Odling och växthantering i kv. Bokbindaren, Linköping Teknisk rapport av kvartärgeologiska och arkeobotaniska analyser Jens Heimdahl Riksantikvarieämbetet, UV Mitt Bakgrund och syfte Den arkeologiska slutundersökningen av kvarteret Bokbindaren i Linköping 2010 genomfördes tvärvetenskapligt, och innefattande redan från fältarbetet kvartärgeologiska och arkeobotaniska undersökningar. Dessa innefattade stratigrafiska analyser av kvarterets jordmånshorisonter, samt makroskopisk analys av jordprover inriktat på botaniska lämningar. Fältanalyser utfördes under oktober 2010, laborativa makroskopiska analyser genomfördes under våren 2012. Frågeställningarna var riktade mot den kulturella användningen av växter, främst med fokus på lokal odling, men även konsthållning och matkultur. Kvarteret är beläget i vad som blev utkanten av staden under 1600-talet, och bestod av två tomter (nr. 215 & 216) samt, i norr, en bit av kålgårdsområdet. Den arkeologiska undersökningen syftade bl.a. att närmare undersöka hur bebyggelsen på tomterna varit organiserad, och de kvartärgeologiska analyserna fokuserades till att identifiera och undersöka förekomst och utbredning av odlingsbäddar, både på tomternas bakgårdar och i kålgårdsområdet. Därtill analyserades odlingsjordens, och de vidhängande anläggningarnas makroskopiska innehåll i syfte att försöka utreda vad som odlats. Analyser utfördes även på prover tagna i och intill bebyggelselämningarna i syfte att undersökas dessas funktion. Metod och källkritik Fältmetoder De geoarkeologiska fältmetoderna och provtagningen följde grundprinciperna i (Heimdahl et al 2005). Arbetsgång, strategier och behandlingen av materialet anpassades till de lokala förutsättningarna och liknade de som t.ex. utvecklats under arbetet med kvarteret Diplomaten 2007 (Heimdahl 2009). Huvuddelen av proverna preparerades och undersöktes preliminärt direkt i fält så att kompletterade prover kunde tas om pilotprovet visade sig innehålla för lite material eller material av särskilt intresse. På detta sätt blev sedimentinnehållet i lagren undersökt samtidigt som de grävdes ut, vilket var viktigt för den stratigrafiska diskussionen och tolkningen i fält. 26 prover preliminäranalyserades på detta sätt under den pågående utgrävningen. Provernas volym låg i allmänhet kring 1 liter i jord, men i vissa fall när prover bedömdes som fattiga på organiskt material, kompletterades volymen upp till 6 liter. Proverna togs i första hand ur vertikala sektioner där risken för kontamination av recenta material var minst och kontrollen av stratigrafin är säkrast. Annars skedde provtagningen genom att en utvald del av lagret skars bort som en orörd enhet och placerades i en tillslutbar plastpåse. När ett prov var taget preparerades det genom våtsiktning, eller lagrades tills preparering kunde ske. Våtsiktning genomfördes med en sikt med masksidor på 1
0,25 mm. För prover med grövre material som pinnar och bark användes även siktar med grövre maskdiameter, 3 och 10 mm för att göra provet lättare att genomsöka. Flotering och våtsiktning utfördes enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Efter våtsiktning placerades proven i plastburkar med lock. Proverna preliminärbesiktigades omedelbart med hjälp av en stereolupp ( 10-40) och förvarades sedan i burkar fyllda med vatten dess att transport för vidare analys kunde ske. Förutom växtrester har också annat makroskopiskt material eftersökts i proverna, t.ex. fiskben, insektsrester och smidesloppor, de utgör i lika hög grad viktiga indikatorer på olika miljöer och aktiviteter. I det följande anges alla typer av diasporer som fröer, frukter, delfrukter, acener etc. som fröer eller frukter. Laborativa analysmetoder Totalt valdes 33 prover ut för fördjupade laboratorieanalyser. Prover som inte var tillräckligt rena våtsiktades på nytt i ljummet vatten. Analysen av de insamlade proverna genomfördes med hjälp av stereomikroskop (förstoring 6-100). Vissa genomskinliga frön och frukter med karaktäristisk cellstuktur undersöktes under mikroskop med genomfallande ljus ( 100-1000). Makroskopiskt material (här avses även slagg, molusker, ben och artefakter) plockades ut med fjäderpincett, bestämdes och sorterades i mindre vattenfyllda burkar med lock. Bestämningsarbetet skedde till stor del med hjälp av referenssamlingar. Som bestämningslitteratur användes Andreberg 1998, Anderberg 2009, Bejerink 1976, Berggren 1969 & 1981, Cappers et al 2012, Jacomet et al., 1989, Jacomet 1987, Katz et al. 1965, Körber-Grohne 1964 & 1991och Schoch et al.1988. Kvantifieringen av frön/frukter skedde genom räkning där summan frön/frukter avrundades uppåt till närmsta heltal. Fragmenterade rester hanterades för sig och uppskattades kvantitativt. Särskild notering gjordes om fröna/frukterna var bevarade som subfossilt eller om de bevarats genom förkolning. Det fragmenterade materialet i proverna som inte är fröer och frukter kvantifierades enligt en relativ skala 1-3, där 1 innebär förekomst av enstaka fragment (ca 1-10) i hela provet. 2 innebär att materialet är vanligt att det hittas i de flesta genomletningar av de teskedsstora subsamplingar som gjorts. 3 innebär att materialet var ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. För att förenkla tolkningen och göra resultaten mer överskådliga har de identifierade växtarterna grupperats i fem habitat-tafonomiska grupper, d.v.s. dels tar hänsyn till den miljö de trivs i, dels till det kulturella ursprungssammanhang de har i det arkeologiska fyndmaterialet. Grupperna är: 1) Vattenväxter; 2) Ängar och betesmarker (i materialet oftast representerat via insamlat foder eller dynga); 3) Ogräs och ruderatmark; 4) Insamlade växter (t.ex. nötter och bär, där bären ofta har ett ursprung i latrin); 5) Odlade växter (inkl. importerade växter). Även om indelningen här är hierarkisk i den mening att en viss art här endast grupperats i en av dessa grupper, är det viktigt att inse att den egentliga tillhörigheten för många arter är heterarkisk. T.ex. så har smultron här grupperats som insamlad (i det arkeologiska materialet ofta med ursprung i latrin), men den kan som bekant också förekomma som ogräs (i ruderatfloran) och även växa i anslutning till betesmarker. Källkritik Representationen för det faktiska växtsamhället är inte alltid tillförlitligt återspeglat i makrofossilen. Aspekterna på detta problem är flera: Olika växter sätter olika mängd frön/frukter som sprids på olika sätt olika långt ifrån moderplantan. Arter är olika motståndskraftiga och bevaras inte lika väl subfossilt eller förkolnat. Detta kan i sin tur leda till att endast mycket motståndskraftiga fröer bevaras i omlagrat material vilket i sin tur leder till över- respektive underrepresentation av vissa arter. Olika makrofossil är olika lätta att finna beroende på storlek, form och färg och olika sediment är olika lätt analyserade. 2
Analysen av makrofossil har också samma typer av felkällor som den arkeologiska analysen. Fyndmaterialet är underställt det kulturellt relaterade strukturer som rått i området och gett upphov till lämningen. På detta sätt kan sammansättningen av makrofossilen ha påverkats av kulturella faktorer, som t.ex. selektiv bortrensning av växter från vissa ytor, insamlingstekniker, betesstrategier och avfallshantering. Bevarandegraden av det organiska materialet är inte homogent. I t.ex. brunnen har det rått näst intill anoxiska förhållanden, vilket lett till ett mycket välbevarat organiskt material, som dessutom förekommer i lager som begränsas av skarpa kontakter. Detta innebär att materialet i dessa lager har ett högt stratigrafiskt källvärde. I andra strata är bevarandegraden sämre, vilket innebär att endast motståndskraftiga och förkolnade fröer bevarats, detta gäller t.ex. odlingjorden. I vissa kontexter, t.ex. odlingslager och spisrester, förekom förkolnat material - spisavfall. Alla växtrester som utsätts för brand eller hetta bevaras inte genom förkolning, detta gäller framförallt fröer med stort fettinnehåll eller ömtålig struktur (t.ex. flockblomstriga växter). Fröer och frukter som bevaras genom förkolning har ofta en liten kvot i förhållandet yta/volym (ex. sädeskorn) eller hårda skal (ex. mållor). Trädgårdsodling och odlingshorisonter Senare års arkeologiska undersökningar har visat att småskaliga odlingar varit vanliga i städernas bakgårdsmiljöer under 1600- och 1700-talet, och även varit vanliga under äldre tid. Bevisen för att odling bedrivits i ett kvarter är av två slag, dels direkta i form av överlagrade odlingshorisonter med karaktäristiskt form, placering och innehåll (av odlingsväster, gödning, jordförbättring och spår av bevattning), dels indirekta i form av förekomsten av fröer av odlingsväxter som inte hanteras annat än i odlingssyfte. Odlingshorisonterna har tillkommit genom en medveten och regelbunden omrörning i jorden, vilket lett till en syresatt miljö med hög biologisk aktivitet och nedbrytning tillföljd av detta. I dessa horisonter har alltså innehållet delvis försvunnit, och de kan dessutom innehålla omlagrat material från äldre kontexter (odlingsjordar har t.ex. stundom förbättrats med äldre kulturlager). Här skall vi dock betänka ömtåligt organiskt material normalt sett inte bevaras länge i en odlingsjord, och det är bara undantagsvis som det är fruktbart att analysera dem makroskopiskt. Bevarandet kan ske om odlingsjorden begravs och en tillräckligt syrefattig miljö råder i jorden. Detta innebär i sin tur att makrofossilen som hittas i odlingsjorden troligast härrör från den senaste brukningsfasen. Detta innebär också att om odlingsjord flyttas från ett ställe till ett annat, så kommer det ömtåliga omlagrade materialet att brytas ner i den nya odlingen. Ömtåliga fröer har därför i detta sammanhang har ett högre primärt källvärde än motståndskraftiga fröer. De makroskopiska spåren i odlingsjord kan alltså tolkas som jämnåriga med den aktuella odlingshorisontens sista fas. Tolkningen som odlingshorisonter är gjord efter flera uppställda kriterier (jmf. Heimdahl 2010), som utgår från stratigrafiska egenskaper, djup och utbredning, samt ett makrsokopiskt innehåll som uppvisar spår av gödning (spår av dynga, latrin och köksavfall); bevattning (inslag av vattenlevande organismer här representerat av bl.a. hinnkräftor (Daphnia spp.), djur som kan snabbt utvecklas i brunnar, naturliga vattenhål och vattentunnor.); jordförbättring (t.ex. aska, träkol, huggspån eller mineraljord av främmande fraktion, t.ex. lera); samt odling av odlade kulturväxter in situ, vilka kan fastställas genom förekomst av fröer som endast används till sådd (d.v.s. fröer av t.ex. tobak och kål följer inte med användningen i köket och maten, i motsats till fröer av t.ex. dill, koriander och olika bär, som i de fall de återfinns i odlingsjord också kan vara spår av att latrin blandats i jorden som gödningsmedel). 3
Resultat Resultaten av analyserna redovisas i tabell 1 i bilagan. Förkolnade fröer/frukter är markerade med en asterix bakom det latinska namnet, samt med texten förkolnad inom parentes efter det svenska namnet. I tabellen har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala med 1-3 punkter, där 1 punkt innebär förekomst av enstaka (ca 1-5) fragment i hela provet. 2 punkter innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 punkter innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Siffrorna för makrofossil anger antalet räknade fröer/frukter. Diskussion Följande tolkningar av resultaten har uppdelats efter de enskilda tomterna och dessas inbördes fasindelning och de skiljda fyndsammanhangen. Prover från kontexter som varit helt innehållslösa och som inte kan bidra till tolkningen diskuteras inte. Odlingshorisonterna inom tomterna diskuteras delvis separat för de enskilda tomterna/ytorna, när det gäller spåren efter odlingsväxter, men även mer generellt när det gäller deras innehåll av andra spår som gödning och jordförbättring, samt det källkritiska läget för fyndmaterialet i dessa. Områdets allmänna miljö och miljöutveckling Det har tidigare förts diskussioner om huruvida detta område, och området runt S:t Lars kyrkogård, varit vattensjukt. Detta utirån beskrivningar av markfukt och problem på kyrkogården där liken sägs ha flutit upp ur gravarna. Geologiskt kännetecknas området av flackt avsatt lera som överlagras av tunna lager av svallsand, samt påförda sandiga massor som utgör odlingsjord och fundament för bebyggelse. Då ler är ett material med låg genomsläpplighet för vatten innebär detta att regn och smältvatten i hög utsträckning rinner längst leragret och dräneras topografiskt (ner i Stångån) snarare än sjunker undan. På platser med flack topografi innebär detta att vatten kan bli stående lång tid över lerlagret och ge en hög markfuktighet. Analyserna av föreliggande materialet har delvis aktualiserat dessa frågor. Bl.a. kan vi se hur det vuxit en riklig flora av andmat, och en fauna med hinnkräftor, snäckor och grodor i diket som delar av tomterna från kålgårdsområdet (A 2285), och att detta dike därför sannolikt ståt permanent vattenfyllt. Utgår vi från ett vattendjupet i diket måste varit 15 cm för att ge en tillräcklig vattenspegel för andmaten, och ett tillräckligt djup för djuren att trivas här, så innebär detta att vi med hjälp av det inmätta z-värdet i diket kan få en uppgift om den lägsta grundvattennivån i området under 1600- och 1700-talet. Fluktuering av grundvattnet kan i orådet ha uppgått till flera decimeter, vilket gör det troligt att grundvattenytan stundom överstigit marknivån och gett upphov till stående vatten. Resultaten ger alltså stöd till de historiska vittnesmålen. Tomt 215 Fas 215:2 (ca 1620-talet) I provet taget från det äldre diket (KG 125) påträffades mindre mängder ben, träkol och förkolnade örtdelar, men inga spår efter vad som odlats här. Det är möjligt att tänka sig både odling av åker- eller kålgårdskaraktär. Möjligen kan innehållet i diket förklaras av att köksavfall användes som gödning och jordförbättring i odlingen. 4
Fas 215:3 (ca 1620-1630-talet) Det makroskopiska fyndmaterialet är från och med denna fas rikare, och från denna period analyserades tre prover. I prover som insamlats från golvlager i den äldre byggnaden (KG 134), fanns endast ett fåtal frön. Byggnaden har sannolikt tillsammans med KG142 utgjort en gemensam byggnad men undersökt vid olika tillfällen. Fröerna kom från jordrök ett vanligt ogräs i odlingsmark, samt fikon, som vid denna tid importerades i torkad form till försäljning och användning i matlagningen. På golvet påträffades även en hel del träkol, om inte byggnaden brunnit så skulle detta kunna bero på att aska använts som jordförbättringsmedel i odlingen. Ett annat prov är taget i ett bottenlager med slaktavfall och fiskrens från en avfallsbinge (KG 102, brukning KG187) placerad på bakre delen av tomten, på gränsen till tomt 216 (på andra sidan tomtgränsen låg binge KG 109, se nedan). Träbingens övre del innehöll avfall av 1800-talskaraktär, så det är rimligt att anta att bingen varit i funktion länge. Av det växtmakroskopiska innehållet att döma så består materialet av fyra huvudsakliga komponenter: Huggspån, rensat trädgårdsavfall med ogräs och odlade växter, köksavfall, samt en mindre del stalldynga. Den senare komponenten bekräftas av kombinationen av ängsväxter som starr, fryle och smörblomma, kombinerat med djurhår och stallströ som mossa och granris. Den förhållandevis lilla andelen av detta material gör att man kan ifrågasätta om detta material primärt tillförts bingen, möjligen är det rimligare att förklara det som att gödslad odlingsjord tillförts avfallet i bingen för att påskynda förmultning snabbare. Köksavfallet består av det tidigare nämnda fiskrens och fjädrar samt träkol som förmodligen kommer från utrakade spisar. Sammantaget gör innehållet att vi får betrakta bingen som en kompost. Spåren av rensade ogräset, i form av både hela växtdelar och frömaterial, dominerat av gårds-, svinoch blå-/rödmålla, indikerar en mycket välgödslad odling. Innehållet av odlade växter är rikligt och anmärkningsvärt då det avslöjar en del av vad som odlats i trädgården (tab. 2). Tabell 2. Innehåll i binge KG 102 Dill Kryddor Dansk körvel Persilja Lungrot Grönsaker Trädgårdsmålla Krusbär Bärbuskar Svarta vinbär Medicin/fiber Hampa Ringblomma Prydnad Stockros Av sammansättningen framträder en differentierad borgarträdgård för både nytta och nöje. I synnerhet är det inslaget av prydnadsväxter som stockros som är anmärkningsvärt. Stockrosen finns tidigt i landet och kan mycket väl ha odlats på 1700-talet, och kanske även tidigare. Närvaron i detta sammanhang ger oss dock anledning att vara försiktiga när det gäller tolkningen av materialets ålder, i synnerhet när vi beaktar att bingen kan ha använts så sent som på 1800-talet. Det är alltså möjligt att materialet i detta fall speglar en trädgård av betydligt senare datum än den som representeras i fas 2. Fas 215:5 (1630-talet) Från denna bebyggelsefas analyserades ett prov från ett golvlager från ett hus (KG145 av hus KG142) samt ett prov från den samtida gårdsytan utanför huset (A 5318). Provet från golvlagret var helt tomt på frömaterial och innehöll endast lite träkol och granbarr. Liknande fattiga material brukar ofta prägla 5
hus med hårda golv som hålls rena, t.ex. bostadshus. På gårdsytan utanför fans spis- och matavfall i form av fiskrens och ben samt förkolnat spannmål. Ytan verkar ha varit ogräsbevuxen med bolmört, här representerat i ett rikt frömaterial, samt svinmålla och nässlor. Odlingshorisont inom tomt 215 Centralt på tomten undersöktes en odlingshorisont KG150 i den västra schaktkanten. Horisonten hade en mäktighet på 40-50 cm och provtogs på 25-30 cm djup. Horsionten kunde i detta läge inte knytas till en specifik fas, och har sannolikt brukats både före och under tomtbebyggelsen på 1600- och 1700- talet. Innehållet speglar sannolikt den senaste brukningsfasen. Provet i horisonten innehåller karaktäristiska spår efter jordförbättring med spisaska samt en ogräsflora. I materialet påträffades också en kulturväxt i form av kål (Brassica cf. oleracea), vilket gör det rimligt att modellera en kålgård/köksträdgård på platsen i den sista brukningsfasen. Här skall påpekas att identifieringen av släktet Brassica, dit dessa grödor hör, är vansklig. Fröerna likar varandra, och är delvis svåra att skilja från ogräs som åkerkål. I detta fall antas dock fröerna mer sannolikt härröra från odlade varianter av kål, därtill befinner vi oss i en odlingsjord där förekomst av odlingsväxter lätt kan förklaras. När det gäller kål så var flera av de sorter vi idag känner igen kända under 1600- och 1700-talet, t.ex. vi, grön, och rödkål, samt blomkål och brysselkål. Tomt 216 Fas 215:3-4 (1610- eller 1620-talet) Från denna fas med stadsgårdsbebyggelse analyserades sex prover, varav hälften från välbevarade lager i botten av en brunn (KG 103), centralt belägen på tomten. Provet från ett golvlager (brukning KG182) i gårdshuset (KG 112) i mitten av tomtens södra del innehöll förkolnade spår av hö och ogräs. Om huset använts som bostad (det fanns ett spisfundament i det) så framträdet inte dess funktion vare sig i form av matlagnings- eller hantverksavfall. Det är svårt att förklara förekomsten av det brända resterna av hö, som normalt påträffas i brandskadade stall eller hus där hö förvarats på t.ex. loft. Byggnadens begränsningar är osäkra och det är möjligt att den hängt samman i en länga som innehållit fähus. Möjligen kan man tänka sig att materialet speglar hur dessa byggnader brandskadats och därefter rivits. Att bränt hö förekommer på stadsgården kan i vilket fall tas som en stark indikation på att man hållit vinterstallade djur på stadsgården under denna fas. Golvlagret i västlängan (KG 124) innehöll rika spår av ogräs, samt lite dynga (ängsväxter), latrin (bär) och köksavfall (fiskben och förkolat spannmål). Golvet här verkar inte särskilt rengjort och det är möjligt att det rör sig om någon form av bodmiljö. De i närheten verkar det ha funnits dass, färhus och kanske ett kök/kokhus. Materialet i provet från (avfalls-)bingen (KG 185 i bingen KG 109) visade sig vara dåligt bevarat och främst innehålla träkol och ogräs. Ömtåliga delar som blad och strån hade försvunnit, och det går därför inte att avgöra huruvida ogräset placerats här efter att ha rensats från en odling, eller om det vuxit i bingen. I övrigt fanns fåtaliga spår av köks- och smidesavfall samt något lite stalldynga. Att det rör sig om någon form av avfallsbinge är klart, det är dock något osäkert huruvida det rör sig om en kompostliknande anläggning eller om funktionen varit knuten till köksodlingen på tomten. I botten av brunnen (KG 183 i brunnen KG 103) fanns välbevarade organiska sediment (gyttja) från brukningstiden som undersöktes i tre nivåer. Innehållet i dessa var mycket likartat och det är rimligt att anta att de totalt speglar en brukningstid om en eller ett par decennier. Det är värt att notera att inslaget av vad som kan tolkas som kreatursdynga är helt frånvarande eller mycket litet (det han här också röra sig om hö), vilket visar att man varit mån om att hålla brunnen ren. Förmodligen har man tagit dricksvatten ur den. Att sedimentet bildats i ett stående vatten visas också av det rika inslaget av akvatiska organismer, som hinn- och musselkräftor och mollusker. Även amfibier som grodor har 6
hittat hit. Det mest anmärkningsvärda inslaget i brunnen är annars de rika spår av trädgårdsväxter som påträffats här, totalt sett över 300 fröer (se tab. 1 & 3). I synnerhet inslaget av palsternacka, som var så rikligt att det noterades redan under fältarbetet. Tabell 3 Innehåll i brunn KG 103 Grönskaer Åker/humlegård Kål Palsternacka Trädgårdsmålla Humle Lin Fig 1: Delfrukter av palsternacka (Patinaca sativa) som påträffades i stora mängder i brunnen (KG 103) daterad till det tidiga 1600-talet. Delfrukten till höger mäter 5,1mm. Samtliga påträffade spår av köksväxter kommer från arter där fröerna inte utgör en del av produkten (vilket är fallet med t.ex. bär och frukter), och förekomsten av fröerna utgör sålunda ett spår av själva odlingen. Vi kan därför konstatera att tomten haft en köksträdgård där dessa grönsaker odlats. Förekomsten av lin och humle är däremot något mer svårtolkad. Båda dessa frukter utgör delar av dessa grödors produkt; det står alltså klart att man bryggt öl och använt linfrö i hushållet, men inte nödvändigtvis att man odlat det själv, även om detta naturligtvis är möjligt. Fas 216:5 (1600-talets slut och 1700-talet första hälft) Från detta skede, när stadsgårdsbebyggelsen kompletterades på tomten, insamlades sju prover från byggnader, gårdsplansytor och avfallsbingar/-gropar. 7
Från golvet i en egendomlig utbyggnad (KG 123) till hus KG 112 analyserades två prover. Bägge var fattiga till innehållet och speglar en liknande miljö som tidigare konstaterats från KG 112, d.v.s. en ostädad miljö med svaga spår av stalldynga, latrin och köksavfall. Provet från gårdsyta KG 130 karaktäriserades av en kompakt rotfilt som visar att ytan varit bevuxen, vilket också bekräftas av ogräsfloran. Förekomsten av trädgårdsmålla bland fröerna kan antingen spegla närheten till köksträdgården, eller att en rymning från denna. I markskiktet finns även en del kreatursdynga. Från gårdsyta (KG 131, gårdslager KG188) söder om huslängan 112 analyserades två prover vilka speglade liknande miljöer och aktiviteter som golvlagren i byggnaden KG 112 och utbyggnad KG 123. Här finns matavfall i form av fiskben och ben, samt spår av stalldynga och en hel del ogräs. Strax söder om gårdsyta KG 131 fanns två gropar KG 152. Innehållet domineras av träflis och träkol, samt ett inslag av köksavfall i form av ben från fisk och däggdjur. I materialet finns också lite ogräs och bär, men detta är så lite att det är tveksamt att tolka det som primärt avfall, snarare rör det sig om material från marken som råkat hamna i groparna. Fas 216:8 (1700-talets senare hälft?1800-talet) I en trälåda (KG 166) påträffades ett tydligt rotskikt i en jord berikad med träflis och träkol. Vid sidan om ogräs fanns en anmärkningsvärd samling kulturväxter som tillsammans bygger upp en komposition som närmast kan tolkas som en prydnadsrabatt i komplementfärgerna blå/violett och orange/gul (tab. 4). Därtill fanns inslag av dill som gör det troligt att tolka det som att rabatten även haft inslag av kryddor. Bland ogräsen förekom också prästkrage, som även denna kan ha odlats som prydnadsväxt. Tabell 4 Innehåll i trälåda KG 166 Kryddor Prydnadsväxter Dill Luktreseda Opievallmo Ringblomma 8
Fig 2: Fröer av ringblomma (Calendula officinalis) till vänster, och luktreseda (Reseda odorata) till höger. Ringblommefröet mäter 4,7mm tvärs över. Fröerna av luktreseda har ett längsmått på 2-2,3mm. Detta är förmodligen den första arkeobotaniskt beskrivna prydnadsrabatten i Skandinavien. Det är också det första fyndet av arten luktreseda (Reseda odorata). Enligt Millner (1774) introducerades denna till England omkring 1750 och blev under 50-talet så populär att det förkom falsk marknadsföring av fröer. I Sverige ska luktresedan blivit mycket populär under första hälften av 1800- talet (Andréasson, muntlig uppgift), men det är osäkert när den först introducerades. Förekomsten av luktreseda i denna rabatt, kan därför tas som en indikation för att den ska dateras till 1800-talet. Är lådan äldre, kan detta vara det äldsta belägget för luktreseda i landet. Odlingshorisont inom tomt 216 Centralt på tomtens östra del undersöktes också en odlingshorisont i schaktkanten. Liksom på tomt 215 hade denna horisont en mäktighet på 40-50 cm och provtogs på 25-30 cm djup. Horsionten kunde i detta läge inte knytas till en specifik fas, och har sannolikt brukats både före och under tomtbebyggelsen på 1600- och 1700-talet. Provet i horisonten innehåller spår efter jordförbättring med aska samt en ogräsflora, men bevarandegraden var låg och i materialet påträffades varken odlingsväxter eller spår av gödsling. Vilka växter som har odlats på denna tomt kan istället tolkas utifrån fynden i brunnen. Kålgårdsområdet Detta område har endast studerats genom de begravda, fossila odlingshorisonterna (KG 117) i dess södra del, samt ett äldre dike (KG 108) som utgör gränsen mellan kålgårdsområdet och tom 215 och 216. Odling inom kålgårdsområdet bör ha inletts någon gång under andra hälften av 1600-talet, odlingen är nämligen inte samtida med tullstaketet som finns på en karta från 1651 men är borta på en karta från 1696. I kartmaterialet samkar området tomtindelning fram till mitten av 1700-talet. På en karta från 1757 har området styckats upp i tomter. 9
Diket (KG 108) undersöktes med två prover från ett humöst sediment i dess botten. Innehållet i bägge dessa prover präglades av rika inslag av akvatiska organismer som snäckor och hinnkräftor, samt vattenväxter som andmat (se fig 3) och fuktkrävande ogräs som tiggarranunkel. Innehållet visar att diket stått vattefyllt långa perioder, möjligen permanent, detta eftersom det krävs flera veckor, ibland månader för de ovan nämnda organismerna att utvecklas. Det är svårt att bestämma åldern på diket, även om sedimenten är djupliggande kan diket vara omgrävt i senare tid. Inga odlingsväxter har påträffats i de analyserade proverna. Fig 3: Fröer av andmat (Lemna cf. minor) från diket (KG 108) som visar att det stått permanent vatten i detta. Fröerna har ett längsmått på 0,7-0,8 mm Odlingshorisonten (KG 117) föreföll vid första påseende homogent utbildad och omkring 50 cm tjock, för att utreda dess stratigrafi provtogs den först i tre nivåer (överst: 5-10 cm djup, mellan: 20-25 cm djup, och underst: 40-45 cm djup. Denna stratigrafiska provtagning visade att det i det övre skiktet fanns mycket keramikfragment som successivt minskade nedåt. I det undre skiktet fanns å andra sidan mer köksavfall i form av ben, vilket minskade något i de övre skikten. Existensen av denna stratigrafiska skillnad tolkas här som att jorden med tiden byggts på med nytt minerogent material (sand) och att denna påbyggnad med tiden kommit att begrava jordmånen som tillhör den äldre odlingsfasen. I det övre skiktet saknades också fragment av trä vilket här tolkas som att detta skikt är kraftigare nedbrutet, vilket också bekräftades av att det övre skiktet innehöll färre välbevarade fröer, och inga spår av de kulturväxter som odlats här. Ej heller det undre skiktet fanns några bevarade kulturväxter, men här fanns å andra sidan en rik förekomst av vattenväxten andmat samt en hel del 10
ogräs. Det är inte omöjligt att det stundom stått vatten på marken i området i äldre tid, och att påbyggnaden av jord motiverats av att man velat dränera marken. Det mellersta skiktet visade sig innehålla både rika spår av ogräsflora och odlingsväxten virginiatobak. Den följande provtagningen genomfördes därför i odlingshorisontens mellersta del. Odlingsjorden inom kålgårdsområdet provtogs på tre punkter. I samtliga dessa prover påträffades frön av virginiatobak. Tobaksodling Fig 4: Tobaksfrö av arten virginiatobak, (Nicotiana tabaccum). Fröet mäter 0,7mm. Virginiatobak, påträffades alltså i samtliga tre prover från horisonten KG 117, som alltså verkar ha använts till specialiserad tobaksodling. Då datering av odlingsjorden inte är entydig skall understrykas att denna typ av specialiserad tobaksodling var vanlig i Svenska städer under perioden 1725-1775, då den uppmuntrades och subventionerades av stadsmakterna, genom kommerskollegium. Genom sin stora lönsamhet för gemene man ersatte den många av de föregående hushållsodlingarna (Svensson 1965). Två tobaksarter odlades i Sverige under perioden, bondtobak och virginiatobak, och den senare betingade ett högre pris men ansågs också något mer svårodlad. Under senare perioder odlades tobak främst utanför städerna vilket gör att arkeobotaniska fynd av urbana tobaksodlingar kan bidra till dateringen av materialet. På senare år har liknande fynd gjorts i en rad städer. Här har det också noterats att jorden i tobaksodlingarna ofta förefaller ha varit kraftigare gödslade än andra hushållsnära odlingar och att man som gödsel även använt sig av latrinavfall (Heimdahl 2012 och Nordström & 11
Heimdahl in press). Detta kan dock inte säkert beläggas i detta material där gödningen i stor utrstäckning liknar den som återfinns i de närliggande odlingshorisonterna på tomterna Referenser Anderberg, A., 2010: Den virtuella floran. 2011-05-16 http://linnaeus.nrm.se/flora/ Anderberg, A-L., 1994: Atlas of seeds. Part 4. Resedaceae-Umbelliferae. Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm Beijerinck, W., 1976: Zadenatlas der Nederlandsche Flora. Backhuys & Meesters. Amsterdam Berggren, G., 1969. Atlas of seeds. Part 2. Cyperaceae. Naturvetenskapliga Forskningsrådet, Stockholm Berggren, G., 1981. Atlas of seeds. Part 3. Salicaceae-Cruciferae. Naturvetenskapliga Forskningsrådet, Stockholm Cappers, R. T. J., Bekker, R. M. & Jans, J. E. A., 2012: Digital Seed Atlas of the Netherlands, (2 nd edition). Groningen Institute of Archaeology. Groningen Heimdahl, J., 2005: Urbanised Nature in the Past: Site formation and Environmental Development in Two Swedish Towns AD 1200-1800. Stockholms universitet, Stockholm Heimdahl, J., 2009: Geoarkeologiska analyser av stratigrafi och växtmakrofossil från kvarteret Diplomaten, Jönköping. I Heimdahl, J. & Vestbö Franzén, Å., Diplomatens gröna rum. Specialstudier till den arkeologiska undersökningen i kvarteret Diplomaten. Jönköpings läns museum. Arkeologisk rapport 2009:41. Jönköping Heimdahl, J., 2010: Barbariska trädgårdsmästare. Nya perspektiv på hortikulturen i Sverige fram till 1200-talets slut. Fornvännen 105: 265-280 Heimdahl, J. 2012: Makroskopisk analys av kulturlager i kv. Ruddammen, Norrköping. Teknisk rapport. I Carlsson, M. & Runder, J., med bidrag av Johansson, M., 2012: Holländare, ryssar och tobak. Odling och bebyggelse inom kvarteret Ruddammen i Norrköping 1600-2012. Rapporter från Arkeologikonsult 2012:2410 s. 137-143 Heimdahl, J., Menander, H., Karlsson, P., 2005: A New Method for Urban Geoarchaeological Excavation, Example from Norköping, Sweden. Norwegian Archaeological Review. Vol 38: 102-112 Katz, N.J.; Katz, S.V. & Kipiani, M.G. 1965: Atlas of fruits and seeds occuring in quaternary deposits of the USSR. Moskva Körber-Grohne, U., 1964: Bestimmungsschlüssel für subfossile Juncus-Samen und Gramineen-Früchte. Probleme der Küstenforschung im süd-lichen Nordseegebiet. Schriftenreihe des Niedersächsischen Landesinstitutes für Marschen- und Wurtenforschung. Band 7. 1-32 Körber-Grohne, U., 1991: Bestimmungs-schlüssel für subfossile Gramineen-Früchte, Identification key for subfossil Gramineae fruits. Probleme der Küsten-forschung im südlichen Nordseegebiet. Schriftenreihe des Niedersächsischen Landesinstitutes für Marschen- und Wurtenforschung. Band 18. 169-234 Miller, P. 1754: The Gardeners Dictionary. 4th edn (London). Nordström, A. & Heimdahl, J. med bidrag av Ajneborn, B., 2012. Trädgårdsarkeologi i kvarteret Lyckan. Förundersökning och särskild arkeologisk undersökning, RAÄ 96, Norrköpings stad, Östergötlands län. Riksantikvarieämbetet rapport UV Schoch W. H., Pawlik, B., Schweingruber F. H., 1988: Botanical macro-remains, Paul Haupt Publishers. Stuttgart Svensson, A., 1965: Ur den svenska tobaksodlingens historia. I: Svensson, A: Om tobak i Sverige, Svenska tobaksmonopolets minnesskrift 1915-1965. Svenska Tobaks Aktiebolaget, Stockholm, s. 289-328 Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil sruits and seeds. In Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571-590 12
Bokbindaren A 7165 6075 6075 4643 1718 6866 3636 5318 4699 3654 1032 2618 3342 6748 1032 1032 6298 6298 6797 4256 4256 7020 7038 5607 2285 2285 PM 7172 6112 6111 4688 1762 7050 3653 5326 5327 3660 1066 2622 4300 8478 1066 1066 8561 8580 6812 4309 4305 7053 7056 5611 4466 Kontextgrupp 125 134 156 187 126 179 143 178 103 185 182 124 103 123 130 131 152 166 108 117 Tomt 215 216 Kålgårdsområdet Vattenväxter g-/betesmark Äldsta dike, odling? Husgolv, plank östra ände Hosgolv, plankmitt Hundgrav (djupgrävd i leran) Avfallsbinge Hus Dike Briukshorisont i hus Odlingshorisont i västra delen Aska under binge Kontextbeskrivning Analyserad vol. l 2 0,5 0,5 0,4 3,5 0,4 1,5 0,7 0,5 3 1,5 1 3 4 1 1 1 0,6 0,6 0,5 1,5 3 0,5 0,5 6 1,5 1,5 1,5 3 3 3 3 3 Obränt träflis (& bark) Träkol Träd och buskar Bark Pinnar/kvistar/ris Granbarr Enbarr Strådelar(örter) Örtartade växter Rottrådar Tröskningsrester (halm/agndelar) Förkolnade örtdelar Mossa Mossa (olika arter) Däggdjurs- och fågelben Anemaliska matrester Fiskben och -fjäll Brända ben Brända fiskben Tamdjursrester Fjäderfragment Hår Ranae (Grodben) Gastropoda (snäckor ospec.) Anemalier (vilda) Planorbis Ostracoda (musselkräftor) Hinnkräfta (Daphnia spp.) Oidentifierade leddjursfragment Smidesloppor/glödskal Mineralsmältor Hantverk-/byggnadsavfall kalkbruk Keramikfragment Slagg Tot ident frukter & fröer 0 1 1 0 204 2341 83 66 0 28 814 324 194 15 80 159 209 2 9 311 84 10 5 27 19 77 87 1 87 24 19 25 165 Brunskära Bidens tripartita 5 3 1 6 Andmat Lemna cf. minor 41 311 1 90 Säv Schoenpolectus lacustris 1 Säv (ospec.) Scirpus/Eleocharis spp. 10 1 1 Daggkopa (ospec.) Alchemilla spp. 1 Gråstarr-typ Carex canescens -typ 33 4 Slankstarr-typ Carex flacca- typ 57 1 1 2 7 1 2 Knaggelstarr-typ Carex flava- typ 3 22 2 2 5 1 2 9 1 2 2 5 Hundstarr-typ Carex nigra- typ 2 1 1 1 1 Carex (ospec, förkolnad) Carex spp.* 10 1 12 Brunn (botten) 1610-1630 Binge m aska Trägolv Hus Brunn (mellan) Brunn (överst) Byggnad Byggnad Gårdsyta Gårdsplanen Gårdsplan Avfallsgrop Grop Odlingshorisont i västra delen Träkista Bottensediment i dike (botten) Sediment i dike (övre) Odlingshorisont undre Odlingshorisont mellan Odlingshorisont övre Odlingshorisont i öster Odlingshorisont i väster
Odlade växter Insamlat Ogräs/ruderater Än Ängsfryle Lutzula cf. multiflora 1 Smörblomma Ranunculus acris 3 1 Säv (ospec., förkolnad) Scirpus/Eleocharis spp.* 1 Vildpersilja Aethusa cynapium 3 6 2 4 3 Gårdsmålla-typ Atriplex patula -typ 40 1 19 4 23 14 40 39 Blåklint Centaurea cyanus 1 Svinmålle-typ Chenopodium album - type 31 400 43 10 22 730 7 136 2 17 21 15 1 5 20 4 15 5 6 1 23 13 2 16 151 Åkertistel Circium cf. arvense 1 1 1 Revormstörel Euphorbia helioscopa 5 1 1 3 1 2 1 2 3 5 Rävtörel Euphorbia peplus 11 Jordrök Fumaria officinalis 1 1 1 2 Hamp-/Pipdån Galeopsis tetrahit/bifida 1 1 1 Småsnärjmåra Galium spurium 1 1 2 Bolmört Hyoscyamus niger 51 1 Bolmört (förkolnad) Hyoscyamus niger* 1 Prästkrage Leucanthemum vulgare 1 Vitplister Lamium album 3 6 1 4 3 2 17 Fältkrassning Lepidium cf. campestre 1 Vit kattost Malva pusilla 4 Pilört Persicaria laphatifolium 4 Groblad Plantago major 1 6 3 Trampört Polygonum aviculare 10 4 13 15 11 3 Gåsört Potentilla anserina 1 Femfingerört Potentilla argentaea 6 Revsmörblomma Ranunculus repens 1 4 3 Tiggarranunkel Ranunculus sceleratus 1 240 9 71 73 1 79 41 1 Krusskräppa Rumex cf. crispus 10 4 15 Nattskatta Solanum nigrum 1 2 1 Svinmolke Sonchus asper 3 8 11 11 6 Våtarv Stelaria media 8 19 16 28 17 17 1 Maskros (ospec.) Taraxacum ssp. 2 3 8 1 Penningört Thlaspi arvense 1 2 Skelört Chelidonium majus 14 1 1 3 Blå-/Rödmålla Chenopodium glaucum/rubrum 12 1600 2 51 47 13 1 1 130 5 8 Brännässla Urtica dioica 1 1 1 1 1 1 3 1 Eternässla Urtica urens 1 1 Hasselnöt Corylus avelana 1 Smultron Fragaria vesca 1 15 Enbär Juniperus comunis 10 1 Hallon Rubus idaeus 6 1 2 1 4 1 1 2 2 5 16 4 5 3 1 2 1 Dill Anteum graveolens 8 1 Stockros Alcaea rosea 1 Dansk körvel Anthriscus cerefolium 2 Trädgårdsmålla Atriplex cf. hortensis 11 13 16 6 2 2 Kål (ospec.) Brassica cf. oleracea 1 2 3 Ringblomma Calendula officinalis 21 3 Hampa Canabis sativa 1 Sädeskorn (ospec.) Cerealia indet. 1 Lungrot Chenopodium bonus-henricus 12 Fikon Ficus carica 1 Skalkorn (förkolnat) Hordeum vulgare ssp. vulgare* 2 1 1 Humle Humulus lupulus 2 Lin Linum usitatisimum 4 1 7 Virginiatobak Nicotiana tabacum 3 4 3 Opievallmo Papaver somniferum 12 Palsternacka Pastinaca sativa 212 28 55
ej klassat Persilja Petroselinum crispum 8 Luktreseda Reseda odorata 5 Svarta vinbär Ribes nigrum 1 Krusbär Ribes uva-crispa 2 Plommonros Rosa villosa cf. ssp. villosa 1 Sommarfläder Sambucus cf. ebulus 1 Fläder Sambucus nigra 1 Råg cf. Secale cereale 1 Råg (förkolnat) Secale cereale* 1 1 Brödvete (förkolnat) Triticum aestivum* 4 Fingerört (ospec.) Potentilla spp. 3 Viol (ospec.) Viola spp. 2 1 2 Gräs (ospec.) Poaceae 1 4 5 Gräs (ospec., förkolnat) Poaceae* 1 3 Förgätmigej Myosotos sp. 1 Oidentifierad frukt/frö Problematica 2 1 1 1