Medieplan Solna stadsbibliotek 2011



Relevanta dokument
ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM

Innehållsförteckning. Medieplan för Alfta bibliotek 3

Bibliotekskunskap Yttre Biblioteken

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan Finströms bibliotek

för samt för filialerna:

Medieplan Finströms bibliotek

Medieplan Älmhults Bibliotek

Version 2.0 [ ]

Kultur- och fritidskontoret Mediepolicy

Medieplan. Oskarshamns bibliotek

Medieplan för Finspångs bibliotek. Ett av 14 Götabibliotek

Medieplan. för. Vimmerby bibliotek

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Gender budgeting biblioteken i Askersund 2012

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

Medieplan för Falköpings bibliotek

Gemensam medieplan för Götabiblioteken

Medieplan för Obbola biblioteks vuxenavdelning

Redovisning av enkäter genomförda vid Huvudbiblioteket, Bokbussen, Kronan bibliotek och Syltebiblioteket vintern 2013.

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Ljungby kommunbibliotek. Medieplan Ljungby kommunbibliotek. Ljungby kommunbibliotek

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun 2017

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Mediepolicy

Statistik för Vimmerby bibliotek 2011

Mediepolicy

PROGRAM/PLAN. Medieplan för biblioteken i Nacka

Kalmar kommun Kultur- och fritidsförvaltningen Södermöre kommundelsförvaltning. Medieplan för folkbiblioteken i Kalmar kommun

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan Folk- och skolbibliotek i Lessebo kommun

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde

Inköpspolicy. för. Mariestads Stadsbibliotek

Biblioteket som ett kreativt nav för upplevelser, kunskap och information i lokalsamhället och som en demokratisk arena för alla.

Medieplan. Karlskoga bibliotek

Medieplan för Motala Bibliotek

Tjänsteskrivelse Riktlinjer för medier

Medieplan för Ålidhemsbibliotekets vuxenavdelning: facklitteratur

Medieplan för Södervångskolans bibliotek

Medieplan på Rinkeby bibliotek

Det bästa är att kombinera flera olika metoder och källor. TIPS - för informationssökning på webben!

Medieplan för biblioteken i Uddevalla

Analys och kommentarer gällande genomförd användarenkät på Melleruds bibliotek 2014

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Stockholms universitetsbibliotek MEDIEPLAN

Medieplan Olofströms bibliotek 2015

Medieplan för biblioteken i Vaggeryds kommun

Vad tycker besökarna? Enkät om biblioteket i Brandbergen

Rapport från besöksenkät vid biblioteken under slutet av november och början av december månad 2008

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Informationssökning och Källkritik

Medieplan för Karlskoga bibliotek

Medieplan för de kommunala biblioteken i Sigtuna kommun

LITTERATUR UTGIVEN I FINLAND 2000

Välkommen till biblioteket

DDK. Dewey decimalklassifikation. Jönköping 29 maj Sidnummer 1

Studiebesök på Internationella biblioteket i Stockholm

Riktlinjer för inköp, fjärrlån och gallring av medier inom Bibliotek Botkyrka

Pappersenkät, support, definitioner och tips du på

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun

På andra språk än svenska

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

UMEÅ UNIVERSITET Sociologiska institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap. Låneflöden mellan biblioteken i Umeåregionen

Bilaga 6: Kvalitetsdeklaration KVALITETSDEKLARATIONENS INNEHÅLL

Medieplan Olofströms bibliotek 2012

Statistik för biblioteken i Vimmerby 2014

Hej! KURSLITTERATUR HÖSTEN Allt börjar med en utbildning. Allt.

Välkommen till 2013 års sjukhusbiblioteksstatistik!

BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

Enkät 2: Om din läsning (12 15 år)

Välkommen till Ulricehamns stadsbibliotek!

I Nationalbibliografin redovisad utgivning (monografier)

3. Ange ditt telefonnummer, så att vi kan kontakta dig om vi undrar över något svar:

Två av de nya uppdragen 2011

Hylluppställningar i Öppen samling (ÖS)

Medieförsörjningsplan för Sörmland september 2012

BIBLIOTEKSPLAN

Medieplan. Luleå kommuns folkbibliotek. för. Stadsbiblioteket steg 1

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober Helena Söderlund, Länsbiblioteket i Örebro län

Stadsbibliotekets enkätundersökning

Policy för förvärv och medieurval vid Mittuniversitetets bibliotek

Välkommen till Umeå stadsbibliotek

Enkät 1: Om din läsning (7-11 år)

Vad kan jag låna på biblioteket?

BIBLIOTEKSPLAN ~ ORSA ~

Enkät Mariestads Stadsbibliotek 2012

PM för bokuppsättare. Författare Ordningen är strikt alfabetisk vad gäller författarnamn

Hej! KURSLITTERATUR VÅREN Allt börjar med en utbildning. Allt.

Välkommen. till biblioteken i Nässjö

Visa ämne per ämnesgrupp

Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror

VÄLKOMMEN! S:T MATTEUS FÖRSAMLINGSBIBLIOTEK

Tryck inte på knappen Skicka förrän du är helt klar med din enkät. När du tryckt på den knappen går det inte att logga in i enkäten igen.

Biblioteksplan

Medieplan. Värnamo Bibliotek 2005

Transkript:

Medieplan Solna stadsbibliotek En medieplan görs för att bättre tillgodose brukarnas behov få bättre kunskap om mediebeståndet effektivisera mediehanteringen medvetet profilera sig skapa ett budgetunderlag sammanställa ett dokument att arbeta efter, följa upp och utvärdera Det har gjorts tre medieplaner, och med analyser och utvecklingsförslag. Mätperioden för års medieplan är -11-01 2010-10-30. En viktig del av arbetet med medieplanen är att undersöka bestånd, utlåning och framför allt utnyttjandegrad (cirkulationstal). Utnyttjandegrad mäter det genomsnittliga antalet utlån som böckerna har under ett år. Uträkningsmetoden ser på följande sätt: Antal lån = utnyttjandegraden Antal volymer På biblioteken i Solna centrum och Bergshamra mättes alla signa på fack och skön, både för barn och för vuxna. Alla avdelningarna har mätts utifrån placering på öppen hylla. Inköp Inköp sker hos de leverantörer som Solna stad har avtal med. Fördelning av medieanslaget sker en gång per år. Till grund för urvalet ligger Btj-listor, inköpsförslag samt den ämnesansvariges bevakning och uppföljning inom ämnet. Servicegaranti Bibliotekets medier förnyas och utvecklas på ett allsidigt sätt utifrån Biblioteksplanens strategier samt analysen av Medieplanen. Inköpsförslag av media tas, i möjligaste mån, upp till behandling inom tre arbetsdagar. Inköp eller fjärrlån övervägs. Önskemål om lån av böcker från andra än Solna stads bibliotek (fjärrlån), åtgärdas inom tre dagar. Biblioteket kan däremot inte garantera leverans inom viss tid. Påminnelse om försenad bok skickas ut senast 2 veckor efter återlämningsdatum. 1

NYCKELTAL Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar total 131858 354389 83835 8349 2,7 63,6 13716 Nedanstående tabeller utgör en sammanfattning, för varje signum, av de tre genomförda medieplanerna. Kommentarerna avser den senaste medieplanen. Övriga medieplaners siffror finns med för jämförelsens skull. ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I SOLNA CENTRUM Facklitteratur A 866 660 164 29 0,8 18.9 306 A 593 550 143 28 0,8 50 346 A 224 497 133 6 2,2 59,4 18 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Flera underavdelningar har mycket låg utnyttjandegrad och där köps inte heller nya böcker in. Fortsatt gallring behövs. Böckerna på underavdelningarna Ab/Ab-c används i tjänsten och många ges ut av Btj Förlag där biblioteket har abonnemang på alla nya titlar. Aef (Redigeringsteknik) har högst utnyttjandegrad och där är utgivningen större och inköpen fler. B 4255 3607 1159 437 0,8 27,4 1046 B 3561 3861 1237 149 1,1 34,7 2033 B 404 831 259 18 2,1 64,1 47 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Många underavdelningar har mycket låg eller låg utnyttjandegrad. Högst utnyttjandegrad har Bf(p) där stipendieböckerna nog är de som lånas ut mest. Vi fortsätter att gallra och att köpa nytt med eftertanke. 2

C 1512 1877 626 99 1,2 41,4 117 C 1259 1803 640 74 1,4 50,8 311 C 1199 1650 536 23 1,4 44,7 94 RELIGION: Ljudböcker, Daisy och DVD inom avd C har extremt höga värden för utnyttjande och rörlighet. Detta beror på att det finns få exemplar av dessa medier. Vi måste alltså tänka på att aktivt leta efter ljudböcker, Daisy samt DVD inom detta ämne. Även litteratur på invandrarspråken måste kompletteras. D 2165 6765 1647 136 3,1 76,1 181 D 2087 6492 1502 174 3,1 72,0 143 D 1623 6895 1391 89 4,2 85,7 265 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: Avdelningen D har ökat sin redan höga utnyttjandegrad och rörlighet. Arbetet med att minska äldre bestånd, som inte efterfrågas lika mycket, har fortsatt. Trots att utbudet av litteratur, framför allt inom etik och psykologi, är stort har inköpen minskat drastiskt. Utlåningen är nu relativt jämt fördelat mellan de olika underavdelningarna, men med tanke på den höga utlåningen bör det köpas in fler titlar.. E 1221 2835 687 61 2,3 56,3 107 E 742 1913 470 51 2,6 63,3 334 E 823 2322 563 27 2,8 68,4 92 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Mer än hälften av avdelningarna har en utnyttjandegrad över 2,8. Efterfrågan på kurslitteratur kommer förmodligen fortfarande vara stor. Vi fortsätter att köpa in fler exemplar vid många reservationer och stor efterfrågan. Vi ska också försöka tillmötesgå inköpsförslag. 3

F 2383 6692 1598 32 2,8 67,1 160 F 1876 5611 1248 78 3,0 66,5 246 F 1536 5528 1100 63 3,6 71,6 98 SPRÅKVETENSKAP: Utnyttjandegrad: 3,6. Det är mycket hög utnyttjandegrad för flera avdelningar i synnerhet när det gäller språkkurser med CD/CD-rom, som har en utnyttjandegrad på 7,8. Inom det området är det svenska för invandrare som har högst utnyttjandegrad. Även ordböcker har hög utnyttjandegrad. Vi har kompletterat och köpt in fler exemplar av språkkurser och ordböcker inom efterfrågade språk. G 3057 2068 891 136 0,7 29,1 146 G 2317 1974 864 206 0,9 36,5 864 G 1657 2072 741 60 1,3 44,7 245 LITTERATURVETENSKAP: Utnyttjandegraden och rörligheten av beståndet har ökat något och den kraftiga gallringen under de senaste åren har säkert bidragit till detta. I jämförelse med de tidigare mätperioderna har inköpen av nya böcker hållits nere på en låg nivå. Ämnet kräver en viss bredd, både vad gäller äldre litteratur och smalare författarskap, så utnyttjandegraden kommer nog även i fortsättningen att vara låg. De flesta lånen ligger på allmänna verk och biografier, men inte ens inom dessa avdelningen når rörligheten upp till 50 %. I 5676 5273 2019 272 0,9 35,6 252 I 5190 4478 1721 200 0,9 33,2 1064 I 3103 3640 1349 118 1,2 43,5 852 KONST, TEATER, MUSIK: Mycket starkt tryck på biografier, böcker på invandrarspråk samt medier som inte är tryckta böcker. Där måste vi öka inköpen. I övrigt bör man fortsätta att gallra på stillastående avdelningar, alternativt överväga en annan exponering på dessa avdelningar. 4

J 321 187 112 6 0,6 34,9 - J 229 257 102 9 1,1 44,5 85 J 194 181 68 6 0,9 35,1 49 ARKEOLOGI: Utnyttjandegraden har gått ner något. Högst utnyttjandegrad för Ja (Arkeologi Europa) 1,8. Det ges inte ut så många titlar inom detta ämne vilket innebär att förnyelse blir svårt. K 3192 4536 1680 240 1,4 52,6 318 K 2647 4004 1418 160 1,5 53,6 578 K 1971 3883 1283 128 2,0 65,1 331 HISTORIA: Medier om senare tiders historia, från 1800-talet och framåt, lånats mer. Men framför allt är det andra media än böcker, som har mycket hög utnyttjandegrad och rörlighet, på avdelning K. Det gäller såväl ljudböcker, DVD-filmer som Daisyskivor (talböcker). Utbudet styr inköpen i mycket hög grad och det gäller att finna en balans mellan olika länder och tidsepoker. Tonvikten på bokutgivningen ligger trots allt på västvärlden. L 1833 3376 1066 252 1,8 58,2 182 L 1734 3802 1072 205 2,2 61,8 646 L 1437 3885 1062 122 2.7 73,9 160 BIOGRAFI MED GENEALOGI: Biografier fortsätter att vara efterfrågade och det gäller att hitta en bra balans mellan ny och äldre litteratur. Bland biografierna finns det många dagsländor, som förlorar aktualitet efter ett tag. Dessa ska naturligtvis gallras. Kvalitetskravet får vägas mot efterfrågan från våra besökare. Önskvärt är att få till skyltningsutrymme för små utställningar om aktuella personer i hyllorna. Medicinska biografier borde flyttas ihop med avdelningen V (Medicin) för att nå fram bättre till sina läsare. Samtidigt finns det ett behov att föra samman biografier, som är spridda på olika avdelningar, till Lz Särskilda personer. 5

M 690 682 251 24 1,0 36,4 20 M 502 664 232 17 1,3 46,2 161 M 423 574 196 8 1,4 46,3 93 ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI: M (Etnografi) har högst utnyttjandetal 2,7 följt av Mz (Folktro och folkseder) 1,6, Mat (Romernas folkkultur), Mc (Etnografi Sverige) och Mza (Högtider och fester) 1,4. Här står studerande för en hel del av lånen. Utgivningen är inte så stor vilket innebär att förnyelse blir svårt. N 5327 9803 2630 377 1,8 49,4 1032 N 4674 8877 2347 351 1,9 50,2 816 N 4393 8441 2173 172 1,9 49,5 425 GEOGRAFI: Avdelningen är stor och har många underavdelningar. Medelvärdet för nyttjandegraden på hela avdelningen är 1,9. Variationerna är dock stora i nyttjandegrad mellan olika underavdelningar och medier. Flera avdelningar ligger dessutom över målvärdet på 4,0 för nyttjandegrad. Resandet ökar och nya resmål tillkommer. Därför är det angeläget att fortsätta att köpa in många resehandböcker. En översyn behövs av geografiböcker på andra språk än engelska. O 7491 7267 2198 470 1,0 29,3 1669 O 3937 6501 1838 324 1,7 46,7 2232 O 2196 5832 1513 130 2,7 68,9 126 SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP: Utnyttjandegraden varierar och böckerna på flera underavdelningar lånas ut tämligen mycket. Detta gäller särskilt underavdelningar med juridisk litteratur men även signum Ohf (Social omsorg). Fokus bör i första hand ligga på litteratur som är tillgänglig för en bred allmänhet. Solna vuxenutbildning ordnar kurser för blivande undersköterskor och kursböckerna i social omsorg bör därför finnas i flera exemplar. Vi fortsätter allmänt att köpa in nya upplagor och flera exemplar av efterfrågade titlar. Vi bör även kunna erbjuda ett brett urval av litteratur som speglar den aktuella samhällsdebatten. 6

P 6972 8681 2403 450 1,2 34,5 663 P 2185 5377 1391 167 2,5 63,7 2809 P 1553 4758 1124 69 3,1 72,4 233 TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER: Exempel på avdelningar som har hög utnyttjandegrad och rörlighet är de som handlar om t ex husbyggnad, motorfordon (körkortsböcker) och datateknik. En kontinuerlig gallring av äldre medier fortsätter. Eftersom det är viktigt att följa med i den tekniska utvecklingen måste beståndet hela tiden förnyas och inköpen borde ökas till års nivå. Tidskrifter utgör ett utmärkt komplement. Q 7105 11469 3176 408 1,6 44,7 776 Q 5417 11007 3067 289 2,0 56,6 2092 Q 4459 10861 2793 163 2,4 62,6 541 EKONOMI: Många avdelningar har högre utnyttjandegrad än 2,0. Även tidskrifter och DVD lånas en hel del. Vi har köpt in olika träningsformer på DVD som visat sig vara populära. Utgivningen av böcker inom olika träningsformer är väldigt stor vilket innebär att vi måste försöka göra ett så allsidigt och bra urval som möjligt. R 2147 2406 733 134 1,1 34,1 161 R 1348 2189 664 76 1,6 49,3 791 R 1139 2226 607 25 2,0 53,3 171 DROTT, LEK OCH SPEL: En hel del undersigna har högre utnyttjandegrad än 2,0. Ra/VC (Gymnastik-DVD) ligger högst med 10,3 följt av Rc/Vc (Dans-DVD) 6,0, Ra (Gymnastik) 4,0 och Rba (allmän idrott) 2,1. Både tidskrifter och DVD lånas mycket. Utgivningen inom framförallt Ra är väldigt stort vilket innebär att ett bra urval måste göras. 7

S 221 196 98 13 0,9 44,3 19 S 169 201 83 15 1,2 49,1 12 S 141 117 58 7 0,8 41,1 1 MILITÄRVÄSEN: Eftersom utbudet av ny litteratur inom ämnesområdet är begränsat, så är det inte förvånande att utnyttjandegraden och rörligheten är låg. Rent procentuellt köps också in fler böcker på engelska (än på andra avdelningar) för att kunna förnya beståndet. Med undantag för en Daisy-skiva (talbok), finns inga andra typer av medier på avdelning S. En militärhistorisk tidskrift skulle kunna komplettera och kompensera för bristen på ny litteratur. En flytt av avdelning S direkt i anslutning till avdelning K skulle bidra till att utnyttjandegraden höjs. Utrymme för detta måste frigöras i hyllorna. T 313 1109 243 12 3,5 77,6 19 T 288 1012 228 18 3,5 79,2 29 T 263 1103 215 7 4,2 81,7 10 MATEMATIK: Hög utnyttjandegrad! Vi fortsätter att köpa in studielitteratur på i första hand gymnasienivå men och flera exemplar av efterfrågade titlar. U 3521 2684 882 90 0,8 25,0 241 U 1782 2529 768 93 1,4 43,1 775 U 1063 1896 552 29 1,8 51,9 55 NATURVETENSKAP: Låg utnyttjandegrad utom för Uce (Kemi).Vi fortsätter att köpa in studielitteratur motsvarande gymnasienivå, efterfrågade titlar i flera exemplar. I övrigt bör vi, trots tämligen låg utnyttjandegrad, fortsätta att lyfta fram miljö- och klimatfrågorna genom att köpa ny, efterfrågad litteratur, även av debattkaraktär. 8

V 2560 7689 1866 183 3,0 72,9 287 V 2183 7115 1632 173 3,3 74,8 565 V 1755 5720 1387 85 3,3 79,0 255 MEDICIN: Litteraturen inom avdelning V är mycket efterfrågad, vilket visar sig i utnyttjandegrad och rörlighet. Delvis beror det på att flera vårdutbildningar finns i Solna. En ytterligare finfördelning, som påbörjats efter mätperioden, kommer att underlätta för besökare att hitta litteratur om sitt speciella område. Ett ytterligare förslag till förnyelse är att flytta alla medicinska biografier från avdelningen Lz (biografier, särskilda personer) till avdelning V. Utnyttjandegraden och rörligheten är jämt fördelat över alla underavdelningar, även om utlånen av Daisy-skivor (talböcker) är väldigt låg eller obefintlig. X 3054 2305 1129 38 0,8 37,0 45 X 3015 2674 1147 54 0,9 38,0 215 X 3108 2825 982 27 0,9 31,6 166 MUSIK (Noter). Att hålla en notsamling, kräver en viss bredd inom de olika underavdelningarna och man kan därför inte förvänta höga utlåningstal inom alla. Högst utnyttjandegrad har DVDmusikskolor samt DVD+nothäfte. Vissa avdelningar som frontats i sin uppställning har ökat i utlåning. Y 5409 35930 4855 252 6,6 89,8 120 Y 6387 35826 6622 435 5,6 103,7 3062 Y 6405 28155 5564 302 4,4 86,9 56 MUSIK (Fonogram). Förklaringen till att utnyttjandegraden för musik-cd minskar i Solna är den samma som för alla andra bibliotek, den att allt fler väljer att ladda ner musik, istället för att låna. 9

Skönlitteratur Hc-Hce 18475 64869 12939 1627 3,5 70 1163 Hc-Hce 22254 74792 14604 2081 3,4 65,6 5185 Hc-Hce 23912 73896 14983 1188 3,1 62,7 609 SKÖNLITTERATUR (Svensk och i svensk översättning): Skönlitteratur har en hög utnyttjandegrad, även om den minskat sedan förra mätningen. Förklaringen kan vara att under senare halvan av 2010 fick vuxenavdelningen på biblioteket i Solna centrum direktiv att minska på bokinköpen, pga obalans i budgeten. Konsekvensen av detta blev att aktuella och efterfrågade böcker inte kunde köpas in i den omfattning vi önskat. Vi fortsätter köpa in skönlitteratur som speglar bokutgivningen, både den populära och efterfrågade litteraturen och också den smalare litteraturen ska ha sin självklara plats hos oss. Efterfrågan på ljudböcker är fortsatt hög och vi har det i åtanke vid inköp. Särskild tonvikt ska läggas vid att komplettera och förnya beståndet av Lättlästa böcker eftersom efterfrågan på LL-böcker med cd-skiva är mycket stort. Hd-Hv 7774 9354 3219 415 1,2 41,4 2141 Hd-Hv Hd-Hv 6985 8763 3198 143 1,3 45,8 1335 SKÖNLITTERATUR (Utländsk): Siffrorna är inte helt rättvisande, eftersom antalet depositioner på invandrarspråk, där vårt eget bestånd inte räcker till, inte finns med. Men generellt kan sägas utnyttjandegraden är mycket hög för ljudböcker, dvd och pocketböcker. Vi måste därför aktivt söka inköpskällor för dessa medier. 10

Placeringar JÄMSTÄLLDHETSHYLLAN År Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar 196 486 131 29 2,5 66,8 2 ÅR Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar 230 601 154 16 2,6 67,0 9 År Exemplar Lån Aktiva ex Nya ex Utnyttjandegrad Rörlighet Gallringar 229 412 121 4 1,8 52,8 4 JÄMSTÄLLDHETSHYLLAN: Litteratur inom genusfrågor frågas fortfarande efter framförallt av studerande. I jämställdhetshyllan står inte renodlade genusböcker utan de står på signum Ohj. Detta kan man fundera över om vi ska ändra på. Kanske ska vi döpa om hyllan till genus. Det kan då bli problem att få plats med alla dessa böcker i väghyllan. Barn- och ungdomslitteratur ua 115 43 13 2 0,4 11,3 5 ua 41 19 12 4 0,5 29,3 212 ua 23 30 9 2 1,3 0,4 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: En avdelning som inte rör sig mycket förutom uaef (Redigeringsteknik). Få titlar. Kanske inte så intressanta böcker för barn. Utnyttjandegraden är ganska hög eftersom vi har så få titlar. ub 383 306 117 36 0,8 30,5 43 ub 192 245 108 10 1,3 56,3 282 ub 82 228 88 3 2,8 107,3 47 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Hög utnyttjandegrad 2,8 och stor rörlighet trots att vi inte köpt så många nya ex. En avdelning som lockar många barn på grund av sina ämnen. Fler ex kan köpas eftersom en hel del böcker är slitna och väl lästa. 11

uc 254 355 148 7 1,4 58,3 32 uc 195 308 125 7 1,6 64,1 18 uc 171 295 107 6 1,7 62,6 3 RELIGION: Ganska stor avdelning där framför allt böckerna om de olika religionerna lånas mycket, både av skolelever och andra. Vi kompletterar så snart det finns ett utbud på Btj-listorna. ud 155 315 127 22 2,0 81,9 2 ud 147 376 105 16 2,6 71,4 21 ud 103 255 75 9 2,5 72,8 1 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: En avdelning som vänder sig både till små och större barn och även vuxna. Pernilla Stahlfelts roliga böcker om ämnen som kärlek och döden är populära och det skrivs mer populärvetenskapliga böcker om psykologi för barn. ue 286 372 102 19 1,3 35,7 3 ue 128 293 69 5 2,3 53,9 170 ue 92 309 71 11 3,4 77,2 18 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Stort intresse för böckerna på Föräldrahyllan. Viktigt att böckerna är aktuella när det gäller avdelning E. Särskilt avdelningarna Eab (Pedagogisk metodik) och Eh (Uppfostran i hemmiljö) rör sig mycket. 12

uf 297 601 185 26 2,0 62,3 20 uf 264 475 147 12 1,8 55,7 25 uf 288 628 163 18 2,2 56,6 4 SPRÅKVETENSKAP: Särskilt höga siffror för lättläst litteratur på engelska och lättläst på svenska. ug 291 126 66 8 0,4 22,7 2 ug 222 115 61 2 0,5 27,5 59 ug 224 66 61 5 0,3 27,2 4 LITTERATURVETENSKAP: Mycket låg utnyttjandegrad 0,3 kan delvis bero på att böckerna används på plats men utlåningen är låg. Vissa böcker är kurslitteratur och lånas därför. En avdelning som är svår att gallra. ui 458 506 189 8 1,10 41 14 ui 410 587 193 11 1,4 47,1 60 ui 440 759 219 26 1,7 49,8 8 KONST, TEATER, MUSIK: Utnyttjandegraden har stigit något. Böckerna om teckning lånas flitigt 5,5 och intresset för att teckna manga bidrar därtill. Även böckerna om film lånas en hel del. Från Ungdomshyllorna lånas en hel del böcker om musiker och artister. 13

uj 88 97 39 1,1 44,3 1 uj 75 78 39 3 1,0 52,0 6 uj 83 54 34 0,7 41,0 ARKEOLOGI: Låg utlåning. Hyllan har en dålig placering längst ned och böckerna syns dålig. Skulle säkert tjäna på att föras samman med avdelning K historia som man gjort på många barnavdelningar. uk 591 823 321 16 1,4 54,3 12 uk 439 714 267 14 1,6 60,8 86 uk 445 550 235 9 1,2 52,8 6 HISTORIA: Utlåningen har sjunkit från 1,6 till 1,2 sedan. Svårt att säga vad det beror på. Högsta siffran 4,0 finns på Ungdomshyllorna. ul 162 199 72 23 1,2 44,4 1 ul 193 374 93 10 1,9 48,2 26 ul 207 404 105 15 2,0 50,7 4 BIOGRAFI MED GENEALOGI: Utnyttjandegraden har stigit något sedan forfarande intresse för vissa skildringar som Anne Frank men framför allt Lz-böckerna på Ungdomshyllorna höjer siffrorna. De är bara de kändaste namnen från den vanliga Lz-hyllan som lånas. 14

um 209 163 90 9 0,78 43 4 um 198 174 90 1 0,9 45,5 32 um 192 212 89 10 1,1 46,4 4 ETNOGRAFI, SOCIALANTROPOLOGI OCH ETNOLOGI: Siffran någon högre än. Böcker om drakar, varulvar och andra mytologiska varelser finns intresse för och periodvis även böckerna om våra viktigaste helger som jul och påsk etc: Ungdomshyllan har några höga siffror att visa upp. un 737 868 415 41 1,2 56,3 11 un 646 393 248 36 0,6 38,4 73 un 646 393 249 58 0,6 38,5 73s GEOGRAFI: Utnyttjandegraden och rörligheten ligger på ungefär samma nivå som tidigare mätningar. Fler medier behövs till denna efterfrågade avdelning men utgivningen är tyvärr begränsad. I den mån det finns böcker att köpa kommer vi satsa mer på avdelning un. uo 185 86 59 22 0,5 31,9 3 uo 145 153 53 10 1,1 36,6 51 uo 175 148 61 10 0,8 34,9 7 SAMHÄLLS- OCH RÄTTSVETENSKAP: Här har utnyttjandegraden minskat något. Avdelning uo på UNG hyllan fortsätter dock att ha en mycket hög utnyttjandegrad. Gallring behövs. 15

up 797 1162 416 23 1,5 52,2 15 up 562 1652 492 19 2,9 87,5 177 up 538 1426 375 11 2,7 69,7 TEKNIK, INDUSTRI OCH KOMMUNIKATIONER: Siffrorna för utlån och utnyttjande har höjts man kan se att avdelning SMÅFAKTA är mycket populär bland våra låntagare. uq 880 811 669 54 0,9 76,0 12 uq 712 1301 455 22 1,8 63,9 169 uq 652 1334 365 19 2,0 56,0 EKONOMI: Denna avdelning fortsätter att öka i utnyttjandegrad. Böcker om husdjur är en av barnavdelningens mest rörliga avdelningar. Fortsatt satsning på böcker om husdjur. ur 791 873 326 27 1,1 41,2 18 ur 682 1095 331 52 2,7 48,5 189 ur 603 1135 229 7 1,9 38,0 92 IDROTT, LEK OCH SPEL: Här har utnyttjandegraden sänkts. Fler nya böcker om idrott behövs och vi kommer att satsa på det under. Det finns ett stort intresse för t.ex. fotboll men böckerna som ges ut är inte alltid barnanpassade. 16

us 13 17 8 1,3 61,5 - us 10 10 6 2 1,0 60,0 1 us 8 23 7 2,9 87,5 MILITÄRVÄSEN: Avdelning us är väldigt liten, den har minskat ytterligare sedan sista mätningen. Rörligheten och utnyttjandegraden har dock ökat rejält sedan sista mätningen. Speciellt böckerna som handlar om spioner (use) är mycket utlånade. Det finns dock inte så mycket att köpa in för barn på avdelning S. ut 51 139 45 1 2,7 88,2 - ut 50 95 33 3 1,9 66,0 2 ut 54 188 45 2 3,5 83,3 MATEMATIK: Avdelning ut är också ganska liten, den har dock ökat rejält i utnyttjandegrad. Trots att beståndet bara ökat med 2 medier sedan sista mätningen och inga gallringar gjorts. Matematik på Cd-rom har väldigt hög utnyttjandegrad. Så även småfakta och allmänna matematikböcker. uu 1539 2215 840 37 1,4 54,6 63 uu 1071 2150 750 48 2,0 70,0 173 uu 1333 2999 907 60 2,2 68,0 75 NATURVETENSKAP: En väldigt stor avdelning. Utnyttjandegraden är ungefär samma som sist. Böcker om rymden (uua) har en utnyttjandegrad på 4.0 och dinosaurier (uud) på 5.7. Vi forsätter köpa in flera ex av dessa populära signa, samt gallrar eftersom de slits ut. Böckerna placerade på småfakta har också hög utnyttjandegrad, det är en populär utbrytning som vi borde fortsätta bygga på för att motsvara efterfrågan. Även böckerna om djur rör på sig väldigt mycket, det kan man framförallt se i hyllorna, även om det inte alltid motsvarar utnyttjandegraden så sitter ofta klasser och andra barn och läser i dessa böcker i biblioteket. Viktigt att hålla hyllorna städade! 17

uv 319 557 208 10 1,7 56,2 10 uv 267 685 208 24 2,6 77,9 53 uv 304 595 189 31 2,0 62,2 25 MEDICIN: Avdelning uv är en ganska stor avdelning. Beståndet har ökat något sen förra mätningen. Utnyttjandegraden och rörligheten har minskat något, från 2.6 till 2.0 och från 77.9 till 62.2. Det är dock också en sådan avdelning, speciellt undersignumet uvnd, som man kan se i hyllorna att de rör på sig mycket men kanske inte lånas lika mycket utan de blir lästa av barn och ungdomar på plats i biblioteket. Hög utnyttjandegrad på böckerna placerade på föräldrahyllan, ungdom, småfakta och syskon. ux 387 445 182 11 0.9 37 7 ux 283 419 160 12 1,5 56,5 51 ux 2997 351 131 10 1,2 44,1 14 MUSIK (Noter): Utnyttjandegraden har sänkts något sedan senaste mätningen, från 1.5 till 1.2. Rörlighet från 56.5 till 44.1. ux är en väldigt svåröverskådlig avdelning med många spiralinbundna verk och häften utan ryggtext som det är svårt att se i hyllan. Därför blir den också lätt stökig när låntagarna söker i den själva vilket kan avskräcka. Kanske att man borde exponera dessa böcker på något annat vis? T ex i ett tråg där det är lättare att se framsidorna på böckerna. uy 284 1500 244 26 5,3 85,9 7 uy 364 1911 347 63 5,3 95,3 24 uy 382 1692 347 9 4,4 90,8 4 MUSIK (Fonogram). Mycket stor utlåning bland cd skivor för barn Yqj. En gallring och en översyn behövs. 18

Barn- och ungdomsböcker Hcf 10986 41908 9038 856 3,8 82,3 1583 Hcf 9768 42014 8734 907 4,3 89,4 3124 Hcf 11592 54916 10148 1003 4,7 87,5 798 BARNBÖCKER: Återigen har utnyttjandegraden och rörligheten ökat. Under 2010 har en stor satsning på gallring bland bilderböckerna gjorts vilket förbättrat för låntagarna, dock behövs fortsatt gallring då bilderboksrummet är något för litet för det bestånd vi har. Vår genushylla har blivit något av en succé vilket man ju kan se i denna mätning. Liksom i tidigare mätningar verkar våra utbrutna placeringar t.ex. ASTRID LINDGREN, LÄTTLÄST vara lyckokast, det är helt klart att våra besökare hittar till dessa hyllor. Omflyttning har nyligen gjorts bland Hcf kapitelbok i syfte att underlätta för barn, föräldrar och pedagoger. Hcg 4188 8849 2403 364 2,1 57,4 407 Hcg 3525 9007 2469 320 2,6 70,0 1141 Hcg 3864 9852 2596 294 2,5 67,2 194 UNGDOMSBÖCKER: Utnyttjandegraden har sjunkit något men rörligheten har ökat betydligt. Deckarhyllan och Fantasy har höga siffror vilket inte är förvånande med tanken på det intresse som finns. Lättläst Fantasy efterfrågas också mycket. Ibland klassas det som Hcg, ibland som Hcf. Bland de vanliga ungdomsböckerna kan man gallra ordentligt. Vi har köpt många ex av efterfrågade böcker som tex Habib och Gahrtons böcker vilket gör att det är trångt på hyllorna. Åtgärder- Hårdare gallring Fler utbrutna avdelningar kanske hästböcker, sport, kärlek 19

uhci 721 2419 564 132 3,4 78,2 78 uhci 798 5308 730 141 6,7 91,5 226 uhci 934 5061 860 100 5,4 92,1 53 SERIER: Utnyttjandegraden av serierna är väldigt hög. Manga har absolut högst utnyttjandegrad. uhci med placering manga har en utnyttjandegrad på 7.0. Här läses också väldigt mycket på plats i biblioteket. Mangabeståndet är stort men det måste underhållas mycket då böckerna snabbt blir slitna och trasiga eftersom de lånas så mycket och det ofta kommer nya delar i serierna. Kanske man borde köpa in fler ex av varje del? Även serier utan placering uhci har en hög utnyttjandegrad på 4.0. Fortsatt satsning på inköp av serier för att motsvara efterfrågan. uhcuhce 3576 5975 1832 241 1,7 51,2 588 uhcuhce 3594 11850 2475 480 3,3 68,9 1599 uhcuhce 3102 12038 2142 333 3,9 69,1 381 TONÅRSBÖCKER: Tonårsböcker är en stor avdelning med hög utnyttjandegrad. Rörligheten ligger på ungefär samma. Barn- och ungdomsfilmer ingår i detta bestånd och har oerhört hög utnyttjandegrad. Så även ljudböcker och Daisy. uhce (Tonårsböcker i svensk översättning) utan placering har en utnyttjandegrad på 3.3 och uhc (Tonårsböcker, svenska) på 2.1. uhce med placering Fantasy har en utnyttjandegrad på 3,7. Även tonårsdeckare, som är en ny utbrytning har fungerat bra, med en utnyttjandegrad på 3.0. Annars är tonårsböckerna med placering Ungdom de med absolut högst utnyttjandegrad. Kanske man borde arbeta mer med utbrytningar? Ett förslag är en utbrytning av skräck till skillnad mot spöken för de yngre barnen. Viktigt med fortsatt gallring av ej utnyttjat material. 20

Utländska barn- och ungdomsböcker ufhd- 1441 1682 714 74 1,2 49,6 370 ufhx ughd- 378 605 194 18 1,6 51,3 57 ughv uhd- 886 465 6 67 2,0 52,5 318 uhx uhd- 2907 4649 1541 266 1,6 53,0 93 uhx Man kan se en enorm skillnad mellan de olika språken där vissa har mycket hög utnyttjandegrad medan andra knappt rör på sig. Vår satsning på utländska språk har gett resultat bland de populära språken. Vi arbetar vidare med barnböcker på utländska språk och medieplanen är en bra handledning här. Placering Ungdom 364 994 288 95 2,7 79,1 % 16 522 1664 390 63 3,2 74,7 17 Placering Ungdom: En blandavdelning riktad till åldrarna ca.13-25. Utnyttjandegraden har ökat. Rörligheten har minskat något men det kan bero på att avdelningen växt. Många undersigna finns det bara enstaka ex av med väldigt hög utnyttjandegrad. Några stora signa med hög utnyttjandegrad är uhce/uhc (Tonårsböcker), Hce/Hc, (Skönlitteratur) Hci (Tecknade serier), O (Samhälls- och rättsvetenskap), R (Idrott, lek och spel), V(Medicin) och alla z signa (biografier). I (Konst, musik,teater) har ökad utnyttjandegrad. Undantagna är stora folianter som främst läses på plats. Signumet He (Skönlitteratur, engelska) har 8 böcker placerade på ungdom med en utnyttjandegrad på 11, det visar att man borde köpa in mer unga vuxna - böcker på engelska. Siffrorna inkluderar inte Spel (Rd/DO). 21

ÄMNESBEVAKNING PÅ BIBLIOTEKET I BERGSHAMRA Facklitteratur A 79 7 6 11 0,1 7,6 69 A 50 13 6 13 0,3 12 A 33 38 9 1 1,2 0,3 0 BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄSEN: Inköp görs främst inom signum Aef (Redigeringsteknik) som har utnyttjandegrad 1,4. B 544 603 248 193 1,1 45,6 297 B 286 458 202 114 1,6 70,6 303 B 101 122 46 6 1,2 45,5 14 ALLMÄNT OCH BLANDAT: Bf (stipendier,) Bl (omstridda fenomen) har mest utlån. Inköp görs restriktivt. C 233 241 109 21 1,0 46,8 4 C 207 161 79 13 0,8 38,2 13 C 189 193 79 3 1,0 41,8 3 RELIGION: C, 1,9 Cme (Indiska religioner), 1,4, Cmi (Germansk religion), 2,0, Cmg (Grekisk och romersk religion), 1,5 utnyttjas mest. Inköp inom dessa avdelningar prioriteras. 22

D 482 1069 347 47 2,2 72,2 13 D 458 815 298 50 1,7 61,4 15 D 443 909 275 27 2,1 62,1 21 FILOSOFI OCH PSYKOLOGI: Intresset för filosofi avspeglar sig i ökat antal lån. Inom psykologi finns högsta utnyttjandegraden fortfarande inom Dok (Tillämpad psykologi) men även andra underavdelningar. Ljudböckerna har utnyttjandegrader mellan 4 och 5, här finns bl.a. många avslappnings- och meditationsböcker som är mycket populära. Nya omdebatterade titlar inom både filosofi (t.ex. etik) och psykologi ska även fortsättningsvis inköpas kontinuerligt. E 246 280 114 134 1,1 46,3 35 E E 89 135 45 2 3,0 50,56 8 UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING: Här märks speciellt böckerna om hur man söker jobb, skriver CV:n mm. Många lån också på böcker om olika typer av pedagogiska metoder (Waldorff, Montessori mfl.) Fortsatt fokus på dessa områden vid fortsatta inköp inom pedagogik. F 520 516 229 16 1,0 44,0 10 F 380 374 163 32 1,0 42,9 40 F 304 645 186 13 1,9 54,7 35 SPRÅKVETENSKAP: Språkkurserna har genomgående hög utnyttjandegrad, och för att möta efterfrågan nya kurser fyra nya kurser på svenska köpts in. Lexikon och grammatikböcker för olika språk förnyas kontinuerligt och de flesta böcker lånas ofta. 23

G 658 311 185 33 0,5 28,1 24 G 535 309 152 27 2,0 28,4 15 G 476 322 127 18 0,7 26,7 18 LITTERATURVETENSKAP: Utnyttjandegraden har dalat på avdelning litteraturhistoria. Kanske spelar användandet av internet in här. Skolelever som söker material om författare hittar idag mycket i databasen Alex (författarlexikon) och på olika hemsidor om författare. Efter att statistiken för medieplanen togs ut har en ny omfattande gallring på 156 exemplar gjorts inom avdelningen G. Inköp av författarbiografier bör göras mycket restriktivt i framtiden. I 1016 664 317 81 0,7 31,2 41 I 899 458 248 58 0,5 27,6 38 I 804 597 265 21 0,7 33,0 31 KONST, TEATER, MUSIK: Ib (konsthistoria), Ie, (målarkonst) och Ihk (mode mm) är de undersigna som rör sig mest, och som bör prioriteras vid inköp. Konstnärsbiografierna används ofta på plats istället för att lånas hem, och genererar inte så många lån. J 58 15 13 2 0,3 24,4 - J 55 6 6 1 0,1 10,9 J 56 15 10 1 0,3 17,9 1 ARKEOLOGI: Liten avdelning med låg rörlighet. Inköp endast vid efterfrågan. 24