Verkställandedirektörs tal på ordinarie bolagsstämman den 28 mars 2007

Bolagstämma 2007 1 (10) Mikael Lilius Verkställandedirektörs tal på ordinarie bolagsstämman den 28 mars 2007 Herr minister, herr ordförande, bästa aktieägare, mina damer och herrar, 2006 var ytterligare ett gott år för Fortum. Den positiva utvecklingen av vårt resultat fortsatte och vi gjorde framsteg i förverkligandet av vår tillväxtstrategi. Vi slutförde förvärvet av E.ON Finland och utökade därmed märkbart både vår affärsverksamhet och vår kundbas här i Finland. Funktionerna i Fortum Esbo har nu integrerats med Fortum och det utlovade investeringsprojektet i Finno har startat. Konkurrensverkets villkor för förverkligandet av förvärvet uppfylldes under året. Vi anser att synen på det relevanta marknadsområdet som låg till grund för dessa villkor var felaktig; elmarknaden är inte regional utan nordisk, och vi har överklagat beslutet till Marknadsdomstolen. Vår tillväxt i Östersjöområdet fortsatte också: I Polen förvärvade vi ett fjärrvärmeföretag, i Litauen en andel i ett fjärrvärmeföretag samt värmeverksamhet i både Estland och Lettland. Vi förstärkte ytterligare vår ställning i Ryssland genom att öka vår ägarandel i TGC-1, det regionala energibolaget i nordvästra Ryssland, till över 25 %. Vi är nu bolagets näst största ägare. Med en produktionskapacitet som motsvarar cirka hälften av Fortums, är TGC-1 en betydande elproducent och bolagets målsättning är att öka sin kapacitet med 50 % fram till år 2015. En annan faktor som stärker Fortums ställning i Ryssland är vår ägarandel på 33 % i Lenenergo, S:t Petersburgsområdets fjärrvärme- och eldistributionsbolag. Hittills har Fortum investerat cirka 300 miljoner euro i Ryssland. Investeringarna har varit framgångsrika, - marknadsvärdet har under en kort tid nästan fyrdubblats. Bild 2. Under fjolåret utgjorde elpriset ett konstant samtalsämne i den offentliga debatten. Elhandlare, såsom Fortum, baserar sin prissättning på noterade börspriser för den närmaste framtiden, priser som ändras dagligen. Bilden visar börsprisets utveckling fram till mitten av oktober. Fjolåret karaktäriserades av kraftiga variationer i grossistpriset på el på den nordiska elbörsen. På grund av den mycket torra våren och den heta sommaren försämrades tillgången på vattenkraft. Även priserna på utsläppsrätter varierade kraftigt och vid flera svenska kärnkraftverk hade man oplanerade driftsstopp. Alla dessa faktorer ledde till att börspriset på el steg och nådde en historiskt hög nivå i augusti. Denna prisökning som fortgick hela året orsakade en press för elhandlare att höja priset. I oktober tillkännagav mycket riktigt ett tiotal finska bolag höjningar av konsumentpriset på el. Från och med oktober brukar vädret bli kallare och prisnoteringarna för den närmaste framtiden brukar uppvisa en stigande trend. Bilden visar hur denna notering såg ut vid tiden då Fortum fattade sitt beslut om prishöjning. Vi antog alltså att vädret under den kommande vintern skulle vara normalt och att priserna skulle öka, men så blev det inte. Överallt i Norden regnade det rikligt och temperaturerna var ovanligt höga. När vårt meddelande om prishöjning blev offentligt hade börspriserna för den närmaste framtiden redan sjunkit något. En vecka senare sjönk de kraftigt, med upp till 10 % på en dag, och Fortums

2 (10) prishöjning annullerades. Vi gjorde alltså en felbedömning av kommande priser, och korrigerade sedan vårt misstag. Samtidigt är det uppenbart att uppståndelsen kring vårt meddelande om prishöjning påverkade hur snabbt vi reagerade. Att vi gjorde rätt i att annullera vårt beslut visar de dagliga börspriser sedan dess. De nordiska vattenmagasinen fylldes på till nära nog normalnivå och priset på utsläppsrätter dök också. I februari meddelade vi prissänkningar från och med april. Bild 3. I detta sammanhang vill jag avliva en myt som har dröjt sig kvar i den offentliga debatten: Myten om att Fortum ständigt höjer sina priser och är en dyr elhandlare. Under de tre senaste åren har Fortum ändrat priset på sin huvudprodukt fyra gånger tre gånger nedåt och en gång uppåt. Absolut sett är vårt pris i dag på samma nivå som för tre år sedan, från och med första april är priset lägre än det var år 2004. Justerat med konsumentprisindex är vårt pris i april rent av 10 % lägre än priset år 2004. Bild 4. I jämförelse med andra nationella elhandlare i Finland är våra priser verkligt konkurrenskraftiga. Ännu i fjol höstas placerade vår huvudprodukt sig något ovanför medelpriset, men från och med april ligger vi klart under medel. Vi bör också lägga märke till att Fortum erbjuder detta pris i hela landet och inte bara i ett begränsat område. Dessutom är produkten av toppkvalitet: 100 procent miljömärkt el. Bild 5. Det var särskilt glädjande att vi i fjol igen hade en nettoökning av kunder trots den ganska livliga debatten kring Fortum. Kunder röstar faktiskt med fötterna och de valde Fortum i alla våra marknadsområden, även i Finland. Kunderna är medvetna och vaksamma Fortums konkurrenskraft i fråga om priser, tjänster och klimatvänlighet har inte gått obemärkt förbi. Bild 6. Vi kan alltså vara mycket nöjda med fjolåret. Vårt resultat förbättrades klart. Tack vare det, vårt starka kassaflöde och den positiva prognosen föreslår styrelsen en utdelning på 126 eurocent, vilket motsvarar en dividendavkastning å nästan sex procent. 53 eurocent av en så pass hög utdelning motiveras med optimeringen av vår kapitalstruktur. Till detta återkommer vi senare under bolagsstämman. Det finns även andra orsaker till att vara nöjd: Våra produktionsanläggningar är effektiva och tillgängligheten är fortsatt hög. Vi gjorde betydande framsteg i förverkligandet av vår tillväxtstrategi. Koncernen har en konkurrenskraftig kostnadsstruktur och Fortum fick återigen både internationella erkännanden och priser för många av våra olika funktioner, alltifrån forsknings- och utvecklingsarbete till kundservice, vilket visar den höga kvaliteten på vår verksamhet. Jag vill än en gång nämna vårt positiva kundflöde, som vi är speciellt glada och stolta över. Bild 7. Ärade åhörare. Jag vill vidga vyerna och tala om ett par ämnen som berör oss alla - och även Fortum i allra högsta grad. Som många redan gissat syftar jag främst på klimatförändringen, som

3 (10) har kommit att bli det centrala blickfånget i energipolitiken, både i EU och i hela världen. Ett annat viktigt ämne är tillgången på energi i framtiden. Bilden visar en satellitbild av vår jord nattetid. De ljusa områdena är upplysta av elektricitet. Bilden beskriver vårt elberoende, som under en kort tid, på bara cirka hundra år, har ökat explosionsartat. Energi är drivkraften för det moderna samhället. Det finns ingen återvändo till en tid utan el eller motortrafik. På kartan syns också rikligt med nästan svarta områden. Det visar att det ännu finns många områden på vår jord där elektrifiering och samhällens energiintensitet ännu befinner sig i startskedet. Vi talar alltså om en kombination av energitillgänglighet och oro över klimatförändringen. Bild 8. Enligt en färsk rapport av det internationella energiorganet IEA, kommer jordklotets behov av energi att öka med cirka 50 % fram till år 2030. Det som är mest anmärkningsvärt är att IEA uppskattar att ökningen främst kommer att hämtas från samma energikällor som vi redan utnyttjar. I dag täcker fossil energi 80 % av världens totala energibehov. Det råder ingen omedelbar brist på fossila energiråvaror och den existerande infrastrukturen stöder också fortsatt användning av dem. Sålunda kommer användningen av gas, olja och framför allt kol, att växa kraftigt. Under samma tidsperiod antar man att elanvändningen kommer att fördubblas. Det bör noteras att en fjärdedel av jordens befolkning ännu i dag är tvungen att klara sig utan elektricitet. De har också rätt till ett bekvämt liv. Bild 9. Sådana här ökningar av energibehovet innebär också ett väldigt behov av investeringar. För att tillfredsställa den ökande efterfrågan uppskattar man att det globalt behövs investeringar på över 20 triljoner eller 20 000 miljarder dollar. Enbart i Europa uppskattas investeringsbehovet till nästan 2 500 miljarder dollar. Det behövs nyproduktion av olja och gas, gruvor, olje- och gasledningar, stamnät för eldistribution och annan infrastruktur - för att inte tala om nya produktionsanläggningar. Bild 10. En sådan här utveckling leder oundvikligen till en kraftig ökning av koldioxidutsläppen. I dag står koldioxidutsläppen för upp till 80 % av de globala utsläppen av växthusgaser. Fram till år 2030 beräknas koldioxidutsläppen från energiutvinning att öka med över 50 %. Detta är naturligtvis bara relativa tal, men det viktigaste och mest uppenbara är att en sådan utveckling inte är hållbar. Bild 11. Med ökande utsläpp stiger atmosfärens koldioxidhalt. Det leder till att atmosfären värms upp. Den internationella klimatpanelen IPCC uppskattar att jordens medeltemperatur antagligen kommer att stiga med 2 4 grader under detta sekel. Man vet att enbart små förändringar i medeltemperaturen kan få dramatiska följder för jordbruket och tillgången till mat, havsnivån och tillgången till sött vatten, förekomsten av extrema väderförhållanden, den biologiska mångfalden samt balansen i hela atmosfären och ekosystemet. Bild 12. Trots att det fortfarande finns de som betvivlar uppvärmningen av klimatet och människans roll i den, kan man konstatera att deras antal har minskat kraftigt under de senaste 10 åren.

4 (10) Klimatpanelen består av de främsta klimatforskarna i världen, som med några års mellanrum utarbetar en rapport om klimatets tillstånd och utfärdar en prognos. Den senaste rapporten, som publicerades i början av detta år, är klart mer allvarlig och definitiv i tonen än tidigare rapporter. Enligt forskare är det mycket sannolikt att människans utsläpp av växthusgaser har förorsakat uppvärmningen av klimatet, vilket i sig redan anses stå utom allt tvivel. Atmosfärens koldioxidhalt ligger de facto nu på en högre nivå än någon gång under 650 000 år. Rapportens prognos för slutet av detta århundrade är dyster: den högre temperaturen leder till att glaciärer smälter och havsvattnets nivå stiger, väderförhållandena förändras och antalet orkaner ökar. Vi talar om framtiden för våra barnbarn. Bild 13. I oktober i fjol presenterade den framstående ekonomen Nicholas Stern en rapport, i vilken han granskade klimatförändringens ekonomiska följder för jorden och dess samhällen. Rapporten var banbrytande eftersom den för första gången illustrerade de finansiella följderna av klimatförändringens hotbilder. Rapporten fick även de sista tvivlarna att förstå situationens allvar. En av Sterns mest centrala slutsatser var att, vare sig vi vill det eller inte, så har klimatförändringen ett pris. Följdverkningarna för samhället betyder enorma kostnader. Stern undersökte också vad det skulle kosta att motverka klimatförändringen jämfört med att göra ingenting. Slutsatsen är entydig. Det lönar sig att vidta åtgärder så fort som möjligt. Att skjuta upp dem blir dyrare, men allra dyrast blir det att göra ingenting. Stern konstaterade också att utsläppen måste ha ett pris om trenden ska kunna ändras. Även om prognoserna inte är helt exakta är det skäl nog att tro på världens främsta experter och ta detta hot på allvar. Både IPCC:s och Sterns rapporter visar att åtgärder måste vidtas omedelbart för att stoppa den destruktiva utvecklingen. Vad behövs för detta? Bild 14. Vi står framför en enorm utmaning inom energipolitiken: Hur kan vi balansera kraven på hållbar utveckling, tryggad energileverans och konkurrenskraft? Som vi har kunnat konstatera under de senaste åren, har man satsat brett på detta i EU. EU:s klimatpolitik har redan länge varit bland de mest progressiva i världen. Det mest färska exemplet utgörs av de gemensamma målen för minskade utsläpp, ökad användning av förnybara energikällor och förbättrad energieffektivitet. Dessa mål reflekterar även EU:s sjunkande energisjälvförsörjningsgrad och behovet av att trygga energitillgången i framtiden. Den så kallade Lissabonagendan placerar EU:s konkurrenskraft högst upp på prioritetslistan. Vad görs inom EU för att uppnå dessa mål? I själva verket stöds alla dessa mål av en och samma åtgärd: En gemensam europeisk energimarknad. Bild 15. Energireserverna har genom alla tider utgjort ett trumfkort i det politiska maktspelet. Bland annat har händelserna i Vitryssland och Ukraina under de senaste åren fått EU att inse vikten av att uppnå en gemensam energipolitik. Nuförtiden är energipolitiken på agendan vid nästan alla EU:s toppmöten. Behovet av en gemensam och fungerande energimarknad har fått extra tyngd.

5 (10) Bild 16. Inom EU har man utarbetat en strategi och antagit direktiv för att möjliggöra att de nu nationella elmarknaderna förenas, först till regionala marknader och senare till en gemensam europeisk marknad. Det är värt att notera att den ursprungliga drivkraften bakom denna utveckling utgjordes av effektivitets- och pristänkande, eftersom ett mer omfattande marknadsområde ger klara fördelar både för individuella kunder och för samhällen. Efterhand har även synpunkter på anknytning till leveranssäkerhet och klimat kommit att bli motiverande faktorer vid sidan av konkurrenskraft. Bild 17. Den första regionala elmarknaden inom EU fungerar, här i Norden. Den nordiska elmarknaden ses ofta som en förebild inom EU, eftersom vi har bevis på att man kan förverkliga det EU eftersträvar. Oberoende av om vi jämför de priser som betalas av hushåll eller av industrin, kan man konstatera att priserna i Norden är högst konkurrenskraftiga. Bilden visar de skattefria och skattebelagda elpriserna i olika länder. Branschen kan inte påverka skattedelen av priserna, den skattefria delen kan vi däremot påverka. Privatkunder som bor i hyreshus betalar i Finland de näst lägsta skattefria elpriserna i Europa, endast Grekland är billigare. Billigare el än i Finland kan industrikunder endast få i Norge och Frankrike. Dessa fakta glöms ofta bort då elpriserna och elmarknadens funktionalitet diskuteras i den offentliga debatten i Finland. Trots att vi redan har många av grundförutsättningarna för en väl fungerande marknad, finns det fortfarande mycket vi kan utveckla. Fortum stöder, kraftigt, slutförandet av överenskomna utvecklingsåtgärder. Bild 18. För en stund sedan talade jag om investeringsbehovet fram till 2030 i världen och i Europa. Om vi granskar detta i fråga om den närmaste framtiden, drygt tio år framöver, kommer vi att märka att behovet är akut. Det bör noteras att varje enskilt kraftverksprojekt tar åratal i anspråk inklusive planering, tillståndsprocesser och byggande. Det kan lätt gå 5 10 år från investerarens beslut tills anläggningen står färdig, ibland till och med längre. Fram till år 2020 behövs 900 TWh ytterligare kraftproduktion i Europa. Detta är en väldig mängd energi, som motsvarar nästan 70 av de största kärnkraftverken i världen, av den typ som nu byggs i Olkiluoto. Enbart i Norden är behovet 80 TWh, eller cirka sex kärnkraftverk. Branschen har åtagit sig projekt för ungefär hälften av detta, men lika mycket till behövs. Vi talar alltså om mycket omfattande investeringar. Bild 19. På marknaden avgörs börspriset på el genom konkurrens, utbud och efterfrågan. Då vi nu så småningom rör oss mot ett smalare utbud, kommer priset för ny kapacitet att ha en avgörande inverkan på börspriset på el. Bilden visar de aktuella kostnaderna för olika produktionsformer. Eftersom man i kostnadsberäkningen måste ta i beaktande både fasta och rörliga priser från anläggningens hela livstid, måste börspriset på el röra sig omkring drygt 40 euro för att investeringar ska vara lönsamma. Det kan konstateras att oberoende av vem som bygger kraftverken, ett privat bolag, stat eller kommun, är kostnaderna desamma.

6 (10) Prissignalerna styr investeringarna och på lång sikt måste elpriset täcka de totala produktionskostnaderna. Bild 20. För att det ska finnas vilja att investera måste elpriset alltså ligga på rätt nivå. Men det i sig är inte heller tillräckligt. Även andra utmaningar står i vägen för förverkligandet av nya investeringar: Driftstillstånd. Jag visade er denna bild även förra året, men jag anser att det är värt att se den igen. Miljötillstånd och andra tillståndsprocesser utgör en naturlig del av industriell verksamhet och investeringsprojekt. Men med det kapacitetsunderskott vi kommer att känna av framöver är det tydligt att behandlingen av tillstånd måste bli smidigare än idag. Och om man överhuvudtaget kommer så långt som att ansöka om driftstillstånd så finns på listan produktionsformer, vars politiska godtagbarhet är så osäker att det inte lönar sig att ens påbörja ett långt och dyrt tillståndsförfarande. För att lösa detta problem krävs nya och mer modiga tag av de politiska beslutsfattarna i hela Norden. Bild 21. En annan myt som tidvis dyker upp i debatten är att energibranschen inte investerar. Så är inte fallet. Under flera år har energibranschen varit den största industriella investeraren såväl i Finland som i Sverige. Enbart i fjol investerade vår bransch över tre miljarder euro i dessa två länder och sysselsatte tusentals människor. Bild 22. Som jag redan konstaterat arbetar EU-kommissionen för skapandet av en gemensam energipolitik. I januari i år publicerade kommissionen det så kallade energipaketet i syfte att stödja denna utveckling. Paketet innehåller mål och åtgärder långt in i framtiden och har som målsättning att stärka konkurrenskraften, leveranssäkerheten och en hållbar utveckling. Det är fråga om ett betydande politiskt initiativ, vars målsättningar är lätta att sluta upp bakom. Det är också skäl att aktivt delta i planeringen av paketets genomförande och vidta nödvändiga åtgärder. Som åskådare kan vi inte påverka utfallet. Det är uppenbart att EU kommer att fortsätta på sin inslagna linje även framöver. Därför vore det klokt av oss att vara aktiva och rikta våra aktiviteter så att vår affärsverksamhet kan vara framgångsrik även i denna fundamentalt föränderliga omgivning. Bild 23. Det är uppenbart att globala problem kräver globala lösningar. Det är dock viktigt att notera att det inte finns ett enskilt organ eller en enskild person som kan avgöra utvecklingen för alla andras del. Länderna måste kunna komma överens om ett gemensamt engagemang och en arbetsfördelning. Att uppnå en rättvis fördelning av bördan är inte lätt, eftersom även utvecklingsländerna måste ges möjligheten att utveckla sina ekonomier. Även de måste ha rätt att öka sin energiförbrukning, den rätten har ju industriländerna haft i över hundra år. Därför kan vi som är mer lyckligt lottade inte vänta på vad någon annan möjligtvis företar sig. Det är de rika ländernas skyldighet att gå före och visa vägen. Kyoto-avtalet som stöder EU:s klimatmålsättning går ut år 2012. Efter det behövs ett nytt, mer omfattande avtal. Jag tror starkt på Sterns slutsats om att utsläppen måste ha ett pris för att trenden skall kunna brytas. Därför bör vi eftersträva en global koldioxidmarknad för tiden efter år 2012. Jag

7 (10) tror att utsläppen kan motverkas genom att vi koncentrerar oss på fyra saker: utvecklandet av en global utsläppshandel, förbättrandet av energieffektiviteten, teknologisk utveckling och energibesparing. Bild 24. Tillsvidare bedrivs utsläppshandel i enlighet med Kyoto-avtalet endast inom EU, och hela transportsektorn ligger utanför systemet. Fler länder och aktörer behövs alltså. Det finns redan klara indikationer på detta: I USA idkar redan över tio delstater utsläppshandel med koldioxid sinsemellan. Det är också viktigt att utsläppen är kostnadsbelagda, därför borde utsläppsrätter inte utdelas gratis utan fördelas på marknadens villkor genom auktion. Kyoto-avtalets övriga kontrollmekanismer borde utnyttjas i högre grad än vad som nu är fallet och överlappningar i kontrollen borde elimineras i varje medlemsland. Beskattning och stöd borde främja - inte förvränga - konkurrensen medan utsläppen minskas. Av samma orsak borde alla kontrollmekanismer vara marknadsbestämda och utsläppen genuint kostnadsbelagda. Detta är ett gemensamt arbete där vi alla tillsammans står för fiolerna. Bild 25. El är en nödvändighetsvara, men den kan användas mycket mer effektivt än vad som nu är fallet. Trots att mycket redan gjorts inom industrins processer och isolering av byggnader, är arbetet inte slutfört på långt när. Hela trafiksektorn utgör ett annat område med stor potential för effektivisering. På grund av vårt klimat har vi i Norden sedan länge satsat på energieffektivitet. I Finland utgör den betydande kraftvärmeproduktionen ett utmärkt exempel på vår satsning på effektiv energihushållning. En annan viktig metod för att motverka klimatförändringen är att minska energiförbrukningen. Det här är möjligt att göra för alla utan att man behöver pruta på bekvämligheten. Som konsumenter kan vi alla genom våra val påverka minskningen av koldioxidutsläpp, till exempel genom att byta till energisnåla lampor eller byta till en bil med mindre utsläpp. Det är uppenbart att vi nu går in i en era, där vårt sätt att använda energi hamnar i vågskålen även på individuell nivå. Det här är ytterst viktigt, eftersom energin kan användas mycket mer förnuftigt än i dag och ökningen av efterfrågan på så sätt kan stävjas. Bild 26. Det utförs mycket utvecklingsarbete runtom i världen som syftar till förnybar och utsläppsfri kraftproduktion. Det finns forskningsprojekt såväl för omfattande och medelstora som småskaliga lösningar. Det här är viktigt eftersom allas deltagande kommer att behövas. Även Fortum deltar i många projekt. Enligt dagens uppfattning är priset för ny teknik klart högre än för existerande metoder. Skillnaden är märkbar, men inte oöverkomlig. Det verkar som om tidsintervallet och kraften med vilken ny teknik kommer att slå igenom utgör en större utmaning. Även om nya tekniker skulle främjas mycket kraftigare än vad som nu är fallet, uppskattar IEA att dessa fram till år 2050 skulle kunna minska koldioxidutsläppen enbart med lite över hälften av den önskade mängden. Enligt teknologiexperter finns det alltså inget teknologiskt genombrott i sikte, som i tillräcklig utsträckning skulle kunna lösa koldioxidfrågan fram till år 2050. Trots det behövs en väldig

8 (10) nyproduktion av energi globalt, i Europa och här i Norden. Efter 2025 2030 accentueras detta behov här hos oss, då flera åldersstigna nordiska kärnkraftverk tas ur drift. Då vi dessutom tar i beaktande att slutförandet av ett kraftverksprojekt tar år i anspråk upp till 15 år i vissa fall står det klart att det nu är tid för att ta beslut. Dessa beslut är stora och utmanande, eftersom de tas för årtionden i förväg. Ärade åhörare. Så här ser världen och dess framtid ut. Vad gör Fortum? Bild 27. För tillfället är Fortum bland de största investerande företagen i Norden. I fjol både utökade och snabbade vi på vårt investeringsprogram. Det syftar till en produktionsökning under de följande dryga 5 åren på 10 TWh, varav 90 % av produktionen ska vara koldioxidfri. Det här är en väldigt omfattande satsning med en prislapp på 2,8 miljarder euro. Vi ökar systematiskt användningen av förnybara energikällor, såsom träbaserad biomassa och kommunalt avfall, i energiproduktionen. Användningen av både biobränslen och avfall ökade markant förra året. I Stockholm planerar vi en investering i en ny kraftvärmeanläggning som drivs på biobränslen. Dess kapacitet kommer att täcka en fjärdedel av Stockholms värmebehov. I Finland ersätter vi fossila bränslen i fjärrvärmenäten med biomassa, där så är möjligt. I Finnå i Esbo investerar vi i en kraftvärmeanläggning som drivs på naturgas, vilket leder till en klar minskning i användningen av olja och kol. Därtill kommer också investeringar på nästan en miljard euro i förbättrandet av elnätens tillförlitlighet samt fjärravlästa elmätare. Dessa mätares betydelse kommer att bli stor, eftersom de tillåter konsumenter att reagera på variationer i börspriset på el i realtid och att använda el på ett mer förnuftigt sätt. På så sätt kan toppar i efterfrågan kontrolleras och den egna elräkningen minskas. Bild 28. På Fortum har vi sedan länge tagit konsekvenserna av utvecklingen i vår bransch. Vi har redan under flera års tid målmedvetet utvecklat vår produktionskapacitet i en mer utsläppsfri riktning. Det här har naturligtvis haft sitt pris. Enbart på 2000-talet har vi investerat 7 miljarder euro i koldioxidfri produktion. Till och med i fjol, som var ett ovanligt torrt och varmt år med mindre tillgång till vattenkraft än normalt, var 84 % av vår kraftproduktion koldioxidfri. Då det aktuella investeringsprogrammet slutförs, kommer den utsläppsfria produktionens andel att öka ytterligare. Fortum är berett att fortsätta sitt investeringsprogram även utöver det aktuella. Vi är intresserade av alla klimatvänliga produktionsformer och redo att delta i nya investeringsprojekt då tillfälle ges. Vi har i dag tillkännagivit att vi inleder en miljökonsekvensbedömning i Loviisa, för att i framtiden ha möjlighet att lämna in en ansökan om driftstillstånd för ett sjätte kärnkraftverk till riksdagen under den nya valperioden. Naturligtvis vill Fortum delta i ett sådant projekt, om och när det sker. Bild 29. I dag är Fortums produktportfölj en av de renaste i Europa. Det enda bolaget som har lägre specifika utsläpp än Fortum fungerar uteslutande på vattenkraft. Det är vår målsättning att vara bland de främsta i Europa även i fortsättningen. Vårt pågående investeringsprogram för oss i rätt

9 (10) riktning, men på lång sikt kommer denna målsättning att innebära användande av både ny teknik och nya produktionsformer. I själva verket är denna målsättning så svåruppnådd enbart på medellång sikt, att vi inte är helt på det klara med hur vi kommer att kunna uppnå den samtidigt som också alla våra konkurrenter gör allt för att minska sina koldioxidutsläpp. Vi siktar på ett rörligt mål. Vi tror att våra ökade satsningar på forskning och utveckling, som riktats speciellt på utsläppsfri eller utsläppsfattig elproduktion, kommer att ge oss de svar vi behöver. Vi har tagit oss an utmaningen. Bild 30. Förutom utveckling av produktionsformerna har Fortum ett antal andra metoder för att minska koldioxidutsläppen. Syftet med utsläppshandel är att minska utsläppen, och Fortum är bland dess pionjärer. Vi nådde vår första internationella affär redan år 2000, åratal före utsläppshandeln ens påbörjats i EU. Vi tror att utsläppshandeln är ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen på och vi är helt redo för en världsomspännande handel. Vi är också redo att öka användningen av övriga Kyoto-mekanismer. I fjol var vi det första företaget i Ryssland att ingå ett samförståndsavtal med ett av de största energibolagen i världen, RAO UES, för att identifiera och utveckla gemensamma implementeringsprojekt. Vi har som målsättning att identifiera och förverkliga projekt som syftar till minskning av växthusgasutsläpp i Ryssland. Fortum erbjuder mångsidiga energispartips på sina webbsidor. Dessutom har vi startat en webbshop, där våra kunder kan köpa den energisnåla produkter.. Det finns också en energisimulator på webben, med vars hjälp konsumenten kan testa sitt hem och på så sätt själv få råd om det bästa sättet att spara. I Sverige har vi egna energihjälpare som är ute i landet och erbjuder kunder råd. Vi har också startat energieffektiveringsåtgärder för Fortums medarbetare. Vi kommer att fortsätta att öka energieffektiviteten vid våra produktionsanläggningar. Vi har fastställt utsläppstak för tjänstebilar och använder oss av verktyg för möten på distans för att minska behovet av affärsresor mellan våra länder. Vi har som målsättning att bland annat minska koldioxidutsläpp från våra flygresor i tjänsten med 10 %. Dessutom kommer vi att kompensera för koldioxidutsläppen från varje gjord flygresa genom att stödja projekt för minskade utsläpp på olika håll i världen. På så sätt kommer våra flygresor att bli klimatneutrala. Dessa metoder är i bruk i dag och flera kommer att följa. Fortums ansvarsfulla arbete för minskade miljöeffekter har även uppmärksammats internationellt. Fortum finns återigen med på det globala DJSI World-indexet, där endast två andra finska företag funnits med. Det norska fondbolaget Storebrand utsåg Fortum till ett företag som uppfyller kriterierna för dess fonder. Endast investeringsobjekt som bär sitt ekologiska och sociala ansvar på bästa möjliga sätt utses. I sin internationella jämförelse utsåg Storebrand Fortum till det mest ansvarsfulla energibolaget. Bild 31.

10 (10) Klimatförändringen är vår gemensamma utmaning. Som jag tidigare beskrev tar vi den på allvar här på Fortum. Vi har inte väntat på att andra ska ta initiativ, utan vi har vidtagit åtgärder på egen hand. Vi har redan kunnat konstatera att det har varit rätt beslut. Våra val har skonat miljön och samtidigt ökat Fortums konkurrenskraft. Vi kommer att fortsätta på samma linje. Trots det känner vi stor ödmjukhet inför denna stora utmaning. Vi vet att dagens metoder inte kommer att vara tillräckliga i framtiden. Mycket beror dock på vår inställning, både bolagets och individernas. Vi lämnar alla ett fotspår på klimatet. Jag tror att Fortums fotspår kommer att fortsätta att utvecklas i en positiv riktning, eftersom det utgör ett klart konkurrensmedel. Vår utgångspunkt är att vi inte bara vill vara en del av problemet utan också en del av lösningen. Det är vad vi satsar på och vi tror starkt på att alla i vårt samhälle drar nytta av detta. Det gäller även er aktieägare, eftersom ett klimatvänligt energibolag har bättre förutsättningar för framgång och kommer att vara investerarnas val i allt större utsträckning. Ärade åhörare. I dag och långt in i framtiden står energibranschen i fokus för många slags uppmärksamhet. Det här är en bransch i konstant förändring och som är föremål för samhällets intresse. Det är uppenbart att klimatfrågan kommer att utgöra den största utmaningen i vår bransch framöver. Vi har byggt upp ett allt starkare Fortum, som är väl positionerat även inför denna utmaning. Jag tror att ni som Fortums ägare kan se framtiden an med tillförsikt.