Tenta MIO040 150601
Uppgift 1 (25p) Du har blivit ombedd att göra en uppföljning av senaste räkenskapsårets resultat för ett mindre företag vilka producerar två produkter (A och B). Till din hjälp har du fått följande data plus en kontoplan där ingående och utgående balans är upptagna (alla belopp i tkr, tusen kronor, om inget annat anges): Budget Verklig Produkt A Produkt B Direkt lön 00 14 5 Direkt material 00 6 340 Materialomkostnader 150 Tillverkningsomkostnader Se nedan Affärsomkostnader Indirekta löner under perioden uppgick till 2180 varav 80 materialhantering, 00 tillverkningen samt 10 administration och försäljning. Man har köpt in material för 00. Kalkylmässiga avskrivningar och räntor uppgick till 5 knutet till MO, 125 till TO och 82 till AFFO. Företaget fördelar kostnader med hjälp av förkalkylerade pålägg och tillverkningskostnader. Tillverkningskostnaderna för A är 0kr/st och för B 1kr/st. Under perioden har 14 500 stycken A och 11 000 stycken B avlämnats till färdigvarulagret. Man har under perioden sålt 15000 A för 4 miljoner kr och 100 B för 1 miljon 650 tusen kronor. a) Bokför ovanstående på lösningsblad och avsluta kontona så långt det går. b) Vad kallas de differenser du fått fram i uppgift a) och hur skall dessa tolkas, d.v.s. hur har differenserna uppkommit och vilka kan orsakerna vara? c) Vilken produkt har varit mest lönsam under perioden? d) Vad är bolagets verkliga kalkylmässiga resultat och bruttoresultat under perioden? e) Föreslå förbättringar till det system företaget använder för internredovisning.
Uppgift 2 (p) Företaget Tegdub AB tillverkar 5 olika produkter och för 15 beräknas produktionen uppgå till totalt 15000 enheter. Tillverkningskostnaderna beräknas bli 5% högre 15 jämfört med 14. Främsta anledningen är löneökningar och ökade priser på insatsmaterial. Din uppgift är att hjälpa förtaget Tegdub AB i sitt budgetarbete genom att upprätta härledda budgetar för 15. Närmare bestämt så efterfrågas a) Bokföringsmässig Resultatbudget för helåret 15 b) Likviditetsbudget kvartalsvis för 15 c) Balansbudget per 15-12-31 För att genomföra uppdraget är följande information tillgänglig. Balansräkningen per 14-12-31 för Tegdub AB: Tillgångar (tkr) Anläggningstillgångar Eget Kapital & Skulder (tkr) Eget kapital Maskiner och Inventarier 20 Aktiekapital 00 Tomtmark 30 Reservfond 450 Balanserad vinst 1440 Omsättningstillgångar Årets vinst 660 Lager av färdiga produkter 1591 Kundfordringar 2800 Skulder Kassa Bank 3009 Banklån 5000 Leverantörsskulder 20 Summa Tillgångar (tkr) 12700 Skatteskuld (löner & sociala avgifter) 450 Skatteskuld bolagsskatt 330 Övriga kortfristiga skulder 270 Summa Eget Kapital & Skulder (tkr) 12700 För 15 budgeteras följande ekonomiska transaktioner och händelser (bortse från moms): 1) Försäljningsintäkter: 2700 tkr per månad under kvartal 1 och kvartal 2, samt 3000 tkr per månad under kvartal 3 och kvartal 4. Betalningsvillkor 60 dagar netto. 2) Utgående färdigvarulager per 15-12-31 beräknas till 700 tkr. All försäljning sker från lagret enligt en FIFO (First-In-First-Out) princip.
3) Inköp av insatsmaterial görs med tkr i månaden under kvartal 1 och kvartal 2, samt 1400 tkr i månaden under kvartal 3 och kvartal 4. Betalningsvillkor: 30 dagar netto. 4) De anställdas löner uppgår till 800 tkr/mån varav 30 % utgörs av skatt. Sociala avgifter motsvarande 35% av bruttolönesumman tillkommer och betalas av företaget till skattemyndigheten samtidigt som skatten för anställdas löner. 5) En marknadsföringskampanj under kvartal 3 och 4 beräknas kosta 300 tkr/kvartal. 6) Administrativa kostnader beräknas uppgå till 0 tkr i mån och betalas i slutet av varje månad. 7) En aviserad hyreshöjning med % träder i kraft den 1/2 15. Detta innebär att den nuvarande hyran på 50 tkr/mån ökar till 55 tkr/mån. Hyran betalas kvartalsvis i förskott första dagen i varje kvartal (alltså 1/1, 1/4, 1/7 och 1/). 8) En ny maskin köps in i januari. Priset är 00 tkr varav hälften betalas när maskinen levereras i januari, återstoden betalas i juli. Alla maskiner och inventarier (nya och gamla) skrivs av på 5 år (enligt kompletteringsregeln). De existerande inventarierna anskaffades för 2 år sedan. 9) Banklånet ökas med 00 tkr 1/1 15 och uppgår därefter till 6000 tkr. Lånet amorteras halvårsvis med 300 tkr (30/6 och 31/12). Räntan betalas i samband med amorteringarna och beräknas utifrån en räntesats om 2% per halvår. ) En nyemission på 500 tkr genomförs i januari 15. 11) I bokslutet planeras en avsättning till reservfond med 0 tkr, och en aktieutdelning på 360 tkr som utbetalas i juni 15. 12) Företaget betalar 30% skatt på eventuell vinst. Under 15 kommer företaget att betala 15 tkr per månad i preliminär bolagsskatt under februari t.o.m. december. 13) Övriga kortfristiga skulder betalas i april 15. Uppgift 3 (5p) Beskriv kort den övergripande processen för Aktivitetsbaserad Budgetering (ABB) som brukar delas in i 5 steg. Uppgift 4 (5p) Beskriv skillnaden mellan statisk kalkyl och dynamisk kalkyl vid investeringsbedömning. Ge exempel på en situation och typ av anpassningsinvestering där den dynamiska kalkylen ger en mer positiv bild (högre kapitalvärde) än den dynamiska kalkylen. Uppgift 5 (5p) Beskriv skillnaden mellan operationell och finansiell leasing och vad fördelen med dessa kan vara jämfört med att köpa utrustningen.
Uppgift 6 (p) Du har blivit satt att utreda de finansiella förutsättningarna för utveckling och lansering av en ny produkt. Det finns två alternativ (kodnamn Puma och Husky) vilka bygger på var sin konkurerande teknik men i övrigt är lika. Produktutvecklingsarbetet beräknas ta två år med en årlig kostnad på 8 Mkr. Därefter måste en investering på Mkr göras för att få igång produktionen. Framtida försäljningsintäkter beror på om industrin lyckas enas om en standard vilket man tror att man gör med 80% sannolikhet år 3. Vilken av de två tekniker som i så fall blir standard är osäkert och i dagslägget finns ingen favorit. Om ingen överenskommelse om en branschstandard kan nås förväntas försäljningsöverskottet bli Mkr/år i 7 år. Om en standard införs kommer överskottet av den vinnande tekniken öka med 1 Mkr per år och det motsatta gäller för den förlorande tekniken. Den reala kalkylräntan är 12%, inflationen är 2% och skattesatsen %. Belys de finansiella aspekterna av de två investeringsalternativen utförligt och ge en rekommendation till hur företaget bör agera.
Kostnadsslag Kostnadsställe Kostnadsbärare Lön MO Tillv/PIA A Tillv/PIA B IB 400 450 UB IB 60 1 UB Material TO FVL A FVL B IB 60 40 UB IB 8 7 UB IB 50 50 UB KKM avsk räntor AFFO SJK sålda varor A SJK sålda varor B
Lösningsöversikt
Uppgift 1 a) Förkalkylerade pålägg MO: 150/00 = 15% TO: /00 = 60% AFFO /(00+00+150+) 27.59% Kostnadsslag Kostnadsställe Kostnadsbärare Kostnadsbärare 19 Lön MO Tillv/PIA A Tillv/PIA B pg 40 14 DL A Lön 80 93 PIA A IB 400 2900 FVL IB 60 12 5 DL B KKM 5 51 PIA B dm 6 dm 340 80 MO MO 93 MO 51,00 00 TO 59 0 Påläggs Diff dl 14 dl 5 10 AFFO 144 144 TO 846 TO 306 40 40 450 UB 1 TO Kalkyl Diff 0 19 Kalkyl Diff 63 0 Material Lön 00 846 PIA A 3369 3369 1330 1330 IB 60 6 DM A KKM 125 306 PIA B inköp 00 340 DM B FVL A FVL B 40 UB Påläggs Di 27 0 IB 8 3000 SJK IB 50 12 Pris diff 0 60 1152 1152 PIA 2900 7 UB PIA 12 50 60 60 Diff 0 0 Diff 0 0 AFFO 37 37 1260 1260 KKM avsk räntor Lön 10 827,5862 SJK A Brutto res 212 5 MO KKM 82 333,7931 SJK B 125 TO SJK sålda varor SJK sålda varor 82 AFFO 0,669 Påläggs Diff FVL 3000 3827,586 KKM res FVL 12 1543,79 212 212 1182 1182 AFFO 827,5862 AFFO 333,7931 3827,586 3827,586 1543,793 1543,79 Diffar KKM Resultat verkligt KKM Resultat förkalkyl A KKM Resultat förkalkyl B Material 60 0 0 172,4138 Res A SJK 3827,586 4000 Försäljning SJK 1543,793 1650 MO 0 59 0 6,69 Res B TO 0 27 Diff 0 49,37931 Diff KKM vinst 172,4138 0 KKM vinst 6,69 0 AFFO,669 0 KKM vinst 328 0 4000 4000 1650 1650 PIA A 19 0 328 172,4138 PIA B 0 63 Res 49,37931 0 149 149
b) Differenser finns på Materialkontot: Prisdifferens och/eller inventeringsdifferens Material köpts in dyrare än tänkt och/eller material har försvunnit. Kostnadställekonton: Påläggsdifferenser MO och TO har blivit billigare än man räknat med och AFFO dyrare. Generella anledningar till differenser på kostnadställekonton är att kostnaden blivit högre/lägre än man räknat med eller att fördelningsbasen har blivit mindre/större än man räknat med. Båda anledningar skall nämnas och man skall specificeras vad som gäller här, t.ex. är dl lägre än budgeterat så TO-differensen borde ha blivit ogynnsam. Tillverkning: Kalkyldifferens och/eller inventeringsdifferens Produkt A har kostat att tillverka mer och B mindre än den förkalkylerade tillverkningskostnaden (givet inventeringsdiff=0). Anledning är att dl alternativt dm har blivit högre resp. lägre än man räknat med.. c) Produkt A uppvisar högst vinst dock ser bilden annorlunda ut om man tar hänsyn till kalkyldifferensen vilket måste diskuteras. d) Det verkliga kalkylmässiga resultatet var +328tkr och bruttoresultatet är 328+212 = 440. e) T.ex. inför ABC för att fördela indirekta kostnader,
Uppgift 2 Resultatbudget 15 Försäljningsintäkter (6x2700+6x3000) 340 Lagerförändring (700 1591) 891 Insatsmaterial (6x+6x1400) 15600 Löner (12x800x1.35) 12960 Marknadsföring (2x300) 600 Administration (12x0) Hyra (50+11*55) 655 Avskrivningar (20/3+00/5) 900 Rörelseresultat före finansiella poster 1394 Räntekostnader (6000*0.02+5700*0.02) 234 Resultat för skatt 1160 Skatt 348 Årets vinst efter skatt 812 Likviditetsbudget 15 Kvartal 1 Kvartal 2 Kvartal 3 Kvartal 4 Utg balans Ingående saldo 3009 19 719 569 Inbetalningar Försäljning kunder 2700 80 8400 9000 Kundfordringar 2800 6000 Ökning av banklån 00 Nyemmission 500 Tillgängliga medel 009 9119 9119 9569 Utbetalningar Varuinköp 2400 3600 4000 40 Leverantörsskuld 20 1400 Anställdas löner 1680 1680 1680 1680 Källskatt och soc avg 40 1560 1560 1560 Skuld Källskatt & soc. avg 450 5 Marknadsföring 300 300 Administration 300 300 300 300 Hyra 160 165 165 165 Inköp ny maskin 500 500 Amortering 300 300 Räntor 1 114 Aktieutdelning 360 Preliminär bolagsskatt 30 45 45 45 Skatteskuld bolagsskatt 330 Övriga kortfristiga skulder 270 Utbetalningar 8990 8400 8550 8664 Utgående saldo Kassa Bank 19 719 569 905
Balansbudget per 15 13 31 Tillgångar Eget Kapital och Skulder Anläggningstillgångar Eget Kapital Maskiner och inventarier 20 Aktiekapital 2500 Tomtmark 30 Reservfond 650 Balanserad vinst 1540 Omsättningstillgångar Årets vinst 812 Färdigvarulager 700 Kundfordringar 6000 Skulder Kassa bank 905 Banklån 5400 Leverantörsskulder 1400 Summa Tillgångar 13005 Personalens källskatt & soc avg 5 Bolagsskatt 183 Summa Skulder & Eget kapital 13005 Uppgift 3 ABB processen kan delas in i följande 5 steg 1. Uppskatta förväntade försäljnings- och tillverkningsvolymer per produkt och kund 2. Beräkna behovet av olika aktiviteter från 1. ovan via kostnadsdrivare 3. Beräkna resursbehovet för att utföra aktiviteterna (via resursdrivare) 4. Bestäm den totala resurstillgången för att möta efterfrågan 5. Bestäm aktivitetskapaciteten Begränsas av de tillgängliga resusrerna flaskhalsen (den resurs som begränsar först) styr Uppgift 4 Se Persson/Nilsson kapitel 12. Ex på investering som är mer lönsam med en dynamisk kalkyl är en kostnadsbesparande investering när kostnaderna ökar för vart år. Uppgift 5 Se Persson/Nilsson kapitel sida 139-140.
Uppgift 6 De två investeringsalternativen är likvärdiga frågan är om man skall investera nu eller vänta 3 år för att se vilken teknik blir standard (om någon). Om vi först gör en bedömning utan hänsyn till skatt. Om man investerar nu så är det - % sannolikhet att det inte blir någon standard och då blir in/utbetalningarna följande 15 5 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 5 15 25 8 8 1.12 1.12 1.12 5.30-40% sannolikhet att den teknik man utvecklat blir standard och då blir in/utbetalningarna följande 15 5 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 5 8 8 1.12 14.58 1.12 3 1.12 15 25-40% sannolikhet att den teknik man utvecklat inte blir standard och då blir in/utbetalningarna följande 15 5 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 5 8 8 1.12 1.12 3.99 3 1.12 15 25 - Förväntat kapitalvärde för de första 9 åren blir då 0.2 5.30 0.4 14.58 0.4 3.99. Om man väntar att investerar så kommer man senare ut på marknaden vilket kan påverka framtida överskott. Om vi antar att det inte gör detta så blir inbetalningsflödena följande Standard införs ej (%) Standard införs (80%) 15 5 0 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 5 15 25 15 5 0 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 5 15 25
Det skall noteras att dessa betalningsflöden löper över tidpunkt 3 till 12 och ej 0 till 9 och frågan är vad som händer vid tidpunkt om man investerar direkt (och tidpunkt 12 om man väntar). Om vi antar att man gör en ny produktutveckling för att ersätta befintlig produkt och man då väljer den teknik som är standard (om en sådan finns) så kommer försäljningsöverskottet vara det samma från tidpunkt. Då livslängden är olika för de två investeringsalternativen är en bedömning som bygger på annuitetsmetoden lämplig. Annuiteten för Grundinvesteringen om den sprids ut över de år där man har ett försäljningsöverskott blir 8 8 1.12 0.12 1.12 1.12 1.12 1 1.12 8.55 Och följande betalningsströmmar är därmed likvärdigt till de ovan Standard införs ej (%) Standard införs (80%) 15 5 0 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 5 15 25 15 5 0 3 4 5 6 7 8 9 11 12 13 5 15 25 Kapitalvärdet tidpunkt 0 till 9 blir då - Standard införs (%) 8.55 1.12 2.51 - Standard införs ej (80%) 3 8.55 1.12.02 - Förväntat nuvärde 0.2 2.51 0.8.02 8.51 Under antagandena ovan är de därför bättre att vänta dels för förväntat nuvärde är högre och att osäkerheten är lägre. Antagandet om att en fördröjning inte påverkar framtid försäljningsöverskott kan dock ifrågasättas. Vid motsvarande bedömning med skatt används lämpligen följande räntor, 12%, 1,12 1,02 1 14.24% 14%, 14.24% 1 0.2 11.39%, 1.1139/1.02 1 9.21% Forskning är direkt avdragsgill medans investeringen skrivs av över 5 år.
Detta ger följande KV i de olika scenariorna om man investerar direkt 8 0.8.. 8 0.8.. 8 0.8.. med ett väntevärde...... /.. /.. /.. 6.95 0.2 15.84 0.4 1.933 0.4... Om man väntar att investera blir den reala annuiteten efter skatt 6.95.... 15.84-1.933 8 0.8.... /..... 1.0921 6.34 och KV i de olika scenariorna 0.8 6.34 1.0921 3.44 3 0.8 6.34 1.0921.73 med ett väntevärde 3.44 0.2.73 0.8. Under antagandena ovan är de därför bättre att vänta även med hänsyn till skatt (vilket är väntat då skatteeffekten är den samma) dels för förväntat nuvärde är högre och att osäkerheten är lägre.