Il Motion 1978179:2268 av Lars Werner m. fl. med anledning av propositionen 1978179: 127 om åtgärder för att främja sysselsättningen i Norrbotten Regeringens proposition 1978179:127 har presenterats som ett "omfattande" åtgärdspaket. Förslagen har angetts vara främst inriktade på åtgärder som långsiktigt kan förbättra sysselsättningen i länet. Denna presentation är en grov skönmålning av verkligheten. En sammanräkning av kostnaderna för de föreslagna åtgärderna visar all summan uppgår till 891 milj.kr., inte l miljard kronor som regeringen hävdar. Av dessa 891 milj. kr. går 525 milj. kr. till kostnader för åtgärder med tillfållig effekt, typ beredskapsarbeten. Mot bakgrunden av Norrbottens enorma behov av långsiktiga satsningar på industriell utveckling framstår de återstående 366 miljonerna som ell halmstrå till en drunknande. Propositionen saknar däremot inte honnörsord. Genomgående säger man sig från regeringens sida vilja "utreda", "främja", "stimulera". Det har många gånger konstaterats al! det inte är bristen på utredningar som är orsak till Norrbottens nuvarande svåra situation. Knappast någon landsdel har utrel!s så ingående. Det saknas inte heller organ med uppgift all "främja" och "stimulera" ut vecklingen. l propositionen nämns en hel rad, som Norrlandsfonden, Norrbottendelegationen, Regioninvest, Utvecklingsfonden, Länsstyrelsens planeringsavdelning. Allt som dessa organ arbetar fram går vidare till STU, där storlinansen har ett dominerande inoytande. Måhända finns här en del av förklaringen till all inte alla goda inititaliv kommer just Norrbotten till godo. Det finns anledning all ställa frågan om var de samlade resullaten redovisas och var samordningen sker av insatserna och verksamheterna. Vad som krävs är en huvudman med regional politisk förankring. Landstingen representerar en sådan kraft. Men intill dess all planeringsverksamheten överförts till denna politiskt förankrade instans är det nödvändigt all länsstyrelsen ges förutsäl!ningar al! effektivt planera för sysselsättningen. Enligt riksdagsbeslut i december 1976 åvilar det nu länsstyrelserna all ansvara för sysselsättningsplanering. l Norrbol!en står ca 23 000 människor utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Akut handlar det alltså om alt planera för sysselsättning åt alla dessa. Men länsstyrelsen har inte tilldelats medel för alt tillsälla de personer som krävs för en sådan planering. Vänsterpartiet kommunisterna har i motioner väckta under den allmänna motionstiden tagit upp förslag med långsiktig verkan för Norrbotten. l motionen 1978179:212 krävs en ut vecklingsplan för Norrbotten. i motionen 333 föreslås åtgärder för al! säkra malmfållskommunernas framtid. motionen
Mot. 1978179:2268 12 335 behandlar åtgärder för stål- och gruvindustrin och i andra motioner berörs andra delar av näringslivet i Norrbollen. J föreliggande motion berörs därför endast inslag i regeringens proposition 127. Regeringens förslag om inräuande av ell marknadsföringsbolag bör kompletieras med att e11 sådant också skall inkludera försäljning. l direktiven för delta bolag bör ingå uppgifter all utveckla handeln med de socialistiska länderna och ut vccklingsländerna. Vpk delar uppfauningen om all e11 kraftvärmeverk bör uppföras i anslutning till SSAB i Luleå. Della skall dock drivas med masugns- och LO-gas, inte koksgas, som i stället skall reserveras för ammoniaktillverkning som e11 led i tillverkning av konstgödslet NPK. Della krav utvecklas i motionen 212. Jokkmokks kommun befinner sig i en särskilt brydsam sysselsäuningssituation, inte minst på grund av den pågående avvecklingen av kraftverksutbyggnaden. Se11 mot den bakgrunden är det riktigt all satsa på e11 särskilt prospekteringsprojekt i denna kommun. Med vetskap om de rika mineraltillgångar som finns i området Svappavaara-Kaunisvaara är det dock angeläget all liknande prospektering också igångsälls i delta mineralbälte. Det är också angeläget au resultaten av delta prospekteringsarbete redovisas för berörda kommuner och för landsting i syfte all eitektivisera planeringsarbetet. Förslaget om en forskningsstation i gruvbrytning, lokaliserad till Kiruna, är ett led i malmfållskommunernas utveckling. Det bör dock uppmärksammas all resultaten av forskningsstationens arbete inte får inriktas på all ge Atlas Copco, Asea, Sandviken och andra tillverkare av gruvutrustning fördelar utan all den föreslagna stiftelsens verksamhet måste syfta till patentägande som sedan används i regionalpolitiskt syfte. Stiftelsen måste ställas under demokratisk kontroll. J propositionen nämns en pågående remissbehandling av Norrbollendelegationens förslag om en projektgrupp, benämnd mineraltekniskt utvecklingscentrum, understu. J motionen 1978179:2028 har v pk utvecklat sin syn på den mineralpolitiska utvecklingen. En sådan verksamhet måste handläggas av en parlamentariskt tillsall kommission under riksdagen och alltså inte handhas av STU. Konstaterandet i propositionen all det finns yuerligare mineralprojekt som kan bli av betydelse för sysselsältningen i arrbollens inland stämmer väl med vpk:s förslag om utvinning av aluminium samt kalium för konstgödseltillverkning. Föredragande statsråd säger sig ha för avsikt att "låta niirmare utreda förutsäuningarna för" all inräua en särskild servicecentral för statsverken i Kiruna eller Giillivarc. Della ii r en av dc punk ter d ii r propositionen kunde ha innehållit ell konkret rur lag.. Eli initi.!li\ ""' tlet hiir i.tg.ci ton.lc il1le behö'.a någon mer långdragen utredning. l propositionen avsnitt om statens jiirnviigar redovisas!or. lag om olika
ot. 1978/79:2268 13 upprustnings- och ombyggnadsåtgärder på malmbanan. Men regeringen anser sig inte ha underlag får ett ställningstagande. Enligt vpk:s mening är det nödvändigt att snabbt komma till beslut om malmbanans upprustning. Malmbanans södra omlopp har avgörande betydelse får hela kustregionens framtid och inte minst får JA och hamnverksamheten i Luleå. Redan det talar for snabba beslut om fårbättringsarbeten på det södra omloppet. Ett ytterligare skäl är att hamnen i Luleå är den naturliga utskeppningsplatsen får handeln med socialistiska länder. När det gäller utbyggnad av nya järnvägslinjer finns det starka motiv får att prioritera en järnväg genom mineralbältet Svappavaara-Kaunisvaara. Sammankopplad med den finska järnvägen i Kolari ger en sådan linje många utvecklingsmöjligheter for näringslivet i Tornedalen. Problemen med olika spårvidd kan lösas. eftersom otviksverkstaden redan nu har fårdigprojekterade vagnstyper som kan kombineras for olika spårvidder. l propositionen betonas nygets betydelse. För att öka denna är det for Norrbottens del nödvändigt att också få fram beslut om en inlandsnygplats. Inte heller i denna proposition ges någon klar statlig målsättning for det svenska- och i detta sammanhang närmast det norrbottniska- jordbruket. För Norrbottens del finns utredningsunderlag. Där har bl. a. klargjorts att Norrbotten är underfårsörjt. främst när det gäller mjölkproduktion. Åtgärder på det jordbrukspolitiska området torde således inte behöva ytterligare underlag för beslut. Slutsatser Regeringens proposition lämnar mycket i övrigt att önska när det gäller att skapa underlag får en långsiktig utveckling av Norrbottens näringsliv. Lösryckta ur ett riktigt sammanhang skapar olika initiativ inget underlag får en sådan utveckling. Det är forst när satsningen sker på projekt som kopplas till länets naturliga fårutsättningar som varaktiga resultat kan nås. satsningarna måste vara led i en politik for forädling av Norrbottens råvarutillgångar. Hemställan Med hänvisning till det anförda och med anledning av propositionen 1978/79: 127 föreslås 1. att riksdagen hos regeringen hemställer om att i direktiven for det i propositionen föreslagna marknadsfåringsbolaget införa uppgiften att utveckla handeln med de socialistiska länderna och utvecklingsländerna. 2. att riksdagen uttalar all ett kraftvärmeverk i anslutning till SSAB i Luleå bör drivas med masugns- och LO-gas.
ot. 1978/79:2268 14 3. att riksdagen uttalar att det i propositionen föreslagna särskilda prospekteringsprojektet i Jokkmokks kommun utvidgas till att omfatta mineralbältet Svappavaara-Kaunisvaara. 4. att rik dagen uttalar att en särskild servicecentral rör statsverken inrättas i Kiruna eller Gällivare och att medel härrör anvisas. 5. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder ror att snarast starta upprustning av malmbanans södra omlopp, 6. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder rör utbyggnad av en ny järnvägslinje Svappavaara-Kaunisvaara. med förlängning till finska Kolari. 7. att riksdagen hos regeringen hemställer om att rörslag snarast utarbetas om en inlandsnygplats i Norrbotten, 8. att riksdagen hos regeringen hemställer om rörslag till åtgärder rör upprustning av det norrbottniska jordbruket. Stockholm den23mars 1979 LARS WERNER (vpk) EIVOR MARKLUND (vpk) NILS BERNDTSON (vpk) C.-H. HERMANSSON (vpk) JÖRN SVE 1SSON (vpk)
GOTAEI61R42 Stockholm 1979