Promemoria Slovakien Land-PM Här presenteras ambassadens landrapport för Slovakien. Basfakta Officiellt namn: Slovakiska republiken (Slovenská Republika) Folkmängd: 5 431 849 (officiell uppskattning för augusti 2010) Befolkning: slovaker 85%, ungrare 10%, romer, tjecker, moraver, rutener, ukrainare Yta: 49 037 km2 (Sverige 449 964) Huvudstad: Bratislava (cirka 429 000 (2008) Språk: Slovakiska och ungerska, Religion: 66% katoliker, 6% protestanter, 2% reformerta, 1% ortodoxa Statschef: President Ivan Gašparovič Statsskick: Republik Regeringschef: Premiärminister Iveta Radicova Utrikesminister: Mikulas Dzurinda Regering: Koalitionsregering Slovak Democratic, Kristdemokratiska SDKU-DS, Frihet och Solidaritet (SaS), Kristdemokratiska rörelsen (KDH) samt Moststrana spoluprace (Most-Hid) Parlament: Národná Rada, enkammarparlament med 150 platser Valuta: Euro 2009 2010 (uppskattning) 2011 (prognos) Nominell BNP: 63 miljarder 66 miljarder 70 miljarder Real BNP-tillväxt: -4,8% 4,2% 3,3% Arbetslöshet: 11,4 1 % 14,4% 13,1% Inflation: 0,9% 0,7% 2,7% Inrikespolitik Parlamentsvalen 12 juni 2010 innebar regeringsskifte i Slovakien. Koalitionen bestående av det socialdemokratiskt inriktade partiet Smer, det nationalistiska SNS och det populistiska HZDS fick lämna plats för en bred center/högerkoalition bestående av fyra partier, SDKU, SaS, KDH och Most- Hid. Den nya koalitionen förfogar över 79 av de 150 platserna i parlamentet och oppositionen således över 71 mandat. Såväl SaS som Most-Hid är nystartade partier som tar plats i parlamentet för första gången. Det tidigare regeringspartiet HZDS hamnade under 5%-spärren och får således lämna parlamentet. Även partiet SMK, som främst riktar sig till väljare av ungersk 1 Enligt nationellt mätning (Ej Eurostat).
Sveriges Ambassad Promemoria 2(5) minoritet, fick lämna parlamentet. Detta till förmån för partiet Most/Hid som även det i första hand riktar sig till den ungerska minoriteten. Det nya oppositionspartiet Smer, under ledning av före detta premiärministern Robert Fico, är dock det klart största partiet med nästan 35% av rösterna. Smer:s tidigare koalitionspartners gjorde dock så mycket sämre ifrån sig i detta val att en ny mandatperiod för Fico och hans parti omöjliggjordes. Detta också p.g.a. att inget av center/högerpartierna sade sig vilja gå i koalition med Smer. Därmed var regeringsskiftet ett faktum. Den nya koalitionen leds av Iveta Radicova, partiledaren för SDKU, som med dryga 15% av rösterna är det största av de fyra koalitionspartierna. Radicova är därmed Slovakiens första kvinnliga premiärminister. Radicova var även främste utmanare till sittande presidenten Ivan Gasparovic när denne i april 2009 omvaldes till sin andra femårsperiod. Eftervalskommentarerna kretsade just kring Radicovas stora framgång och det oväntat hårda motstånd hon gav Gasparovic. Nästa parlamentsval planeras för 2014. Utrikes- och säkerhetspolitik Sedan den 29 mars 2004 är Slovakien medlem i NATO och sedan 1 maj samma år också i EU. På det utrikespolitiska området har Slovakien på senare år varit mycket engagerat i utvecklingen i västra Balkan. Värt att notera är att Slovakien är ett av de länder som inte erkänt Kosovo. Slovakien är även aktivt i arbetet med EU:s östra grannar och det s.k. östra partnerskapet. Slovakien försöker ha en så pragmatisk relation till Ryssland som möjligt, bl.a. utifrån sitt stora energiberoende av detta land. Det viktigaste för Slovakien och det styrande är ändå EU:s politik gentemot Ryssland och strävandena efter en gemensam EU-politik, inte minst på energiområdet. Samarbetet inom Visegradgruppen (Slovakien, Tjeckien, Polen och Ungern) är alltjämt ganska aktivt inom vissa delar, men det dagliga arbetet inom EU styr naturligt nog numer vilka som utgör samarbetspartners. På senare tid har t.ex. kontakterna med Slovenien ökat, då Slovenien, som ett litet land med nyinförd euro, har en hel del gemensamt med Slovakien. Relationen med Tjeckien är av förklarliga skäl särskilt nära. Under den förra regeringens tid ökade spänningarna i relationerna till Ungern. Detta bl.a. som en följd av att nationalistpartiet SNS ingick i den förra koalitionen. Relationerna länderna emellan har dock främst använts som politiska instrument politiker emellan. Ett antal uppmärksammade lagar
Sveriges Ambassad Promemoria 3(5) relaterade till språk och medborgarskap i båda länderna har givit politikerna rejält med bränsle för att utnyttja frågan. Det finns anledning att tro att en ny regering i Slovakien ger vid handen att förhållandet förbättras något. Inte minst mot bakgrund av att koalitionen innehåller ett parti som representerar den ungerska minoriteten. Något som i sin tur gör att Ungern inte längre kan kritisera Slovakien för att ha ett uttalat ungerskfientligt parti i regeringen. Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Den förra regeringen fortsatte stora delar av den ekonomiska politik som högerregeringen före den hade inlett. Detta med ett stort mål framför ögonen: införandet av euron. Med strikt budgetdisciplin och bibehållande av en investerings- och företagarvänlig ekonomisk politik lyckades den förra regeringen också infria målet att kvalificera Slovakien för euron. Denna infördes den 1 januari 2009. Grundvalen för Slovakiens ekonomiska framgångar under 2000-talet utgörs av massiva utländska investeringar i bil- och elektronikindustrin med företag som Volkswagen, Peugeot/Citroën och KIA respektive Samsung och Sony. En av de största arbetsgivarna är vidare US Steel, som moderniserat ett gammalt stålverk i Košice. Före den ekonomiska krisen kunde Slovakien stoltsera med högst BNPtillväxt i EU. Siffran för 2007 visade på en tillväxt på 10,4% och den uppnåddes även utan överhettning av ekonomin. Som bekant klarade sig dock ingen undan den ekonomiska krisen och mot slutet av 2008 började siffrorna dala kraftigt, även om tillväxten för 2008 stannade på hela 7,5% som ett resultat av tre starka första kvartal det året. För 2009 registrerade Slovakien en negativ tillväxt på 4,8 procent. Ekonomin befinner sig nu i en återhämtningsfas, för 2010 antas en real BNP-ökning på 4,2 procent. Därmed skulle Slovakiens nominella BNP för 20101 ligga på 66 miljarder. Prognoserna för 2011 ger en fortsatt återhämtning med en ökning på 3,3 procent, men motsvarar fortfarande inte de tvåsiffriga ökningarna innan finanskrisen. Den mycket exportberoende slovakiska ekonomin är direkt påverkad av hur övriga EU, och då inte minst Tyskland, återhämtar sig. Före krisen genererades hela dryga 85% av BNP av exporten. Under den ekonomiska krisen dalade exporten (-15,9% för 2009), men för 2010 har en positiv tillväxt (15,0%) kompenserat den tidigare nedgången. Den starka återhämtningen av den tyska ekonomin har här agerat dragplåster.
Sveriges Ambassad Promemoria 4(5) Den inhemska konsumtionen föll under 2009 med en låg inflation som följd, 0,8% enligt EU-harmoniserad statistik. Beräkningarna för 2010 års inflation ligger på 0,6%, Arbetslösheten är, och har alltid varit, stort problem för Slovakien den genomsnittliga arbetslösheten för 2010 låg på 12,4 %. Arbetslösheten steg i samband med den ekonomiska krisen prognosen är att den kommer att sjunka och i genomsnitt ligga på 11,8% för 2011 för att sedan ytterligare gå ner marginellt till 11,1 för 2012. Då skulle man fortfarande inte vara tillbaka på ensiffriga nivåer innan krisen (8,4% år 2007). En av förklaringarna till att Slovakien alltid haft en hög arbetslöshet är att man har stor strukturell arbetslöshet. Slovakien befinner sig just nu i ett förfarande avseende alltför stora (budget)underskott från EU-kommissionen Budgetunderskottet för 2009 låg på 7,9 % (av BNP) och Slovakien har som mål att till 2013 att vara tillbaka under Maastrichtkriteriernas gräns på 3%. Finansministeriet höll länge fast vid att budgetunderskottet för 2010 skulle landa på 5,5%, vilket visade sig vara en för låg siffra. Uppskattningen för 2010 ligger istället på 7,9 %. Prognosen för 2011 är på 8,2 %... Mot bakgrund av den globala krisens kraftiga inverkan på ekonomin var det något svårt att bedöma det första året med euron för Slovakien. De allra flesta bedömarna är dock överens om att de positiva effekterna överväger de negativa. Inte minst talas om den stabilitet och det förtroende euron ger. I december 2010 gjorde parlamentets talman, Richard Sulik ett kontroversiellt uttalande om att Slovakien borde hat en Plan B om det inte längre skulle vara fördelaktigt för landet att vara en medlem i Euro-gruppen och då överge euron som valuta. Sulik motsatte sig även krisstöd till Grekland. Premiär- och finansministrarna slätade över uttalandet. Det slovakiska folket är fortsatt mycket positiva till euron (87 % för, 11% emot, våren 2010) och uppger högre förtroendesiffror än EU-genomsnittet (56 för, 37% emot, våren 2010). Kort historisk bakgrund Tjeckoslovakien blev en självständig stat 1918. Efter andra världskrigets utbrott utropades ett självständigt Slovakien, som i praktiken var en lydstat till Nazityskland. Efter krigets slut återförenades Tjeckoslovakien, som hamnade i den sovjetiska intressesfären. Kommunistregimen föll som ett resultat av den fredliga "sammetsrevolutionen" 1989. Slovakien är en självständig stat sedan 1 januari 1993, då Tjeckoslovakien delades i Tjeckien och Slovakien. Sveriges förbindelser med Slovakien Förbindelserna mellan Sverige och Slovakien har varit goda sedan Slovakien 1993 blev en självständig stat. Efter självständigheten bevakade Sverige Slovakien genom sidoackreditering från ambassaden i Prag. Ett honorärt generalkonsulat upprättades redan i oktober 1990 i Bratislava.
Sveriges Ambassad Promemoria 5(5) I januari 2010 fattade regeringen beslut om att stänga ambassaden i Bratislava. Sedan 1 juli 2010 täcker således Sveriges ambassad i Slovakien via sidoackreditering. Ett antal slovakiska fackministrar besökte Sverige under 2008 och 2009. Under februari 2009 besökte både statsminister Reinfeldt och migrationsminister Billström Slovakien inför det svenska ordförandeskapet, vilket även miljöminister Andreas Carlgren gjorde i maj 2009. I januari 2010 besökte utrikesminister Carl Bildt Bratislava. En svensk försvarsattaché är sidoackrediterad från Prag. Svensk representation Exportrådet har sedan 1974 ett kontor i Bratislava. Kontoret arbetar med att hjälpa svenska företag att exportera till och etablera sig på den slovakiska marknaden. Slovakisk representation i Sverige Slovakien har sedan 1993 en ambassad i Stockholm. Nuvarande slovakisk ambassadör är Peter Kmec som tillträdde 2007. I september 2003 öppnades ett slovakiskt konsulat i Göteborg. 2006 öppnades ett konsulat i Malmö. Ekonomiska förbindelser Sveriges handel med Slovakien har utvecklats positivt sedan självständigheten. Exporten till Slovakien uppgick före den ekonomiska krisen till ca 3,5 miljarder SEK. Exporten till Slovakien utgjorde år 2010 0,2 procent av den totala svenska exporten. Siffror finns tillgängliga för de första tre kvartalen, exporten uppgick till ett värde av 1,675 miljarder kronor. De viktigaste exportprodukterna är verkstadsmaskiner, fordon, kemikalier och papper. Importen till Sverige uppgick före krisen till ca 7 miljarder SEK, vilket motsvarade ca 0,7 procent av den totala importen till Sverige. Ökning i importen till Sverige var kraftigare än den svenska exporten till Slovakien. Trenden för detta kvarstod även under den globala krisen även om siffrorna naturligtvis sjönk till följd av det ekonomiska läget. År 2010 stod slovakiska varor för 0,7 % av den totala svenska importen, vilket för de tre första kvartalen motsvarade ett värde på 5,7 miljarder kronor. De främsta importprodukterna är verkstadsprodukter, möbler och alkoholhaltiga drycker. I linje med Slovakiens övriga handel kan en viss försiktig återhämtning även ses i handelsförbindelserna med Sverige. Förutsättningarna för ett ökat svensk-slovakiskt ekonomiskt samarbete i takt med återhämtningen i ekonomin är goda. Det finns f.n. ca 55 svenska dotterbolag i Slovakien. IKEA har idag fyra fabriker i Slovakien och SCA en större fabrik i centrala Slovakien.