Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster

Transkript

1 UV RAPPORT 2012:162 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster Arkeologisk förundersökning inför utbyggnad av Askeby skola Östergötland Linköpings kommun Askeby socken Askeby prästgård 1:6 och 1:8 RAÄ 271 Askeby Dnr Annika Konsmar & Karin Lindeblad

2 UV RAPPORT 2012:162 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster Arkeologisk förundersökning inför utbyggnad av Askeby skola Östergötland Linköpings kommun Askeby socken Askeby prästgård 1:6 och 1:8 RAÄ 271 Askeby Dnr Annika Konsmar & Karin Lindeblad Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster 1

3 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:162 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /3987. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Rikard Hedvall, Karin Lindeblad Utskrift E-print, Stockholm 2012 Omslagsbild Askeby gamla skola. Klosterbyggnaderna ligger till vänster om vägen och undersökningsområdet till höger, vid bäcken. Foto Annika Konsmar. 2 Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster

4 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Syfte 7 Kulturmiljö 9 Tidigare arkeologiska undersökningar och arbeten 9 Frågeställningar 10 Metod och genomförande 10 Resultat 11 Fyndmaterialet 13 Analyser 14 Konservering 14 Åtgärdsförslag 14 Referenser 15 Litteratur 15 Kartor 15 Övriga referenser 15 Administrativa uppgifter 16 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar 17 Bilaga 2. Fyndlista 18 Bilaga 3. Kontextlista 18 Bilaga 4. Makrofossilanalys 19 Bilaga 5. Konserveringsrapport 21 Norrköping Motala Vadstena Skänninge Motala ström Svartån Linköping Stångån Söderköping Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för undersökningen markerad. Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster 3

5 Fig 2. Utdrag ur Gröna kartan med undersökningen markerat. Skala 1: Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster

6 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster Sammanfattning Under två dagar i september 2011 utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst, en arkeologisk förundersökning av odlings- och bebyggelselämningar (RAÄ 271) vid Askeby kloster (RAÄ 181), Askeby socken, Linköpings kommun, Östergötland. Undersökningen utfördes med anledning av att Linköpings kommun utför en ny detaljplan över området och planerar för en ny skola. Undersökningsområdet ligger direkt söder om cistercienserklostrets korsgång och klostergård. I det äldsta kartmaterialet från 1698 anges området som kålgård. Resultatet från förundersökningen visar att området brukats för både odling och bebyggelse under medeltiden, samt för odling under och 1700-talen. Vid undersökningen påträffades ett förhållandevis rikligt fyndmaterial med bland annat importerad keramik från och 1300-talen. I materialet finns även rikligt med djurben och växtmaterial som kan belysa klosrets konsumtion och produktion. Sammantaget visar förundersökningsresultaten att en eventuell slutundersökning kan bidra med helt ny kunskap om bland annat klostrets utformning och ekonomi, särskilt mot bakgrund av det för närvarande tämligen bristfälliga kunskapsläget. UV Öst föreslår därför att en slutundersökning utförs före en eventuell exploatering av undersökningsområdet. Resultatet från förundersökningen ska ligga till grund för beräkning av kostnader för en eventuell arkeologisk slutundersökning, samt ligga till grund för Länsstyrelsens vidare bedömning i ärendet. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster 5

7 ± Askeby 77:1 X Kungsängen Y Sörgården # Askeby 241:1 Askeby- Prästgård Norrgården Askeby Askeby 273 # Askeby 240:1 # Askeby 271 # Askeby 272 Askeby 181:1 Askeby 271 Askeby 182:1 # Askeby 85:1 # Askeby 91:1 Askeby 86:1 # 1:1 X Y M Skala 1: 5000 Askeby 88:1 Askeby 87:1 3:3 Askeby 91:1 Fig 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. Askeby 91:1 Askeby 269 # 6 Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster

8 Bakgrund Linköpings kommun planerar för en ny skolbyggnad intill den befintliga i Askeby. Detaljplaneringen avser tre områden inom fastigheterna Askeby 1:1, Askeby prästgård 1:6 och 1:8, alla i nära anslutning till RAÄ 181, Askeby kloster. Den aktuella förundersökningen är en komplettering till en utredning och förundersökning som genomfördes i april 2011 av UV Öst inom ovanstående områden (Konsmar 2011). Kompletteringen avsåg delar av fastigheterna Askeby 1:6 och 1:8 och föranleddes av en förändring i detaljplanen. Idag utgörs undersökningsområdet av trädgårdsmark. Förundersökningsområdet (RAÄ 271) var cirka 700 m 2 stort och ligger cirka 10 meter söder om klostergården, där det också finns en källarbyggnad bevarad (Konsmar 2005). Enligt den äldsta kartan över området från år 1698 brukades marken som kålgård, eller vad vi idag skulle kalla köksträdgård (LSA D5 2:1; Lindeblad 2010). Syfte Syftet med förundersökningen var att fastställa fornlämningens karaktär, omfattning och datering. Resultatet ska ligga till grund för Länsstyrelsens tillståndsbedömning samt utgöra en bedömning av fornlämningens kunskapspotential. Förundersökningens resultat ska även kunna ligga till grund för Linköpings kommuns vidare planering och ställningstagande för eventuell fortsatt exploatering. Fig 4. Undersökningsområdet ligger söder om kyrkan och klostergården. De röda byggnadernas placering motsvara ungefär klostergårdens begränsning. Under den högra byggnaden finns en källare som troligen har varit en del av klostrets bebyggda område. Undersökningsområdet ligger betydligt lägre i terrängen i förhållande till kyrkan och klostergården. På bilden mäter Annika Konsmar in schakt 1 medan Hampus Ankermark avsöker schakt 2 med metalldetektor. Foto Karin Lindeblad. Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster 7

9 N V Ö S 0 25 m Skala 1:1000 Fig 5. Undersökningsområdet är markerat på den äldsta kartan från år Då användes området som kålgård, det vill säga en köksträdgård (detalj ur LSA D5 2:1). Copyright Lantmäteriet. Skala 1: Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster

10 Kulturmiljö Askeby ligger drygt en mil öster om Linköping, vid den gamla vägen till Söderköping. Kyrkan uppfördes sannolikt strax före 1100-talets mitt som en romansk gårdskyrka. Flera forskare har föreslagit att det rörde sig om en kungsgårdskyrka och några har också menat att det var kung Sverker den äldre som lät uppföra den (Eriksson 2006:19f, Lejon 2008:69 och där anförd litteratur; Hellström 2010:74). På 1160-talet grundades ett cisterciensiskt nunnekloster på platsen, ett dotterkloster till Vreta. Kyrkan fungerade därefter som både kloster- och församlingskyrka. Flera stora bränder drabbade klostret bland annat finns en omfattande brand dokumenterad år År 1529 tvingades de sista nunnorna lämna klostret efter reformationen och år 1537 drabbades klostret av ytterligare en brand. Trettio år senare, under det Nordiska sjuårskriget, förstörde Rantzaus trupper byggnaderna (Lejon 2008:166f; Hellström 2010:74). Det aktuella undersökningsområdet ligger lågt i förhållande till kyrkan och det kända klosterområdet. Enligt den äldsta kartan från år 1698 brukades det som en knappt 2000 m 2 stor kålgård (LSA D5 2:1). Det går inte att enbart utifrån kartan föra köksträdgården tillbaka i tid men det är fullt möjligt att detta också var klostrets kålgård. Cisterciensklostren anses i princip ha varit självförsörjande och en viktig del i detta var odling av växter för matlagning (Lejon 2008:167). Trädgårdsanläggningarna i Askeby är till stora delar outforskade men från och 1700-talen finns uppteckningar som anger att klostrets trädgårdar har varit omfattande. I området direkt öster om den aktuella området, som 1698 brukades som åker, har lantmätaren angivit att detta tidigare var klostrets trädgård. Sannolikt avser benämningen trädgård, i detta sammanhang, vad vi idag skulle kalla fruktträdgård (Lindeblad 2010:296ff och där anförd litteratur). Tidigare arkeologiska undersökningar och arbeten Till skillnad från båda de andra cisterciensklostren i Östergötland, Vreta och Alvastra, har det inte utförts några omfattande arkeologiska undersökningar i Askeby. Däremot har ett antal mindre undersökningar genomförts i samband med ledningsdragningar och andra mindre arbeten. Dessa presenteras nedan eftersom de inte finns sammanställda någon annanstans. I anslutning till det nu aktuella området inom Askeby prästgård 1:6 genomfördes en arkeologisk förundersökning i samband med att skolan skulle byggas ut år Då påträffades raserings- och kulturlager samt en stenmur. Tegel- och kritpipsfragment indikerade att lämningarna var medeltida och/eller från historisk tid. Det fanns också brandlager strax väster om den befintliga skolbyggnaden (Persson 1999). Vid en ledningsdragning i grusvägen söder om den tidigare prästgården och fram till skolbyggnaden, det vill säga i direkt anslutning den nu aktuella östra undersökningsområdet, har kulturlager med medeltida stengods, formtegel och en nyckel hittats. Inom undersökningsområdet dokumenterades även bebyggelselämningar i form av en mur, syllstenar samt en fragmentarisk stenläggning. Vid undersökningen fanns det inte tillfälle att gå ned till orörd mark, därför finns inga uppgifter om kulturlagrens mäktighet (Feldt 2005). Vid klostergården har två byggnader lokaliserats genom arkeologiska undersökningar (Lindgren Hertz 1990; Menander 2003) I samband med ett visualiseringsprojekt i frilades ett parti av en källare vid korsgången. Denna kan möjligen tolkas som tillhörande klostrets kök (Konsmar 2005). Denna byggnad ligger cirka 10 meter norr om det aktuella undersökningsområdet, på andra sidan vägen. Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster 9

11 Vid en förundersökning 2011, väster om det aktuella undersökningsområdet, påträffades odlingslager och nedgrävningar som tolkades vara spår av klostrets aktiviteter. Fyndmaterialet utgjordes av välbevarade djurben samt en keramikskärva från högmedeltid (Konsmar 2011). Odlingslager har påträffats i norra delen av fastigheten Askeby prästgård 1:6 men där fanns även partier som var utschaktade (Karlsson 2005). År 2011 framställde UV Öst ett kulturhistoriskt underlag på uppdrag av Linköpings kommun där en bedömning av projektets påverkan på kulturmiljön i området gjordes (Ternström 2011, RAÄ, UV Öst PM 2011:6). Sammanfattningsvis kan konstateras att undersökningarna i Askeby kloster har varit mycket begränsade, vilket innebär att kunskapen om klostrets utbredning och utformning till stora delar fortfarande är mycket bristfällig. Det är i stort sett endast området närmast kyrkan, som kan rekonstrueras med korsgång och klostergård. I övrigt finns endast enstaka föremål, fragmentariska byggnadsrester samt odlingslager på skilda ställen dokumenterade. Frågeställningar De tidigare undersökningarna indikerar att äldre lämningar i form av byggnader och äldre odlingar kunde finnas inom undersökningsområdet. Inför förundersökningen ställdes följande frågeställningar upp: Tidigare har murar, en stenläggning och medeltida föremål påträffats i närheten av undersökningsområdet. Finns några äldre byggnadslämningar inom undersökningsområdet? Kan de knytas till klostrets verksamhet? Vilken utbredning har klostrets fysiska verksamhet haft och kan några avgränsningar av klosterområdet göras? Det äldre kartmaterialet samt äldre uppteckningar indikerar att undersökningsområdet varit en del av klostrets trädgårdsodlingar. Finns det några bevarade odlingslämningar? Hur är bevarandegraden för makrofossil? Metod och genomförande Inom undersökningsområdet togs tre schakt upp med maskin i NÖ-SV riktning, med en sammanlagd yta av 21 m² (fig 6, bil 1). Inga schakt lades inom undersökningsområdets östra del, eftersom vägen här är i bruk. I samtliga schakt grävdes gräset och matjorden bort med maskin, ner till en nivå med kulturlager eller konstruktioner. Topografin sluttar svagt åt söder och tjockleken på matjorden varierade. I den norra delen, vid en stenmur fanns äldre kulturlager 0,50 0,80 meter under dagens markyta. I den södra delen fanns äldre kulturlager och konstruktioner 0,15 0,30 meter under markytan, vilket tyder på att marken har schaktats av i den södra delen. Kulturlagren avsöktes med metalldetektor och undersöktes i vissa partier för hand. Föremål, djurben och prover för makrofossilanalys samlades och mättes in. Efter det att kulturlager och konstruktioner dokumenterades med GPS och digitalkamera, placerades en fiberduk över lämningarna innan schakten återfylldes. 10 Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster

12 Resultat Den arkeologiska förundersökningen har visar att det finns kulturlager inom undersökningsområdet, med en sammanlagd tjocklek av upp till 0,4 meter. De lämningarna är sannolikt samtida med klostrets etablering under 1100-talets andra hälft, men kan vara äldre. De yngsta lämningarna kan dateras till talet. Nedan följer en kronologisk sammanfattning och tolkning av resultatet. För mer detaljerade beskrivningar hänvisas till bilaga 1 och 6. Den äldsta lämningarna som undersöktes från odling (A331), och utifrån odlingslämningarnas karaktär tolkas odlingen som en kålgård. Odlingslämningarna är, utifrån denna begränsade undersökning, svåra att datera men en hypotes kan vara att odlingen anlades samtidigt som klostret, under andra halvan av 1100-talet. Förundersökningsresultaten tyder på att området så småningom bebyggdes, troligen senast under 1200-talet. Ett stenfundament (A337) (fig 7), en skärvstenspackning (A316) och två mindre stenkonstruktioner (A369, 386) tyder på att en enklare träbebyggelse uppförts här (fig 7). I anslutning till de mindre stenkonstruktionerna fanns brandlager, som möjligen kan sättas samman med någon av de bränder som drabbade kloster under andra halvan av medeltiden. Fig 6. Rikard Hedvall rensar fram en stenpackning (A337) i schakt 2. Den högra bilden är en detaljbild av stenpackningen. Foto Karin Lindeblad. Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster 11

13 X ± # Askeby 240:1 Y Askeby kyrka Askeby 181:1 S1 A369 S2 A316 A337 S3 Askeby 271 A386 Askeby 271 Askeby skola X Y Undersökningsområde Schakt Stenpackning Skärvstenspackning 0 10 m Skala 1: 500 Fig 7. Plan över förundersökningsschakten med stenpackningar markerade. Oldingslagret A331 fanns i samtliga schakt. Skala 1: Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster

14 Stratigrafisk över bebyggelselämningarna, i det mellersta schaktet, fanns avfallslager (A323, 343) med keramik från och 1300-talen, vilket tyder på att byggnaderna då tagits ur bruk. Möjligen ska avfallslagren tolkas som en planering inför att området återigen togs i bruk som kålgård. Ett annat tolkningsalternativ, mindre sannolikt, kan vara att området användes för avfall. I norra delen av undersökningsområdet undersöktes ytterligare ett odlingslager bevarat (A311). Föremålen i lagret kan dateras till och 1700-talen och bekräftar den äldsta kartans uppgift att området då användes som kålgård. Fyndmaterialet Med tanke på att ytan som undersöktes var förhållandevis liten, är fyndmaterialet relativt rikligt (bil 2). I fyndmaterialet finns bland annat flera keramikskärvor från och talen, tillverkade i nuvarande Tyskland (fig 8). Bland föremålen finns även en kniv (fig 8), en sländtrissa (fig 8), en möjlig sax, spik, slagg samt djurben. Merparten av föremålen kommer från schakt 2, i de lager som har tolkas som avfallslager (A323, 343). I den södra delen av schaktet fanns även ett par yngre skärvor keramik av yngre rödgodstyp (F10, F11). I det äldre odlingslagret (A331) fanns, i lagrets övre del, en svårbestämd keramikskärva (F2). Möjligen rör det sig om högmedeltida skärva av yngre svartgodstyp, alternativt är det tidigmedeltida östersjökeramik (fig 8) Fig 8a. Längst till vänster; sländtrissa (F1). Till höger; keramikskärva (F2). Foto annika konsmar. Fig 8b. Nedan; kniv (F14). Foto annika konsmar. Fig 8c. Från vänster till höger; stengodsskärvor (F3, F4, F5). Foto annika konsmar. Fig 8d. Från vänster till höger; skärvor av yngre svartgods och stengods (F6, F7, F8). Foto annika konsmar. Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster 13

15 Analyser Makrofossilanalysen har utförts av Jens Heimdahl, UV Mitt (bil 4). Två prover från två olika odlingslager har analyserats. Båda lagren tolkas utifrån förekomsten av hushållsavfall, bland annat spisaska, som lämningar efter småskalig odling, troligen från kålgårdar. Analysen visar att det yngre odlingslagret (A311), som kan dateras till talen, innehöll färska växtrester som har blandats med äldre förkolnat växtmaterial. Bland det förkolnade växtmaterialet kan skalkorn och brödvete nämnas. Frömaterialet i det äldre odlingslagret (A331) har däremot tolkas av Heimdahl som mer opåverkat, vilket innebär att även de oförkolnade fröerna i detta lager har ett högre källvärde. Även i detta lager fanns förkolnat skalkorn och säd från andra obestämbara sädesslag. Dessutom fanns det oförkolnade fröer från skelört, hallon och svinmålla, som kan ha odlats på platsen. Djurbensmaterialet från två lager har analyserats översiktligt av Sara Gummesson, UV Öst. Det sammanlagda benmaterialet från dessa båda lager väger 1,3 kg. Avfallslagret A323 innehöll fragment som visade att materialet har sitt ursprung som matavfall. I lagret fanns ben från svin, ko, spädgris och höns. Här fanns även fiskben från karp och importerad torsk. I det samtida avfallslagret A343 fanns benfragment från får/get, ko, svin, rådjur och fisk. I detta benmaterial fanns fler kroppsdelar representerade än i det övre lagret. Benen från ko var från unga individer. Konservering En kniv (F14) har konserverats på konserveringsavdelningen på Lunds historiska museum (se bil 5). Åtgärdsförslag Om det aktuella undersökningsområdet blir aktuellt för exploatering föreslår RAÄ, UV Öst att en särskild arkeologisk undersökas ska utföras före byggnation. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Linköping i maj 2012 Annika Konsmar & Karin Lindeblad 14 Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster

16 Referenser Litteratur Feldt, A-C Klosterlämningar och boplatsspår. Östergötlands länsmuseum Rapport 2005:27. Hellström, S. (red) Nytt ljus över Askeby kloster. Askeby. Karlsson, P Sökschakt vid Askeby skola. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2005:44. Konsmar, A Visualisering av Askeby kloster. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2005:68. Konsmar, A Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster. Inför utbyggnad av Askeby skola. Riksantikvarieämbetet, UV Rapport 2011:101. Lejon, K. O Askeby kloster om klostertid och klosterliv. Diocesis Linkopencis III. Lindgren Hertz, L Antikvarisk konroll. Askeby kyrkogård. Östergötlands länsmuseum rapport. Lindeblad, K Lavendel, hjärtstilla och svarta vinbär. Om medeltida klosterträdgårdar i Östergötland. I: Tagesson, G. Fokus Vreta kloster. 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster. Stockholm. Menander, H Tre kyrkor och ett kloster i centrala Östergötland. Riksantikvarieämbetet, Rapport UV Öst 2003:34. Persson, K Askeby skola. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 1999:8. Ternström, C Ny skola vid Askeby kloster. Kulturhistoriskt planeringsunderlag. Riksantikvarieämbetet, UV Öst PM 2011:6. Kartor Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA). Östergötland, Askeby socken, Kartakt: D5-2:1. Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA). Östergötland, Askeby socken, Kartakt: D5-2:3. Övriga referenser Sara Gummesson, RAÄ, UV Öst muntligen, Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster 15

17 Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Askeby Plats: Askeby prästgård 1:6 och 1:8 Fornlämning: RAÄ 271 Undersökningens mittpunkt: X550073, Y Koordinatsystem: SWEREF 99 TM, 15 Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: UV2011:118 Rapportnummer: 2012:162 Ansvarig arkeolog: Annika Konsmar Personal: Rikard Hedvall, Karin Lindeblad Underkonsult: Börje Klockner, GDL Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Linköpings kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Undersökningstid: Undersökningsområde: 700 m 2 Undersökt yta: 21 m 2 Arkivhandlingar: Fynd Förvaras på RAÄ, UV Öst i väntan på fyndfördelning 16 Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster

18 Bilaga 1. Schaktbeskrivningar Schakt 1 4x1,5 meter stort, schaktet undersöktes ner till orörd mark i ett cirka 1x1 meter stort område i schaktets sydligaste del. I hela schaktet fanns ett cirka 0,20 0,30 tjockt matjordslager (A355), som täckte samtliga lämningar. Den naturliga markytan utgjordes av lera. På leran fanns ett 0,05 meter tjockt lager med bränt trä (A365). I södra delen av schaktet fanns en stensamling bestående av 0,20 0,30 meter stora naturstenar (A369). Över stenarna fanns ett lerlager (A360). Norr om stenarna och lerlagret fanns ett 0,2 meter tjockt odlingslager (A331). Möjligen har stenarna grävts ner genom odlingslagret. Det är möjligt att stenarna ingått i byggnad. Schakt 2 9x1,5 meter stort, hela schaktet rensades inledningsvis för hand för hand. I den södra och norra delen undersöktes cirka 1x1 meter stora ytor ner till den orörda leran. I schaktets norra del fanns flera påförda raseringslager (A307, 347, 355) samt matjordslager som täckte samtliga äldre lämningar (A343). Över den naturliga leran fanns ett 0,2 meter tjockt odlingslager (A331). Odlingslagret var homogent med inslag av enstaka kolbitar och djurben. Förutom en svårbestämd keramikskärva (F2) innehöll lagret inga föremål. I den södra delen av schaktet, stratigrafisk över odlingslagret, fanns en cirka 3,5 stor stenpackning (337) i hela schaktets bredd. Naturstenarna var 0,1 0,4 och flertalet var lagda med en flat sida uppåt. Stenarna kan ha utgjort ett fundament till en byggnad, alternativt ha fungerat som ett spisfundament. Det fanns inget material som tyder på en murad konstruktion. Över och mellan stenarna fanns ett matjordslager (A343), vars nedre del bland annat innehöll rikligt med djurben och stengodsskärvor, som kan dateras till talen. Detta motsvarar troligen ett avfallslager i norra delen av schaktet (A323). Även det innehöll rikligt med föremål, bland annat djurben, keramik, en kniv och en sländtrissa i ben. Avfallslagren har lagts ut efter det att stenläggningen tagits ur bruk. Möjligen kan det tolkas som markberedning inför odling, alternativt att området använts för avfall. Över odlingslagret i schaktets norra del fanns ett område med en skärvstenspackning, kol, kalk och aska (A316, 333). Det var cirka 0,15 meter tjockt kan vara resterna efter en eldstad. Det fanns ingen direkt stratigrafisk relation mellan denna och den stora stenpackningen i söder, men de kan möjligen ha varit samtida. Över skärvstenspackningen fanns ett 0,20 meter tjockt yngre odlingslager (A311), som kan dateras till talen. Schakt 3 5x1,2 meter stort, schaktet undersöktes ner till orörd mark i ett cirka 1x1 meter stort område i schaktets sydligaste del. De äldre lämningarna täcktes av ett cirka 0,25 meter tjockt matjordslager (A382). I södra delen av schaktet fanns, liksom i schakt 1, ett 0,05 meter tjockt sotigt lager direkt på den orörda leran (A394). Över detta fanns en stensamling med 0,2 0,3 meter stora naturstenar. Norr om dessa fanns ett 0,2 meter tjockt odlingslager (A331). Även här är det möjligt att stenarna grävts ned genom odlingslagret. Det är möjligt att stenarna ingått i en byggnad. Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster 17

19 Bilaga 2. Fyndlista Id Sakord Material Vikt Antal Sländtrissa Horn Kärl Östersjöker/yngre svartogds Kärl Stengods Kärl Stengods Kärl Stengods Kärl Yngre svartgods Kärl Stengods Kärl Stengods Kärl Yngre rödgods Kärl Yngre rödgods Kärl Yngre rödgods Spik Järn Föremål Järn Kniv Järn Obränt ben Ben Bränt ben Ben Obränt ben Ben Obränt ben Ben Bränt ben Ben Obränt ben Ben Obränt ben Ben Föremål CU-leg Spik Järn Föremål Järn Slagg Slagg Bleck CU-leg Spik Järn 6 2 Bilaga 3. Kontextlista Id Typ Fyllningsmaterial 307 Avfallslager 311 Odlingslager 316 Stenpackning Skärvsten 323 Avfallslager 331 Odlingslager 333 Brandlager 337 Stenpackning Natursten 343 Matjordslager 347 Matjordslager 355 Matjordslager 360 Konstruktionslager 365 Brandlager 369 Stenpackning Natursten 382 Matjordslager 386 Stenpackning Natursten 394 Brandlager 18 Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster

20 Bilaga 4. Makrofossilanalys Makrofossilanalys av två odlingshorisonter vid Askeby cistercienserkloster, Ög, kompletterande FU 2011 Jens Heimdahl, UV Mitt, Bakgrund Vid den kompletterande förundersökningen av lämningarna vid Askeby cistercienserkloster provtogs två horisonter av odlingsjord, en övre, A311, som tros kunna höra till eller 1700-talet, och en undre, A331, som av kontexten att döma bör härledas till medeltid. Marken där odlingsjorden är belägen finns markerad som kålgård intill klosterlämningarna på en karta från Metod Provtagningen utfördes av arkeologerna under den pågående undersökningen. Proverna innehöll torrvolymer om 1,5 liter, och togs ur två olika odlingshorisonter. Jordproverna våtsiktades och floterades enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986). Det finare minerogena materialet samt förkolnade och färska växtrester dekanterades under kontinuerlig vattentillförsel och våtsiktades genom en maskvidd på 0,25 mm. Efter floteringen förvarades provet i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, harts, ben m m har eftersökts. Källkritiska aspekter Det översta provet A311 är taget ur biologiskt aktiva markhorisonter och innehöll färska (recenta) växtrester från markförna i form av rottrådar och färsk fröbank (bl a viol). Den provtagna jorden i A311 är att betrakta som påverkad av biologisk aktivitet (bioturbation), dvs färskt biologiskt material har kontinuerligt förts ner och blandats med de äldre arkeologiska lämningarna. Därför är det rimligt att bara knyta förkolnat botaniskt material till den arkeologiska lämningen. De ickeförkolnade växtmakrofossil (fläder, vildpersilja och viol) som hittades i provet kan visserligen vara spår efter äldre växtsamhällen, men de kan inte särskiljas från de yngre växtresterna i den moderna fröbanken och därför har generellt ingen hänsyn till detta material tagits i tolkandet av de arkeologiska lämningarna, utan endast i tolkandet av de postdepositionella processer som påverkat lämningarna i efterhand. Även det undre provet har en gång varit en del av en biologiskt aktiva markhorisont, men denna aktivitet har avtagit påtagligt i samband med att horisonten begravts. Att aktiviteten inte fortgått märks genom att sammansättningen av den oförkolnade fröbanken i A331 skiljer sig markant från den färska fröbanken i den överliggande horisonten A311. Här påträffades istället skelört, hallon, svinmålla och vitplister. Dessa ogräs (skelört, hallonen och svinmålla kan också vara odlade) tillhör alltså en äldre odlingsfas och kan medtas i en antikvarisk tolkning. Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster 19

21 FU Askeby kloster, Ög A Analys: Jens Heimdahl PM Prov nr 2 1 Analyserad vol. l 1 1 Förkolnat material Träkol Träd och buskar Obränt träflis (& bark) Däggdjurs- och fågelben Animaliska matrester Brända benfragment Fiskben och -fjäll Bygg-/ hantverksavfall Pressglasfragment Tegel-/rödgodsfragment Förkolnade växter Hundstarr-typ Carex nigra-type 2 Sädekorn (obest) Cerealiea indet 2 Skalkorn Hordeum vulgare ssp. vulgare 4 17 Brödvete Triticum aestivum 1 Oförkolnade växter Vildpersilja Aethusa cynapium 4 Skelört Chelidonium majus 5 Svinmålla-typ Chenopodium album-type 10 Vitplister Lamium album 1 Hallon Rubus idaeus 3 Äkta fläder Sambucus nigra 20 Viol (ospecifik) Viola spp. 2 Resultat I ovanstående tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala 1 3 prickar, där 1 prick innebär förekomst av enstaka (ca 1 5 st) fragment i hela provet. 2 prickar innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 prickar innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. Diskussion Bägge proverna bestod av humös sandig mineraljord med mindre klumpar av lera, vilket visar att lera blandats med sanden som en form av jordförbättring, något som rimligen endast kan förklaras genom odling. Det kan alltså anses klarlagt att de bägge provtagna horisonterna utgörs av odlingshorisonter. Att de dessutom båda är rika på rester av hushållsavfall (spisaska, ben och förkolnad säd) visar att det sannolikt inte rör sig om åkerodling, utan mer småskalig odling, t ex kål- eller örtagårdar. Som tidigare noterats (under källkritik) skiljer sig horisonterna innehåll av oförkolnade växter totalt åt, vilket visar att de inte sammanblandats nämnvärt. Därtill visar den övre odlingshorisontens innehålla av bl a moderna pressglas att denna jord omrörts även i modern tid (som tidigast från 1800-talets mitt då denna typ av glas uppträder). Det är intressant att notera att detta övre skikt även innehåller fragment som kan tolkas som rivningsmassor av klostret, medan det undre lagret inte gör så, något som i sin tur kan användas som argument för att det rör sig om en bevarad odlingsjord från en trädgårdsodling från klostertid. Referenser Wasylikowa, K Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster

22 Bilaga 5. Konserveringsrapport Historiska Museet Konserveringsrapport Sakord: Kniv Uppdragsgivare: RAÄ Uv-öst Fastighet: Askeby prästgård 1:8 Projektledare: Annika Konsmar Inventarienr: 14 Datum: Konservator: Lovisa Dal Beskrivning: Liten eneggad kniv med tånge. Tången avbruten. Då kniven kom in till konservering kunde små rester av trä ses på skaftet, dessa var dock mycket fragmentariska och gick ej att bevara. Material: Järn Åtgärd: Korrosionsprodukter blästrades bort med sand och krustor slipades ner med roterande trissa. Därefter urlakades kniven i 5% TMAH (tetrametylammoniumhydroxid) under vacuum. Lösningen byttes en gång och kniven borstades då av i etanol för att ta bort lösa korrosionsprodukter. Efter 10 veckors urlakning uppvisade mätningar att den urlakade Cl -halten låg stabilt under 5 ppm och urlakningen ansågs vara färdig. Ett avslutande bad i etanol (6 timmar) sköljde ur restprodukter och kemikalier. Lösa korrosionsprodukter borstades åter bort. Kniven torkades i ugn vid 60 C i 48 timmar. Efterblästrades med sand. Ytbehandlades slutligen genom att ligga i smält mikrokristallint vax i 1 timme. Dokumentation: Arbetsfotografi taget efter blästring men innan urlakning. Analyser: Inga analyser är beställda eller gjorda. Medeltida trädgårdsodling och bebyggelse vid Askeby kloster 21