KUNGLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN INSTITUTIONEN FÖR KEMITEKNIK Industriellt Miljöskydd TENTAMEN I MILJÖSKYDD OCH KEMISKA HÄLSORISKER FÖR 6D 2334, KEMI-INGENJÖRSLINJEN, KI2, 4p, DEN 1 MARS 2002 kl 09.15 12.00 Maxpoäng: 50 p För godkänt betyg krävs minst 25 poäng. Skriv tydligt ditt namn och personnummer på samtliga inlämnade blad! Tentamensresultatet anslås den 25 mars 2002. Lycka till! För flervalsfrågorna 1-50 kan mer än ett alternativ vara rätt. Kryssa för de påståenden som du tror är rätt. En poäng erhålls endast då samtliga rätta alternativ är ikryssade. Svaren vi söker är de mer generella reglerna, inte undantagen. Observera att frågorna kräver en viss eftertanke så ta god tid på dig. Kryssa för rätt alternativ i bifogad svarsblankett. 1. Systemisk effekt; 1) kan uppkomma var som helst i kroppen oberoende av exponeringsväg. X) kräver blodtransport av det ämne som orsakar effekten. 2) drabbar vanligen många organ. 2. Avgiftningsenzymer; 1) har låg substratspecificitet och finns i hela kroppen men mest i levern. X) finns i samma mängd och sammansättning hos alla människor. 2) mängden enzym kan variera i en individ beroende på vad den individen exponerats för. 3. Faktorer som kan påverka en kemikalies effekter i kroppen är; 1) ämnets fysikaliska och kemiska egenskaper. X) dosen inkl. doseringens duration och frekvens. 2) annan samtida eller tidigare exponering. 4. De ämnen som vi exponeras för och som orsakar mest toxikologiska problem är; 1) oftast fettlösliga och oftast mycket reaktiva. X) oftast fettlösliga, men de behöver inte vara reaktiva. 2) oftast vattenlösliga. 5. LD 50 -värdet är ett mått på: 1) akut toxicitet ju lägre värde desto giftigare ämne. X) akut toxicitet ju högre värde desto giftigare ämne. 2) subkronisk toxicitet. 50p
6. Dos-responssamband; 1) anges vanligen som sambandet mellan den administrerade dosen av ett ämne och de olika effekter som uppkommer i en exponerad individ. X) är linjärt, dvs det finns ingen säker exponering annan än noll-dos. 2) anges vanligen som sambandet mellan den administrerade dosen av ett ämne och andelen av den exponerade gruppen som uppvisar en specifik effekt. 7. Kritisk effekt; 1) är den effekt som uppkommer vid lägst dos. X) är den effekt som har potential att döda en individ. 2) är den effekt som ämnen klassificeras för. 8. NOEL; 1) är den dos som motsvarar det hygieniska gränsvärdet. X) är den dos som en människa säkert kan utsättas för utan risk för negativa effekter. 2) är den dos vid vilken inga biologiska effekter (relaterade till exponeringen) har setts i djurförsök. 9. Viktiga osäkerheter i djurdata. 1) Skillnader mellan människa och försöksdjur vad gäller xenobiotikametabolism och känslighet för enskilda ämnen. X) Skillnader mellan människa och försöksdjur vad gäller kroppsstorleken. 2) Skillnader mellan människa och försöksdjur vad gäller sammansättningen av den huvudsakliga födan. 10. Ungefär hur stor riskökning kan vi normalt upptäcka i djurförsök och epidemiologiska studier? 1) >5 % X) <1 % 2) < 0,1 % 11. Vanliga felkällor i epidemiologiska data; 1) brister i exponeringsbestämningar. X) snedvriden ålders- eller könsfördelning i de studerade grupperna. 2) otillräcklig kontroll av annan exponering än den man specifikt studerar. 12. (O)säkerhetsfaktorer; 1) används när man bestämmer tex hygieniska gränsvärden för människa utifrån djurdata för att överkomma osäkerheter i data. X) används för att säkerställa att exponering understigande tex ett hygieniskt gränsvärde är riskfritt även för känsliga individer. 2) används för klassificering och märkning av otillräckligt testade ämnen. 13. Vilka kemikalier omfattas av klassificerings och märkningsreglerna? 1) alla nya ämnen. X) alla existerande ämnen. 2) alla allmänkemikalier. 2
14. Ungefär hur stor andel av de 2500 Europeiska kemikalierna (som tillverkas eller importeras i volymer >1000 ton per år) saknar grundläggande toxicitetsdata? 1) 30% X) 70% 2) 90% 15. Den mest använda definitionen av hållbar utveckling lyder: En hållbar utveckling kan definieras som en utveckling som försöker möta dagens behov utan att begränsa eller inskränka möjligheterna att möta framtidens behov. Var kunde man läsa denna definition för första gången? 1) I Miljödeklarationen till FNs konferens om den mänskliga miljön i Stockholm 1972. X) I Brundtlandkommissionens rapport Our Common Future 1987. 2) I Riodeklarationen till FNs konferens om miljö och utveckling i Rio 1992. 16. Försiktighetsprincipen är en av 27 grundläggande principer som ingår i Riodeklarationen. Vad innebär den? 1) att avsaknaden av vetenskapliga bevis inte får användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring. X) att nationella myndigheter bör sträva efter att främja internalisering av miljökostnader och användandet av ekonomiska styrmedel, med beaktande av att förorenaren, i princip ska bära kostnaderna för föroreningar. 2) att regeringar och andra beslutande instanser utvecklar nationella strategier för bevarandet av den biologiska mångfalden och ett hållbart utnyttjande av biologiska resurser. 17. Svag hållbarhet innebär; 1) att naturkapitalet är substituerbart (utbytbart) mot annat kapital. X) att delar av naturkapitalet inte är substituerbart (utbytbart) mot annat kapital. 2) att humankapitalet (det mänskliga kapitalet) är substituerbart (utbytbart) mot annat kapital. 18. Med Faktor 10 menas; 1) att befolkningstillväxten måste minska med 90 % från 1995 års nivå inom en 30-50 års period för att inte den ekologiska bärkraften skall utarmas. X) att den industrialiserade världen måste öka sitt bistånd till utvecklingsländerna med 90% från 1995 års nivå för att fattigdomen skall kunna utrotas inom en 30-50 års period. 2) att material- och energianvändningen i den industrialiserade världen går att minska med 90% från 1995 inom en 30-50 års period. 19. Växthusgasen; 1) dikväveoxid står för den största delen av den förstärkta växthuseffekten. X) dikväveoxid ökar i atmosfären om denitrifikationsprocessen störs. 2) metan är effektivare växthusgas per molekyl än koldioxid. 3
20. Koldioxid; 1) utgör ca 20 % av atmosfärens gaser X) svarar för ca 55 % av den befarade temperaturökningen. 2) avgår när växterna andas 21. Klorfluorkarboner (CFC); 1) har till stor del använts som bekämpningsmedel mot insekter. X) utgör relativt instabila föroreningar i atmosfären. 2) är betydelsefull både som växthusgas och ozonuttunnare. 22. Marknära ozon; 1) kommer att minska i och med större användning av blyfri bensin. X) bildas framförallt i höga halter över Sverige under molniga vinterdagar. 2) halterna blir sällan höga i storstäderna, där det alltid finns mycket kvävemonoxid i överskott. 23. Ökad UV B strålningen på jorden; 1) uppstår på grund av uttunnat ozonskikt i troposfären. X) är skadlig för planktonalger i hav och sjöar. 2) kan leda till en förstärkt växthuseffekt. 24. I Sverige beror markförsurningen framför allt på; 1) förbränning av fossila bränslen som bl a ger stora SO 2 -utsläpp. X) våra rikliga förekomster av kalksten. 2) en mot försurande nedfall dåligt buffrande berggrund. 25. Växthuseffekten; 1) är ett naturligt fenomen och en förutsättning för nuvarande liv på jorden. X) påverkas framför allt av antropogena utsläpp av ozon. 2) kan förstärkas genom ökad regnskogsskövling. 26. Historiska klimatförändringar kan man upptäcka genom olika metoder bl a; 1) studier av isens olika halt av syre-18 isotopen X) fördelningen av granit i jordskorpan 2) studera skalbärande plankton i havsbottensediment 27. En idag accepterad förklaring till de naturliga svängningar i klimatet som man kan se är Milankovics teori. Den beskriver; 1) svängningar i jorbanan runt solen. Från elliptisk till rund. X) att jorden har flippat 180 grader i cykler. 2) att jordaxels lutning förändras några grader under tusenåriga cykler. 28. Om temperaturen ökar p.g.a. förstärkt växthuseffekt tror man att; 1) att jordens klimatzoner kommer att förskjutas X) stora delar av Sverige kommer att täckas av vatten 2) den hydrologiska cykeln kommer att påverkas 4
29. Organiska partiklar i vatten; 1) kan binda miljögifter och transportera dem till botten. X) kan tvinga havets eller sjöars växter upp mot ytan. 2) kan leda till bottendöd. 30. Med bärkraft avses i ekologiska termer; 1) det maximala antalet organismer som ett ekosystem under en längre tid kan försörja. X) det antal människor som jordens resurser kan bära 2) den mängd naturresurser som ett ekosystem behöver för att på lång sikt växa. 31. Ekologins begrepp bärkraft kan även tillämpas på oss människor. Vilken/vilka av nedanstående påstående är sant/sanna? 1) Människan har överskridit jordens bärkraft. X) Människan själv utnyttjar 40% av jordens produktion. 2) Olja och kol är en ändlig resurs. 32. Nedbrytning av dött organiskt material på marken bygger på ett samarbete mellan olika markorganismer; 1) som är känsliga för onaturligt höga halter av metaller och för förändringar i markens ph-värde. X) störs detta samarbete resulterar det i att cirkulationen av näringsämnen i marken mer eller mindre blockeras 2) men vissa organismer kan ha hunnit anpassa sig till den påverkade miljön, när det gäller bl a förhöjda metallhalter. 33. Energiförsörjning. Vad är sant nedan? 1) Världens energiförsörjning utgörs till 10 % av biobränslen. X) Kärnkraften och Vattenkraften svarar tillsammans för 20 % av världens energiförsörjning. 2) Sveriges energiförsörjning är till drygt 50% baserad på fossila bränslen. 34. Fiskar tar upp miljögifter via; 1) maten. X) gälarna. 2) fjällen. 35. Övergödning ger en mängd effekter i marin miljö t.ex; 1) stor produktion av fisk ovan salthaltssprångskiktet (Haloklinen). X) bottendöd och svavelvätebildning. 2) grumling av havsvattnet. 36. Nyckelarter; 1) är alla arter tillsammans i ett ekosystem. X) är de arter som förser mänskligheten med nya medicinska upptäckter. 2) kan ha en styrande inverkan på olika ekosystem och som många andra arter är beroende av för sin överlevnad. 5
37. Mängden av arter idag jämfört med förhistorisk tid visar på (enligt vissa forskare genom undersökningar av bl a fossila fynd); 1) att antalet arter har aldrig varit större än vad det är idag. X) att det råder en positiv balans vad gäller takten av nybildning av arter och takten med vilken arter försvinner idag. 2) att utrotningsfrekvensen idag accelererar. 38. Tropisk regnskog 1) har största mångfalden av arter. X) motverkar förstärkningen av växthuseffekten genom att allt mer CO 2 binds upp i biomassan. 2) anses inte som känslig mot störningar 39. Markförsurning i vissa regioner i Sverige; 1) är bl a ett resultat av att skogsbruket använder sig av helträdsutnyttjande. X) orsakas bl a av att växterna själva påverkar marken genom upptag av viktiga näringsämnen. 2) har resulterat i att halter av fritt aluminium blivit svåråtkomliga för växternas rötter. 40. Kvävemättnad i skogsmarker; 1) kan innebära en kraftig tillväxt av barrmassan. X) innebär att växterna inte längre tar upp mer kväve som deponeras från luften, vilket resulterar i att nitratkväve läcker ut ur skogsmarken och kan leda till markförsurning. 2) kan också sammankopplas med eutrofiering av våra kusthav. 41. Definitionen av biologisk mångfald innebär; 1) variation inom arten, (den genetiska variationen). X) variation av arter. 2) variation av ekosystem. 42. De bakomliggande faktorerna till dagens utrotning av arter, särskilt ryggradsdjur, orsakas i första hand och till störst del av mänsklig verksamhet som; 1) minskning och förstörelse av biotoper över de flesta kontinenter. X) jakt och införsel av främmande arter på öar. 2) traditionell medicintillverkning. 43. Kväve; 1) finns framför allt i atmosfären som kvävgas X) är ett viktigt näringsämne som tas upp av de flesta växterna direkt som kvävgas 2) begränsar ofta primärproduktionen i sjöar 6
44. Tungmetaller; 1) och i regel de giftiga metallerna har ofta mycket låga naturliga halter i naturen. X) och nedfallet i södra Sverige av de giftiga icke essentiella metallerna, som bly, kadmium och kvicksilver härstammar till ca 90 % från inhemska källor. 2) som bly och kvicksilver bildar starka komplex med markens organiska material. 45. Vilka effekter nedan, kan man förväntas se i framtiden på grund av ozonskiktets uttunning i stratosfären? 1) Förändrade konkurrensförhållanden mellan olika växtarter, med förändrade ekosystem som konsekvens. X) Människor och djur får brännskador på huden och ögats hornhinna, vilket kanleda till hudcancer och grumling av ögonlinsen. 2) Minskad total fotosyntes hos växtplankton i Antarktis, då de drar sig djupare ner i vattenmassan för att skydda sig. 46. Metallhalterna har under de senaste hundra åren ökat drastiskt i ekosystemen i samband med industrialiseringen. Vad är sant nedan? 1) Halten metaller i humus-lagret avspeglar det samlade nedfallet under många årtionden. X) Idag ansamlas mer metaller i teknosfären än vad som släpps ut vid svenska punktutsläpp. 2) Den ökade ackumulationen av metaller i samhället innebär att risken för diffusa utsläpp ökar. 47. Kadmium; 1) absorberas mycket effektivt i humus-lagret. X) tillförs människan via konsumtion av produkter som innehåller sädesslag. 2) ackumuleras i däggdjur p g a dess långa halveringstid. 48. För att bedöma ett miljögifts skadeverkningar på ekosystemet kan det vara mycket viktigt att undersöka hur ett ämne påverkar reproduktionen hos olika organismer 1) Eftersom tidiga utvecklingsstadier hos organismer är de som är känsligast för miljögifter. X) Om reproduktionen skulle skadas kan överlevnaden för hela populationen vara i fara. 2) DDT och PCB är två tydliga exempel på hur miljöjögifter har påverkat fortplantningsförmågan. 49. Då en sjö försuras genomgår den tre faser. 1) I fas ett är alkaliniteten stabil och ph sjunker. X) I fas två fluktuerar ph och alkliniteten har sjunkit markant. 2) I fas tre svänger ph kraftigt och aluminiumhalten i sjön minskar. 50. Kväve och fosfor utsläpp till Östersjön orsakar. 1) att blåstången i Östersjön minskar, samtidigt som grönslicken breder ut sig. X) att reproduktion av torsk påverkas negativt. 2) att mängden djurplankton minskar. 7