12 Översiktsplanen ger riktning och vägledning i kommunens planering, såväl den fysisk planering som verksamhetsplanering. Här sammanställs de viktigaste utgångspunkterna i kommunens förutsättningar men även politiskt antagna målsättningar och visioner. Här skapas gemensamma värdegrunder.
2. UTGÅNGS- PUNKTER 13
VISIONER OCH MÅL Kristianstads kommun är unik med sitt centrala läge i en dynamisk region, sin för skånska förhållanden stora yta, en stark landsbygd samt en tydlig karaktär och särprägel. Detta har präglat arbetet med översiktsplanen. En styrgrupp med representanter för politiken och kommunledningskontoret har arbetat med planens strategiska delar, baserade på tydliga värdegrunder och med en långsiktig tidshorisont. Två kommunala måldokument har särskilt präglat styrgruppens diskussioner: ATTRAKTIVITET OCH PROFIL KOKBOK FÖR KRISTIANSTAD Kokboken utarbetades 2005 och innehåller Kristianstads strategi och verksamhetsplan. Visionerna som formulerats är i korthet: Kristianstad växer. Kristianstads kommun behöver växa för att kunna erbjuda en god arbetsmarknad och bred samhällsservice. Befolkningstillväxt är nödvändigt för en kommun som vill hävda sig regionalt och erbjuda god service till sina invånare. Kristianstads kommun har goda möjligheter till ökad tillväxt och med en växande befolkning grundläggs en positiv utveckling. Utifrån visionen Kristianstad växer! arbetar kommunen med ett befolkningsmål till år 2025 som innebär 90 000 invånare (med 40 000 i staden Kristianstad), 6900 nya bostäder och 3100 nya jobb. Vida horisonter: vi är stolta över öppenheten för nya idéer, människor och företeelser. Människan i centrum: Kristianstad är en trygg plats där människovärde och humanism är grundpelare för allt som görs. Kreativitet, framåtanda och puls: vi bidrar till en rik fritid för alla invånare och stimulerande klimat för företagande, entreprenörer och nytänkande. Livsbejakande och naturskön miljö: Kristianstad är handelsstaden mitt i historien, renässansstaden i vattenriket. Natur- och kulturvärdena är en av våra viktigaste tillgångar. Miljötänkandet har en framträdande roll i våra olika verksamheter. Vi är Sveriges centrum för livsmedel, mat & dryck: här finns de bästa matupplevelserna och den största kompetensen i Sverige vad gäller livsmedel, mat och dryck. 14
STRATEGIPLAN VÄXANDE LANDS- BYGD Strategiplanen Växande landsbygd antogs av Kommunstyrelsen 2008. Kristianstads kommun har med sin stora yta och med en mångfald av mindre tätorter en annorlunda struktur än de flesta andra skånska kommuner. Kommunens övergripande mål är en växande landsbygd med goda förutsättningar för boende, arbetande och besökare. En levande landsbygd är en förutsättning för social hållbarhet. Begreppet levande landsbygd innehåller mål som en positiv befolkningsutveckling, goda möjligheter till bostad och kommunal service, kollektivtrafik samt möjlighet att utveckla näringslivet. Ett balanserat utbud kräver ett befolkningsunderlag som möjliggör servicenoder i kommunens olika delar. HÅLLBAR SAMHÄLLS- UTVECKLING Alla våra visioner och mål för utveckling genomsyras av att det ska ske på ett hållbart sätt. Kommunen ska växa på ett balanserat sätt på landet, i orterna och i staden. Hållbarhetsbegreppet är ledstjärna för kommunens utvecklingsarbete som ska präglas av en helhetssyn på människors och samhällets behov, förutsättningar och problem. Hållbarhetsmålet har varit en förutsättning vid utarbetandet av översiktsplanens förslag. Begreppet en god och långsiktigt hållbar livsmiljö kommer från Brundtlandrapporten 1987. Innebörden är att utvecklingen tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbar utveckling definieras ofta genom tre aspekter: Ekologisk hållbarhet Social hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Om inte alla aspekterna finns med är det svårt att uppnå en långsiktigt hållbar utveckling. EKOLOGISK HÅLLBARHET Hållbar samhällsplanering handlar om tekniska frågor som förnybara energikällor, resursanvändning och transportbehov. Det handlar också om skydd och utveckling av biologiska värden. Som kommun kan vi verka även genom att göra det möjligt för individer och verksamheter att göra hållbara val i sin vardag. Exempel på detta är kommunens satsningar på biogas, energieffektivisering och vårt naturvårdsarbete. Lokala miljömål Länsstyrelsen i Skåne län har bearbetat och anpassat de nationella miljömålen till regionala förutsättningar. Kristianstad har med utgångspunkt i Miljömål Kristianstad är en mycket attraktiv kommun att bo i, utbilda sig i, verka i och besöka. Vi kan erbjuda ett gott liv inte minst för de som bor här. Äkta livskvaliteter i form av bra boendemiljöer, bra skolor, möjlighet till arbete och rik fritid i vacker och ren natur. Vi har en mångfald av vattenmiljöer med ett av världens bästa dricksvatten. Kristianstads vattenrike är en ovärderlig tillgång för oss alla Att vi växer i en avvägning mellan kvantitet och kvalitet stärker vår position. Det ger ökad service, ökat kulturutbud samt en bättre infrastruktur. Vår fantastiska Handelsstad har förutsättningar att utvecklas ytterligare och tillsammans med andra lokala aktiviteter i vårt område. I Kristianstad växer det dessutom på åkrarna! Ur Kokboken. 15
Veta mer Mer information om det arbete som kommunen bedriver för att uppnå miljömålen finns på http://www.kristianstad.se/sv/kristianstadskommun/miljo-klimat/kommunens-miljoarbete/ Lokala-miljomal-for-Kristianstads-kommun Hela Klimatstrategin kan du hitta på http://www. kristianstad.se/klimatstrategi Information om Kristianstad kommuns arbete med folkhälsofrågor finns på http://www.kristianstad.se/sv/kristianstads-kommun/halsa för Skåne antagit femton lokala miljömål fram till 2020 (Kommunfullmäktige 2007-05-08). Målen är styrande för den kommunala verksamheten men ska också ses som inspirationskälla och vara vägledande för näringsliv, organisationer och invånare. För att konkretisera de femton målen finns ett hundratal lokala delmål med vad vi ska uppnå eller vilka åtgärder vi behöver genomföra för att nå resultat. Planens påverkan på de lokala miljömålen behandlas vidare i kapitlet om konsekvenser. Klimatstrategin Klimatstrategi för Kristianstads kommun är en konkretisering av de lokala miljömålen för begränsad klimatpåverkan. Den långsiktiga visionen är en fossilbränslefri kommun. I dagsläget finns fyra bilagor inom områdena energi, transporter, jordbruk och kommunikation med delmål och handlingsplaner för respektive område. Följande punkter i Klimatstrategin berör direkt den översiktliga planeringen: Utgångspunkten för all fysisk planering ska vara att bostäder, arbetsplatser, service och kultur om möjligt ska lokaliseras så att behovet av transporter och biltrafik minimeras. Tätortsutveckling i goda kollektivtrafiklägen ska prioriteras. Prioriterade kollektivtrafikstråk ska utvecklas där det är möjligt. Genomfartsleder ska, där inga andra åtgärder är möjliga, ersättas med förbifartsleder för att minska störningar (Fyrstegsprincipen). Lokalisering och utformning av nya bebyggelseområden så att energikonsumtionen kan begränsas, bl a genom gynnsamma sol- och vindförhållanden. Lokalisering som medger goda förbindelser med energisnåla transportmedel, främst gång- cykeloch kollektivtrafik. Vid lokalisering av nya utbyggnadsområden ska möjligheten att ansluta området till fjärrvärme eller andra gemensamma uppvärmningssystem särskilt beaktas. Revidering av Klimatstrategi och Energiplan pågår och beräknas kunna antas under 2010. SOCIAL HÅLLBARHET Begreppet innehåller många aspekter och är nära förbundet med ekonomisk hållbarhet. I den fysiska planeringen finns stora möjligheter att arbeta för ett tryggt och robust samhälle i de olika planeringsnivåerna. Till rubriken social hållbarhet bör också demografiska frågor räknas, dvs befolkningens sysselsättningsgrad, utbildningsnivå, ålder, vilka delar av kommunen som är inflyttnings- respektive avflyttningsorter etc. Folkhälsa och den fysiska planeringen En god hälsa för alla är en viktig del i en hållbar samhällsutveckling. Det övergripande målet för den svenska folkhälsopolitiken är att Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. 11 nationella folkhälsomål finns formulerade utifrån en bred syn på folkhälsa och frågor om integration, jämställdhet och barnperspektiv. För den översiktliga fysiska planeringen anser vi att följande mål är särskilt viktiga: 1. Delaktighet och inflytande i samhället. 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar. 3. Barns och ungas uppväxtvillkor. 4. Hälsa i arbetslivet. 5. Miljöer och produkter. 9. Fysisk aktivitet. Hälsan för befolkningen som helhet har förbättrats under de senaste decennierna, medan de relativa sociala skillnaderna i hälsa har förblivit oförändrat stora. 16
De olikheter i hälsa som finns mellan olika grupper beror på skillnader i livsvillkor som till viss del kan påverkas genom den byggda miljön. Översiktsplaneprocessen ger möjlighet till inflytande och insyn i planeringen av kommunens långsiktiga utveckling. Se vidare hur dessa frågor hanterats i kapitlet om konsekvenser. Upplevelser och skönhetsvärden i de gemensamma rummen Värden som estetik, etik och känsla finns på olika sätt inbyggt i det som människor skapat och är viktiga för upplevelsen av livskvalitet och attraktivitet. Riksdagen beslutade 1998 om ett antal mål för arkitektur, form och design, bland annat: Arkitektur, formgivning och design ska ges goda förutsättningar för sin utveckling. Kvalitet och skönhetsaspekter ska inte underställas kortsiktiga ekonomiska överväganden. Kulturhistoriska och estetiska värden i befintliga miljöer ska tas till vara och förstärkas. Intresset för hög kvalitet inom arkitektur, formgivning, design och offentlig miljö ska stärkas och breddas. Kommunen är den aktör som kan agera för en medveten gestaltning av helheter. Genom sina tjänstemän, politiker och de kommunala bolagen har kommunen ett ansvar att förvalta värdena i våra gemensamma miljöer: stadens torg, parker, den mindre ortens centrum och mötesplatser. Kristianstads kommun ska verka för en god livsmiljö där kvaliteten i de gemensamma rummen vårdas. Staden Kristianstad ska värnas som den vackra staden, men frågan är även aktuell i alla våra orter. EKONOMISK HÅLLBARHET I Kristianstads kommun är befolkningen spridd på många orter. Fokus måste därför sättas på sambanden mellan fysisk planering, kommunal verksamhetsplanering och kommunal ekonomi. Många faktorer som är viktiga för en ekonomisk hållbarhet är samtidigt svåra att påverka för den enskilda kommunen. För att uppnå hållbar utveckling måste den ekonomiska tillväxten ske med sociala och miljömässiga hänsyn. En hållbar social utveckling beror bland annat på en hög sysselsättningsgrad, vilken också har stor betydelse för en långsiktigt hållbar ekonomisk situation. En positiv hälsoutveckling hos befolkningen ger också en hållbar ekonomi. En befolkning med ohälsa ger negativa samhällskostnader. På kommunen hanterar avdelningen för kommunikation och tillväxt kommunens näringslivsarbete. Genom att exempelvis uppmärksamma näringslivsutveckling som inte ökar uttaget av ändliga resurser, kan kommunen bidra till att verka för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. I ett hållbart samhälle växer ekonomin genom att omsättningen av material effektiviseras. Nya resurseffektiva och miljöanpassade innovationssystem och ny teknik kan vara viktiga motorer för att driva på utvecklingen och minimera negativa effekter på ekosystemet. Den fysiska planeringen bör inrikta sig på en nybyggnad av bostäder och etablering av verksamheter så att genomtänkta kommunala investeringar avseende service och infrastruktur kan göras. Att underlätta nyetableringar av verksamheter på mark som är lämpad ur ett regionalt markanvändningsperspektiv är ett annat viktigt mål. 17
Trender, marknadsförutsättningar och politiska förutsättningar påverkar oss - några exempel: Hela Skåne är ännu två lokala arbetsmarknadsregioner, men trenden med ökad arbetspendling är stark och väntas fortsätta öka. Trenden med inflyttning till storstäder är stark Utvecklingen i världsekonomin påverkar näringslivet men också turism och konsumtionsvanor Jordbrukspolitiken förändrar nationellt och inom EU Senare familjebildning, mindre familjer Pendlingsbenägenheten ökar och den ökar med utbildningsnivån Postmaterialistisk livsstil, downshifting Fokus på klimatpåverkan VÅRA FÖRUTSÄTTNINGAR Inre och yttre förutsättningar måste tas med i strategiarbetet. Trender påverkar individers och organisationers val. En del förutsättningar är geografiska- vi är en till ytan stor kommun med många bostadsorter, hela Skåne är en tillväxtregion. Andra är ekonomiska- vi påverkas av läget i världsekonomin och investeringsbeslut som kanske inte ens fattas inom Sveriges gränser. Några förutsättningar som haft betydelse för förslaget är: Kristianstad är Skånes till ytan största kommun med en stor andel av befolkningen i mindre orter och på landsbygden Vi är del av en tillväxtregion, men inte fullt ut del av arbetsmarknadsregionen Skåne/Öresund Vi tillhör flera olika regioner Många skyddsvärda natur- och kulturmiljöer Biosfärområdet Kristianstad Vattenrike Staden Kristianstad har en regionalt stark ställning som handelsstad Matupplevelsen som profil Många av våra mindre orter har ett svagt centrum Negativ befolkningsutveckling i vissa orter Ensartat bostadsutbud ATTRAKTIVTET OCH PROFIL Den bild vi har av oss själva och vår kommun i förhållande till vår omvärld är avgörande för vilka strategier vi formulerar för att öka vår attraktivitet. Under ett av våra inledande möten i styrgruppen diskuterades bilden av kommunen. Några av punkterna som kom fram under mötet var: 18
En komplett kommun Storlek ger skalfördelar och möjligheter till mångfald och service. Varierade och attraktiva boendemiljöer Högskola Brett utbud för turism Brett utbud för kulturen Starkt föreningsliv Mångkulturellt CSK Diversifierat näringsliv Attraktivitetsfaktorer Klimatprofil Kusten Kultur- och naturmiljö Vi är del i en tillväxtregion Den vackra staden Regionens huvudstad Den historiska staden Stark centralort med bra handelsutbud Vattenriket Golf året runt Bra jaktmarker Livsmedelsprofil Evenemang- Scoutkommun, Arena, beachhandboll Idrottsprestationer Men det finns utmaningar Kommunikationerna behöver utvecklas; E22, väg 19, flygplatsen och dubbelspår till Hässleholm Långt till Malmö- Lund För lite kollektivtrafik utanför basorterna Befolkningspyramiden Utbildningsnivån relativt låg Livsmedelsprofilen tydlig men snäv Näringslivsstruktur- det saknas huvudkontor och motorer NIMBY-attityd, vi är oss själva nog, jantelag Outnyttjad potential i högskolan- profilering! Segregation Svårt att bedriva kommunal service i utbredd kommun Bristande nätverk och omvärldskontakter Obalans i bostadsförsörjningen och brist på hyreslägenheter 19
UTMANINGAR ÖVERSIKTSPLANEN - EN SAMMANVÄGNING Om man ser våra mål och visioner var för sig utan att ta hänsyn till helheten och till konsekvenserna på sikt riskerar vi en utveckling där vi inte uppnår våra mål. För att alla våra delmål skall kunna uppnås på ett balanserat sätt behövs den sammanvägning som görs i översiktsplanen. Våra utmaningar I arbetet med sammanvägningen har också några utmaningar valts ut: Stärka vår position i regionens utveckling Främja stad och landsbygd i balans Attrahera boende och verksamma De tre utmaningarna ovan har varit utgångspunkten för de förslag och riktlinjer som utarbetats i översiktsplanen. När framtida beslut skall fattas i enskilda ärenden kan punkterna ovan, tillsammans med hållbarhetsperspektivet, tjäna som en allmän vägledning. Om man värderar konsekvenserna av beslutet och finner att det bidrar till att möta våra utmaningar på ett hållbart sätt är chansen stor att det är ett långsiktigt bra beslut för kommunen! Här ges en lite djupare beskrivning av innehållet i utmaningarna. BALANSERAD BEFOLKNINGSTILLVÄXT HÅLLBARA BESLUT BEHOV AV ALLMÄNT VATTEN OCH AVLOPP Bygglov Investeringar Bostadsförsörjning VÄLFUNGERANDE KOMMUNKATIONER Detaljplaner VÄXANDE OCH LEVANDE LANDSBYGD FÖRUTSÄTTNINGAR, OMVÄRLD VISIONER & MÅL UTMANINGAR STRATEGIER I ÖP 2011 BESLUT Öp processen innebär att vi väger samman våra mål och förutsättningar med hjälp av de övergripande utmaningar som valts ut. Beslut som fattas med stöd av ÖP skall bidra till att upfylla målen. 20
STÄRKT POSITION I REGIONENS UTVECKLING Tillhörighet till flera regioner Skåne Skåne kan betraktas som en flerkärnig region med Malmö- Lund, Helsingborg och Kristianstad som de tyngsta noderna för beslutsfattande, produktion, handel och service. Flerkärnigheten innebär att det finns flera samverkande och specialiserade orter i en region. Det är en styrka och ger möjligheter att fortsätta bygga ett hållbart och konkurrenskraftigt Skåne. Med en flerkärning regional struktur kan även mindre orter bli viktiga aktörer och den traditionella ortshierarkin som bygger på storlek är förlegad. I Regions Skånes regionala utvecklingsprogram för 2009-2016 redogörs för regionens starka position och tillväxtpotential. Övergripande målsättningar är tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. För att uppnå målen behöver följande utmaningar mötas: Skåne ska vara en ledande kunskapsregion Delaktigheten ska öka och utanförskapet måste minska Minskad miljöpåverkan samt klimatanpassning Skånes tillgänglighet ska utvecklas Integrationen i Öresundsregionen måste öka. Att Skåne alltmer blir en enda funktionell region påverkar människors och företags dagliga verksamhet. Planering och beslut måste anpassas till detta faktum för att vi ska nå den utveckling vi sträver efter. Grannkommunerna Kristianstad gränsar till inte mindre än 8 kommuner. Under arbetet med samrådshandlingen har diskussioner förts med tjänstemän i grannkommunerna. Förslag på utökad samverkan som definierades i dessa samtal var bland annat: attraktivitet och profilering av regionen, kommunikationer - (utbyggd E22, förbättrad järnvägskommunikation med dubbelspår mellan Hässleholm och Kristianstad och diagonalen genom Skåne, Åhus hamn), samverkan i den översiktliga planeringen, lokalisering och inriktning på handel, lokalisering av vindkraftverk m.m. Detta arbete pågår delvis i olika forum, bland annat Skåne nordost. Öresundsregionen En ökad tillhörighet till Öresundsregionen är ett viktigt mål för att kommunen ska kunna agera framgångsrikt i att locka till sig näringslivsetableringar och nya kommuninnevånare. Viktiga frågor är en god standard på kollektivtrafik och restider samt att arbeta med att utveckla de specifika styrkor som Kristianstad har sett ur ett Öresundsperspektiv. Lokala arbetsmarknaden och regionförstoring Trots spårbunden kollektivtrafik till Kristianstad tillhör endast delar av kommunen Malmö-Lunds lokala arbetsmarknad beroende på att restiden överstiger en timme. Under 2008 pendlade ca 7.700 pers/dygn till kommunen och ca 7.400 pers/dygn ut från kommunen. Kristianstads lokala arbetsmarknad omfattar sex kommuner och drygt 175.000 personer. Utbyggnad av infrastrukturen i Skåne har inneburit en regionförstoring. Det har haft stor betydelse för Kristianstads kommun attraktionskraft. Många kommuner är idag attraktiva boendekommuner och företagen har tillgång till en större marknad och större utbud av kompetent arbetskraft. Som en av huvudorterna i nordöstra Skåne har Kristianstad ett viktigt utbyte med såväl Blekinge som Småland avseende arbetskraft, boende och utbildning. Även här är strävan en stärkt kollektivtrafik, men också frågor som samverkan kring högre utbildning kan vara intressant att utveckla. Konkurrens eller samverkan? Frågan om mellankommunal konkurrens är den tydligaste konflikten när det gäller regional samverkan. Näringslivsetableringar, satsningar på institutioner och inflyttning av attraktiv arbetskraft är exempel på sådant som kan leda till konkurrenssituationer. 21
Älmhult Synen på Skåne som en flerkärning region erbjuder här en motbild där samverkan för att stärka regionen blir ett framgångskoncept. Profilering kommuner och orter emellan kan vara en värdefull strategi. Kronobergs län 14.2 Båstad Osby 63.7 60.1 12.8 Örkelljunga 5.6 64.9 Ängelholm Östra Göinge 59.4 Höganäs 61.2 53.9 7.0 Hässleholm 75.6 67.9 27 Åstorp.5 46.5 9.5 58.5 32 7.0 4.0 Klippan Helsingborg 78.2 20.0 30.4 15.0 Perstorp 9.2.8 Bromölla 10 Bjuv 17.2.7 Svalöv 48 41.6 15 Blekinge län 66.3 Regionalt perspektiv på markanvändning Kristianstad Höör.4 Sölvesbor 54.4 81.5 47.1 Landskrona 65.9 Eslöv 34.9 51.4 11.8 19.6 Kävlinge 3.5 25 Hörby 52.3 11.9.8 Skåne är en tillväxtregion där tätortsexpansion på åkermark av såväl bostads- som verksamhetsområden pågår kontinuerligt. Samtidigt är den skånska jordbruksmarken av hög klass och en nationellt viktig resurs. Lomma Lund 31.5 25.8.6 6.7 15 Burlöv 43 31.3.5 30.9 Malmö 46 48.4 79 Staffanstorp Sjöbo Tomelilla 11.2 52.6 56.8 26.5 Simrishamn 75.1.2 6.0 9.2 Svedala 23 32.8 25.7 Skurup 44.7.7 Vellinge 31 12.6 66.1 Ystad 68.4 Trelleborg 61.1 Lokala arbetsmarknader Olika typer av exploatering kräver olika lägesfaktorer för att en utbyggnad ska komma till stånd. Så är till exempel logistikläget, avstånd till marknaden och tillgång till utbildad arbetskraft avgörande för industrietableringar. För bostäder gäller å andra sidan tillgång till arbete eller goda pendlingsmöjligheter till arbete, kommunal service (skola och förskola) och närhet till rekreation och natur som viktiga lägesfaktorer. Marken i Skåne är värdefull. Förtätning och regionala markanvändningsstrategier - där man sammanväger attraktivitet, lägesfaktorer och naturresursvärden är en viktig fråga för en långsiktigt hållbar utveckling av regionen. Tätortsexpansion på jordbruksmark 1980 2005 i Skåne I kartan framgår att expansionen varit som kraftigast i Skånes västra delar, där den mest högklassiga jordbruksmarken finns. Källa: Länsstyrelsen i Skåne län (2008) Copyright Region Skåne. Vår roll i regionen Kristianstad är en stark kommun i den nordöstra delen av Skåne med en positiv befolkningsutveckling, högskola, ett flertal regionala institutioner och ett starkt handelscentrum. Kristianstad kan bidra ytterligare till att Skåne utvecklas som region genom att driva utvecklingen mot en gemensam arbetskraftsregion i Öresund och i delar av kommunen erbjuda mark för utbyggnad på åkermark som inte tillhör Skånes bästa. En gemensam profilering med övriga kommuner i Skåne Nordost avseende t.ex. näringslivsfrågor, komunikationer, kultur och högre utbildning stärker både oss själva och vår region. Tätorter 1980 Tätorter 2005 Jordbruksmark klass 8 10 Holmeja Jordbruksmark klass 6 7 Jordbruksmark klass 1 5 Skogsmark Vatten Copyright: Region Skåne 22
FRÄMJA STAD OCH LANDSBYGD I BALANS Kommunen har en stor landsbygd med många mindre orter och ett småskaligt näringsliv. Som defintion på landsbygd används här orter med mindre än 200 invånare samt utanför sammanhållen bebyggelse. I den kommunala planeringen, såväl fysisk planering som verksamhetsplanering, gäller det att hitta en hållbar struktur med ett utbud där stad och landsbygd kan komplettera varandra. Demografiska frågor såsom åldersstrukturer, fördelning av flyttnetto och segregation är avgörande faktorer för balans i staden och på landsbygden. Dagsläget Möjligheter att bosätta sig på landsbygden efterfrågas i Skåne som helhet och även i Kristianstads kommun. I Kristianstad pågår dock en samtidig avflyttning och landsbygdens befolkningsökning är därför relativt svag. Vissa av basorterna visar också en svagt nedåtgående trend. Översiktsplanen som medel Översiktsplanen kan anvisa inriktningen för en lämplig utveckling på landsbygden för såväl boende som näringsliv, turism, service, rekreation, åkermark, och kollektivtrafik. Genom planframförhållning och strategier för landsbygden kan kommunen stötta initiativ för landsbygdsutveckling. Kommunen vill med planförslaget verka för att ge kommunens invånare i de olika kommundelarna möjlighet till utbud av fritidsaktiviteter, kommunal service, skola och förskola, omsorg, arbetsplatser, dagligvaruhandel och kollektivtrafik. För att uppnå detta på ett rimligt sätt måste ett tillräckligt befolkningsunderlag finnas i de olika orterna och den kommunala servicen samordnas och optimeras. ATTRAHERA FLER BOENDE OCH VERKSAMMA De måldokument som tidigare nämnts har som gemensam nämnare att Kristianstad ska kunna erbjuda en mångfald av attraktiva möjligheter för de som vill bosätta sig, bedriva verksamhet eller söka upplevelser i kommunen. Både boende och verksamheter söker sin lokalisering utifrån lägesfaktorer. Människor värderar lägesfaktorerna olika och därför är det intressant att känna till vilka faktorer som är viktiga för de tilltänkta målgrupperna. Exempel på lägesfaktorer vid val av bostadsort kan vara arbetstillfällen, närheten till centrum och service, utbyggd kollektivtrafik, attraktiviteten hos omgivande bebyggelse, närhet till skolor och förskolor, närhet till natur (framförallt sjöläge), kommunens status, delområdets status. På samma sätt väljer företag ur olika branschkategorier att etablera sig utifrån lägesfaktorer. En sådan faktor som är starkt förbunden med lokalisering av en stor mängd branscher är närhet till kollektivtrafik och lokalisering i centrum. Det finns också branschkategorier som är bundna till närhet till europavägsanslutning eller tillgång till hamn. En mångfald av lägen I den fysiska planeringen och genom det kommunala markinnehavet finns det möjligheter att ha en framförhållning med ett utbud som lockar de kategorier kommunen vill attrahera. En av Kristianstads kommun styrkor är att vi kan erbjuda en mångfald av lägen! Förutom att bidra till attraktivitet och till god livskvalitet för kommuninnevånarna blir besöksnäringen en allt viktigare del av näringslivet. Kristianstads kommun kan också erbjuda en mångfald av upplevelser inte minst genom sitt utbud av naturmiljöer. Veta mer Mer information om regionens utveckling finns på www.skane.se under fliken Skånes utveckling. 23