Lönsamhet på spannmålsgårdar i Mälardalen, vad är viktiga åtgärder Anders Krafft Lantmännen Anders Krafft 2004-2014 Rådgivare på VäxtRåd 2014- Regionchef Lantmännen Lantbruk Östergötland, Sörmland och Gotland 1
VäxtRåd Tillhör Lantmännen Lantbruk Bedriver oberoende rådgivning i östra Mellansverige sedan början av 80-talet Idag 6 rådgivare med kontor i Uppsala och Norrköping 700 lantbrukskunder med ca 130 000 ha Agribenchmark Cash Crop www.agribenchmark.org 2
3
Lönsamhetsbarometern 4
Slutsatser kring lönsamhet Sverige är konkurrenskraftigt Lönsamheten varierar väldigt mycket för en skörd Som företagare måste man bli ännu bättre att hantera denna variation En av de största utmaningarna i Mellansverige är variationen i skörd mellan åren Viktiga utmaningar i företagandet Stor odlad areal inte en säker väg till hög lönsamhet Måste bli bättre på att bestämma vad är mina möjligheter och begränsningar tex Mellansverige har större skördevariation än tex Skåne 5
Höstvete mot nya höjder 32 st kvalitativa intervjuer Öster-, Västergötland, Mälardalen och Skåne. Par-studier, 4 par i varje region, en normalavkastande och en med hög skörd Urvalskriterier: ca 1000 kg i skördeskillnad, samma väder och jordartförutsättningar, 5 års skördestatistik Sammanfattning Bra markfaktorer en hygien-fråga för att ta hög skörd Såtidpunkten väldigt viktig för skörden 6
Såtidpunktens inverkan på skörden 9000 8000 7000 6000 skörd kg/ha 5000 4000 3000 2000 1000 0-5,00 0,00 5,00 10,00 15,00 20,00 Antal dagar mellan optimalt sådatum och halvsådd Västergötland Mälardalen och Östergötland Sammanfattning Bra markfaktorer en hygien-fråga för att ta hög skörd Såtidpunkten väldigt viktig för skörden Inte alltid samma frågor som påverkar skörden i alla regioner Brukarna uppskattar att man kan höja skörden 10-20 % Normalgårdarna anger att markpackning, dränering och dikning är viktigast Plusgårdarna anger att management, timing personal är viktigast för att höja skörden 7
Sammanfattning Management Plusgårdarna utför de flesta insatser bättre än normalgårdarna Plusgårdarna har lättare att hitta kapacitet att leja in Plusgårdarna anser sig ha bättre maskinkapacitet Plusgårdarna har bättre förmåga att båda så och skörda samtidigt Plusgårdarna är mer benägna att leja in körslor 25 % av normalgårdarna tycker låga kostnader är viktigast Produktionsval Maskiner, tekn.utr. Personal Odlingsresursen mark Andra verksamheter 8
Management slutsatser Små skördeskillnader pga odlingsval eller maskinkapacitet mellan plus och normalskörd Plusgårdarna utför de flesta insatser bättre än normalgårdarna Skillnaderna mellan normal och plusgårdar ligger snarare i deras sätt att hantera det övergripande management mellan pelarna Dåligt management i denna undersökning kostar ca 1500 kr/ha eller 550 000 kr för vår snittgård Bra management är avgörande för att ta en hög skörd och god lönsamhet Nästa steg... Värdesflödeskedjan av höstveteproduktionen, identifera viktiga beslut, management (VäxtRåd, HS, OiB) Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete" Jannie Hagman, Fältförsök och studier på gårdar, med olika sådjup Gröninnovation, Vinnova projekt en del som handlar om innovationer och lyckad höstveteodling (VäxtRåd medverkar) Vetegapet. Stort forskningsprogram, (Stenberg mfl.) Utnyttjande av skördegapet för uthållig intensifiering av höstveteproduktionen. Kväve, PKS+mikro, bekämpning och vatten, samt modellering 9
Checklista för optimal höstveteskörd Allmänt om projektet (Helena Elmquist) Jordbearbetning och etablering (Johan Arvidsson) Läglighetsberäkningarna (Niclas Sjöholm) Gödslingsoptimering (Camilla Persson) Slutord Läglighetseffekter Andersson, 1983 10
Niclas Sjöholm Läglighetskostnader, 250 ha höstvete 250 ha, såmaskin 4 m (2,6 ha/h) Slutsatser Läglighet Niclas Sjöholm Läglighetseffekter går att jobba eller köpa (öka kapcaitet, leja in) bort till viss del Läglighetseffekter större i mellersta Sverige Nya utsädesmängds- samt såtidpunktförsök krävs snarast Rekommendationerna i Södra respektive mellersta Sverige skiljer sig kraftigt 11
Varför har gårdsstorleken/ management betydelse för skörden? Effekt av större areal? År 9000 Medelskörd VäxtRåd höstveteskörd Gård X 8000 7000 6000 kg/ha 5000 4000 3000 2000 1000 0 År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Odlad areal ha 315 279 279 288 343 370 563 657 657 12
Utmaningar framåt för hög lönsamhet Mer fokus på lokala förutsättningar Det går inte att ha samma strategier i hela landet. Att öka sin areal inte alltid en väg till bättre lönsamhet Bli duktigare på att analysera det enskilda företagets utmaningar Bättre på att hantera en volatil marknad 13
Att fundera på Vad är tidig och sen sådd? Sent i almenackan=automatisk sen sådd? Skördar sorterat på gårdsstorlek 03 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112131415161718192021222324252627282930313233343536373839404142434445464748 14
Skördar sorterat på gårdsstorlek 06 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 15