NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet Pernilla Christensen analytiker och programchef för NILS Institutionen för Skoglig resurshushållning, avdelningen för landskapsanalys, NILS Analyser genomförda av: Pernilla Christensen, Saskia Sandring och Åsa Eriksson
Bakgrund till NILS Behov av......data för uppföljning av miljökvalitetsmålen...data som kan utgöra underlag för rapportering i förhållande till internationella konventioner, exempelvis EU:s SEBI 2010-indikatorer för uppföljning av Konventionen om biologisk mångfald, CBD...nya och bättre data om tillstånd och förändringar i det svenska landskapet långa tidsserier av data som underlag för strategier och beslutsprocesser
Design
Tillstånd och förändringar i Sverige med avseende på biologisk mångfald på landskapsnivå Jordbruksmark Fjällen Myrar och våtmarker Stränder Bebyggda områden Skogar Permanenta rutor med ett 5- årigt inventeringsintervall Kombination av fältdata och data från IR-flygbilder Nationella, representativa data med kända statistiska egenskaper
5x5 km rutan Provyta 25 km 2 ruta Flygbildstolkning 1 km 2 ruta - Polygoner - Linjer - Punkter 10 9 7 8 6 4 3 5 2 1 10 geografiska strata 631 st provytor 5x5 km rutor Fältinventering 1 km 2 ruta - Cirkelprovytor - Inventeringslinjer Cirkelprovytor - 20 m radie - 10 m radie - 3,5 m radie - 0,28 m radie
Landskapsperspektiv
Göra lika i olika naturtyper
Vardagslandskapet det generella tillståndet - representativitet
NILS flygbildsinventering
NILS flygbildstolkning
Exempel på variabler i NILS flygbildstolkning ca 90 olika variabler Ytobjekt: Trädtäckning, trädskikt Busktäckning, buskskikt Fält- och bottenskikt Markfuktighet Myrar och semiakvatisk mark Glaciärer och snölegor Bebyggelse Markanvändning Historisk markanvändning Påverkan och åtgärder Linjeobjekt: Brukningsvägar Stängsel Jordvallar Vegetationsremsor Diken, vattendrag Trädrader, alléer Häckar Järnvägar, linbanor Rasbranter, stup Punktobjekt: Bredkroniga träd Biotop-öar/Åkerholmar Stenblock, klippor Stensamlingar Småvatten, källor, myrpölar Byggnader/Ängslador
Provyteinventeringen i NILS
Ca 270 variabler i fältinventeringen totalt Cirkelprovytor av olika storlek, huvudgrupper av variabler 20 m radie (1257 m 2 ) Habitattyp Markanvändning Påverkan Trädtäckning Trädskikt 3.5 m radie (38.5 m 2 ) Träd < 10 cm dbh 10 m radie (314 m 2 ) Träd > 10 cm dbh Buskskikt Fältskikt Bottenskikt Markbeskrivning 0.28 m radie (0.25 m 2 ) Fältskikt Bottenskikt Kärlväxter Mossor Lavar
20 minuter till 1,5 timme per yta
Resultat
Regionsindelning Region Kod Motsvarar stratum Götalands slättbygder 1 1,3 Götalands mellanbygder 2 2 Götalands skogsbygder 3 5 Mellersta Sverige 4 4,6 Norra Sverige 5 7,8,9,10
Definition åkermark Mark som är lämplig att plöja
Definition naturbetesmark Mark som inte är lämplig att plöja - hävdad betes och/eller slåttermark hålls öppen på annat sätt än genom plöjning eller skogsbruksåtgärder
kha
Arronderings/kantindex Kantlängd/fläckarea dvs m/ha Exempel på kantindex (från Glimskär et al. 2013)
Arronderings/kantindex Kantlängd/fläckarea dvs m/ha Naturbetesmarker Region Index Relativt medelfel Åkermark och tidigare åkermark Index Relativt medelfel Götalands slättbygder 415 6 156 8 Götalands mellanbygder 347 13 177 8 Götalands skogsbygder 513 6 307 8 Mellersta Sverige 495 3 223 7 Norra Sverige 655 7 298 21
Trädtäckning (%) på den obrukade jordbruksmarken ohävdad betes och slåttermark, obrukad åkermark och obrukad tidigare åkermark Region % Relativt medelfel Hela landet 11 9 Götalands slättbygder 5 20 Götalands mellanbygder 8 38 Götalands skogsbygder 12 25 Mellersta Sverige 7 14 Norra Sverige 16 19
80-tals tolkningen
250 Naturbetesmarker i norra södra Sverige 200 150 kha 100 50 0 Naturbetesmarker 1977-1982 Naturbetesmarker 2003-2007
250 Naturbetesmarker 200 150 kha 100 50 0 Hävdad betes- och slåttermark 1977-1982 Hävdad betes- och slåttermark 2003-2007 Betad block och Betad block och hällmark 1977-1982 hällmark 2003-2007
0 200 400 600 800 1000 1200 1400 Brukad åkermark 1977-1982 Brukad åkermark 2003-2007 Åkermark med bete/slåtter 1977-1982 Åkermark med bete/slåtter 2003-2007 Obrukad åkermark 1977-1982 Obrukad åkermark 2003-2007 Bete/slåtter på tidigare åkermark 1977-1982 Bete/slåtter på tidigare åkermark 2003-2007 Obrukad tidigare åkermark 1977-1982 Obrukad tidigare åkermark 2003-2007 kha Åkermark * * * * * *
Linjeinventeringen i NILS
Linjekorsningsinventering
Linjekorsningsinventering huvudgrupper av variabler Skogskant: Skogstyp Markanvändning Typ av öppet habitat Brynprofil Brynform Transportleder: Typ / funktion (exv. stig, väg, körspår) Bredd Substrat Beläggning Vegetationsremsa: Typ / position (exv. dikesren, åkerren, skyddzon) Bredd Träd och buskar Fält- och bottenskikt Skötsel Påverkan Dike, vattendrag, strand: Bredd Strömhastighet Vattendjup Vattenvegetation Träd- och buskskikt Strandbredd Strandvegetation Hägnad: Typ / funktion exv. (stenmurar, plank, taggtråd) Höjd För stenmurar även: Bredd Typ av sten Träd- och buskskikt Fält- och bottenskikt
60000 Vart hittar vi stengärdesgårdar? 50000 34% Kilometer 40000 30000 25% 28% 20000 10000 0 Helt i jordbruksmark Gränszon jordbruk/annan mark Helt i skog
35000 Skiljer sig olika regioner åt vad gäller vart vi hittar stengärdesgårdar? 30000 Kilometer 25000 20000 15000 Helt i jordbruksmark Gränszon, jordbruk/annan mark Helt i skog 10000 5000 0 Götalands slättbygder Götalands mellanbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sverige Norra Sverige
Längd skogskanter som gränsar mot jordbruksmark dvs åkermark, naturbetes- och slåttermark samt igenväxande jordbruksmark Kilometer 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 * 2003-2007 2008-2012
kha
Brynprofil skogskant mot jordbruksmark Kilometer 100000 90000 80000 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 2003-2007 2008-2012
140000 Kantform skogskanter mot jordbruksmark 120000 100000 Kilometer 80000 60000 40000 2008-2012 20000 0 Rak, lätt böjd Svängd Buktig Starkt buktig Upplöst
Andel småprovytor med förekomst - på bete och slåttermark
Slutord NILS kan bidra med underlag inför uppföljningen av miljömålet ett rikt odlingslandskap Detta axplock utgör en grundplåt och en utgångspunkt för fortsatt dialog och vidareutveckling av analyser Möjligheten till samskattningar av olika datakällor bör testas för att stärka analyserna