SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN FJÄLLBACKA OCH KÄMPERSVIK mm

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING SJÖFÖRLAGDA VA-LEDNINGAR MELLAN FJÄLLBACKA OCH KÄMPERSVIK mm 2016-09-30 RAPPORT 820

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Saken: Ansökan om vattenverksamhet enligt miljöbalkens kap 11 angående sjöförläggning av vatten- och avloppsledningar från Fjällbacka till Kämpersvik mm. Tjänsteman: Thomas Carlsson Tanums kommun 457 81 TANUMSHEDE Tfn: 0525-18 436. VA-konsulter: Ulf Mühlenbock Aqua Canale AB Göteborgsvägen 84 433 63 SÄVEDALEN. MKB sammanställning: Lars-Harry Jenneborg HydroGIS AB 444 95 ÖDSMÅL. Kvalitetsgranskning MKB: Mery-Lorna Jenneborg HydroGIS AB 444 95 ÖDSMÅL. Omslagsbild: Fjällbacka hamn med markering av befintligt avloppsreningsverk, som skall byggas om till pumpstation. Originaldokument: MKB 820 Sjöledningar Kämpersvik Fjällb 2016.indd/pdf

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING 4 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING AV MKB:n 4 1.2 METODER 5 2 OMRÅDESBESKRIVNING 6 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 7 3.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER 7 3.1.1 MILJÖBALKENS 2 KAP 7 3.2 BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER 8 3.2.1 RIKSINTRESSEN 8 3.2.2 SKYDD AV OMRÅDEN 12 3.3 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL 13 3.4 MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) 15 3.4.1 MILJÖKVALITETSNORMER - LUFT 15 3.4.2 MILJÖKVALITETSNORMER - BULLER 15 3.4.3 MILJÖKVALITETSNORMER - VATTEN 15 3.5 GÄLLANDE PLANER 16 4 PROJEKTBESKRIVNING 17 4.1 ALTERNATIV A - HUVUDALTERNATIVET 17 4.2 ALTERNATIV B 17 4.3 ALTERNATIV C 22 4.4 ALTERNATIV D 22 4.5 NOLLALTERNATIVET 26 5 MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER 27 5.1 MARIN MILJÖ - NULÄGESBESKRIVNING 27 5.1.1 KONSEKVENSER - MARIN MILJÖ 40 5.2 KULTURMILJÖ 41 5.3 LANDSKAPSBILD 43 5.4 FRILUFTSLIV 44 5.5 NATURRESURSER 44 5.6 BOENDEMILJÖ 44 5.7 HÄLSA OCH SÄKERHET 44 5.8 KOMMUNIKATIONER 45 5.9 MÖJLIGA ÅTGÄRDER 45 6 BYGGTID 46 7 KONTROLL 46 8 AVVECKLING 46 9 SAMRÅD 47 10 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 48 11 KÄLLOR 49 BILAGA 1 Karta över sonar-spår samt lägen för ROV-inspektioner 50 BILAGA 2 Översiktlig teknisk ritning i plan 51 BILAGA 3 Miljökvalitetsnormer - Fjällbacka inre kustvatten 52 3

INLEDNING 1 INLEDNING Föreliggande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) i samrådsupplaga är upprättad som underlag till ansökan om vattenverksamhet enligt miljöbalkens kap 11 inför planerad anläggning av nya överföringsledningar från Fjällbacka mm till det nya Bodalsverket i Tanums kommun. Dessutom planeras nya vattenledningar utmed hela sträckan från Kämpersvik till Mörhult, för att förstärka vattentillförseln i södra delen av kommunen - från Fjällbacka och söderut. 1.1 SYFTE OCH AVGRÄNSNING AV MKB:n Syftet med projektet är att ansluta Fjällbacka och Grebbestads samhällen och skärgårdsbebyggelser till det nya avloppsreningsverket vid Bodalen, samt förse dessa med kommunalt dricksvatten och rör för fiberkabel. Miljökonsekvensbeskrivningens syfte är en prövning av projektets vattenverksamhet enligt miljöbalkens kap 11. Miljökonsekvensbeskrivningen skall belysa de direkta och indirekta effekter som projektet kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. Miljökonsekvensbeskrivningen har avgränsats till att omfatta de frågor som bedömts som mest väsentliga vid prövning av här aktuell vattenverksamhet. Geografiskt har studien begränsats till strand- och vattenområdet kring planerade sjöledningar (se fig 3). För att möjliggöra en bedömning av konsekvenserna för det fall om projektet inte genomförs beskrivs även effekterna av ett nollalternativ, dvs om ingen sjöledning anläggs. 4

INLEDNING 1.2 METODER Bottentopografin i området kartlades med 200 khz ekolodsplotter samt 450 khz och 1000 khz chirpade sidescan sonarer. De senare användes för att kartlägga förekomst och fördelning av bottensubstrat med berg, sten och sediment, samt för att finna eventuella föremål av som kan vara av särskilt intresse. Bottnens flora, fauna och substrat har inspekterats med en ROV-farkost (Remotely Operated Vehicle), dvs en fjärrstyrd undervattensfarkost med inbyggd videokamera (fig 2). Från video har representativa stillbilder tagits ut för redovisning i denna MKB. Fältarbetet med ekolodningar, sidescan sonar samt botteninspektioner med ROV-farkost utfördes vid flera tillfällen: 2012-03-22, 2014-09-12--13. Även flygbilder tagna med polarisationsfilter har använts för att åskådliggöra grundområdenas vegetationssamhällen med tyngdpunkt på utberedning av ålgräs Zostera marina (referenser 12-23). Fig 1. HydroGIS ABs trailertransporterade undersökningsfartyg, vilket innebär att ingen bottenfärg behövs eller används. Fig 2. MiniROV-farkosten som använts vid bottenundersökningen. 5

OMRÅDESBESKRIVNING 2 OMRÅDESBESKRIVNING Fig 3. Översiktskarta med markering av föreslagna ledningssträckor. Planerade sjöledningar mellan Fjällbacka och Kämpersvik berör skärgården norr om Fjällbacka med vattenområdena Musöfjorden och Fjällbackafjorden. I väster begränsas dessa av Valön utanför Fjällbacka och Musön utanför Kämpersvik. Norr om Fjällbacka mynnar Anråseån som sprider utsötat och ofta grumligt vatten in över Rödhammarsfjorden med dess utbredda och värdefulla ålgräsängar. I den närmast lagunlika Veddökilen finns större brygganläggningar och en camping med pågående detaljplanering. Långesjöområdet är ett exempel på bostadsbebyggelse som har egna mer eller mindre dåligt fungerande avloppslösningar, vilket påverkar Lerekilen med övergödande ämnen. Kämpersvik är ett attraktivt skärgårdssamhälle under expansion med ny bostadsbebyggelse. Utmed hela landområdet kring Fjällbacka och Kämpersvik föreligger ett stort behov av kommunalt vatten och avlopp. Stora delar av området omfattas av Naturreservat och Natura 2000 bestämmelser. 6

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER 3.1.1 MILJÖBALKENS 2 KAP Försiktighetsmått: Alla som planerar vidta en åtgärd skall också utföra de skyddsåtgärder, iaktta de begränsningar och vidta de försiktighetsmått i övrigt som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att åtgärden medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Kommentar: Sjöledningarna bedöms ej orsaka skada eller olägenhet för vare sig människors hälsa eller miljön. Bästa möjliga teknik och kunskap: Vid yrkesmässig verksamhet skall bästa möjliga teknik användas för att undvika skador. Alla som bedriver eller avser att bedriva en verksamhet eller vidta en åtgärd skall skaffa sig den kunskap som behövs med hänsyn till verksamheten eller åtgärdens art och omfattning för att skydda människors hälsa och miljön mot skada eller olägenhet. Kommentar: Vid utläggning av ledningen skall entreprenör anlitas med mångårig erfarenhet av liknade projekt och som tillämpar bästa möjliga teknik. Val av plats: Platsvalet har stor betydelse för vilka miljöeffekter en åtgärd får. Enligt 2 kap 6 miljöbalken skall för alla åtgärder en sådan plats väljas att ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för människors hälsa och miljön. Kommentar: Platsen har valts med utgångspunkt från lämpligaste anslutningspunkter på land och för att få minsta möjliga schaktningar/sprängningar i känslig landmiljö. Därtill har ledningssträckningen i havet noggrant framtagits för att erhålla den bästa profilen och kortaste sträckningen, samt att undvika känsliga marina miljöer både vad avser kultur och biotoper. Hushållnings- och kretsloppsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning. Kommentar: Både ledningar av polyeten och vikter av betong har lång livslängd och materialen är återvinningsbara. Produktval eller substitutionsprincipen: Alla som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd skall ersätta materiel eller produkter, som kan antas medföra risker för människors hälsa eller miljön, med likvärdig materiel eller produkter, som kan antas medföra mindre sådana risker. 7

RIKSINTRESSEN Kommentar: För ledningar används numera polyeten, som ger koldioxid och vatten vid förbränning, istället för den mindre miljövänliga PVC:n, som ger saltsyra och klorerade kolväten vid förbränning. I övrigt se föregående punkt. Rimlighetsavvägning: Kraven på de allmänna hänsynskraven gäller i den utsträckning det inte kan anses orimligt att uppfylla dem. Vid denna bedömning skall särskilt beaktas nyttan av skyddsåtgärder och andra försiktighetsmått jämfört med kostnaderna för sådana åtgärder. Kommentar: Kostnaden för att anlägga ledningarna bedöms vara rimlig i proportion till, dels nyttan med tillgång till kommunalt VA, dels effekten av minskade utsläppen av gödande ämnen till havet Ansvar för skadad miljö: Enligt 8 skall alla, som bedriver eller har bedrivit eller vidtagit en åtgärd som medför skada eller olägenhet för miljön, ansvara till dess skadan eller olägenheten har upphört. Kommentar: Uppkommer oförutsedd skada på miljön kommer detta att behandlas enligt reglerna för oförutsedd skada. Slutavvägning: En verksamhet eller åtgärd får inte bedrivas eller vidtas om den medför risk för att ett stort antal människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. Kommentar: Ledningens föreslagna sträckningar bedöms ej innebära risk att människor får sina levnadsförhållanden väsentligt försämrade eller att miljön försämras avsevärt. Snarare fyller tillgången till kommunalt VA en viktig funktion för de boende mellan Kämpersvik och Fjällbacka. 3.2 BESTÄMMELSER OCH RESTRIKTIONER 3.2.1 RIKSINTRESSEN Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden Mark- och vattenområden ska enligt 3 kap 1 i miljöbalken användas för det eller de ändamål områdena är mest lämpade för med hänsyn till deras beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Företräde skall ges den användning som medför en från allmän synpunkt god hushållning. Kommentar: Vattenområdet ingår i område av riksintresse för naturvård och friluftsliv (se fig 4-5) dessutom i ett större område, Norra Bohusläns kust, som i sin helhet är av riksintresse för det rörliga friluftslivet. Enligt 3 kap 6 MB får det inom sådant område ej vidtagas åtgärder som påtagligt kan skada riksintresset. 8

RIKSINTRESSEN Mark- och vattenområden som har betydelse för yrkesfisket eller för vattenbruk ska enligt 3 kap 5 i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringarnas bedrivande. Kommentar: Skyddsvärda uppväxt- och rekryteringsområden för kommersiellt viktiga arter finns i hela kustområdet, men det saknas underlag för att avgränsa de viktigaste av dessa som riksintresse (citat ur Fiskeriverkets utredning referens 5). I länsstyrelsens Gis-databas anges stora delar av Musöfjorden som riksintresse för yrkesfisket (se fig 4). Sjöledningarna bedöms inte få någon negativ betydelse i sammanhanget. Mark- och vattenområden som har betydelse från allmän synpunkt pga områdenas natur- eller kulturvärde eller med hänsyn till friluftslivet ska enligt 3 kap 6 i miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmiljön. Kommentar: Området ligger inom ett större område NO 5 Fjällbacka och Grebbestads kust och skärgård, som innefattar stora delar av kommunens kustzon och de naturtyper som finns representerade där. Det inrymmer skiftande och för skärgården betydelsefulla naturvärden, däribland en värdefull marin miljö. Åtgärder som kan medföra påtaglig skada på riksintresset får ej utföras. De naturvärden i marin miljö, som särskilt motiverar områdets status som riksintresse, är sammanfattningsvis: Geologi. Granitkustens landskaps- och terrängformer är specifika och belyser väl landskapets utveckling under skilda geologiska perioder. Marin fågelfauna. Havsstränder är värdefulla rast-, häcknings-, och vinterlokaler för vadare och sjöfågel. Längs Tanumskusten finns dessutom för fågel en mängd attraktiva små holmar och skär. Marin miljö. Området är ett skärgårdsområde, som är art- och individrikt pga relativt hög salthalt. Här finns bl a rika skaldjurspopulationer, som bildar basen för ett viktigt fiske av t ex ostron och hummer. Grunda leror med nating och ålgräsängar utgör födo-, lek- och uppväxtplatser för några fiskarter och andra marina djur. Projektet berör dessa specifikt utpekade naturvärden främst vad gäller marin fågelfauna och marin miljö, men dock utan någon negativ påverkan i driftsskedet. I anläggningsskedet kan viss störning på fågellivet uppkomma beroende på val av anläggningstid. Sammanfattningsvis bedöms dock inte anläggningarna med sjöledningar medföra någon sådan påtaglig skada på riksintresset för naturvård att den kan antas strida mot bestämmelserna i 3 kap 6 MB. 9

RIKSINTRESSEN Fig 4. Riksintressen för yrkesfiske, naturvård och friluftsliv MB 3:6. 10

RIKSINTRESSEN Mark- och vattenområde som är särskilt lämpliga för bland annat kommunikationer skall enligt 3 kap 8 miljöbalken så långt möjligt skyddas mot åtgärder, vilka påtagligt kan försvåra utnyttjandet av dessa. Kommentar: Stora delar av ledningssträckan går utmed inomskärsleden från norr (Grebbestad) och in mot Fjällbacka. Ledningarna följer dock korridoren till ledningsrätten för befintlig överföringsledning till Fjällbacka ARV. Man kan därför inte helt utesluta att nödankringar kan komma att orsaka skador på planerade ledningar. Hittills har dock inga skador på den sedan länge befintliga ledningen inträffat, vilket till viss del kunde konstateras vid avsökning med sidescan sonar, dvs ledningen har ej flyttats genom ankring. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden Stora delar av kustområdena i Tanums kommun är av riksintresse enligt 4 kap 1 miljöbalken, med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdets natur- och kulturvärden, samt inte är ett hinder för turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen. Fritidsbebyggelse får endast komma till stånd i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Bestämmelserna är inte tänkta att utgöra hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Kommentar: Området med sjöledningarna ingår i sin helhet i kustområde som omfattas av bestämmelserna i 4 kap 1 MB. Enligt 4 kap 2 MB skall inom denna kuststräcka turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen, särskilt beaktas vid bedömning av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Reglerna i MB 4 kap 1 och 2 är allmänt hållna och behöver konkretiseras för att kunna tillämpas i kommunernas fysiska planering på ett sådant sätt att en rimlig avvägning kan göras mellan de övergripande bevarandeintressena och de lokala behoven av att kunna utveckla samhällen och näringsliv. Delar av kustområdet har skydd genom annan lagstiftning t ex strandskydd eller kulturminneslagen (KML). Stora områden kan också vara av riksintresse enligt 3 kap MB. Dessa regler enligt MB 7 kap, KML och 3 kap MB syftar till hushållning och aktsamhet med speciella objekt inom kustområdet i motsats till 4 kap MB som fokuserar på helheten. Reglerna i 4 kap MB gör det möjligt att utveckla kusten i Bohuslän för framtiden både med hänsyn till speciella objekt och till de större karaktärsdragen i natur- och kulturlandskapet. Anläggande av nya sjöledningar sker inom områden där det redan är påverkat av befintliga äldre sjöledningar. Sammanfattningsvis bedöms projektet inte medföra någon påtaglig skada på riksintresset enligt 4 kap 1 MB. 11

RIKSINTRESSEN 3.2.2 SKYDD AV OMRÅDEN Strandskydd: enligt 7 kap 13-18 miljöbalken. Länsstyrelsen har genom beslut utökat strandskyddet för vissa områden vid havet, insjöar och vattendrag upp till 300 meter. Kommentar: Anläggningsområdena omfattas av både strandskyddsbestämmelser (fig 5) och förordnande som naturvårdsområde. Naturvårdsområden fick i samband med att miljöbalken trädde i kraft status som naturreservat. Strandskyddet syftar till att säkerställa allmänhetens möjligheter att fritt röra sig inom strandområdet och till att skydda strandnära områden från åtgärder, som väsentligen förändrar livsvillkoren för djur- eller växtarter. Dispens från reservatsbestämmelserna och strandskyddet lämnas av länsstyrelsen. Dispens från strandskyddsbestämmelserna får lämnas endast om särskilda skäl föreligger. I 7 kap 18 c MB anges vad som särskilt skall beaktas vid prövningen om särskilda skäl för dispens föreligger. Sådana särskilda skäl är exempelvis: Att området redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syfte. Stora delar av området är redan exploaterat i samband med de befintliga äldre sjöledningarna. En anläggning, som för sin funktion måste ligga vid vattnet. Naturreservat: Länsstyrelsen eller kommunen får enligt 7 kap 4 miljöbalken förklara ett mark- eller vattenområde som naturreservat, i syfte att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla miljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. Även områden för att skydda, återställa eller nyskapa värdefulla naturmiljöer får förklaras som naturreservat. Kommentar: Sjöledningarna ligger till större delen inom Tanumkustens naturreservat, som dock inte påverkas på något betydande negativt sätt. Natura 2000: Regeringen får enligt 7 kap 27-29b miljöbalken förklara ett naturområde som särskilt skyddsvärt enligt EU:s fågeldirektiv respektive art och habitatsdirektiv, även kallat Natura 2000. Natura 2000-områden är lagskyddade genom bestämmelser i 4 kap 1 och 8 MB. Inom områden som omfattas av Natura 2000-förordnandet krävs enligt 7 kap 28 a MB tillstånd att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kan på ett betydande sätt påverka miljön inom området - direkt eller indirekt. Kommentar: Det krävs tillstånd för verksamheter eller åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område. Detta gäller även åtgärder utanför Natura 2000-området. Varje Natura 2000-område innehåller bestämmelser om skydd av ett antal naturtyper och/eller arter som bedömts särskilt angelägna att bevara. 12

RIKSINTRESSEN Inom Natura 2000-området är det bland annat följande naturtyper som särskilt skall beaktas och som måste bevaras: Ler- och sandbottnar som blottas vid lågvatten Rev Annuell vegetation på driftvallar Perenn vegetation på steniga stränder Vegetationsklädda havsklippor Ler- och sandsediment med glasört och andra annueller Salta strandängar. Effekterna av de åtgärder som planeras inom vattenområdet beskrivs närmare i avsnitt 5.1. Åtgärderna bedöms inte medföra någon betydande skada på den marina miljön. Anslutning av fler fastigheter till kommunens avlopp via sjöledningar till Bodalsverket, kommer på sikt att leda till mindre avloppsutsläpp i havet, dvs en positiv effekt på miljön, vilket i hög grad kommer att stödja de mål som ligger till grund för Natura 2000-förordnandet. Sammanfattningsvis bedöms sjöledningarna inte medföra någon betydande påverkan på de naturtyper som skall skyddas enligt beslutet om Natura 2000. Naturvårdsområde: Under vår, sensommar och höst utgör grunda vattenområden viktiga miljöer för stora skaror av rastande vadar- och sjöfåglar. Kommentarer: Naturvårdsområdet fick i samband med att miljöbalken trädde i kraft status som naturreservat, dvs skall betraktas som naturreservat. Någon formell prövning för bildande av reservat har däremot inte skett. Vattenverksamhet: Uppförande, ändring mm av anläggningar i vattenområden omfattas av lagen om vattenverksamhet enligt 11 kap 2 och 9 miljöbalken. Kommentar: Vattenverksamhet prövas i regel av Mark- och miljödomstolen enligt 11 kap 9 miljöbalken. En ansökan om vattenverksamheten sjöledningarna skall upprättas. 3.3 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL Projektet bedöms beröra följande miljömål. Hav i balans samt levande kust och skärgård: Västerhavet ska ha en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden ska bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård bedrivs så att en håll- 13

MILJÖMÅLEN bar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Kommentar: Sjöledningarna med vikter tar endast mindre bottenytor i anspråk med biogent sediment. Ledningar och vikter kommer att bilda hårdbotten som attraherar fler marina djur (och fisk) än vad nollalternativet förmår. Mångfalden kommer att öka betydligt. Ingen övergödning: Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Kommentar: Någon övergödningseffekt bedöms ej uppkomma på den marina miljön utav en sjöförlagd vattenledning. Där och när omgrävning av sediment i grundområdena sker, dvs vid landanslutningarna kan en mindre ökning av närsalthalten ske. Denna bedöms bli så liten att ingen märkbar påverkan på befintliga bottensamhällen uppkommer. Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Kommentar: Sjöledningarna påverkar ej miljömålet negativt. Ett rikt växt- och djurliv: Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystem samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Kommentar: Där sjöledningarna med vikter kommer att ligga fritt ovanpå sedimentet sker en nykolonisation av fastsittande växter och djur på dessa delar. Ett rikare växt- och djurliv gynnas. God bebyggd miljö: Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en lokalt och globalt god miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Kommentar: Genom nya sjöledningar till Bodalsverket ökas säkerheten och kapaciteten i kommunens va-nät. 14

MILJÖKVALITETSNORMER 3.4 MILJÖKVALITETSNORMER (MKN) Myndigheter och kommuner skall vid planering och planläggning iaktta miljökvalitetsnormer (MKN) enligt 5 kap miljöbalken. Miljökvalitetsnormerna anger de förorenings- eller störningsnivåer som människor eller naturen kan utsättas för utan olägenheter av betydelse, och som inte får överskridas eller underskridas efter en viss angiven tidpunkt. Kommentar: Anläggande och drift av sjöledningarna bedöms inte medföra att gällande miljökvalitetsnormer kommer att överskridas. 3.4.1 MILJÖKVALITETSNORMER - LUFT Enligt miljöbalkens 5 kap 3 skall miljökvalitetsnormer beaktas vid planering och planläggning. Det ska säkerställas att föreslagna åtgärder inte medför att reglerna i förordningen om miljökvalitetsnormer i utomhusluft överskrides. Miljökvalitetsnormer finns för halter av kväveoxid, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, partiklar (PM 10, kvävedioxid, bensen och ozon). Halterna av kvävedioxid, bly, kolmonoxid och partiklar härrör från motorer. Kommentar: Anläggandet av sjöförlagda ledningar kräver insats av transportfordon, fartyg, småbåtar och verktygsmaskiner (kranar och svets för rörskarvar mm). Driften av dessa orsakar utsläpp, men bedöms inte medföra att miljökvalitetsnormerna för luft överskrids. 3.4.2 MILJÖKVALITETSNORMER - BULLER Normen avser att skydda från skadliga effekter på människors hälsa från störande omgivningsbuller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Buller kan orsaka sömnstörningar, irritation, stress, huvudvärk, sämre inlärningsförmåga, högt blodtryck och en ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar. Kommentar: Anläggandet av sjöförlagda ledningar kräver insats av transportfordon, fartyg, småbåtar och verktygsmaskiner. Driften av dessa orsakar buller men bullerstörningarna för omgivningarna på land bedöms som ringa och tillfälliga varför normerna inte bedöms överskridas. 3.4.3 MILJÖKVALITETSNORMER - VATTEN Vattenmyndigheten kartlägger och beskriver tillståndet för alla vattenförekomster i Sverige. För ytvatten anges dels ekologisk status, dels kemisk status. Detta arbete ligger sedan till grund för beslut om vilka miljökvalitetsnormer som skall fastställas för respektive område och vid vilken tidpunkt de senast skall var uppfyllda. Miljökvalitetsnormerna anger de 15

GÄLLANDE PLANER kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst. I Bilaga 3 citeras och behandlas relevanta parametrar från databasen VISS angående Fjällbacka inre skärgård. VATTENFÖREKOMST: EU_CD SESE583710-111535 Normerna för vattenresurser är av målkaraktär och syftar till att en viss vattenkvalitet skall uppnås vid en viss angiven tidpunkt i framtiden. Fjällbacka inre skärgård omfattas av en sådan miljökvalitetsnorm. Analyser av området visar på betydande eutrofieringsproblem. Enligt normen skall god ekologisk status uppnås 2021 och god kemisk status 2015. Detaljplanen bedöms inte motverka de miljökrav som anges i miljökvalitetsnormen. Påverkan från dagvattenutsläpp via bäcken bedöms bli avsevärt bättre än i nuläget. Sjöledningarna med tillhörande VA-sanering skapar förutsättningar för anslutningen av kringliggandefastigheter till kommunalt vatten och avlopp. Detta kommer att avsevärt minska utsläppen av näringsämnen till havet med en förbättrad vattenkvalitet i närområdet. Därmed skapas bättre förutsättningar till att uppnå målen för områdets ekologiska status. 3.5 GÄLLANDE PLANER Tanums kommuns översiktsplan ÖP 2002. I rekommendationskartan anger ÖP att landskapsbild, natur- och kulturmiljövård skall ägnas särskilt stor omsorg. Ny bebyggelse bör kunna tillkomma, i första hand som komplettering till befintlig bebyggelse. Turistnäringen är mycket viktig i ett längre perspektiv med stor betydelse för sysselsättning och möjligheter att upprätthålla en hög servicenivå. Kommunen uttrycker en positiv ambition att förbättra förutsättningarna för en vidareutveckling av turistnäringen. Detaljplan för del av Långesjö camping, fastigheterna Heljeröd 1:10, 1:11 m fl (Laga kraft 1991-04-10). Den norra, i huvudsak kuperade, delen anges som allmän platsmark (NATUR) och badstrand (BAD). Den norra delen av campingen (gräsplanen) undantogs från antagande. Genomförandetiden har gått ut. Detaljplan för del av Långesjö camping Heljeröd 1:11 m fl (Laga kraft 1992-06-23) Avser den del som tidigare undantogs från antagande i detaljplanen för campingen. Kvartersmarken utgörs av område för campingplats med möjlighet att ställa upp tält och husvagnar samt förvaring av husvagnar. Genomförandetiden har gått ut. 16

PROJEKTBESKRIVNING 4 PROJEKTBESKRIVNING Planerade sjöförlagda VA-ledningar från Fjällbacka fram till Kämpersvik (längd ca 6 900m) utförs i PE 400 för avlopp och PE 280 för dricksvatten. Ledningarna viktas till 100% med vikter av betong. Ledningarna för avsättningarna har klenare dimensioner, vilka framgår av teknisk ritning i Bilaga 2. I samtliga sträckningar fastgörs på ena ledningen ett 40 mm rör för fiberkabel. Vid landanslutningarna måste ledningarna ligga på frostfritt djup och gå ut i fritt vatten på ca 3 meters vattendjup. Styrd borrning i Långesjö och Kämpersvik avses i första hand användas och om det inte är genomförbart måste schaktning tillämpas t ex om berg påträffas. Vid utförandet upprättas en upplagsplats på land för ledningsmaterial - förslagsvis vid Långesjö camping (badet i nordväst). Fastighetsägaren till Heljeröd 1:11 har visat sig positiv till denna etablering, men kräver givetvis återställande av markytorna. Ledningssektionerna svetsas samman och viktas på land och trycks ut i vattnet där de flyter på grund av att de är luftfyllda då ytterändarna är tätade. Ledningarna bogseras på plats, vattenfylls varvid de sjunker till bottnen. 4.1 ALTERNATIV A - HUVUDALTERNATIVET Alternativet innebär sjöförlagda ledningar från inre delen av Kämpersvik fram till Fjällbacka samt med avsättning dels till Långesjö, dels till Mörhult. Huvudsträckan redovisas som röd linje i fig 5 och 6. De båda avsättningarna redovisas med röd linje i fig 5, 7 och 8 respektive röd linje i fig 9 och 10. Då sträckorna, med undantag av en mindre yta i Kämpersvik, bara kommer att ligga på sedimentbotten utan särskilda bevarandevärden bedöms alternativet som mycket lämpligt. Se teknisk översiktsritning i Bilaga 2. 4.2 ALTERNATIV B Alternativet (blå linje i fig 6) innebär att ledningarna från Fjällbacka med Mörhult läggs på bottnen genom Rödhammarsfjorden för att komma ut i Veddökilen vid Långesjö. Därifrån fram till Kämpersvik är sträckningen samma som i alternativ A och/eller C. Ur både miljö- och teknisk synpunkt blir alternativet betydligt sämre än alternativ A. I Rödhammarsfjorden med tillhörande sund mot söder, finns omfattande ålgräsvegetation som berörs (se flygfoton i fig 12-17). På alla ställen där vattendjupet är mindre än 3 meter måste ledningarna schaktas ner ca en meter under sedimentytan, vilket innebär ett fler meter brett schakt i känslig ålgräsvegetation. Även ledningsprofilen kommer att få flera höjd- och lågpunkter. Sammantaget bedöms därför alternativet som mindre lämpligt och har utgått. 17

PROJEKTBESKRIVNING Kämpersvik Alternativ A Kämpersvik Bef ledning Alternativ A Alternativ A Alternativ C Långesjö Fig 5. Översiktliga ledningsdragningar till Kämpersvik och Långesjö. För mer exakta sträckor hänvisas till upprättade tekniska ritningar. 18

PROJEKTBESKRIVNING Alternativ C Långesjö Kämpersvik Fjällbacka Porsh:n Alternativ A Veddö L. Köttö Alternativ B Rödhammarsfjorden Alternativ A Alternativ B Alternativ A Veddökilen Fjällbacka Mörhult Fig 6. Översiktliga sträckor från Fjällbacka enligt huvudalternativet A samt utredda men förkastade alternativen B och C. Alternativ A har lagts väster om befintlig ledning (svart tunn linje) som lokaliserats med sidescan sonar. För mer exakta sträckor hänvisas till upprättade tekniska ritningar. Överst: Ledningsprofil enligt alternativ A. 19

PROJEKTBESKRIVNING Långesjö Badplats/camping Fig 7. Avsättning till Långesjö vid campingbadet enligt alternativ A i plan och profil. Fig 8. Flygfoto med markering för avsättning till Långesjö vid campingbadet enligt alternativ A. 20

PROJEKTBESKRIVNING Fig 9. Avsättning till Mörhult enligt alternativ A i plan och profil. Fig 10. Flygfoto med markering för avsättning till Mörhult enligt alternativ A. 21

ALTERNATIVA LOKALISERINGAR 4.3 ALTERNATIV C Alternativet (markerat med gul linje i fig 5 och 6) innebär att avsättningen till Långesjö sker genom sundet från Musöfjorden in till Veddökilen. Då sundet är både trångt och bottnen kuperad är det svårt att erhålla en bra ledningsprofil utan att sprängning i vatten tillämpas. Alternativet har därför utgått, varvid avsättning till Långesjö norr om Lerekilen enligt alternativ A framstår som betydligt bättre, då en jämn profil kan erhållas här. 4.4 ALTERNATIV D Ett alternativ där de sjöförlagda ledningarna ersätts med nergrävda ledningar på land mellan Fjällbacka och Kämpersvik innebär avsevärt högre kostnader med långa schaktsträckor, bergssprängningar och problem med markåtkomst. Alternativet framstår därför som orimligt jämfört med ett alternativ där ledningarna får ligga på havsbottnen som i alternativ A. Fig 11. Bottenförhållandena vid landanslutningen med styrd borrning i Mörhult. Här finns ingen känslig marin vegetation. 22

ALTERNATIVA LOKALISERINGAR Rödhammarsfjorden Fig 12. Delsträcka för alternativ B från Mörhult och in mot Rödhammarsfjorden. Mörka fläckar och ytor i Rödhammarsfjorden visar förekomsten av värdefull ålgräsvegetation. Rödhammarsfjorden Ålgräs Fig 13. Delsträcka för alternativ B i södra delen av Rödhammarsfjorden. Mörka fläckar och ytor visar här förekomst av omfattande och värdefull ålgräsvegetation. 23

ALTERNATIVA LOKALISERINGAR Rödhammarsfjorden Ålgräs Ålgräs Fig 14. Delsträcka för alternativ B i centrala delen av Rödhammarsfjorden. Mörka fläckar och ytor visar här förekomst av omfattande och värdefull ålgräsvegetation. Ålgräs Rödhammarsfjorden Fig 15. Delsträcka för alternativ B i centrala och norra delen av Rödhammarsfjorden mot Veddö. Mörka ytor visar här förekomst av omfattande och värdefull ålgräsvegetation. 24

ALTERNATIVA LOKALISERINGAR Rödhammarsfjorden Ålgräs Fig 16. Delsträcka för alternativ B i norra delen av Rödhammarsfjorden mot Veddö. Mörka ytor visar här förekomst av omfattande och värdefull ålgräsvegetation. Veddökilen Rödhammarsfjorden Fig 17. Sträckningen för alternativ B mellan Rödhammarsfjorden och Veddökilen. Inom streckad blå linje måste ledningarna schaktas ner på land, där tidigare en kanalförbindelse funnits. 25

NOLLALTERNATIVET 4.5 NOLLALTERNATIVET Ett nollalternativ innebär en analys av vad som inträffar eller inte inträffar i det aktuella området, om den föreslagna åtgärden inte genomförs. I det här fallet innebär det att de planerade sjöförlagda ledningarna inte kommer till stånd. Belastningen på miljön blir då densamma som i nuläget, dvs att endast befintliga och underdimensionerade ledningar kan utnyttjas. Kommunal VA-anslutning till fastigheter kring Veddökilen, Mörhult uteblir. Fjällbacka ARV förblir ett för framtiden underdimensionerat avloppsreningsverk och inte som planerat ombyggt till en pumpstation för överföring av avloppsvatten till det nya Bodalsverket. Anslutning av fastigheter till detta sker ej i den omfattning, som motiverat anläggandet av Bodalsverket. Den nödvändiga dricksvattenledningen utmed hela sträckan från Kämpersvik till Mörhult, är till för att förstärka vattentillförseln i södra delen av kommunen - från Fjällbacka och söderut. Bredbandsanslutningar av fastigheterna i aktuella områden försenas och försvåras då fiberkabel ej kan läggas tillsammans med sjöledningarna, utan istället måste grävas ner på land. Den marina miljön belastas som hittills av diffusa utsläpp från ett stort antal sannolikt övermättade avloppsbäddar eller direktutsläpp i diken som slutligen mynnar i havet. Området kring Långesjö är ett typiskt exempel där Lerekilen uppvisar höga halter eutrofierande ämnen. 26

MARIN MILJÖ 5. MILJÖ - NULÄGE OCH KONSEKVENSER 5.1 MARIN MILJÖ - NULÄGESBESKRIVNING Karta med redovisning av ankringsplatser för botteninspektion med ROV-farkost (varifrån foton till nedanstående bildkollage är uttagna) samt spår från undersökning med sidescan sonar återfinns i Bilaga 2. I texten nedan återfinns figurhänvisningar till undervattensbilderna på efterföljande sidor. Station MF10 -Kämpersvik Inventering av den marina miljön vid Kämpersvik utfördes av HydroGIS AB 2012-03-22 (referens 24) och 2014-09-12. I nordvästra delen och inom brygganläggningen finns ett ålgräsbestånd Zostera marina som genom ett smalt bälte fortsätter mot öster för att sedan åter vidgas intill den inre norra bryggan. Vegetationen framgår som mörka ytor i den infällda flygbilden i fig 12. Trots att vegetationen delvis är täckt med fintrådiga alger är den i förhållandevis god kondition med bl a förekomst av ålgräsrosor Sagartiogeton viduatus (fig 19). Bottnen utgörs av finsediment på mer än en dryg meters djup (fig 21). Närmare stranden ökar inslaget av grövre material som sand, grus och skal (fig 18 och 20). 18 19 20 21 Fig 18-21. Bottenförhållandena i inre delen av Kämpersvik där landanslutning skall ske. Vid användande av styrd borrning sker ingen påverkan på de marina bottensamhällena ovan. 27

MARIN MILJÖ Musöfjorden - Fjällbackafjorden Inventering av den marina miljön utfördes 2014-09- 12--13. Station Mf 1. Utanför mynningen till Veddökilen fig 21-24. Homogen finsedimentbotten med löst fluffigt ytsediment med ljust grå färg på 18 m djup. Inga synliga svarta sulfidutfällningar tyder på relativt god syresättning av sedimentet. Detta syns tydligt när farkosten plöjer fram i sedimentet (fig 25). Inga synliga musselskal eller skalfragment på sedimentytan. Inte heller förekom några krypspår eller sifonöppningar från marina djur. Station Mf 2. Utanför badplatsen nordväst om Lerekilen (fig 25-29). Homogen finsedimentbotten med löst fluffigt ytsediment med ljust grå färg på 15 m djup. Inga synliga svarta sulfidutfällningar tyder på relativt god syresättning av sedimentet. Till skillnad från föregående station finns här rikligt med skal och skalfragment i sedimentet (fig 28-29). Tornsnäckor Turritella communis utgör dominerand inslag (fig 27). Närmare stranden på ca 2 m djup ökar skalförekomsten betydligt (fig 38-41). Enstaka blåmusslor Mytilus edulis förekommer här och var (fig 41. På skal och småsten sitter mindre exemplar av sågtång Fucus serratus samt rikligt med trådformade brunalger Pilayella litoralis (fig 38 och 41). Station Mf 3. Söder om Viksholmen vid Kämpersviks mynning i Musöfjorden (fig 30-33). Homogen och förhållandevis fast finsedimentbotten med ljust grått ytsediment med bruna fläckar av cyanobakterier på 13 m djup. Här påträffades den befintliga överföringsledningen till Fjällbacka ARV. Ledningen, som inte ligger nersjunken i sedimentet, har en riklig påväxt av tarmsjöpungar Ciona intestinalis som framför allt täcker ledningens sidor med upp till 100% (fig 30). Fingreniga rödalger samt kelpen Laminaria saccharina bildar karakteristisk påväxt på ledningen och dess vikter (fig 31 och 33). Station Mf 4. Öster om Viksholmen vid Kämpersviks mynning i Musefjorden (fig 34-37). Homogen och förhållandevis fast finsedimentbotten med ljust grått ytsediment utan bruna beläggningar med cyanobakterier på 12 m djup. Bultfiskar Gobiidae förekommer (fig 35) samt rikligt med krypspår från marina djur. Enstaka skal av Mya sp. (fig 37) sticker upp ur sedimentytan, vilket tyder på att dessa musslor förekommer nergrävda här. Station Mf 5. Stationen är belägen i Fjällbackafjorden mellan Valön och Lilla Köttö (fig 42-45). Ljust grå ojämn sedimentyta med talrika skal och krypspår från marina djur, tyder på en rik marin fauna och väl syresatt botten på 15-16 meters djup. 28

MARIN MILJÖ 28 29 26 27 24 25 22 23 29

MARIN MILJÖ 36 37 34 35 32 33 30 31 30

MARIN MILJÖ 44 45 42 43 40 41 38 39 31

MARIN MILJÖ Station Mf 6. Gränsen mellan Musöfjorden och Fjällbackafjorden får representeras av denna station mellan Porsholmen och skäret väster om Lilla Köttö (fig 46-49). På 17-18 meters djup är sedimentet grynigt och finkornigt. I ett sådant trångt sund kunde man förvänta sig en erosionsbotten med sandigt sediment, vilket således inte är fallet. Förekomsten av vattenströmmar noterades av att farkosten ville driva iväg, vilket resulterade i flera oskarpa bilder. Station Mf 7. Stationen är belägen i norra delen av sundet mellan Porsholmen och Lilla Köttö (fig 50-53). Sediment och bottenförhållanden är likartad station nr 6, dvs sedimentbottnen i sundet är tämligen homogen. En del skräp förekommer (fig 52), som delvis är översedimenterat, vilket tyder på att ackumulationsförhållande råder. Ingen annan fauna än en krabba (fig 52) och en mindre plattfisk (fig 51) observerades. Station Mf 8. Stationen är belägen intill ett bergsgrund mellan Veddö sydspets och Porsholmen (fig 54-57). Vattendjupet vid övergången från berg till sediment är ca 15 meter. Ledningen är tänkt att läggas på sedimentbottnen på 16 meters djup. Sedimentet är förhållandevis fast (fig 54) och väl syresatt utan svarta sulfidutfällningar (fig 55), vilket kunde konstateras när ROV-farkosten kördes ner i sedimentet. Rikligt med krypspår från såväl mollusker (fig 54) som större kräftdjur (fig 56; krabbtaska eller hummer) observerades. Dessutom förekommer plattfisk (fig 57). Generellt är faunainslaget rikligt i närhet till bergs-, sten- eller skalbottnar, vilket gör dessa till särskilt värdefulla biotoper. Station Mf 9. Stationen är belägen väster om Veddö (fig 58-61). Sedimentbottnen på 16 meters djup hyser inga andra objekt än små bruna fläckar med cyanobakterier. 32

MARIN MILJÖ 52 53 50 51 48 49 46 47 33

MARIN MILJÖ 60 61 58 59 56 57 54 55 34

MARIN MILJÖ Avsättning mot Mörhult fig 9-10 Station Mf 13. Från huvudsträckningen enligt alternativ A går en djupränna mot norr som viker av mot öster intill sjöbodarna vid Mörhult (fig 11). Vattendjupet varierar mellan ca 14 meter i söder och 5-6 meter i norr. Bottnen utgörs av ljust grått homogent finsediment utan vegetation och ytterst sparsamt djurliv - endast vanlig sjöstjärna Asterias rubens observerades (fig 62). Station Mf 14. Fig 65-69. Utanför sjöbodarna vid Mörhult är bottenförhållandena lika station 13, med skillnaden att detritus från ålgräsblad ligger i glesa ansamlingar här och var (fig 68-69). Vattendjupet varierar långsamt från 5-6 meter mot ett par meters djup strax intill sjöbodarna. Norr härom grundar bottnen upp kraftigt till en knapp meters djup beroende på sedimentavsättningar från Anråse å i öster. Veddökilen med Lerekilen Inventering av den marina miljön utfördes 2014-03-26 (referens 11) med hjälp av en fjärrstyrd undervattensfarkost försedd med videokameror (flytavvägd ROV-farkost). Det ringa vattendjupet och den lösa sedimentbottnen medgav knappast någon annan undersökningsmetod. Station Mf 11. Alldeles norr om sjöbodarna i väster vid Lerekilens mynning i Veddökilen finns en grundklack med bara ca 20 cm vattendjup. Bottnen på denna består i huvudsak av sandigt sediment med skalinslag och troligvis berg nära sedimentytan. Här förekommer spridda ruskor av blåstång Fucus vesiculosus (fig 73-75) och grövre skalfragment är vanligt förekommande. Söder om grundklacken och intill sjöbodarna i väster blir bottnen djupare, ca 1 m, och utgörs av finsediment. Norr om grundklacken är vattendjupet ca 30-40 cm och bottnen är plan med finsediment (fig 76-77). Den synliga faunan var vid undersökningstillfället mycket sparsam och utgjordes av främst av strandsnäckor Litorina litorea. Även nätsnäckor Nassarius reticulatus förekom relativt talrikt där sedimentbottnen skrapats upp av ROV-farkostens medar (fig 76). Här och var ligger små vegetationsfläckar med blåstång (fig 71), som sitter fästade på spridda och mindre stenar eller grova skal. Normalt brukar sådana oaser i sedimentöknen attrahera många rörliga marina djur, men inget annat än strandsnäckor kunde observeras vid tillfället. Man kan emellertid med stor sannolikhet anta att när vattnet blir varmare så blir dessa uppskattade tillhåll för marina djur som tångräkor, strandkrabbor, bultfiskar och ålyngel. Uppskattningsvis utgör den huvudsakliga ytan inom Lerekilen (ca 95%) av en relativt enformig botten med finsediment (fig 70), men där också skalfragment ligger i ytskiktet. Vid undersökningstillfället var sedimentet täckt med ett relativt tunt lager organsikt ma- 35

MARIN MILJÖ - MÖRHULT 68 69 65 67 63 64 62 63 36

MARIN MILJÖ - LEREKILEN 76 77 74 75 72 73 70 71 37

MARIN MILJÖ - VEDDÖKILEN terial där sannolikt bottenlevande kiselalger utgör en stor andel. Detta är normalt tidigt på våren när kiselalgerna ofta uppvisar massförekomst både på grundare bottnar och i den fria vattenmassan. Sedimentet blir allt finare ju längre in i Lerekilen man kommer och andelen organiskt material ökar också påtagligt. På flygbilder tagna under sommar och höst, framgår tydligt att Lerekilen till större delen är täckt med både fintrådiga grön- och brunalger (Enteromorpha spp., Pilayella litoralis och tidvis också Cladophora flexuosa) samt mörkare partier, som med stor sannolikhet utgörs av beläggningar med cyanobakterier. Sedimentet närmast strandkanten i den inre norra delen innehåller dock en del småsten eller grus. Bottnen i inre Lerekilen hyser i nuläget mycket sparsamma marina växt- och djursamhällen. Högre vegetation saknas i regel helt på större delen av kilens bottenytor med sediment. Ingen vegetation med nating Ruppia spp. har kunnat påvisas inom hela Lerekilen trots att potential för sådan vegetation finns. För ålgräs Zostera marina är emellertid kilen för grund, men potential för sådan värdefull vegetation finns i dess mynningsområde mot Veddökilen och längre västerut, dock endast inom djupintervallet 0,7-4 meter. Station Mf 12. Veddökilen hyser för närvarande och sedan minst 10 år tillbaka inga högre vegetationssamhällen och den lösa sedimentbottnen är täckt av dels cyanobakterier (fig 79-80), dels av bentiska kiselalger Amphipleura rutilans, Navicula spp. och Gyrosigma sp, (fig 81-82). Vattendjupet inom kilens centrala delar är ca 2-3 meter och 9 meter i mynningen i väster. Observerad fågelfauna vid Lerekilen (referens 6): Bofink Stenskvätta Strandskata Ängspiplärka Skrattmås Fiskmås Knölsvan Sädesärla Lövsångare Koltrast Sånglärka Ladusvala Järnsparv Pilfink Blåmes Hämpling VU 38

MARIN MILJÖ - VEDDÖKILEN 78 79 80 81 82 Fig 78-82. Bottenförhållandena i Veddökilen karakteriseras av mörkfärgade cyanobakterier och bentiska bruna kiselalger. Övre bilden: anslutning av Veddö via Långesjö/Lerekilen med styrd borrning (streckade linjer). 39

MARIN MILJÖ - KONSEKVENSER 5.1.1 KONSEKVENSER - MARIN MILJÖ Uttagning av ledningssträckor har skett efter utvärdering av ekolodning och avsökning med sidescan sonar. Därvid har lämpliga sedimentbottnar kunnat lokaliseras för ledningsdragning. Bottenpartier där bilder från sidescan sonar kan antyda speciella strukturer har med efterföljande kontroll med ROV-farkosten kunnat bekräfta bottnens lämplighet för anläggande av ledningarna. Inga särskilt bevarandevärda marina bottensamhällen har därvid kunnat påvisas inom anläggningsområdet för ledningarna. I alternativ A kommer dessutom sträckningen mellan Fjällbacka och Kämpersvik att följa korridoren med ledningsrätt för befintlig överföringsledning. Planerade ledningar läggs väster om den befintliga. Vid alla landanslutningarna i Kämpersvik och vid Långesjö avses teknik med styrd borrning användas. Av ovan nämnda anledningar resulterar den föreslagna projekteringen enligt alternativ A ingen som helst negativ påverkan på den marina bottenmiljön. I samband med styrd borrning kan diffus grumling uppkomma av slurryn från borrkax och smörjlera (bentonit) - en blandning som i regel måste spridas ut på omgivande mark. Återflödet av vattnet kan då ge en mindre grumling i strandkanten beroende på hur mycket landvegetation som kunnat fungera som filter. Ledningsmaterial och vikter, som kommer att ligga synliga på bottnen, kommer att koloniseras med marina djur och alger. En så kallad rev-effekt med artificiell hårdbotten bildas, vilket enbart gynnar den marina miljön. Erfarenheten från många andra sjöförlagda VA-ledningar utmed Bohuskusten har hittills tydligt visat att ledningar och vikter utgör sekundär hårdbotten som gynnar nämnda fastsittande marina djur, och på grundare djup än ca 10 meter också större marina alger. Den befintliga ledningen visar tydligt på vad som kan förväntas ske med de planerade ledningarna - se fig 30, 31 och 33. Framför allt är det filtrerande tarmsjöpungar Ciona intestinalis, som dominerar och kan ibland täcka ledningsytorna till närmare 100%. Andra organismer som gärna sätter sig på ledningar och vikter är havsnejlikor Metridium senile, bägarkoraller Caryophyllia smithii, hydroider, brödsvampdjur Halichondria panicea, hästmusslor Modiolus modiolus och ostron Ostrea edulis. Djuren är antingen filtrerare eller lever av organiskt sedimenterande material, dvs alla bidrar till att göra vattnet klarare, vilket är viktigt för den marina vegetationen. Den sekundära hårdbottnen, med nämnda fastsittande djur, drar i sin tur till sig rörlig fauna som sjöstjärnor, maskeringskrabbor, krabbtaskor, hummer och ett stort antal fiskarter där vitling, simpor och bultfiskar dominerar. Krabborna brukar sitta på betongvikterna och hummern gräver gärna bohålor under ledningarna. En viss tendens finns dock att drivande växtdelar och annat skräp kan ansamlas intill ena sidan av ledningen, vilket kan leda till små strängar av svavelbakterier intill ledningarna. Den sammantagna påverkan på den marina miljön härav har alltid varit övervägande positiv. 40

KULTURMILJÖ Påverkan i det fall teknik med styrd borrning inte kan användas: Muddring, spolning och grävning av ledningsschakt ger upphov till tillfällig grumling. Det grumliga vattnet, som är tyngre än opåverkat vatten, söker sig därför utmed bottens djupare delar ut mot mynningen i Musöfjorden. Utspädning sker vanligtvis inom någon dag. Då grumlingen är temporär och kortvarig får den obetydlig påverkan på den marina miljön. Grumling av samma storleksordning sker ofta inom grunda bottnar i samband med riklig nederbörd och hårda pålandsvindar. Delar av Veddökilen har tidigare muddrats vid flera tillfällen utan att negativa effekter på bottenmiljön har kunnat konstateras. Även erfarenheter från det stora muddringsprojektet Säkrare farleder i Göteborg 2003-2004 visade på att mycket omfattande grumling inte orsakade några påvisbara negativa effekter på de marina bottensamhällena. Alternativ B innebär att stora områden med värdefull ålgräsvegetation i Rödhammarsfjorden (fig 12-15) kommer att påverkas negativt vid grävning av ledningsschakt och då schaktmassorna läggs upp vid sidan. Ianspråktagen bredd kan uppgå till närmare 10 meter. Teknik med styrd borrning i Rödhammarsfjorden och angränsande grunda bottnar bedöms inte möjligt då sträckan är alltför stor och risk för att påträffa berg är överhängande. Alternativet har därför utgått av miljöhänsyn och tekniska problem. 5.2 KULTURMILJÖ Enligt fornlämningsdatabasen FMIS finns inga kända fornlämningar i vattenområdet. De närmast belägna ligger alla på land och berörs ej av projektets utförande i Alternativ A. Alternativ B kan eventuellt beröra den fornlämning med RAÄ-nummer Tanum 906:1, som finns intill den igenväxta kanalen mellan Veddö och fastlandet (fig 83). Enligt FMIS databas beskrivs denna enligt följande: Röse, 9 m diameter och skenbart 1.5 m h, upplagt på en välvd bergsklack. Bestående av i allmänhet 0.3-0.5 m st, rundade stenar i ett ovanligt stort inslag av 0.1 m st stenar. Kantkedja, 0.3-0.5 m h av 0.5-0.9 m st stenar syns på en 4 m l sträcka i rösets VSV kant,liksom otydligt under utkastade stenar i SÖ. I NÖ delen är en upplockad grop, 1.5 m diam och 1 m dj, liksom i övrigt omplockat och kringspritt stenmaterial, så att bergsklacken ställvis ligger bar. Rikligt med fyllning är utkastad i skreva SV om röset. Från röset utgår en stenmur mot S. Invid V kanten av på krön av bergsklack i buskvegetation. De flacka partierna kring Lerekilen har historiskt troligtvis brukats som åker- eller betesmark som komplement till kustfisket, vilket varit den dominerande näringen i området. I norra delen av området finns tydliga spår av stenindustrin från tiden omkring sekelskiftet 1900. Spåren från den tidigare stenindustrin är intressanta och ger en särskild identitet åt området kring badplatsen, men mängden sprängsten och dess placering i landskapet ger ett något stökigt och avvisande intryck. 41