Hur länge har ni bott här?

Mellan Götaplatsen och Ruddalen Bilfritt, bra förskola och nära till grönområden är sådant som brukar stå på önskelistan hos en barnfamilj. Så även för familjen Joss- Johansson som tycker att Pennygången på Högsbohöjd klarar kraven bra Patrik, Harald, Gudrun och Sara-Marie vet nu vad en fyrk är. Hur länge har ni bott här? Jättelänge, gastar 4-åringen Harald muntert, som svar på intervjuns första fråga. Ja, ler pappa Patrik Joss. För dig är det ju hela ditt liv. För honom är det över tio år sedan han flyttade till Pennygången för att komma närmare sina barn, som nu är vuxna. Under en period bodde han i ensam i en etta på samma adress innan han och sambon Sara-Marie Johansson fick denna fyra. Barnen Harald och Gudrun, 2 år, har just kommit från dagis och det saknas varken energi eller samtalsämnen i vardagsrumssoffan. Det är nära till stan, jag jobbar vid Götaplatsen och det tar mindre än 20 minuter dit med buss 16 eller med cykel, säger Patrik som förklaring till varför han blivit området troget. Samtidigt är det nära till Ruddalen. Och så är det grönt och fint på gården, inflikar Sara-Marie och pekar ut mot den ljusgröna björken utanför fönstret. Hyran är heller inte mycket att klaga på även om de tycker att standarden kunde vara bättre. Vår toalettstol är nog från 70-talet och de springer inte precis benen av sig för att byta, säger Patrik. Lite bättre isolering skulle varit bra, det är väldigt lyhört, tycker Sara- Marie, som studerar till lärare. Att det bor mycket barn runtom den stora gården är något familjen uppskattar. Det är bara att gå ut så träffar ungarna någon att leka med. Och den öppna förskolan är väldigt bra, det vill Sara-Marie särskilt betona. Den heter Fyrken för att den ligger vid Fyrktorget. Men vad är egentligen en fyrk? Patrik hämtar ordboken och får fram synonymerna slant, peng. Visst har de pratat om att flytta, kanske till landet. Samtidigt trivs barnen så bra på dagis att det är svårt. Sara-Marie är från Ödsmål och just nu lutar det åt att istället skaffa ett sommarhus i den trakten. ned. Vad saknas då i Högsbo? Konsum vid Axel Dahlströms torg, som lades De hade KRAV-märkt av nästan allt. Helt fantastiskt! 42 43

HÖGSBOTORP FRÅN TORPIDYLL TILL GRANNSKAPSTORG Höghuset markerar centrum i grannskapsenheten torpet är ett av dem som gett namn åt kvarteret Under sekelskiftets bostadsnöd köpte Göteborgs stad den bergiga marken där dagens Högsbotorp och Högsbohöjd ligger. 100 tomter kunde arrenderas av stora barnfamiljer. De fick bygga själva efter typritningar och anlade välskötta trädgårdar. När den nya stadsdelen skulle byggas revs så gott som alla torpen. Saknaden och ilskan var stor. Enstaka bersåer och torptrappor ligger kvar här och var som minnen av det utplånade området. Högs- för att köpa upp privatägda fastigheter och fick en stor uppgift här. Redan från början var en spårvägslinje inplanerad den dröjde i 10 år. Området runt torget är med i programmet för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg. Myntgatorna i Högsbo har koppling till namnet 1 Grannskapstorget Det tidiga 1950-talets torg var viktiga mötesplatser i efterkrigstidens grannskapstanke. Efter andra världskriget ville man bygga storstäderna som stadsbyar med plats för alla, god service botorp är den första moderna stadsdelen i Västra Frölunda. Den byggdes av många privata byggmästare, som dock inte ville förvalta husen själva. Det kommunala bolaget Familjebostäder bildades Axel Dahlströms Torg. Dahlström var en ledande kommunalpolitiker som avled 1947, då planeringen av Högsbotorp pågick. Han var då ordförande i styrelsen för Riksbankens göteborgskontor. Torghandel och modern konst samsas på Axel Dahlströms Torg. Endre Nemes marmorintarsia pryder 50-talets folkhem. och gemenskap. Man hoppades att dessa skulle vara byggstenar i ett mer fredligt Europa. 44 45

Axel Dahlströms Torg träffpunkt med kulturhus och landmärke Centrumanläggningen är ritad av folkhemsarkitekterna Wallinder och Brolid, som också ritade Radiotorget i Järnbrott. Den låga längan på torgets västra sida innehåller bibliotek, fritidsgård Byggnadens symbol är konstverket Marmorintarsia av professorn vid Valands konstskola, Endre Nemes. Det är ett kraftfullt collage i modern kubistisk stil. 2 Höghus på pelare och Le Corbusier-hus 16-våningshuset på torget är ett riktigt landmärke och ett exempel på hur de nya torget markerades som viktiga platser i stadslandskapet. Huset innehåller smålägenheter som då får den bästa tillgången till torgets butiker och service. Axel Dahlströms Torg 2 har ett mönster av fönster som gör oss nyfikna. Hemma hos Lotti Sharif på Axel Dahlströms Torg 2 ser man att de ljusa lägenheterna är i två plan. Husets upplägg är inspirerat av Le Corbusiers Unité d Habitation (betyder: bostadsenhet). 3 Torp 100 vid Jätteleken Inne på en gård ligger två föreningsstugor. Det är två bevarade Högsbo-torp av ursprungligen 75 stycken. Den ena, Kals Ådens föreningsstuga, flyttades 2008 när Högsbotorpshemmet byggdes ut. Här träffas Föreningen Gamla Högsbotorpare, vars medlemmar bott i torpen. De har gett ut minnesboken Högsbotorpen berättar och ordnar minnesvandringar bland torpspåren. Den andra stugan hörde till parkleken Jätteleken, en av de fina platser som planerades in för barnen i den barnrika stadsdelen och som fick egna namn. Skulpturen Växande av Ida Isaksson Sillén vid Jättelekens lekplats. Skulpturen uttrycker den framtidstro som syns på bilderna från Riksdalersgatan 1961 gatubilden och de skaror av barn som växte upp i husen. och samlingslokaler. Denna kulturella samlingspunkt är fortfarande mycket livaktig och har fått namnet Axel-Huset. Via korridorer på våning 2, 4 och 6 når man tvåvåningslägenheter. PARKEN MELLAN RIKSDALERSGATAN BANKOGATAN Här samlas grannar och fikar eller pratar. Ibland grillar 46 vi. Barnen spelar boll och har roligt. PETRA HURTIG 47

4 Högsbotorpshemmet Mitt i Högsbotorp ligger Högsbotorpshemmet, träffpunkt och äldreboende. Hit har vårdcentral och barnavårdscentral nu flyttat. Hemmet är också moderniserat och byggdes ut med nya lägenheter 2008. 5 Högsbo kyrka Kyrkan invigdes 1966 och är ritad av arkitekterna Bror Thornberg och Torsten Roos från Malmö under mottot: Vår Gud är oss en väldig borg. Kyr- Högsbotorpshemmet har byggts till med glaskonst i entrén Högsbo har ju en gammal odlartradition i torpen, kolonistugorna och gårdarna. Kyrkan och fastighetsägarna är bland samarbetsparterna. 7 Bankogatans höghus Husen i Högsbotorp byggdes av privata byggherrar. Höghusen vid Bankogatan är ritade av arkitekten Åke Wahlberg, med vinklar och hörn för att få goda lägenhetslösningar. Statens byggnadslånebyrå ville först avslå lånen - inte kan man bygga ett hus med 29 vinklar. Lånearkitektur var ett begrepp som föddes men trevliga lokaler i Riksdalersgatans bottenvåningar. 9 Högsboskolan Högsbotorp är planerat efter grannskapsenhetens ideal, där den stora skolan ligger mitt i byn. De olika årskurserna fick egna gårdar och de smala tegellängorna gjorde lokalerna Träffpunkt Axel-Huset Högsbobornas mötesplats lever vidare enligt de intentioner som antogs 1954 då huset byggdes. Axel- Huset bjuder på allt från bebissagor till frukostföredrag, familjearrangemang, filmvisning, musikcafé och teaterföreställningar. I biblioteket kan du, förutom att låna böcker och annan media, lära dig söka på internet och gå med i bokcirkel. I hallen finns caféservering samt galleri med utställningar av bl a högsbobor. Fritidsgården Axel ligger i Axel-Husets bottenplan. Här finns alla möjligheter för unga att forma din egen kväll och atmosfär, det är bara fantasin som stoppar! kan är byggd i betong med frilagd ballast. Exteriör- ur sådana bedömningar. mycket ljusa. en är sluten, ett rum för stillhet och koncentration. Frisen runt kyrkorummet symboliserar Jesu 6 Stadsjorden De små återvinningshusen är byggda med återvunnet tegel. Skolan har haft olika användning under tider liv och är utförd av göteborgskonstnären Knut Irwe. Samma konstnär har skapat färgfönstren som I backen bredvid Högsbo kyrka finns en inhägnad med tre grisar. 2009 förbereder de mark för en 8 Älvakungen med lägre barnantal, bl. a. som vårdgymnasium. skildrar kyrkliga högtider. Församlingslokalerna kommande odling som en odlarförening svarar Parken mellan Bankogatan och Riksdalersgatan 1996 byggdes den åter om ligger strax intill kyrkan. En känd verksamhet är för. Grisarna är en symbolisk start på projektet var en populär lekplats. Tidigare låg här en park- till grundskola. Växthuset med samtal kring livsfrågor för människor som vill växa och fördjupas. Stadsjord, som syftar till att få igång odlingar i staden på nytt till nytta och nöje för alla. lek och platsen var döpt till Älvakungen. Många har berättat om hur de gick i skola i provisoriska Interiör från Högsbo bibliotek med öppen spis på 1960 -talet 48

GUDRUN SANDSTRÖM mitt Högsbominne vad lycklig jag var, när jag fick en egen nyckel till min 18 kvm stora lägenhet! 50 något jag aldrig glömmer är när jag fick en egen våning. År 1959-60 det var då jag fick min egen lya en lägenhet på Axel Dahlströms torg. 2. Jag arbetade som barnsköterska på Sahlgrenska KK1, där jag började 1 april 1958. Jag gick upp till husmor, som hade hand om bostäder, och frågade om att få en lägenhet. Man fick ställa sig i kö där. Det var i första hand sjuksköterskor och läkare som fick, men även barnsköterskor. Vi fick de små! Men vad lycklig jag var, när jag fick en egen nyckel till min 18 kvm stora lägenhet! Det fanns hall, toa utan dusch, fransk balkong, kokskåp det vill säga man öppnade två dörrar och där var två kokplattor, ett litet kylskåp, diskbänk, skåp för porslin och skafferivaror. Jag började kl. 7.00 på KK på Sahlgrenska. Jag tog bussen, 34:an, som vände där taxifickan ligger nu. Den åkte jag med till Linnéplatsen, sen buss 51 upp till Sahlgrenska. När jag kom hem på kvällen köpte jag en halv special i korvkiosken som låg vid bussvändplatsen, på Axel Dahlströms torg 2. Det fanns post, två banker, apotek, skoaffär (Oscaria), Konsum, Svanbergs (ägarfamiljen bodde granne med mig), tobaksaffär, fotoaffär (Gefa), ICA-affär, kemikalieaffär (alltså färg och parfymeri), Juvelerare och cykelaffär. En sykurs gick jag uppe på Axel-Huset, när jag väl sparat ihop till en Husqvarna-symaskin med sick-sacksömnad. på fredagar eller lördagar var det dunka, dunka på fritidsgården (ungdomsgården) som låg vägg i vägg med min lägenhet, men jag var ung och brydde mig inte även om jag skulle lägga mig tidigt att sova, för att vara på jobbet kl 7.00 nästa dag. Vi jobbade varannan lördag och söndag. På söndagarna om man var ledig, så la man en peng i ett kuvert och satte den på utsidan av brevlådan, så hade man söndagstidningen på golvet i lägenheten (genom brevlådan) utan att bli väckt! Vilken lyx! Ja det var då det! 51