som t.ex. protozoer, svampar och bakterier som bryter ned fodret. Vid ett foderbyte sker en ändring i den mikrobiologiska floran. Slutsats Svenska proffstränare utfodrar galoppörer med en hög kraftfodergiva med högt stärkelseinnehåll. En tredjedel av tränarna har inte sina hästar ute i hagar dagligen beroende på väderlek och skaderisk, utan hästarna fick istället motionera med hjälp av en skrittmaskin utöver ordinarie träning. Det är vanligt förekommande med hälsoproblem som t.ex. stereotypiska beteenden och kolik. Tack till Jag vill ge ett stort tack till alla tränare som ställde upp i intervjustudien. Jag vill även tacka Sara Ringmark vid Sveriges lantbruksuniversitet för hjälp med att utforma frågorna till enkäten. Referenser Hillyer M.H., Taylor F.G.R. och French P.D. 2001. A cross- sectional study of colic in horses on Thoroughbred training premises in the British Isles in 1997. Equine Veterinary Journal 33, 380-385. MacLeay J.M., Valberg S.J, Pagan J.D., De la Corte F., Roberts J., Billstrom J., McGinnity J. och Kaese H. 1999. Effect of diet on Thoroughbred horses with recurrent exertional rhabdomyoiysis performing a standardised exercise test. Equine Exercise Physiology 30, 458-462. McKenzie E.C., Valberg S.J., Godden S.M., Pagan J.D., MacLeay J.M., Geor R.J. och Carlson G.P. 2003. Effect of Dietary Starch, Fat and Bicarbonate Content on Exercise Responsens and Serum Creatine Kinase Activity in Equine Recurrent Exterional Rhabdomyolysis. Journal of Veterinary Medicine 17, 693-701. Murray M.J., Schusser G.F., Pipers F.S. och Gross S.J. 1996. Factors associated with gastric lesions in Thoroughbreed racehorses. Equine Veterinary Journal 28, 5 368-374. Redbo I., Redbo- Torstensson P., Ödberg P.O., Hedendahl A. och Holm J. Factors affecting behavioural disturbances in race- horses. Animal Science 66, 475-481.
Ringmark S., Roepstorff L., Essén- Gustavsson B., Revold T., Lindholm A., Hedenström U., Rundgren M., Ögren G och Jansson A. 2012. Growth, training response and health in Standardbred yearlings fed a forage- only diet. Animal 1-8. Winskill L., Waran N.K., Channing C. och Young R. 1995. Stereotypies in the stabled horse: Causes, treatments and prevention. Current Sciences 69, 310-316. Appendix 1 1. Hur hålls hästarna? Box och/eller lösdrift 2. Vilket eller vilka strömedel används? Halm, kutterspån, torv, halmpellets, spånpellets, övrigt 3. Vilket eller vilka typer av grovfoder använder du dig utav? Hö, hösilage (inplastat men med ts- halt ca eller över 50 %), ensilage (inplastat men med ts- halt under 50 %), lusern (pelleterad), lusern (strå/hackad), halm som extra grovfoder 4. Får dina hästar fri tillgång på grovfoder (hö/hösilage/ensilage) 5. Ungefär hur stor vikt (kg) grovfoder går åt per dygn/häst? 6. Är grovfodret näringsmässiga och kemiska innehåll analyserat? T.ex. smältbart råprotein, omsättningsbar energi, ts- halt. 7. Hur utfodrar du grovfodret? Hönät (småmaskigt eller stormaskigt), foderhäck och golv. 8. Vilka typer av kraftfoder får dina hästar och ungefär hur stor mängd per dygn? Havre, müsli, fibergi, pelleterat kraftfoder (t.ex. Krafft groov, Hippobas), betfor, korn, soja, linfröolja, olja linfrökaka och övrigt. 9. Ger du dina hästar mineraler/salter (utöver saltsten)? 10. Ger du dina hästar något kompletteringsfoder, fodertillskott och tillsatser? T.ex. B- vitamin, C- vitamin, E- vitamin, D- vitamin, vitlök, MSM, glukosamin, örter, djävulsklo, homeopatiska medel, foderjäst, gurkmeja, alger och övrigt 11. Hur ser hästarnas vattentillgång ut Vattenkopp eller hink 12. Går hästarna ut i hage varje dag? a. Har de tillgång till vatten i hagen? b. Ungefär hur många timmar är hästarna ute i hage? 13. Om de inte går i hage går de på skrittmaskin dagligen? Hur länge? 14. Har någon av dina hästar haft problem med kolik/koliksymptom? a. Ungefär hur många av dina hästar har haft kolikproblem? b. Är det vissa individer som får kolik ofta eller är det olika? 15. Har någon häst behövt buköppnats? Hur många hästar?: 16. Har du några hästar som är undersökta för magsår eller har haft magsårsymptom? Hur många hästar och hur ofta?
17. Har hästarna några stereotyper (krubbitare, boxvandring, vävare m.m)? Hur många hästar och hur ofta? 18. Har några hästar haft problem med korsförlamning? Hur många hästar och hur ofta? 19. Vad upplever du för problem som kan vara foderrelaterade?