Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Wilhelmssonska villan i Fiskebäckskil Fastigheten Fiskebäck 1:124 Skaftö socken, Lysekils kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2000:28 Lars Rydbom Katarina Andersson
Rapport Bohusläns museum 2000:28 Titel: Renovering av Wilhelmssonska villan i Fiskebäckskil, fastigheten Fiskebäck 1:124, Skaftö socken, Lysekilskommun rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsobjekt Författare: Lars Rydbom Katarina Andersson ISSN 1650-3368
Innehållsförteckning 1. B A S F A K T A...4 O b j e k t... 4 B e s k r iv n in g...4 B y g g n a d s h is t o r ia...4 R e n o v e r in g s h is t o r ia... 5 K u l t u r h is t o r is k s t a t u s... 5 2. P R O J E K T F A K T A...5 B e s t ä l l a r e... 5 B id r a g f r An L ä n s s t y r e l s e n...5 T il l s t å n d... 5 T i d...5 P r o b l e m b il d...5 A k t u e l l a å t g ä r d e r...6 A r b e t s b e s k r iv n in g... 6 M å l s ä t t n in g m e d p r o j e k t e t...6 A n t ik v a r is k m å l s ä t t n in g... 6 3. U T F A L L... 7 U t f ö r d a a r b e t e n...7 S ä r s k il d a p r o b l e m u n d e r a r b e t e t s g ä n g...8 A v v ik e l s e r f r ä n a r b e t s b e s k r iv n in g...8 U p p f ö l jn in g a v a n t ik v a r is k m å l s ä t t n i n g...8 B y g g n a d s h is t o r is k a ia k t t a g e l s e r g j o r d a u n d e r a r b e t e t...9 G o d k ä n n a n d e... 9 4. M E D V E R K A N D E I P R O J E K T E T...9 E n t r e p r e n ö r e r...9 L e v e r a n t ö r e r... 9 B y g g m ö t e n... 9 A n t ik v a r is k k o n t r o l l... 9 5. B I L A G O R...9
1. BASFAKTA Objekt Carl Wilhelmssons villa, fastigheten Fiskebäck 1:124, Skaftö socken och Lysekils kommun. Beskrivning Huset ligger i den norra delen av kustsamhället Fiskebäckskil. Byggnaden är uppförd på hälleberget ca 150 meter från havet. Husets närområde består i huvudsak av kalt berg och närmaste byggnad ligger ca 40 meter mot sydväst., Härigenom framstår villan som en klar solitär i landskapet vilket skiljer sig markant från det annars tätbebyggda Fiskebäckskil. Huset avviker även utseendemässigt från det gängse i samhället. Byggnaden är en av de ytterst få byggnader i Bohuslän som är uppförda med -och alltjämt har-, opanelade timmerväggar av rundtimmer. Andra ovanliga inslag är det flackt brutna taket samt dess ateljéfönster åt norr som nästan upptar hela gavelfältet. Även fasadkulören är avvikande från den lokala traditionen där ljusa linoljefarger är klart dominerande. På Wilhelmssonska villan är stockarna strukna med trätjära medan knutskallar samt halsningar och över och understycken runt fönster liksom fönsterbågar är strukna med linoljefarg i engelskt rött. Invändigt motsvarar huset dess yttre uttryck med limfärgstrukna bilade timmerväggar i flera av rummen. Det apparta utseendet, präglat av de nationalromantiska strömningar som genomsyrade mycket av byggandet under sekelskiftet 1900, skall tillskrivas dess upphovsman och byggherre konstnären Carl Wilhelmsson. Byggnadshistoria Carl Wilhelmsson (f 1866 d 1928) var född och uppvuxen i Fiskebäckskil. Hans talang i teckning och målning förde honom efter uppväxtåren till Göteborg där han senare lät utbilda sig på Göteborg museirit och målarskola (Valand)där han bland andra studerade för Carl Larssons. Efter år i Frankrike återkom han till Valand och nu som lärare. På Valand stannade han till 1910 varefter han flyttade till Stockholm. Året därefter, 1911, påbörjades bygget av villan. Arkitekt till villan var Ivar Callmander från Stockholm, känd för flera hus i Stockholm och annorstädes. Bland annat står han som arkitekt till Södra Kungstornet vid Kungsgatan i Stockholm. Callmander hade arbetat för en av den nationalromantiska arkitekturens mest namnkunniga arkitekter, Lars Israel Wahlman. Wilhelmsson och Callmander kände vid tiden för bygget varandra sedan länge. Bygget kom att bli en ständig konflikt mellan idé och verklighet. Fimringstradition motsvarande den som var ritad av Callmander saknades i Bohuslän och för de lokala byggarna var valet av byggteknik såväl annorlunda mot vad de var vana vid såväl som svårbegriplig med hänsyn till klimatet vid kusten. Byggnaden uppfördes dock helt enligt Callmanders ritning och överensstämde med dennes idéer utom på en punkt: timret var hugget på sommaren och inte på vintem som Callmander önskade. Huset stod färdigt under sommaren/hösten 1913.
Renoveringshistoria Redan under byggtiden tvekade Wilhelmson om byggtekniken var lämplig med hänsyn till klimatet och snart uppstod sprickor och röta i stommen. En grundlig reparation genomfördes redan 1929-30. Sydgaveln åtgärdades under 1940-talet då stockväggen i gavelfältet ersattes med en plankvägg som utvändigt kläddes med halvtimmer (kluvna telefonstolpar). Timmerstommen på nedervåningen utmed samma gavel kläddes med panel på förvandring 1957. Under slutet av 1980- talet lades taket om och konstruktionen i taket förstärktes. Under början av 1990- talet har omdrevning genomförts utmed hela fasaden. Sydöstra hörnet har varit åtgärdat någon gång då halvstock bytts. På västväggen har i området kring knutlådan mellan rum och kök gjorts ett byte av syll samt ytterligare byte av kortare bitar på ytterligare ett antal stockvarv. Kulturhistorisk status Byggnaden är en tydlig exponent för den nationalromantiska traditionen och för sekelskiftets stora konstnärers vurmande för denna stil. Huset skall jämföras med Carl Larssons Sundborn och Anders Zorns hem i Mora. Byggnaden är byggnadsminne enligt KML 3 och ligger i en miljö som är redovisad som riksintresse för kulturmilj övården. 2. PROJEKTFÅKTA Beställare Tomas Lagerman, ägare och sommarboende i villan. Bidrag från Länsstyrelsen Bidrag beviljades med högst 800.000 kr vilket skall motsvara högst 90 % av de antikvariska merkostnaderna enligt beslut 98-12-21. Ett ytterligare bidrag meddelades 99-06-22 med högst 164 563 kr Tillstånd Tillstånd till arbetena har beviljats i och med bidragsbeslutet. Bygglov har erhållits från Lysekils kommun. Tid Arbetena genomfördes under tiden mars to m slutet av juni 1999. Problembild Huset var behäftat med stora inneboende problem med hänsyn till dess konstruktion av exponerat rundtimmer och det mycket utsatta läget på kusten. Delar av stockarna har var rötskadade och trycket på vissa fönster har med tiden blivit stort då egentlig gåt i fönstret saknats och belastningen därmed legat på karm och fönsterbåge. Karmen var dock spårad och fungerade därmed delvis som gom gåt i och med att den gled i ett spår. Fönstren var således inlyfta allteftersom timringen gjordes. Västväggen var behäftad med stora torksprickor och i fuktigt väder var alla knutar mycket mjuka och fuktiga. Stockarnas kondition och nedbrytningsförlopp har kontrollerats av flera kunniga personer på området, däribland Peter Sjömar, och under en längre tid hade olika alternativ vägts emot varandra. Alternativen har dels varit att byta stora timmerpartier och dels att klä in huset med panel.
Aktuella åtgärder Projektledningen bestående av Tomas Engel, Kulturmiljöenheten, Tomas Lagerman, ägare, Bernt Kilenstam, byggmästare och tillika son till husets ursprungliga byggmästare Simon Hansson, Olle Larsson arkitekt / husbyggare samt Lars Rydbom, Bohusläns museum beslöt att klä in huset. Krav ställdes på att den nya panelen skulle ha en dimension som gav effekt av de underliggande stockarna men att ej använda stockpanel. Samtliga knutar kläs in med knutlådor. En vägg, ateljéväggen som kan ses som den viktigaste med hänsyn till konstnären Carl Wilhelmssons verksamhet, avsågs repareras på traditionellt sätt med tjära och drev och fungera som referensyta för framtiden. Antikvarisk målsättning Att husets exteriöra karaktär skall behållas så långt tekniskt möjligt. Att interiören skall bevaras oförändrad och förhindra framtida skador på husets interiör och stomme. Att göra en reversibel åtgärd. Att ge huset ett skydd som inte är en pastisch av originalet men som istället är underomat desamma. Förändringen skall således vara nedtonad och ej dominerande Arbetsbeskrivning Till grund för bidragsbeslut låg idé och förslagshandling med ritningar från Olle Larsson Kungsviken. Förslaget var framdiskuterat med länsstyrelsens kulturmiljöenhet, Bohusläns museum samt byggfirman Jonasson & Kilenstam bygg AB. Målsättning med projektet Målet med arbetena har varit att bevara en unik byggnad med stora tekniska inneboende problem.
3. UTFÅLL Utförda arbeten Stomme Grund, sockel Stomme Ingen åtgärd Före behandlingen av långsidornas väggar avsågades de utstickande tidigare rödfärgade bjälklagsändarna i mellanbjälklaget. Åtgärden skall ses som det mest påtagliga ingreppet i byggnaden då dessa bjälklagsändar utgjorde dekorativa element i byggnaden och att åtgärden i sig ej kan anses vara reversibel. Skall panelen tas bort i senare skede får dessa ersättas med iskruvade/itappade attrapper. Det är dock osäkert om de synliga ändarna egentligen var en del eller en applikation på bjälkarna. Husets långsidor gavs följ are/grov läkt 2 x 5 tum som om anpassades till fönster och dörrar osamt stockväggens olika djup. Det senare momentet gjordes genom att mindre träbitar lades mellan läkten och träväggen. Mellanrummet mellan följare/läkt motsvarar ca cc 60 cm. På följama spikades underlagspapp och ett finmaskigt ståltrådnät nertill mot grunden för att undvika att möss och insekter (samt ekorrar!) tar sig in. Panelen utgörs av tätvuxen gran c a 8 tum x 1,25 i längder om ca halva väggens längd. Panelen är profilhyvlad i kanterna (utfört Lorentz trä i Göteborg). Panelen är förbehandlad med trätjära A (Claessons, dalbränd). När panelen var uppsatt ströks panelen ytterligare två gånger med tjära. Knutarna är ej klädd med vindpapp utan pappen är avskuren en bit in i knutlådan. Skarven mellan panel och knutlåda är tätad med expanederande gummifog i remsor ( tokremsa enl Bernt Kilenstams benämning). Gavelröste söder Gavelröstets klädsel åt söder bestående av halvstock (kluvna telefonstolpar) är nedtagen i sin helhet. Hela plankväggen innanför halvstockfasaden förebehandlades med Boracol för att undvika ytterligare röta i ett område där väggen doldes av papp direkt utan luftning. På den befintliga plankväggen, där skadade delar tagits bort lades 18 mm läkt samt en skiva av kryssfaner (18 mm) som sågades till för att passa. Detta gjorde väggen starkare än tidigare och ger ett bättre stöd/styvhet åt plankväggen. Gavelröstet kläddes sedan med samma klädsel som resten av huset. Mellan kryssfanersskiva och panel gjordes ett mellanrum med 18 mm luftspalt
Gavel åt norr Panelens anslutning mot fönster. Entréparti, trappa Färgsättning Interiör Gaveln åt norr drevades med lindrev och tjärades. Ett par mindre sprundslagningar gjordes. Vid ateljéfönstren gjordes profilsågade fönsterlådor för att hindra fukt att komma in i ändträt. Syllstocken åt norr togs bort till halva tjockleken och ny halvstock sattes in. Under arbetets gång upptäcktes att gavelröstet som till stor del utgörs av fönster var skevt vilket medförde att belastningen på fönstren blev onormalt stor. För att avhjälpa detta så förstärktes väggen med fyra invändiga följ are i dimensionen 5 x 7 tum byggda av två hoplimmade ämnen jämt fördelade i rummet. Följama förankrades med syrafast rostfri stång med påsvetsade brickor utifrån och mutter och bricka på insidan. Muttrarna är infällda i följaren samt sprundsade för att ej erhålla köldbrygga av metall genom konstruktionen. I alla hörn utmed varandan på nedervåningen åt norr har ett stort arbete lagts vid att profilsåga alla knutlåder efter stockväggens ojämna form. Stolpverket ytterst på verandan har förstärkts med en 2 x5 tums planka inåt verandan och förankrats i klinkergolvet med ingjutna förstärkningsjäm Anslutningens mellan panel, dörr- och fönstersmyg upptog en stor del av tankemödan i projektet och åtgärden finns redovisad i ritningsmaterialet. Mellan karm och skvättbräda lades en smal plåt för att förhindra att vatten kom in mellan karm och klädsel. En hög ambition lades vid att ej exponera ändträ i smyginklädnaden för fukt. Genom att luta fönstersmygarna sidor ville vi uppnå en mindre tydlig effekt av smygarna och en mjukare ljusbehandling. Nischerna målades i engelsk röd oljefärg. Ny kökstrappa har tillverkats i enlighet med originalmodell Knutar samt foder målades med engelskt röd linoljefärg. Den enda interiöra förändringen är tillkomsten av följarna i ateljén (se norrgavel) Särskilda problem under arbetets gång De oförutsedda problemen utgörs av ateljéväggen i norr samt den tidigare renoverade gaveln i söder. Skadorna på den senare gick ej att se innan demontering av påspikade halvstockarna från 1940-talets renovering gjordes. Här visade det sig att plankväggen under halvstockama var fläckvis upprutten samt angripen av mögel. Avvikelser från arbetsbeskrivning f stort sett följda arbetena beskrivningen. Fönsternischernas exakta utformning diskuterades fram efter hand. Under arbetet konstaterades att den norra väggens gavelfält (ateljéväggen) inte klarade av den stora belastningen som låg på de mycket begränsade delar av väggen som inte var brutna av fönsteröppningar. Väggen var därmed på väg att kalva u t. Den skeva väggen medförde i sin tur att fönstren läckte Uppföljning av antikvarisk målsättning Den antikvariska målsättningen kan anses ha uppfyllts. Förlusten av den synliga
rena timinerstommen är dock ur estetiskt/antikvariskt synvinkel beklaglig men skall vägas mot de existerande och framtida problem som samspelet mellan konstruktion och klimatförhållande är upphov till. Byggnadshistoriska iakttagelser gjorda under arbetet Inga ytterligare iakttagelser ärgjorda mer än de ovan presenterade. Godkännande Arbetena har besiktigats fortlöpande. 4. MEDVERKANDE I PROJEKTET Entreprenörer Jonasson & Kihlenstam byggnads AB Tomas Andersson, snickare. Anders Höglund, snickare Bernt Kihlenstam, byggmästare. Olle Larsson, arkitekt, byggmästare. Leverantörer Claessons trätjära (Dalbränd trätjära, rå linolja samt lindrev). Lorentz trä (Panelvirke norrländskt) Tjärpapp typ underlagspapp. Eskil Johansson, Kode. (Linoljefärg). Byggmöten Egentliga byggmöten hölls enbart vid två tillfällen i projekteringsstadiet för att enas om förfaringssättet. Under arbetets gång har entreprenören begärt utlåtande om exempelvis fönstersmygarnas utformning, vad som skall avfärgas rätt vid fönstren, renoveringen av sydgaveln samt stagningen av norrgaveln. Antikvarisk kontroll Antikvarisk kontroll har utförts av Lars Rydbom, Bohusläns museum. Totalt har objektet besiktigats vid fem tillfällen under tiden för ombyggnaden. 5. Bilagor Fotografier Underhållsplan Uddevalla i maj 2005 Lars Rydbom, antikvarie Katarina Andersson, antikvarie