Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

Transkript

1 UV RAPPORT 2011:101 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster Inför utbyggnad av Askeby skola RAÄ 271, 272 och 273 Askeby 1:1, Askeby prästgård 1:6 och 1:8 Askeby socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr Annika Konsmar Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 1

2 2 Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

3 UV RAPPORT 2011:101 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 OCH FÖRUNDERSÖKNING Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster Inför utbyggnad av Askeby skola RAÄ 271, 272 och 273 Askeby 1:1, Askeby prästgård 1:6 och 1:8 Askeby socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr Annika Konsmar Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 3

4 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2011:101 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2011/0233. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /2342. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Annika Konsmar Utskrift UV Öst, Linköping 2011 Omslag Översiktsbild över del av Askeby prästgård 1:8 med Askeby klosterkyrka till vänster i bakgrunden. Foto Annika Konsmar. 4 Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

5 Innehåll Sammanfattning 7 Bakgrund 8 Syfte 8 Kultur- och fornlämningsmiljö 8 Topografi 8 Tidigare undersökningar 9 Frågeställningar 9 Metod och genomförande 10 Analys av det historiska kartmaterialet 10 Resultat 13 Utredning etapp 2 inom Askeby 1:1 13 Förundersökning inom Askeby prästgård 1:6 och 1:8 13 Slutord 19 Åtgärdsförslag 19 Referenser 20 Litteratur 20 Arkiv 20 Kartor 20 Övriga källor 20 Administrativa uppgifter 21 Bilaga 1. Bedömning av potential för framtida makrofossilanalyser 21 av odlingsjord från Askeby cistercienserkloster, FU 2011 Jens Heimdahl, UV Mitt, Bilaga 2. Kontexttabell 23 Bilaga 3. Fyndtabell 23 Norrköping Motala Vadstena Motala ström Svartån Söderköping Skänninge Linköping Stångån Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för undersökningen markerad. Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 5

6 Fig 2. Utdrag ur analoga Gröna kartan med undersökningen markerad. Skala 1: Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

7 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag om kulturminnen mm (SFS 1988:950). Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk utredning, etapp 2 och förundersökning Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster Sammanfattning Riksantikvarieämbetet, UV Öst har under april 2011 genomfört utredning etapp 2 inom Askeby 1:1 samt förundersökning inom Askeby prästgård 1:6 och 1:8 i Askeby socken, Östergötland. Undersökningarna föranleddes av Linköpings kommuns detaljplanering för utbyggnaden av Askeby skola där exploateringen kunde komma att beröra RAÄ 181, Askeby kloster. Resultatet från dessa ska ligga till grund för beräkning av kostnader för en eventuell arkeologisk förundersökning respektive slutundersökning, samt ligga till grund för länsstyrelsens vidare bedömning i ärendet. Inför undersökningen gjordes en kartstudie av de äldsta geometriska och storskifteskartorna vilka visade att främst hagmark och odlingsmark kunde beröras men även en tidigare landsväg. Resultatet från fältarbetet visade att inga anläggningar eller kulturlager påträffades som kunde härledas till en äldre väg. Tolkningen är att denna är bortschaktad. Däremot påträffades ett yngre röjningsröse och odlingslager inom Askeby prästgård 1:8, RAÄ 272 respektive RAÄ 271. Odlinglagret kan sannolikt knytas till Askeby klosters aktivitetstid. Klostrets område har aldrig avgränsats, och dikt an undersökningsytan i Aske by prästgård 1:8 har en kålgård varit belägen enligt 1698 års karta. Det äldre kartmaterialet anger också att klostrets trädgårdar ska ha varit belägna väster och söder om klosterbyggnaderna. Kålgården skulle således kunna ha varit i bruk redan under klostrets tid. Under odlingslagret fanns fördjupningar som kan vara brunnar, avfallsgropar eller diken. I västra undersökningsområdet Askeby 1:1 påträffades en husgrund, RAÄ 273. Möjligen kan denna knytas till Askeby gästgivaregård som tidigare funnits strax norr om. Två begränsade områden bedöms vara av arkeologiskt intresse vid en eventuell exploatering. Inom Askeby 1:1 rekommenderas att 85 m 2 handläggs vidare då fornlämning påträffats längst i väster. Inom Askeby prästgård 1:8 bedöms 530 m 2 kunna beröra fornlämning och här finns arkeologisk potential att belysa bland annat ekonomi och konsumtion. Inget av arkeologiskt intresse bedöms finnas inom Askeby prästgård 1:6. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 7

8 Bakgrund Linköpings kommun planerar för en ny skolbyggnad intill den befintliga skolan i Askeby. Detaljplaneringen avser tre områden inom fastigheterna Askeby 1:1, Askeby prästgård 1:6 och 1:8, alla i nära anslutning till RAÄ 181, Askeby kloster. Länsstyrelsen i Östergötland gav därför RAÄ, UV Öst i uppdrag att genomföra dels en arkeologisk förundersök ning och dels en särskild utredning etapp 2 enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m. Utredningen etapp 2 genomfördes inom Askeby 1:1, medan förundersökningen genomfördes inom Askeby prästgård 1:6 och 1:8. Syfte Syftet med den särskilda utredningen, etapp 2 var att fastställa om fornlämning skulle komma att beröras av den aktuella exploateringen samt att så långt möjligt beskriva dessa. Om det inom ramen för utredningen var möjligt att avgränsa fornlämningen skulle detta göras. Den arkeologiska förundersökningen skulle fastställa och beskriva de kända fornlämningarnas karaktär, datering, utbredning, omfattning, sammansättning samt komplexitet. Resultatet av utredningen och förundersökningen skulle ligga till grund för förslag om eventuella vidare antikvariska åtgärder. Resultatet skulle också kunna användas som ett fullgott underlagsmaterial i en fortsatt besluts- och planeringsprocess för Länsstyrelsen i Östergötland och för Linköpings kommun. Kultur- och fornlämningsmiljö Idag präglas Askebys synliga kulturhistoria främst av den medeltida kyrkan och magasinsbyggnader intill från 1700-talet. Askeby kloster tros vara grundat som cistercienskloster under 1100-talets andra hälft, men där det redan tidigare fanns en stormannakyrka grundlagd av kung Sverker. Hur stort klosterområdet har varit är okänt men en källare frilades i södra delen av klosterkomplexet i samband med ett visualiseringsarbete. Klostret raserades efter reformationen på 1500-talet (Hellström 2003 och 2010; Konsmar 2005). Efter reformationen delades markerna i Askeby upp i tre kronogårdar där ett av dem fungerade som kyrkoherdeboställe. De båda andra gårdarna, Östergården och Norrgården fungerade som rusthåll till kronan, där den förstnämnda också varit gästgivaregård. Askeby gästgivaregård tros vara uppförd runt 1750 men är säkert känd sedan Då vistades lantmätare Ekmanson här under en tid i samband med utbrytning mellan två parter (RAÄ, Bebyggelseregistret; LMA, 05-ase-17). Skjutsskyldigheten och gästgiveriet anses senare överflödigt och läggs ned 1865 (Kjellström 2009). Ett kulturhistoriskt underlag har utförts åt Linköpings kommun där en beskrivning av projektets påverkan på kulturmiljön i området görs (Ternström 2011). För övrig beskrivning av kultur- och fornlämningsmiljön kring Askeby hänvisas till denna. Topografi Vid området kring Askeby kloster är kyrkan belägen på den högsta nivån. Från kyrkan sett sjunker marknivån från norr till söder. Idag är topografin i området påverkat av nya byggnader, vägar och parkeringsplatser, men inom Askeby 1:1 synes den ursprungliga topografin dock ligga kvar. Den högsta punkten ligger här i nordvästra delen av detta område. Det östra undersökningsområdet är sedan tidigare planlagt för skolområdet där den ursprungliga topografin påverkats genom utschaktningar och påförda massor. Däremot förefaller det centrala undersökningsområdet vara opåverkat i sin topografi. 8 Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

9 Tidigare undersökningar Endast ett fåtal mindre arkeologiska undersökningar har genomförts intill de aktuella exploateringsområdena vid Askeby kloster. Förundersökningsområdet i öster inom Askeby prästgård 1:6 undersöktes delvis arkeologiskt 1999 i samband med att en matsalsbyggnad till skolan skulle byggas ut. Då påträffades raserings- och kulturlager samt en sten lagd mur. Tegel- och kritpipsfragment indikerade medeltida och/eller historisk tid (Persson 1999). Kulturlagren kan möjligen vara odlingslager. De påträffade lämningarna fortsatte i schaktkanten mot den nu aktuella mellersta ytan, Askeby prästgård 1:8. Odlings lager har också påträffats i norra delen av Askeby prästgård 1:6 men det fanns även partier som var utschaktade (Karlsson 2005). Inga tidigare arkeologiska undersökningar har gjorts inom Askeby 1:1. Frågeställningar I undersökningsplanen inför utredningen etapp 2 och förundersökningen ställdes ett antal frågor upp: Kan kulturlager och konstruktioner knytas till klostrets verksamhet? Vad har man brukat marken till? Kan några odlingsbäddar urskiljas inom de områden som kan ha fungerat som kålgårdar? Vilken utbredning har klostrets fysiska verksamhet haft i denna del och kan några avgränsningar av klosterområdet göras? Finns några äldre lämningar inom undersökningsområdet? En kartstudie och rektifiering av 1698 och 1776 års kartor gav ytterligare frågor inför fältarbetet: Inom utredningsområdet Askeby 1:1 finns en prickad rundoval markering i väster på båda kartorna som 1698 anges som backa. Är det en topografisk höjdmarkering eller finns det någon kulturell påverkan? Utanför området i dess nordöstra del finns även ett hus utritat på 1776 års karta. Finns det några spår efter huset och dess funktion? Inom det centrala förundersökningsområdet Askeby prästgård 1:8 finns på båda kartorna en äldre vägsträckning i nordväst-sydöstlig riktning. Finns några lämningar kvar efter denna? Har det varit en sten- och/eller gruslagd väg eller möjligen en hålväg? I norra delen av detta område och intill samma väg finns en byggnad utritad på 1776 års karta. Vilken funktion och verksamhet har funnits i huset? Kan det relateras till vägen? Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 9

10 Metod och genomförande Innan fältarbetet skulle utföras genomfördes en kartstudie med textanalys och rektifiering (fig 3 och 4). Vid fältarbetet utfördes schaktning av matjorden skiktvis med grävmaskin ned till lämplig nivå. Jorden avsöktes genomgående med metalldetektor, därefter gjordes en manuell framrensning av kulturlager och konstruktioner. I de äldre odlingslagrena grävdes en provruta och jordprover togs för bedömning och analys av bevaringsförhållandet av makrofossil i lagret. Fynd tillvaratogs och djurben samlades in för datering. Dokumentationen gjordes med hjälp av d-gps och bearbetades i Intrasis. Dokumentation utfördes även med digitalkamera. Analys av det historiska kartmaterialet En kartstudie har gjorts över främst två historiska kartor, den geometriska kartan från 1698 och storskifteskartan från 1776 (fig 3 och 4). Iakttagelser har även gjorts på laga skifteskartan från 1864 och den gamla ekonomiska kartan från Alla kartor är hämtade från Lantmäteriet. Utredningsområdet i väster, Askeby 1:1, kunde komma att beröra hagmark och eventuellt delar av åkermark enligt de båda äldsta kartorna från 1698 och Norr om och längs med området löper den gamla landsvägen förbi Askeby som enligt den äldre ekonomiska kartan rätats ut efter Norr om vägen finns idag en gård som har fungerat som rusthåll till kronan i alla fall sedan sent 1600-tal. I östra delen av utredningsområdet finns även en mindre byggnad utritad som möjligen skulle beröras av exploateringen. Enligt kartmaterialet kan den gamla färdvägen härledas tillbaka till 1698 och vägen kunde komma att beröras i det centrala undersökningsområdet, Askeby prästgård 1:8. Den löper diagonalt genom området i nordväst-sydöstlig riktning. Även här finns en byggnad utritad på storskifteskartan från1776, i övrigt är marken markerad som åkermark. Undersökningsområdet tangerar i norr ett område som på 1698 års karta beskrivs som kålgård, i modernt tal en köksträdgård. Kartstudien visade också att förundersökningsområdet i öster, Askeby prästgård 1:6, skulle kunna komma att beröra åkermark och möjligen även en trädgård som 1698 hänvisas gå tillbaka till klostrets nyttjande. 10 Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

11 N V Ö S Askeby kyrka 0 50 m Skala 1:1500 Fig års geometriska karta med utredningsområdet i väster och de två förundersökningsområdena i öster. Akt: D5-2:1. Copyright Lantmäteriet. Skala 1:1500. Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 11

12 N V Ö S Askeby kyrka 0 50 m Skala 1:1500 Fig års storskifteskarta med utredningsområdet i väster och de två förundersökningsområdena i öster. Akt: D5-2:3. Copyright Lantmäteriet. Skala 1: Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

13 Resultat Inom utredningsområdet påträffades en husgrund med intilliggande tegelkonstruktion, RAÄ 273, som kan ha tillhört den gästgivaregård som legat strax norr om (fig 5). I förundersökningsområdet fanns odlingslager som troligen kan knytas till klostrets aktivitetstid och möjligen dess kålgård, RAÄ 271. Under odlingslagret fanns fördjupningar som tolkas som gropar eller diken, och innehöll stora fragment av djurben bl a från kreatur, gris och rådjur. I undersökningsområdet fanns också ett röjningsröse som dokumenterades och togs bort (fig 6), RAÄ 272, samt ett lösfynd av ett kvartsavslag ovan orörd mark. Undergrundens geologiska karaktär av sand, morän och lera skiftar över ytan. Utredning etapp 2 inom Askeby 1:1 Inom utredningsområdet drogs fem schakt. I det västra schaktet framkom en husgrund, i de övriga påträffades inga fornlämningar. Husgrunden bestod av en stensyll av marksten, troligen lagda i ett skift, och påträffades ca 0,20 m under marknivå (fig 7). Stensyllen A238 kunde avgränsas i väster, öster och söder, medan dess norra grund antas ligga intill den gamla färdvägen norr om lämningen. Den södra syllen var 7,30 m l och ca 0,70 m br, medan den västra syllen kunde följas 3,90 m men fortsatte i schaktväggen i norr. Stenarna var 0,15 0,30 m st med enstaka sten som var 0,30x0,40 m st. Intill den östra delen av syllen fanns en tegelkonstruktion av okänd funktion, A237. Konstruktionen var 1,20x1,70 m stor där teglen var starkt fragmenterad i ytan. Husgrunden har i FMIS fått beteckningen RAÄ 273. På 1864 års Laga skifteskarta finns en byggnad utritad och sannolikt är det denna som påträffats (LMA, 05-ase-43), däremot finns den inte utritad på storskifteskartan från Möjligen tillhör byggnaden Askeby gästgivaregård vars huvudbyggnad har varit belägen norr om den gamla färdvägen i höjd med den nu påträffade stensyllen. Huvudbyggnaden står kvar än idag och är byggnadsminnesförklarat, medan en krogbyggnad har rivits (Kjellström 2009; RAÄ, Bebyggelseregistret). Byggnaden och gästgivaregården är belägen på den högsta punkten i närområdet. Detta kan tolkas som att den prickade runda markeringen på storskifteskartan från 1776 troligen anger en höjdskillnad i topografin då platsen uppfattas vara högt belägen i förhållande till omlandet. Förundersökning inom Askeby prästgård 1:6 och 1:8 Inom det östra undersökningsområdet Askeby prästgård 1:6 drogs ett fem m långt och 0,45 m djupt schakt i N-S riktning. Ovan den leriga undergrunden fanns ett 0,20 m tjockt omrört siltigt lager, men lagret tolkas vara påfört då det innehöll moderna fynd. Inget av arkeologiskt intresse påträffades. Inom det centrala undersökningsområdet Askeby prästgård 1:8 har en lekpark anlagts i den östra delen vilken således inte kunde undersökas. Ett 0,40 m djupt schakt drogs i N-S riktning intill lekparken där ett yngre och ett äldre odlingslager kunde urskiljas. I det äldre odlingslagret framkom ett röjningsröse, A218 (fig 8). Detta fotodokumenterades och togs bort inom ramen för förundersökningen. Röset var 1,40x0,55 m stort och bestod av mindre marksten lagda i ett flackt röse, 0,28 m högt. I botten av röset fanns en tunn horisont av sotig silt. I övrigt påträffades inget av arkeologiskt intresse i odlingslagrena. Röjningsröset har i FMIS fått beteckningen RAÄ 272. Inom samma fastighet lades också ett schakt i norra delen, 0,20 0,40 m djupt. I detta kunde två odlingslager avgränsas, ett yngre (A223) och ett äldre (A224). Det yngre bedöms sträcka sig över hela undersökningsområdet och var 0,20 m tjockt. Det Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 13

14 innehöll en gråbrun lerig silt med fynd av enstaka kritpipsdelar och metallföremål och är sannolikt ett odlingslager brukat under historisk tid. Inga fynd togs tillvara från odlingslagret. Under detta fanns ett äldre odlingslager som innehöll en grå lerig silt med fynd av tegelkross och mindre fragment av djurben (fig 10). Lagret kunde avgränsas i väster och söder men fortsatte utanför schaktet åt norr och öster. Tjockleken varierade mellan 0,05 0,20 m med störst mäktighet i öster. I väster avgränsades odlinglagret av sten som troligen utgör en naturlig morän. Den fossila åkern har i FMIS fått beteckningen RAÄ 271. Ett fynd av en stengodsskärva i lagret som daterats till ca talar för ett brukande under högmedeltid (fyndnr 1, fig 11). Detta påvisar att denna del av undersökningsområdet troligen berör mark som odlats då Askeby kloster är aktivt. Enligt det tidigaste kända kartmaterialet från 1698 är en kålgård belägen norr om och dikt an denna del av undersökningsområdet (fig 3). Tjockleken på den äldsta odlingsjorden var ojämn och varierande inom schaktet. Stickspjut användes för att bedöma tjocklek och en provgrop grävdes. I provgropen uppfattades ett övre skikt av odlingsjorden innehålla tegelkross, kol och mindre fragment av djurben men där karaktären ändrades ca 0,10 m ned i kulturlagret. Lagret innehöll istället knytnävstora stenar och djurbenen blev större. Bland djurbenen har nöt, svin, häst och rådjur identifierats (Gummesson, muntlig uppgift). Odlingslagret var här 0,40 m tjockt men kunde inte grävas i botten. Större djurdelar fanns också under det äldsta odlingslagret i östra delen av schaktet. Det varierande lagerdjupet har tolkats som att det finns nedgrävningar som avfallsgropar, brunnar eller diken under. Två avgränsningar kunde delvis göras av dessa fördjupningar; den östra nedgrävningen sträckte sig åt nordöst medan den västra nedgrävningen sträckte sig åt nordväst (A232 respektive A231). Utsträckningen i övrigt är okänd (fig 9). Det är inte ovanligt att avfallsgropar och igenfyllnader av brunnar innehåller stora djurbensdelar. Möjligen ska de stora djurdelarna beskrivna ovan istället knytas till kontexter av nedgrävningar. Uppgifter pekar på att det inom klosterområdet funnits fyra brunnar och minst en fiskdamm (Lindeblad 2010) och idag finns minst två vattenspeglar synliga väster om kyrkan. Dessa är också utritade på 1776 års storskifteskarta. Jordprover från odlingslagret har analyserats i avsikt att bedöma bevarandegraden av makrofossil. Inga obrända fröer kunde dock knytas till det äldre odlingslagret och resultatet gav ingen indikation på vad som odlats under medeltid. Möjligheten för att ett förkolnat frömaterial skulle kunna finnas bevarat i miljön anses dock goda. Dessa skulle då kunna dateras och artbestämmas vid en eventuell slutundersökning (Heimdahl, bilaga 1). Under den yngsta odlingsjorden påträffades även fyra stolphål som uppfattades vara av samma karaktär, A227 A230. De var stenskodda med enstaka drygt knytnävstora stenar av marksten och kalksten, inget av stolphålen undersöktes arkeologiskt. Stolphålen kan möjligen knytas till en byggnad på 1776 år karta liksom fynd av två skaftfragment från kritpipor i det yngsta odlingslagret (ej tillvaratagna). Alternativt kan stolphålen utgöra del av en konstruktion som en begränsning för 1600-talets kålgård, odlingslagret eller möjligen klosterområdet. Inga övriga kulturlager eller konstruktioner kunde ses till huset. Enligt äldre kartmaterial, senast 1947 års ekonomiska karta, ska den gamla landsvägen ha gått över det aktuella förundersökningsområdet i väster. Inga lämningar efter vägen påträffades och den förmodas därför vara bortschaktad. 14 Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

15 / X Askeby gamla gästgivaregård Utredningsområde X Schakt Y Husgrund Tegelkonstruktion X Modern_nedgrävning 0 20 m Skala 1: 800 Fig 5. RAÄ 273 i västra delen av utredningsområdet Askeby 1:1. Skala 1:800. Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 15

16 X / Askeby kyrka # Askeby 240:1 Askeby 181:1 Y X Förundersökningsområde Rekommenderat SU område Schakt Äldre odlingslager Nedgrävningar Röjningsröse Grävenhet Keramikfynd Kvartsfynd Stolphål 0 20 m Y Skala 1: 800 Fig 6. Förundersökningsområdena Askeby prästgård 1:6 och 1:8 med de påträffade fornlämningarna RAÄ 271 och RAÄ 272 inom den sistnämnda fastigheten. Skala 1: Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

17 Fig 7. Stensyll till hus intill den gamla färdvägen, RAÄ 273. Längst till vänster i bild skymtar dagens huvudbyggnad till gården. Gästgivaregården från 1700-talet ligger i anslutning till denna. Från SV. foto Annika konsmar. Fig 8. Röjningsröse i sydöstra delen av Askeby prästgård 1:8, RAÄ 272. Från S. foto annika konsmar. Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 17

18 Fig 9. De gula pinnarna markerar de avgränsningar som kunde iakttas för två nedgrävningar, 231 i förgrunden och 232 längre bort i schaktet. Från SV. foto annika konsmar. Fig 10. Odlingslager 224 i undersökningsområdets norra del i Askeby prästgård 1:8, RAÄ 271. Intresset var stort från eleverna i Askeby skola, men möjligen var vår grävmaskin ett större dragplåster. Från SV. foto annika konsmar. 18 Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

19 Slutord Främst är medeltid och historisk tid representerade i fornlämningsmiljön inom undersökningsområdet. Ett fynd av kvarts indikerar stenålder men med okänd kontext. En husgrund i väster intill gamla landsvägen kan möjligen relateras till 1700-talets gästgivaregård men där husets funktion är okänd. Det fanns också lämningar efter ytterligare ett troligt hus som kan ha ingått i gårds- eller farledsmiljön. De dominerande fornlämningarna är odlingslager, gropar, diken och/eller brunnar som relateras till en kålgård och gårdsmiljö. Hur långt tillbaka marken kan ha odlats på platsen är okänt men de första östgötska kålgårdarna är kända från mitten av talet, då i stadsmiljö. Klostren kunde ha flera olika typer av särskiljda och inhägnade odlingar med fruktträdgård, kålgård, örtagård och humlegård talsuppgifter berättar att Askeby kloster ska ha haft en fruktträdgård söder om klostret men senare uppgifter anger att trädgården istället legat väster därom. De enstaka studier som gjorts visar att odlingarna legat på olika platser i förhållande till cistercienserordens huvudbyggnader. Kunskapen om klostrens odlingar är ytterst sparsam men dess vikt inom klostrens ekonomi bör ha varit betydande. Dessutom fanns ett symboliskt och medicinskt värde kring det man odlade (Lindeblad 2010). Det kan därför av flera anledningar vara intressant att analysera hur odlingsmiljön sett ut kring Askeby kloster. Genom förekomsten av djurben kan också brukande, konsumtion och ekonomi skildras. Åtgärdsförslag Två begränsade områden bedöms vara av arkeologiskt intresse vid en eventuell exploatering. Inom Askeby 1:1 rekommenderas att 85 m 2 förundersöks då fornlämning påträffats i utredningsområdets västra del. Inom Askeby prästgård 1:8 bedöms 530 m 2 kunna beröra fornlämning och här finns arkeologisk potential att vid en särskild undersökning belysa bland annat ekonomi och konsumtion. Vid förundersökningen kunde fornlämningen avgränsas i väster och söder, men den bedöms fortsätta åt norr och öster utanför förundersökningsområdet. Inget av arkeologiskt intresse bedöms finnas inom Askeby prästgård 1:6. Ovanstående är UV Östs förslag. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen mm ställs till länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet, och avgör vilka fortsatta arkeologiska insatser som krävs. Linköping i maj 2010 Annika Konsmar Fig 11. Stengodskärva daterad till AD från odlingslager 224. foto annika konsmar. Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 19

20 Referenser Litteratur Karlsson, P Sökschakt vid Askeby skola. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2005:44. Linköping. Kjellström, K Östgötska gästgivaregårdar och skjutsstationer. Konsmar, A Visualisering av Askeby kloster. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 2005:68. Linköping. Lindeblad, K Lavendel, hjärtstilla och svarta vinbär. Om medeltida klosterträdgårdar i Östergötland. I: Tagesson, G. Fokus Vreta kloster. 17 nya rön om Sveriges äldsta kloster. Stockholm. Hellström, S. (red) Nytt ljus över Askeby kloster. Askeby. Hellström, S Askeby kyrka och kloster. Linköping. Persson, K Askeby skola. Riksantikvarieämbetet, UV Öst Rapport 1999:8. Linköping. Ternström, C Ny skola vid Askeby kloster. Kulturhistoriskt planeringsunderlag. Riksantikvarieämbetet, UV Öst PM 2011:6. Linköping. Arkiv Lantmäteriet, Lantmäterimyndighetens arkiv (LMA). Östergötland, Askeby socken, Kartakt: 05-ase-17. RAÄ, Bebyggelseregistret. Linköpings kommun. Linköping Askeby 1:1, Askeby gästgivaregård. Kartor Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA). Östergötland, Askeby socken, Kartakt: D5-2:1. Lantmäteriet, Lantmäteristyrelsens arkiv (LSA). Östergötland, Askeby socken, Kartakt: D5-2:3. Lantmäteriet, Lantmäterimyndighetens arkiv (LMA). Östergötland, Askeby socken, Kartakt: 05-ase-43. Lantmäteriet, Rikets allmänna kartverks arkiv (RAKA). Östergötland, Askeby socken, Kartakt: J133-8g5a49. Övriga källor Sara Gummesson, osteolog. Muntlig uppgift, Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

21 Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Linköping Socken: Askeby Plats: Askeby 1:1, Askeby prästgård 1:6 och 1:8 Fornlämning: Intill RAÄ 181 Undersökningens mittpunkt: X , Y Koordinatsystem: SWEREF 99 Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Länsstyrelsen beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: UV2011:31 Rapportnummer: 2011:101 Ansvarig arkeolog: Annika Konsmar Personal: Karin Lindeblad Underkonsult: Ögräf Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Linköpings kommun, Teknik och samhällsbyggnadskontoret, Linköping Undersökningstid: Undersökningsområde: Utredningsområde 2040 m 2 och förundersökningsområde 3400 m 2 Undersökt yta: Utredningsområde 90 m 2 och förundersökningsområdet 142 m 2 Arkivhandlingar: Fynd: 1 6 Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 21

22 Bilaga 1. Bedömning av potential för framtida makrofossilanalyser av odlingsjord från Askeby cistercienserkloster, FU 2011 Jens Heimdahl, UV Mitt, Bakgrund Vid förundersökningen av lämningarna av odlingsjorden A224 vid Askeby cistercienserkloster (Askeby prästgård 1:8, intill RAÄ 181) togs fyra mindre jordprover för makroskopisk bedömning. Marken där odlingsjorden är belägen finns markerad som kålgård intill klosterlämningarna på en karta från 1698, och man misstänker att denna odling kan gå tillbaka till klostertid. Metod Proverna innehöll torrvolymer på 3 4 dl jord. De floterades och våtsiktades enligt standardmetod beskriven av Wasylikowa (1986). Siktens maskvidd var 0,25 mm i sida, och proverna studerades i stereolupp omedelbart efter våtsiktningen. Resultat Alla prover bestod av humös sandig mineraljord. Prov 211 var dessutom lerigt, och innehöll mindre klumpar av lera, vilket visar att lera blandats med sanden, sannolikt som en form av jordförbättring i samband med odling. Det organiska innehållet i samtliga prover var likartat, men den dominans av träkol och obränt träflis. Dessutom fanns ett inslag av animaliska matrester i form av benfragment och fiskfäll, och byggnadsavfall som tegelfragment och kalkbruk, i samtliga prov. Proverna innehöll också obrända fröer, av vilka några levde och dessutom hade börjat gro i påsarna. Artsammansättningen på dessa fröer domineras av ogräs som svinmålla, penningört, viol och kråkvicker. Proverna innehöll också daggmaskkokonger och levande daggmask, samt exempel på organiskt material som helt nyligen måste dragits ner av mask, t ex lövfragment. Slutsatser och bedömning Den undersökta jordens sammansättning av lerblandad sand, samt inslaget av inblandat matavfall, stödjer tolkningen att A224 detta är en odlingsjord, men det går inte utifrån dessa resultat att avgöra när den brukats, eller vad som odlats där. Odlingshorisonterna ligger alltjämt inom den nu levande markfaunans aktivitetsområde och nytt färskt, organiskt material förs kontinuerligt ner i de äldre odlingshorisonterna. Detta gör också att bevarandegraden för äldre obränt frömaterial förmodligen är mycket begränsat. Fynd av odlingsväxter skulle hypotetiskt kunna knytas till de äldre odlingarna, men sannolikheten för att hitta sådana är liten. Däremot finns en möjlighet att leta efter förkolnade vegetabilier i det matavfall som blandats i jorden. Detta motstår nedbrytning och kan finnas bevarat ända från medeltid (även om det numer är blandat med matavfall från talet). Ett sätt att komma åt odlingens brukningstid är genom en grupp dateringar av det förkolnade köksavfallet. 22 Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster

23 Bilaga 2. Kontexttabell Id Klass Subklass 218 Arkeologiskt objekt Röjningsröse 223 Arkeologiskt objekt Lager 224 Arkeologiskt objekt Lager 225 Arkeologiskt objekt Stenpackning 227 Arkeologiskt objekt Stolphål 228 Arkeologiskt objekt Stolphål 229 Arkeologiskt objekt Stolphål 230 Arkeologiskt objekt Stolphål 231 Arkeologiskt objekt Nedgrävning 232 Arkeologiskt objekt Nedgrävning 235 Arkeologiskt objekt Modern nedgrävning 237 Arkeologiskt objekt Tegel 238 Arkeologiskt objekt Husgrund Bilaga 3. Fyndtabell Id Fyndnr Klass Subklass Fynd Keramik Fynd Kvarts Fynd Järn Fynd Obränt ben Fynd Obränt ben Fynd Obränt ben Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster 23

24 24 Husgrund och odlingslager vid Askeby kloster