Modell för tidigt ingripande i lantbruksföretag Att ingripa är att hjälpa och bry sig om en medmänniska. Modellen för tidigt ingripande utgår från en attitydförändring. Det är nyttigt för var och en att fundera på hur man själv vill bli bemött om man tappar krafterna på grund av sjukdom eller ekonomiska svårigheter och inte själv orkar söka hjälp.
Hur mår du, hur har du det? Modellen för tidigt ingripande är avsedd som stöd för lantbruksföretagare att klara av arbetet och som hjälp vid problem som hotar gårdens verksamhet. Hur kan man tackla problem av denna typ? Vem kan ingripa? Målet är att inte bara anhöriga och vänner utan också olika samarbetspartner ska kunna märka tecken på problem innan en kris uppstår. De samarbetspartner som avses är till exempel rådgivare, avbytare, veterinärer, mjölkbilschaufförer, foder- och slaktbilschaufförer, företagshälsovårdare och LPA-ombudsmän. En samarbetspartner eller en närstående person som märker att allt inte är som det ska med företagaren bör ha mod att föra saken på tal. Under samtalet kommer man tillsammans med lantbruksföretagaren överens om åtgärder för att hitta hjälp så att problemen kan lösas. Vid uppföljningen försäkrar man sig om att hjälp erhållits och diskuterar man fortsättningen. Handlingskedjan för tidigt ingripande göra iakttagelser följa upp föra saken på tal komma överens om åtgärder 2
Göra iakttagelser Alarmerande tecken på att en lantbruksföretagare behöver hjälp kan vara ångest eller irritation håglöshet, oföretagsamhet negativ tankespiral förändringar i utseendet ökad sjuklighet och diffusa smärttillstånd. Om förhållandena på gården utvecklas i negativ riktning visar det att hjälp behövs. En ökning av olika slags problem kan leda till produktions- och funktionssvårigheter på gården. Svårigheterna kan ta sig uttryck i misskött ekonomi, till exempel obetalda räkningar hopplöshet inför framtiden vanskötsel av djur sämre kvalitet på lantbruksarbetet ökade olycksfall ökat bruk av alkohol försummelse av EU-stödansökningar/ bokföring/beskattning. En ökad arbetsbelastning kan ta sig uttryck i svårigheter att lösgöra sig från arbetet och ta semester stress av ogjort arbete dålig organisering av arbetet ökande relationssvårigheter likgiltighet för den egna hälsan; till exempel att företagshälsovårdens gårdsbesök inte tas emot diverse problem i produktionen. 3
Föra saken på tal När en svår situation har uppstått är det viktigt att bry sig om företagarens hälsa och ingripa så snart som möjligt för att lösa situationen. Under samtalet bör man vara öppen och tala direkt men samtidigt vara finkänslig. Det är av största vikt att skapa inbördes förtroende. Man bör samtala personligen med varje företagare på gården. Samtalet kan inledas till exempel så här Hur mår du, hur har du det? Har du kunnat lösgöra dig från arbetet, till exempel ta semester? Har du någon närstående som du kan tala om dina bekymmer med? Har du behov av att söka hälsovårdstjänster eller hör du kanske till företagshälsovården? Vilka framtidsplaner har du? Kan jag hjälpa dig? En bra början på samtalet är att berätta om sina egna iakttagelser: Jag tycker det ser ut som om allt inte skulle vara bra med dig eller Jag tycker du verkar ha för mycket arbete. Ett sätt är också att använda lämpliga fall som exempel. Folk är ofta noga med sina revir och det kan ibland kännas otrevligt om någon annan blandar sig i. I stället för att misstänka och kontrollera bör man poängtera att man vill hjälpa. 4
Komma överens om åtgärder Efter att ett problem har förts på tal gäller det att komma överens om åtgärder, och det måste ske på företagarens villkor. Ansvaret för att söka hjälp och utreda problemet ligger i första hand hos företagaren. En samarbetspartner kan ändå erbjuda företagaren hjälp och information för att föra saken framåt. Tillsammans kommer man överens om hur och när åtgärderna ska vidtas, till exempel vem som ska kontakta olika hjälpinstanser. Det kan gärna skrivas ner för att inte bli bortglömt och för att man vid behov lätt ska kunna återkomma till saken. Uppgifter som berättats i förtroende får inte föras vidare till hjälpinstanser utan företagarens samtycke. Man får inte agera bakom ryggen på företagaren utan måste alltid be om lov att sköta ärenden. En samarbetspartner kan också förmedla olika expertinstansers kontaktuppgifter till företagaren. En företagare som hör till företagshälsovården och har problem med arbetsförmågan kan uppmanas att kontakta företagshälsovården. Av företagshälsovårdens verksamhetsplan framgår hur man ska gå till väga i situationer där arbetsförmågan är hotad. Hör företagaren inte till företagshälsovården kan samarbetspartnern uppmuntra honom eller henne att söka läkare. Samtalshjälp går att få också via stödpersonsnätverket på landsbygden. Följa upp Sedan man kommit överens om åtgärder är det också viktigt att följa upp dem. Bara så kan man vara säker på att företagaren får hjälp. Om ansvaret för att söka hjälp har lämnats åt företagaren bör samarbetspartnern efter avtalad tid höra sig för hur saken har avancerat. Om de planerade åtgärderna inte har förverkligats eller företagaren inte har tagit kontakt för att få hjälp, bör man tillsammans fundera på andra lösningar. Vid behov bör man diskutera igenom frågan på nytt. En problemsituation kan leda till handlingsförlamning, ett misslyckande upplevs som skamligt och företagaren klarar kanske inte av att sköta sina egna ärenden. Det är då viktigt att stärka företagarens självförtroende. En samarbetspartner som till exempel lovat kontakta en hjälpinstans bör också se till att uppfylla sitt löfte. Om företagaren har svårigheter med att själv söka hjälp för sina problem, kan hjälparen erbjuda sig att ta kontakt i egenskap av stödperson. Genom att agera tillsammans försöker man stödja den hjälpbehövande att fungera självständigt. De flesta hjälpinstanser har dessutom tystnadsplikt, vilket begränsar möjligheterna att agera för någon annans räkning. 5
Exempel Både husbonden och husmor på en gård är i 45 års åldern. De har 80 mjölkkor och cirka 100 ungdjur samt 80 hektar åker och 35 hektar skog. En mjölkrobot har skaffats till gården och traktorn har nyligen bytts ut till en nyare. Ekonomin är ansträngd eftersom gården tagit mer lån på grund av investeringarna. Man har haft problem med att lära sig använda roboten och utomstående hjälp har behövts för att reparera den. Gården har inte haft råd att skaffa utomstående hjälp till det egentliga lantbruksarbetet och husmor är utmattad till följd av den stora arbetsbördan. Hennes arbetsförmåga är märkbart nedsatt och om utmattningen fortsätter är också husbondens arbetsförmåga hotad. Avbytaren och mjölkgårdsrådgivaren har lagt märke till att husmor är utmattad. Rådgivaren för saken på tal med henne. Husmor berättar om sina sömnsvårigheter och om problemen med roboten. Rådgivaren talar också med husbonden, som har märkt att husmor är utmattad men inte har kunnat söka hjälp. Husmor och mjölkgårdsrådgivaren kommer överens om att rådgivaren ska kontakta hälsocentralen och beställa en läkartid. De enas också om att tillsammans med en ekonomirådgivare gå igenom de problem som gäller gårdens produktionsverksamhet och ekonomi och att försöka hitta lämpliga lösningar. För att lösa problemen med mjölkroboten ska man kontakta robotleverantören eller en rådgivare på mejeriet. Mjölkgårdsrådgivaren uppmanar företagarna att ansluta sig till företagshälsovården för att få hjälp med att sköta hälsan i fortsättningen. Man enas om att rådgivaren ska ta kontakt när husmor har varit hos läkaren. De fortsatta åtgärderna kan sedan anpassas till en eventuell sjukskrivning. Dessutom kan man försäkra sig om att ekonomirådgivaren har besökt gården. Efter läkarbesöket: Husmor har fått en kort sjukledighet och gården har fått en avbytare att sköta hennes arbete. Samtalen med ekonomirådgivaren pågår. Företagarna ansluter sig till företagshälsovården. Modell för överenskommelse om åtgärder mellan en företagare och en samarbetspartner 1. Vad samtalet gällde (faktorer som påverkar företagarens arbetsförmåga eller gårdens verksamhet) 2. Omständigheter som har påverkat företagarens arbetshälsa 3. Vad man kommit överens om för att lösa problemen och få hjälp 4. Tidsplan för att kontakta olika instanser eller vidta andra åtgärder 5. Företagarens ansvar 6. Samarbetspartnerns ansvar 7. Hur genomförs uppföljningen? Modellen är tänkt att fungera som en minneslapp för både företagaren och samarbetspartnern. 6
Hjälptelefoner och webbadresser Fyll i din egen kommuns uppgifter. Observera att svensk service inte alltid kan fås och att vissa nummer har svensk jour på bestämda tider som framgår av respektive webbplats. Företagshälsovård se under kommunen i telefonkatalogen eller den egna företagshälsovården Rådgivning om hälso- och sjukvårdstjänster se telefonkatalogen Kommunens landsbygdsenhet Stödpersonsnätverket på landsbygden 09 7512 0228, www.tukihenkilo.fi Landsomfattande kristelefon 010 195 202 Kriscentrum se www.mielenterveysseura.fi/sos-kriisikeskus AA:s riksomfattande stödtelefon 09 750 200 eller på kvällar 013 123 121, hjälp vid alkoholproblem Al-Anons samtalsjour 09 750 200, stöd för närstående till alkoholister Kataja parisuhdekeskus ry, www.katajary.fi, information om parrelationskurser Kyrkans familjerådgivningscentraler se ortens uppgifter eller www.evl.fi Kyrkans samtalstjänst 010 190 072 (på svenska), hjälp t.ex. i skilsmässosituationer Väestöliittos riksomfattande telefonjour 0800 183 183, råd i parrelationsfrågor Mieli maasta 050 441 2112, kamratstöd för deprimerade, www.mielimaasta.fi Kvinnolinjen 0800 02 400, www.naistenlinja.fi Miesten keskus 09 454 2440, www.ensijaturvakotienliitto.fi MLL:s samtalsjour för barn och unga 116 111, www.mll.fi Folkhälsans ungdomstelefon 0800 151 100 (på svenska) Velkalinja 0800 98 009, riksomfattande skuldrådgivning, www.takuu-saatio.fi Kommunens socialjour se ortens uppgifter (t.ex. barnskyddsärenden) eller vid behov polis/nödnummer 112 Föreningen för mental hälsa i Finland 09 615 516, rådgivning och förebyggande rehabilitering, www.mielenterveysseura.fi Voimavarariihi hjälp i förväg ProAgrias avgiftsbelagda service hjälper lantbruksföretagare att beakta hälsoaspekten vid investeringar, generationsväxling eller andra förändringar. Lämpar sig även för gårdar i svårigheter och vid utmattningssituationer. Lantbruks- och hushållningssällskapen har rådgivning på svenska. Annan information om var hjälp kan fås www.tukinet.fi, webbaserad hjälp vid kriser www.ttl.fi/maatalous www.lpa.fi www.mtk.fi och www.slc.fi www.tukihenkilo.fi www.proagria.fi och www.slf.fi 7
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden Modellen för tidigt ingripande i lantbruksföretag har sammanställts av ett kompetensnätverk inom ramen för temaprogrammet Kasvua Hämeessä. Projektgruppen har bestått av olika samarbetspartner i Tavastland, bland annat MTK Häme och LPA samt mejerierna i regionen, kommunernas lantbruks- och semesterförvaltning, företagshälsovården, veterinärer, ProAgria Häme, evangelisk-lutherska kyrkan och stödpersonsnätverket på landsbygden. Psykolog Pirkko Lahti har medverkat som specialsakkunnig. 8 Tryckeri: PunaMusta Oy 1/12