Kallelse till sammanträde

NÄTUPPLAGA Kallelse/Föredragningslista Kallelse till sammanträde kl 09.00 på Jämtlands Gymnasium Torsta Kulturrummet (Biblioteket)

2 OMRÖSTNINGAR LEDAMÖTER Pelle Lundgren (C) ordförande Från/ Närv JA NEJ JA NEJ JA NEJ Leif Olsson (C), 1:e vice ordförande Jörgen Persson (S), 2:e vice ordförande Thomas Andersson (S) Jimmy Eriksson (MP) Lars Carlsson (M) Anton Waara (S) Elisabeth Andersson (C) Maria Jacobsson (S) Kicki Fredriksson (S)

3 Mikael Westin (C) Niklas Daoson (S) ersättare Ingela Rönnestrand (M) ersättare Cathrine Blomqvist (S) ersättare Marie Olofsson (S) ersättare Angelika Lindahl (MP) ersättare Pär Löfstrand (FP) ersättare Karl-Göran Eriksson (KD) ersättare Per-Olov Olsson (FP) ersättare Katarina Rosberg (S) ersättare Katarina Sahlin (S) ersättare Margareta Nordling (A) ersättare

4 Ärenden Sid Justering Årsredovisning för Jämtlands Gymnasieförbund 2012 5 Riktlinjer för tilläggsbelopp till interkommunal ersättning 0 Antag i åk 1 ht 2013 0 Meddelanden 2013 0 Delegationsbeslut 2013 Information/Överläggning 2013 Fel! Bokmärket är inte definierat. Fel! Bokmärket är inte definierat.

5 Thomas Nilsson Jämtlands Gymnasieförbund Dnr 52-2012 Årsredovisning för Jämtlands Gymnasieförbund 2012 Jämtlands Gymnasieförbund har liksom tidigare år en bra måluppfyllelse i förhållande till uppsatta mål i verksamhetsplanen. Arbetet med prioriterade mål i skolplanen fortsätter att få genomslag och för två av de tre målen är årets resultat de högsta sedan mätningen startade år 2006. Resultatet för de prioriterade skolplanemålen är följande (2011 års resultat inom parantes): -92,1 % (92,0) av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de har kunskap om kursmål och vet vad som krävs för ett visst betyg. (Mål: 90 %) -83,6 % (81,5) av samtliga studerande på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att alla studerande behandlas likvärdigt. (inget % mål) -69,6 % (60,9) av de studerande i årskurs 3 på gymnasiet instämmer helt eller delvis i att de under utbildningen deltagit i ett eller flera internationella projekt. (Mål 65 %) Förbundets resultat för verksamhetsåret uppgår till -346,9 tkr vilket är lägre än den ursprungsbudget som upprättades för 2012. Förbundet täcker underskottet med att ta eget kapital i anspråk vilket sker i enlighet med ägardirektiven för 2012. Underlag för beslut Förbundskansliets tjänstemannaförslag 2012-02-28 Årsredovisning 2012 2012-02-28 Förslag till beslut Årsredovisning 2012, daterad den 28 februari 2013, godkännes och överlämnas till ägarkommunerna Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund samt förbundets revisorer.

6 Bakgrund Förbundets utbildningsverksamhet präglas fortsatt av en stabilitet och kvalitet som totalt sett ger eleverna goda förutsättningar till ett framtida yrkesliv och/eller fortsatta studier. 2012 har kännetecknats av många positiva och uppmärksammade insatser av elever och lärare på Jämtlands Gymnasium. De kommunala gymnasierna har ökat i popularitet. De senaste två åren har antalet sökande minskat med totalt 20 % i länet. Under samma period har de kommunala skolorna ökat sina relativa elevandelar medan de fristående skolorna har tappat hela 37 %. Under 2012 märktes en betydande ökning av antalet sökande i Bräcke, Bispgården och i Ås. I Östersund är variationerna stora mellan programmen. Eloch energiprogrammet och Restaurang- och Livsmedelsprogrammet har tappat elever, medan exempelvis Samhällsvetenskapsprogrammet ökar kraftigt. Totalt sett har antalet elever som sökt högskoleförberedande program ökat med 2 % medan yrkesprogrammen har minskat i motsvarande grad. På gymnasiesärskolan minskar antalet elever något jämfört med tidigare år. De första eleverna i den nya gymnasieskolan, GY2011, genomförde sitt första gymnasieår. Bedömningen så här långt är att gymnasieförbundet har klarat införandet på ett bra sätt. Rektorsområdena har haft ett särskilt fokus på att åstadkomma en bra start för åk 1. Nytt kursinnehåll, den nya skollagens krav på ökad dokumentation och en kraftig ökning av antalet nationella prov, har samtidigt inneburit särskilda påfrestningar för lärarpersonalen. Inför läsåret 2012/2013 har de nya nationella inriktningarna med bland annat fördjupningskurser planerats. Förbundet har i genomsnitt haft cirka 450 studerande i olika vuxenutbildningar och förbundet är därmed fortsatt länets största gymnasiala vuxenutbildare. Vuxenutbildningsreformen VUX2012 infördes den 1 juli 2012 och förbundet har arbetat med att implementera de nya regelverken i verksamheten. Plane-

7 ringsarbetet kring reformeringen av gymnasiesärskolan, GYSÄR2013, har också startats. Den nya utbildningsplanen som direktionen har antagit, samt nya nationella anvisningar för det systematiska kvalitetsarbetet, har fått till följd att förbundets verksamhetsplan och styrkedja har reviderats. En ökad tydlighet runt uppföljningen av kunskapsresultaten är bland annat nödvändig för att uppfylla de nationella regelverken. Förbundets IT-satsning på 1-1-lösningar för elever har fortsatt. Samtliga förstaårselever på 7 nationella program utrustas med egna datorer. Satsningar på bärbara datorer till lärare och snabba trådlösa nätverk har också genomförts. Etapp 2 i byggandet av gymnasiebyn har genomförts, bland annat har bibliotekshuset fått en ny våning och Hus C har renoverats. Om- och nybyggnationer fortsätter enligt särskild plan fram till och med vårterminen 2015. Förbundet har övertagit huvudmannaskapet för naturbruksutbildningarna i Ås. I samarbete med Regionförbundet Jämtlands län och näringslivet planeras att Jämtlands Gymnasieförbund ska gå in som ägare i bolaget, Torsta AB, vars syfte är att genomföra yrkesutbildning och annan utveckling av de areella näringarna. Jämtlands Gymnasieförbund har tilldelats cirka 10 mkr av Europeiska socialfonden för att under de kommande två åren ta fram system och modeller för att minska avhoppen i den svenska gymnasieskolan.

8 FÖRBUNDSKANSLIET Mikael Cederberg Förbundschef Thomas Nilsson Förbundsekonom Utdrag till Kommunstyrelserna i Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund samt förbundets revisorer. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.

9 Peter Frändén Dnr 5-2013 Jämtlands Gymnasieförbund Riktlinjer för tilläggsbelopp till interkommunal ersättning I de fall elever genomför gymnasieutbildning hos annan aktör, annan kommun, eller fristående skola, skall elevens hemkommun betala interkommunal ersättning (IKE). I undantagsfall kan så kallat tilläggsbelopp komma ifråga, exempelvis då en elev hos annan utförare har mycket betydande handikapp. Några omständigheter har medfört att denna fråga fått ökad aktualitet under senare år, är bland annat målsättningen att gymnasieskolan skall omfatta alla ungdomar, utbyggnaden av fristående gymnasieskolor och den nya skollagen (2010:800) som trädde i kraft 1 juli 2011. Den inskränker särskolans så kallade personkretsen att enbart gälla ungdomar med utvecklingsstörning. Beslut om tilläggsbelopp är ett svårhanterat område där det är angeläget att skapa politiskt förankrade riktlinjer som säkerställer laglighet, likvärdighet och tydlighet. Underlag för beslut Förbundskansliets tjänstemannaförslag 2013-02-19 Förslag till beslut Direktionen beslutar anta bifogade riktlinjer för tilläggsbelopp till interkommunal ersättning, daterade Östersund 2013-02-19 Bakgrund Interkommunal ersättning - grundbelopp Interkommunal ersättning för gymnasieutbildning regleras i Skollagen 16 kap 50-51. Anordnare som tar emot elever från annan kommun skall ersättas för sina omkostnader enligt självkostnadsprincipen. I 16 kap 52-55 regle-

10 ras vilka ersättningsvillkor som gäller för ersättning till fristående anordnare. I grundbeloppet ingår ersättning för: - undervisning - läromedel - elevhälsa - måltider - administration - mervärdesskatt - lokalkostnader Enligt SL 1 kap, 3 är undervisning målstyrda processer som under lärares ledning... syftar till utveckling och lärande. Den definitionen täcker in huvuddelen av skolornas verksamhet, bland annat stödverksamhet i olika former. Tilläggsbelopp Utöver grundbelopp som avser undervisning m.m. kan, enligt 16 kap 54, ett tilläggsbelopp komma ifråga för elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Hemkommunen är inte skyldig att betala tilläggsbelopp om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen. Det sistnämnda kan t ex komma ifråga om hemkommunen erbjuder likvärdig särskild utbildning. Tilläggsbelopp kan också komma ifråga för undervisning i modersmål (GyF 15 kap, 15-21 samt 9 kap, 9 ). Grundregeln här är att antalet elever inom samma språk skall vara minst fem hos huvudmannen och att det finns lämplig lärare. För de nationella minoritetsspråken, exempelvis samiska, gäller denna rätt för enskild elev. Ett sätt att öka förutsättningarna att erbjuda modersmål i enlighet med lagens intentioner är samverkan mellan olika huvudmän. En fristående skola kan ha svårigheter att ta emot elever med omfattande behov av särskilt stöd, exempelvis om elevens skolgång förutsätter extra personal eller ombyggnad av lokaler. I sådana undantagsfall kan den fristående skolan neka att ta emot en elev. Om hemkommunen är beredd att betala för de sär-

11 skilda insatserna kan den fristående skolan inte åberopa ekonomiska skäl att inte ta emot berörd elev. Kommunernas beslut om bidrag kan överklagas genom förvaltningsbesvär. Ett stort antal processer visar att det råder oenighet om när tilläggsbelopp kan komma ifråga och om beräkning av bidragen. Det ligger nära till hands att söka skapa schablonisering av tilläggsbelopp. Samtidigt kan det innebära svårigheter med tanke på elevernas högst skiftande behov, även när de har samma medicinska diagnos. I de rättsfall som förekommit har domstolarna i vissa fall godkänt bidragsbelopp som bygger på kommunala schabloner med hänvisning till likabehandlingsprincipen. I andra fall har schablonerna enbart setts som riktlinjer. Antalet elever från gymnasieförbundets ägarkommuner som berörs av tilläggsbeloppet till annan huvudman varierar men är i storleksordningen 5-15 elever. Flertalet elever återfinns vid fristående skolor i Östersund. Till det kommer enstaka ungdomar i skolor med särkilt fokus på ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser eller omfattande sociala problem. Lagtolkning, rättsfall och vägledande beslut Reglerna om tilläggsbelopp bör anknytas till Skollagens regler om särskilt stöd (SL 3 kap 8). Därav framgår att det åligger rektor att, om en elev har svårigheter att uppnå målen, se till att elevens behov utreds och att eventuella särskilda insatser sätts in för att öka måluppfyllelsen. Av förarbeten till bidragsreglerna (Prop 2008/-09: 171, s 41) framgår att det inom ramen för ordinarie undervisningsresurs skall finnas utrymme att ge stöd till flertalet elever. En rimlig tolkning är att extra undervisning/extra undervisningrupp ligger inom grundbeloppet men att en elev med så omfattande stödbehov att det krävs enskild undervisning kan, men inte nödvändigtvis måste, utgöra grund för tilläggsbelopp. Som ovan framgått är det elevens rektor som ansvarar för att utreda eventuellt stödbehov. Vid övergång mellan olika skolformer kan det uppstå svårigheter i detta avseende. En mottagande gymnasierektor, som måste antas vara ansvarig, vet med säkerhet först efter elevernas omval, eller eventuellt ännu senare,

12 vilken/vilka elever i blivande åk 1, som kan komma ifråga för tilläggsbelopp. Allt talar för att en stor del av arbetet måste starta väsentligt tidigare, men då finns oklarhet om vem/vilka som har utredningsansvar. Helt klart är att samverkan med grundskolan, LSS-verksamheten, Elevhälsa och Barnhabilitering måste stärkas vad gäller denna elevgrupp. Som regel är ungdomarna väl kända och har fått omfattande stöd i grundskolan. Tilläggsbeloppet är endast avsett för ersättning till enskilda elever med behov av extraordinära insatser, som inte har koppling till den vanliga undervisningen Det kan t.ex. vara behov av tekniska hjälpmedel, assistenthjälp och liknande eller när elever har mycket stora inlärningssvårigheter som beror på sociala eller språkliga faktorer. Det sistnämnda torde avse sent anlända ungdomar med annat modersmål än svenska. Generellt gäller att tilläggsbelopp till en fristående skola endast kommer ifråga om motsvarande insatser skulle ha gjorts för eleven i hemkommunens skola. Ett antal ärenden har prövats i förvaltningsdomstolen, som regel när en kommun har nekat tilläggsbelopp med motivering att bidrag inte skulle ha utgått i en kommunal skola, i vissa fall med hänvisning till egna resursskolor. I andra fall har oenighet rått om elevens stödbehov och bidragets storlek. En utgångspunkt för besluten är i vilken mån stödbehovet är knutet till själva undervisningssituationen, vilket i normalfallet skall ingå i grundbeloppet, eller om svårigheterna gäller t.ex. aggressivt beteende och/eller svårigheter i det sociala samspelet. Förvaltningsrätten i Malmö (Mål 6726-11) tog ställning till en fristående skolas ansökan om tilläggsbelopp till en extern dyslexiutredning. I kostnaden för undervisning ingår även kostnaden för rektor, vilken, enligt vad som tidigare framgått, har ansvar för utredning av barns särskilda behov. Det talar för att utredning av detta slag skall ingå i grundbeloppet. I en dom från Förvaltningsrätten i Karlstad (mål 6-11) framhåller man att likabehandlingsprincipen har en svagare förankring när det gäller tilläggsbelopp än grundbeloppet.

13 Högsta förvaltningsdomstolen (mål 4314-11) fastslog 2012-06-07 att behovet av stödåtgärder skall vara extraordinära och att näst intill alla elevers behov därför skall kunna tillgodoses inom ramen för grundbeloppet. Med hänvisning härtill beslöt Kammarrätten i Stockholm 2012-10-15 (Mål 11525-11) att de svårigheter som en elev med dyslexi och ADHD hade var kopplade med undervisningssituationen och därmed inte berättigade till tilläggsbelopp I de rättsfall som förekommit synes domstolarna som regel acceptera att det är kommunens bedömning som väger tyngst, även i de fall kunskapen om den enskilda eleven är begränsad. Som regel är utgångspunkten att stödbehovet ryms inom grundbeloppet och att den fristående skolan därmed inte är berättigad till stöd. Särskilda stödresurser inom Jämtlands Gymnasieförbund (JGY) Inom alla delar av JGY avsätts särskilda resurser till stöd för elever med inlärningssvårigheter. Målet är att alla skall uppnå målen för gymnasieexamen. Det kan t.ex. ske i form av individuellt stöd, ämnesinriktad stödundervisning i gruppform, ökad lärartäthet och så kallad studiegård. Specialpedagogerna har i detta sammanhang en nyckelroll. Stöd i vid mening kan också ske genom förlängd undervisning, exempelvis om en elev drabbats av längre sjukdomsperiod. Introduktionsprogrammen är i sig en stödform riktad till elever som ej uppnått behörighet till nationellt program. Utformningen och omfattning av de olika stödformerna varierar beroende på lokala förutsättningar. JGY erbjuder för närvarande tre särskilda resursalternativ för elever med mer omfattande behov. Samtliga finns i Östersund. - Jonas Jons, som tar emot elever med mer omfattande social problematik. - Lingonvägen, som tar emot elever med neuropsykiatrisk diagnos. - Eken, en särskild stödresurs för elever med olika diagnoser som går på nationella program i ordinarie klasser.

14 Lingonvägen har egna undervisningslokaler i Odensala. Genom samarbete med Vård- och omsorgsförvaltningen kan några elever på Lingonvägen erbjudas särskilt boende. Beslut om särskilt boende fattas av elevens hemkommun. För närvarande (februari 2013) utnyttjas inte denna möjlighet. Flertalet elever från Lingonvägen övergår till nationella program, ofta med Eken som stöd under tiden på Wargentin och Palmcrantz. Speciella resurser liknande Lingonvägen och Jonas Jons är inrättade genom en vid tolkning av begreppet särskild undervisningsgrupp enligt SL 3 kap, 11 och förutsätter särskilda skäl medan Eken snarare får ses som särskild resurs inom ordinarie stödverksamhet. Rimligen måste det vara svårt för en mindre fristående skola att utveckla speciella resurser av den typ som JGY kan erbjuda. Det gäller självklart inte de särskilda resursskolor som t.ex. enbart tar emot elever med neuropsykiatriska diagnoser. Övriga berörda aktörer Som ovan framgått sker samverkan med Vård- och omsorgsförvaltningen ifråga om boende för elever på Lingonvägen. Viss samverkan förekommer också inför elevernas övergång från grundskolan till gymnasieskolan, i första hand mellan JGY och LSS-enheten i Östersund. Eleverna kan fritt söka till fristående skolor och, med vissa begränsningar, också till kommunala skolor utanför den egna kommunen. Beslut av denna typ kan medföra betydande interkommunala kostnader för såväl gymnasieförbundet som Vård- och omsorgsförvaltningen, exempelvis då elevens skola är kopplad till särskilda boenden/elevhem. Under åren har ett förtroendefullt samarbete utvecklats mellan JGY och LSShandläggare i Östersund och även i vissa fall mellan JGY och Landstingets habiliteringsverksamhet. Arbetet har haft fokus på att skapa optimala förutsättningar för berörda elevers utveckling. Här bör ytterligare steg tas för att utveckla samarbetet, exempelvis genom att ännu tidigare kartlägga vilka elever med neuropsykiatriska diagnoser som återfinns i grundskolan inom Jämtlands

15 Gymnasieförbunds ägarkommuner. På så sätt kan mottagandet tidigt planeras för att ge eleven bästa möjliga stöd. Denna uppgift har fått ökad aktualitet eftersom särskolans så kallade personkrets, som nämnts, förändrats att inte omfatta ungdomar med neuropsykiatriska diagnoser. Socialförvaltningarna i Jämtlands Gymnasieförbunds ägarkommuner kan placera ungdomar i gymnasieålder i alternativa boendeformer på andra orter. Som regel deltar berörda ungdomar i utbildningsverksamhet. Eftersom ungdomarna som regel är folkbokförda i hemkommunen måste interkommunal ersättning betalas till utbildningsanordnaren. Mellan Östersunds kommun och Jämtlands Gymnasieförbund har tecknats avtal om ömsesidigt informationsansvar. Liknande avtal bör eftersträvas i alla kommuner inom Jämtlands Gymnasieförbund. Självklart måste samverkan mellan olika huvudmän ske under beaktande av gällande sekretessregler. Som regel sker detta genom föräldrars och ungdomars samtycke. Här ska en utförligare bakgrund till ärendet skrivas. FÖRBUNDSKANSLIET Mikael Cederberg Förbundschef Peter Frändén F d verksamhetsplanerare Utdrag till rektorer och vägledare inom Jämtlands Gymnasieförbund, chefer/ansvariga

16 Göran Larsson Dnr 61-2013 Jämtlands Gymnasieförbund Antag i åk 1 ht 2013 Mot bakgrund av elevernas gymnasieval för 2013 skall beslut tas om antal platser på de program som gymnasieförbundet erbjuder. Underlag för beslut Förbundskansliets tjänstemannaförslag 2013-03-01 Förslag till beslut 1. Direktionen fastställer antal platser till årskurs 1, höstterminen 2013 för Jämtlands Gymnasium enligt nedanstående tabell. 2. Förbundsordförande ges mandat att besluta om ändrad antagning på vissa program om nya direktiv ges på ägarsamrådet den 25 mars. 3. Förbundschef ges rätt att vidta mindre justeringar av antalet antagningsplatser efter omvalet i maj. 4. Sökande till NIU-NA och NIU-SA ges en profilgaranti.

17 Tabell Antal platser Program (Östersund om inget annat anges) Sökande 18 februari Platser Kommentar Prognos September BA BAANL Bräcke 47 18 44 32 BF 16 28 Plus NIU-BF i kar. 16 EE EE Bispgården EE Bräcke 30 9 3 32 16 10 EK 52 59 54 ESBIL ESEST ESMUS 9 21 41 10 22 32 44 18 28 13 3 Samlokalisering med ESEST. 9 19 32 FT 87 78 72 HA 20 20 20 HT 27 25 25 HU 24 32 27 HVSTY HVXXX Övriga hantverk HVFRI Bräcke IN Ösd IN Bispgården NA NA-I NBDJUXXR Wången NBDJU Torsta NBLAN Torsta NBSKOG Torsta NIU BF NIU NA NIU SA 27 6 3 9 6 57 26 18 8 1 14 14 16 23 18 8 10 16 16 64 32 32 12 12 32 Flyttar till Wa. 18 8 3 64 Max 32 platser per program. Profilgaranti för NA och SA. RL 23 25 22 SA SA-I 73 32 64 32 TE 64 64 64 VF 15 32 17 VO 34 32 Flyttar till Wa. 31 Summa 873 1005 843 10 7 56 28 17 8 1 15 64 64 30

18 Bakgrund Inför beslutsförslaget har ansökningarna analyserats med avseende på ett antal faktorer: De demografiska förändringarna; ändrat söktryck jämfört med föregående år; tidigare års trender under omvalsperioden; meritvärden bland sökande. Dessutom har överströmning till andra huvudmän studerats liksom antalet elever som inte tas in på något val alls. Utöver detta har ekonomiska kalkyler gjorts för att se effekten av olika gruppstorlekar inom programmen. Antal platser per program har i första hand bestämts utifrån elevernas förstahandsval i februari. I andra hand har hänsyn tagits till en ekonomisk optimering av organisationen, vilket i några fall har inneburit en begränsning för hur många elever som kan antas. Lagt förslag innebär i nuläget att 86 % av eleverna har tagits in på sitt förstahandsval. Motsvarande siffra 2012 var 94 %. Med anledning av viss osäkerhet kring gymnasievalet föreslås direktionen ge förbundschefen mandat att besluta om mindre förändringar av antalet platser. Osäkerheten gäller främst att: - beslut om antagning till den nationellt godkända idrottsutbildningen (NIU) tas i slutet av mars i samråd med idrottsförbunden. - en stor del av eleverna, runt 20-25 %, förväntas göra ett omval innan slutvalet i maj. Analys och kommentarer Här ges en mer omfattande bakgrund till föreslaget antal platser på respektive program.

19 BA - Bygg- och anläggningsprogrammet 44 platser i Östersund 32 platser i Bräcke Söktrycket i Östersund underskrider för första gången de 60 platser vi tidigare erbjudit. 44 platser är satt utifrån en optimering av grupperna på Bygg respektive Måleri och innebär troligen att alla behöriga förstahandssökande tas in. Sökande till Byggprogrammet i Bräcke förmodas välja inriktningen Bygg- och anläggningsfordon (BAANL). Antalet ser ut att bli något lägre än föregående år. BF - Barn- och fritidsprogrammet 28 platser 28 elever anses utgöra en övre gräns för hur många elever som kan ingå i en grupp i gemensamma ämnen. Samläsning sker mellan BF och NIU-BF vilket innebär att karaktärsämnen läses i 2 grupper. EE - El- och energiprogrammet Östersund Bispgården Bräcke 32 platser 16 platser 10 platser Söktrycket till programmet i Östersund har återhämtat sig något från nedgången 2012. Bispgården visar på en stor ökning av antalet sökande. Samläsning sker fortsatt med IN.

20 I Bräcke är söktrycket fortfarande lågt, men samläsning med andra program gör det ändå möjligt att ta in elever där. EK - Ekonomiprogrammet 59 platser Eftersom antalet fullstora klassrum i ekonomihuset är begränsat, tvingas vi sätta en gräns vid 29-30 elever per klass. ES - Estetiska programmet Antagning till inriktning direkt från och med årskurs 1. Inriktning Bild (ESBIL) 10 platser Inriktning Estetik och media (ESEST) Inriktning Musik (ESMUS) 22 platser 32 platser Intresset för ESBIL har minskat rejält jämfört med 2012 samtidigt som intresset för den nya musikalprofilen på ESMUS var litet. För att optimera grupperna antas bara en klass på vanliga ESMUS på Palmcrantz medan ES- BIL flyttas till Wargentin för att där kunna samläsa med ESEST. Förslaget innebär troligen att alla behöriga sökande inte tas in på ESMUS. FT - Fordons- och transportprogrammet 78 platser Intresset för programmet är fortsatt stort, men många av de sökande är obehöriga. Förslaget innebär eventuellt att alla behöriga sökande inte tas in på FT, men tidigare års erfarenhet visar på att ett högre intag inte innebär fler elever i längden.

21 HA - Handels- och administrationsprogrammet 20 platser Efter en topp 2012 har söktrycket minskat. Många av de sökande är obehöriga varför prognosen hamnar på 20 elever. 20 platser är också satt med tanke på att HA ska kunna samläsa i lämpligt stora grupper med VO. HT - Hotell- och turismprogrammet 25 platser Antalet är satt med hänsyn till möjliga APL-platser. HU - Humanistiska programmet 32 platser Programmet uppvisar ett ökat söktryck trots konkurrens från Östersunds Gymnasieskola. En låg antagning 2012 innebär ändå att det humanistiska programmet blir dyrt i förhållande till andra högskoleförberedande program. HV - Hantverksprogrammet Antagning till inriktning direkt från och med årskurs 1. Inriktning Övriga hantverk - Hälsa och kroppsvård (HVSTY) Inriktning Övriga hantverk (HVXXX) Bräcke Inriktning Frisör (HVFRI Bräcke) 18 platser 8 platser 10 platser

22 I Östersund har antalet förstahandssökande till Hantverksprogrammet ökat rejält, möjligen sammanhängande med programmets flytt till Wargentin. Ökningen ligger främst på inriktningen HVSTY, men begränsningar i lokaler och utrustning gör att gränsen ändå sätts till 18 platser. Förslaget innebär en organisation där Övriga hantverk (HVXXX) läser programgemensamma ämnen tillsammans med HVSTY och resten företagsförlagt. HVSTY läser sina inriktningskurser i en 18-grupp. Förslaget innebär troligen att alla behöriga sökande inte tas in på HV. I Bräcke sker samordning med VUX-utbildning och med övriga program. IN - Industritekniska programmet Antagning till inriktning direkt från och med årskurs 1. Östersund Bispgården 16 platser 16 platser Intresse för Industritekniska programmet är fortsatt lågt. Prognosen pekar på cirka 10 behöriga elever. Det låga elevantalet innebär att elevplatspriset blir mycket högt. I Bispgården förväntas antagningen bli ungefär densamma som 2012. I gemensamma ämnen samläser IN med EE. NA - Naturvetenskapsprogrammet NA Profil NA-internationell (NA-I) 64 platser 32 platser

23 Intresset för NA har stadigt ökat sedan 2011 och nu räknar vi med att kunna organisera 3 hela klasser inom programmet. Det finns en viss sannolikhet att några av de elever som sökt NIU med inriktning Naturvetenskap slås ut av externa sökande och därmed går in på NA som andrahandsval. Prognosen pekar dock på att alla behöriga elever ryms inom de 64 platserna. NB - Naturbruksprogrammet Antagning till inriktning direkt från och med årskurs 1. Wången Inriktning Travsport (NBDJU00R) 32 platser Torsta Inriktning Djur (NBDJU) 12 platser Torsta Inriktning Lantbruk (NBLAN) 12 platser Torsta Inriktning Skog (NBSKO) 32 platser NBDJU00R på Wången är en riksrekryterande inriktning mot travsport där en stor del av eleverna kommer från andra delar av landet. I år har dessutom intresset från Norge varit stort. När det gäller Torsta är antalet sökande något lägre än föregående år. Inriktningen NBLAN hade endast en sökande vid ansökningsperiodens slut. NIU - Nationell idrottsutbildning 64 platser NIU-BF NIU-NA NIU-SA max 20 platser max 32 platser max 32 platser

24 Här är antagningen ej klar, eftersom det finns en överenskommelse med Svenska Skidförbundet om att avvakta tills Riksgymnasiernas antagning är klart i slutet av mars. Det ser dock ut som att intresset för NIU har minskat något jämfört med 2012, så vi räknar med att organisera en klass färre under 2013. Den sena antagningen till NIU-idrotterna gör det svårt att besluta om antagningen, och därmed organisationen för programmen NA och SA. Därför föreslås en profilgaranti för elever som söker till NA-NIU och SA-NIU. Det innebär att externa elever kan antas till NIU även om platserna på NA eller SA fylls i övrigt. Antalet platser inom respektive BF/NA/SA utgår från att vi ska ha maximalt 32 platser på något program men samtidigt bara 2 klasser i de gemensamma ämnena. Därvid kommer vintersport att samläsa gymnasiegemensamma med någon annan NIU-idrott. När det gäller NIU-BF så samläser de sina karaktärsämnen med BF i 2 stycken grupper om max 24. RL - Restaurang- och livsmedelsprogrammet 25 platser Antalet är satt utifrån tanken att kunna organisera en klass med så många som möjligt utan att man behöver dela klassen i gemensamma ämnen. SA - Samhällsvetenskapsprogrammet SA Profil SA-internationell (SA-I) 64 platser 32 platser

25 Antalet platser är satt utifrån erfarenheter från 2012 där 4 klasser inte kunde fyllas helt. En organisation med 3 klasser blir betydligt mer kostnadseffektiv. 64 platser på SA innebär att alla behöriga sökande inte tas in. De flesta tas in på annat program inom JGY och några får plats hos annan huvudman. Antagning till profilen SA-I görs preliminärt med inriktning SASAM, men med möjlighet att byta inriktning till år två. TE - Teknikprogrammet 64 platser Antalet förstahandssökande till TE minskar något jämfört med 2012, vilket innebär att vi går ned till en organisation med 2 hela klasser. Förslaget innebär troligen att några elever med TE som reservval inte tas in. VF - VVS- och fastighetsprogrammet 32 platser Antalet förstahandssökande till VF har minskat stadigt sedan 2011. Prognosen visar på att antalet antagna i slutänden hamnar på ungefär en halv klass. Det kan därför bli aktuellt att samläsa med industriprogrammet. VO - Vård- och omsorgsprogrammet 32 platser

26 Intresset för VO har ökat stadigt sedan 2011. Genom att organisera samläsning med HA i 26-grupper i gymnasiegemensamma ämnen räknar vi med att kunna ta in alla behöriga elever till VO. FÖRBUNDSKANSLIET Mikael Cederberg Förbundschef Göran Larsson Verksamhetsplanerare Utdrag till samtliga rektorer och chefer inom gymnasieförbundet, verksamhetsplanerare, förbundsekonom och antagningssekreterare. Tjänstemannaförslaget ska bifogas beslutet.

27 Dnr 1-2013 Ingela Carlsson Jämtlands Gymnasieförbund Meddelanden 2013 Förbundskommittén - Protokoll, 2013-01-22 (Dnr 4-2013) Jämtlands Gymnasieförbund - Protokoll överläggning löneöversyn 2013, Civilekonomerna, 2013-02-13 - Protokoll överläggning löneöversyn 2013, Sveriges Ingenjörer, 2013-02- 18 - Protokoll överläggning löneöversyn 2013, DIK, 2013-02-19 (Dnr 58-2013) - Protokoll från MBL, 2013-02-26 (Dnr 60-2013) - Samverkansavtal för nationellt godkänd idrottsutbildning, Skellefteå kommun, 2013-02-22 - Samverkansavtal för nationellt godkänd idrottsutbildning, Linköpings kommun, 2013-03-01 (Dnr 136-2011) Förvaltningsrätten i Härnösand - Dom, 2013-02-25 (Dnr 204-2011) - Dom, 2013-02-25 (Dnr 74-2012)

28 Skolinspektionen - Remiss Ansökan från Östersunds Gymnasieskola AB om godkännande som huvudman för en fristående gymnasieskola i Östersunds kommun, 2013-02-22 (Dnr 64-2013) Östersunds kommun - Utvecklingsutskottets protokollsutdrag, 11 Bidrag - Unga kockars regionfinaler våren 2013, 2013-02-21 (Dnr 62-2013) Utdrag till Förbundssekreterare