Miljöförvaltningen Lågstrålande zoner I LANDSKRONA KOMMUN Emilie Jönsson Miljöinspektör Rapport 2008:6 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona
1 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Inledning...3 Bakgrund...3 Förklaring av termer...3 Gränsvärde och hälsorisker...4 Magnetiska fält...4 Radiofrekventa fält...5 Elkänslighet...6 Syfte...6 Metod...6 Magnetiska fält...7 Radiofrekventa fält...7 Resultat...7 Magnetiska fält...7 Radiofrekventa fält...8 Slutsats...9 Magnetiska fält...9 Radiofrekventa fält...9 Bilaga 1...10 Bilaga 2...11 Bilaga 3...12 Bilaga 4...13 Bilaga 5...14 Bilaga 6...15 Källor...16
2 Sammanfattning Projektet omfattar mätningar av elektromagnetiska fält och radiofrekventa fält i Landskrona Kommun, efter ett beslut från kommunfullmäktige. Resultatet ska klargöra var i kommunen det finns lågstrålande zoner. Miljönämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att kartlägga var strålningen är stor respektive liten i kommunen. TCO rekommenderar att man har en arbetsmiljö som har magnetfält under 0,2 µt och elektriska fält under 10V/m. Som konsult för mätning av elektromagnetiska fält och radiofrekventa fält anlitades Clas Tegenfeldt, Bättre Elmiljö (BEMI). Mätningarna utfördes 2007-02-20 2007-02-22. Det som från början var avsett att vara en manuell mätning av magnetfält på ett tiotal punkter blev en komplett vägmätning av magnetfält och radiofrekventa fält inom kommunen. Att mäta magnetfält över en hel kommun har aldrig utförts tidigare och resultaten är mycket intressanta. Resultatet från vägmätningen av magnetfält visar att vagabonderandeström och därmed magnetfält är ytterst vanligt förekommande, i en stadsmiljö i stort sett överallt men även på landsbygden i tätorter eller klungor av hus med gemensamma rörsystem. Vägmätningen av magnetfält visar också att exponeringen för boende på bottenvåningen intill stadsgatan blir relativt hög, samtidigt visar det sig att ett ytters fåtal byggnader har höga magnetfält p.g.a. kraftledningar. Kraftledningar ger höga magnetfält men fälten avtar snabbt med ökat avstånd från kraftledningen, och redan efter 50 meter är fältet relativt lågt. En dominerande orsak till exponering för magnetfält i samhället idag är vagabonderande ström via fjärrvärmerör. Radiofrekventa fält från tevesändare är relativt högt i kommunen, högre än i Södertälje, Lidköping, m.fl. kommuner. Detta beror på flera saker, dels är kommunen mycket platt, dels finns tre större tevesändare runt om kommunen, varav den i Helsingborg är relativt nära. Mobiltelefonin är en dominerande exponeringskälla av mikrovågor och i stadsmiljö dominerande över alla andra sändartyper. 3G är fortfarande inte färdigutbyggt men är redan en stor exponering, i klass med GSM 900. Lågstrålande zoner är svåra att definiera eftersom kommunen är liten, platt och har väl utspridda master med GSM och 3G. Man kan dock hitta platser för enstaka hus eller grupper av hus där nivåerna är låga.
3 Inledning Bakgrund Kommunfullmäktige har beslutat att Landskrona kommun ska detaljplanlägga en lågstrålande frizon, där elallergiker kan erbjudas bostäder. Bostäderna ska vara fria från strålning från kraftledningar, elstängsel, grannars elektronikbemängda hem och kommunikationssändare. Miljönämnden har fått i uppdrag av kommunstyrelsen att kartlägga var strålningen är stor respektive liten i kommunen. Förklaring av termer Elektromagnetiska fält består av pendlande elektriska och magnetiska fält, därav namnet. Radiovågor är en del av det som brukar betecknas elektromagnetiska fält. Dit hör också ljus. Det elektromagnetiska spektrumet är ett sätt att inordna alla elektromagnetiska fenomen efter frekvens, energi eller våglängd. Av tradition brukar man använda frekvenser för att rangordna olika typer av elektromagnetiska fält, alltifrån statiska fält (0 Hz) och kraftfrekventa fält (50 Hz) till högre frekvenser som används för radiotrafik och andra användningsområden som uppvärmningsprocesser i industrin och t.ex. mikrovågsugnar. Elektriska fält Elektriska fält uppstår när det finns en spänningsskillnad mellan två föremål. Även apparater som är avslagna kan alltså ge upphov till ett elektriskt fält. Fältet ökar med spänningen men avtar med avståndet. Det är relativt enkelt att minska förekomsten av dessa fält genom att använda skärmning och jordning. Elektriska fält är inte lika genomträngande som magnetfält utan reduceras kraftigt genom väggar, glas m.m. Enheten för elektriska fält är Volt/meter (V/m). Oftast används kilovolt/meter (kv/m). Statiska elektriska fält Statiska elektriska fält kan alstras av t.ex. friktion mellan olika material. Människan omges normalt av ett statiskt elektriska fält som finns naturligt. Magnetiska fält Magnetiska fält uppstår först då det går en ström genom en ledning eller utrustning. Fältets styrka är proportionell mot strömstyrkan, men avtar med avståndet från strömbanan. Är strömmen en växelström så blir magnetfältet också växlande och en likström ger då ett statiskt magnetfält. Växlande magnetfält bildas kring ledningar och apparater för växelström, dvs. kring kraftledningar, transformatorer och kring allt som drivs med ström från väggkontakten. Magnetfält mäts i Tesla, använder ofta µt. De magnetiska fälten är betydligt svårare att avskärma än de elektriska fälten de går obehindrat igenom väggar och tak. Magnetfält med frekvenser upp till 300 Hertz (Hz) kallas för kraftfrekventa. Hertz anger antal svängningar per sekund. Vagabonderandeström Vanliga elledningar alstrar i regel inga påtagliga magnetfält men ibland kan den ström som egentligen ska gå tillbaks till elverket via elkablarna ta en smitväg, bl.a. genom vattenledningssystemet, armeringsjärn m.m. Man brukar säga att strömmarna vagabonderar. Dessa strömmar är i sig själva inte farliga men de alstrar magnetfält som kan ha samma styrka som fälten kring kraftledningar. Vagabonderande ström ger magnetfält som avtar långsamt med
4 ökat avstånd. De magnetiska fälten är svåra att avskärma, därför måste man reducera magnetfälten genom att undvika att skapa dom, dvs. åtgärda källan. Detta innebär att undvika vagabonderande ström genom femledarsystem, plastpackningar på inkommande fjärrvärmerör, samt undvika multipla jordningar. Radiofrekventa fält En radiofrekvent elektromagnetisk våg kan förmedla information på långa avstånd. Mobiltelefonernas basstationer, TV- och radiosändare samt radar ger upphov till radiofrekventa fält. Styrkan på radiofrekventa fält anges som effekttäthet, vars enhet är watt per kvadratmeter (W/m 2 ). För en radiofrekvent källa som är nära kroppen - som t.ex. en mobiltelefon - tillämpas SAR-värdet, vars enhet är watt per kilogram (W/kg). Strålning från TV och radiosändare Basstationsantennerna för mobiltelefoni, utstrålar radiovågor av samma slag som t.ex. de TVsändare som sänder ut TV2 och TV4 på det sk UHF-bandet. Dessa TV-sändare är oftast mer än 1.000 gånger starkare än basstationerna för mobiltelefoni. Basstationerna och andra radiooch TV-sändare sänder inte ut joniserande strålning av den typ som man förknippar med t.ex. röntgen eller strålning från radioaktiva ämnen. Strålning från radiosändare kallas ickejoniserande. Hit hör en lång rad andra fysikaliska fenomen, t.ex. synligt ljus, ultraviolett och infraröd strålning, mikrovågor samt elektriska- och magnetiska fält. Mobiltelefoni GSM, NMT, 3G Mobiltelefoner och basstationer avger elektromagnetiska fält. Den stora mängd basstationsantenner som har satts upp under senaste tiden används för GSM- 900 och 1800 systemen. Basstationer för det äldre NMT-systemet vid 450 MHz är inte lika vanliga och de byggs inte ut i någon större utsträckning. NMT-systemet vid 900 MHz har stängts av den 1 januari 2001. De nuvarande GSM-systemen arbetar med radiosignaler med en frekvens runt 900 MHz och 1800 MHz vilket motsvarar våglängder på ca. 30 respektive 15 cm. Tredje generationens mobilsystem (UMTS) utnyttjar radiosignaler med en frekvens runt 2000 MHz. För mobiltelefoni finns ett samband med ökad uteffekt och ökat antal samtidiga telefonsamtal, detta gör att signalstyrkan för t.ex. en GSM basstation ökar under högtrafiktid typiskt runt lunch och vid femtiden på eftermiddagen på vardagar. (SSI, Socialstyrelsen och BEMI) Gränsvärde och hälsorisker Magnetiska fält Växlande magnetfält skapar elektriska strömmar i kroppen. Vid mycket starka fält kan strömmarna bli så stora att de kan innebära en hälsorisk. Det råder idag stor samstämmighet om vilka fältstyrkor som behövs för att ge upphov till omedelbara skadliga effekter som nervoch muskelretningar. De uppstår direkt när en person exponeras (=utsätts) för fält och upphör när exponeringen upphör. De styrkor på fälten som krävs ligger långt över vad som normalt finns i vår omgivning och allmänheten utsätts idag aldrig för så starka magnetfält. För närvarande har Sverige inte några gränsvärden för statiska eller kraftfrekventa magnetfält, varken i arbetsmiljön eller för allmänheten. Men både Arbetarskyddsstyrelsen och Strålskyddsinstitutet håller på att arbeta fram föreskrifter och allmänna råd för sådana gränsvärden. TCO rekommenderar att man har en arbetsmiljö som har magnetfält under 0,2 µt och elektriska fält under 10V/m.
5 EU-kommissionen har antagit rekommendationer för en begränsning av befolkningens exponering för elektriska och magnetiska fält. Alla dessa föreskrifter överensstämmer med riktlinjer som den oberoende, internationella strålskyddskommissionen ICNIRP gav ut 1998. IC- NIRP har efter en noggrann genomgång av all vetenskaplig litteratur på området kommit fram till ett system av gränsvärden som är baserat på kända, akuta hälsoproblem av växlande magnetfält. Strömmen, som sådana fält kan ge upphov till i kroppen, får inte överstiga 2 ma/m2 (milliampere per kvadratmeter). Därmed håller man ett betryggande avstånd till värden där nerv- och muskelretningar kan inträffa. En översättning av detta strömvärde till 50 Hz magnetfält resulterar i ett gränsvärde på 100 µt för exponering av allmänheten. När det gäller eventuella långsiktiga skador, som t ex förhöjd cancerrisk, anser ICNIRP att tillgängliga data inte räcker till för att fastställa gränsvärden. nt 5-2000 Hz nt 2-400KHz µt 0 Hz V/m 5-2000 Hz V/m 2-400 KHz V/m 0 Hz TCO rekommenderar < 200 < 25 - < 10 < 1,0 < +- 500 Många fastighetsförvaltare <200 - - < 10 - - Försiktighetsprincip < 50 < 2 < 10 < 5 < 0,1 < 100 enligt BEMI 1000 nt = 1µT Misstankarna om samband mellan magnetfält och cancer gör, att vi i Sverige rekommenderar en viss försiktighet. Därför bör följande beaktas vid samhällsplanering och byggande, om det kan göras till rimliga kostnader. Sträva efter att utforma eller förlägga nya kraftledningar och elektriska anläggningar så att exponering för magnetfälten begränsas. Undvik att placera nya bostäder, skolor och daghem etc. nära befintliga elanläggningar som ger förhöjda magnetfält, om det finns alternativa placeringar. Sträva efter att begränsa fält som avviker starkt från vad som kan anses normalt i befintliga hem, skolor och på arbetsplatser. (SSI och BEMI) Radiofrekventa fält Gränsvärden har utformats så att skadliga hälsoeffekter undviks med säkerhetsmarginal. Det är också viktigt att enstaka forskningsresultat upprepas och granskas av andra forskare. Gränsvärden sätts inte utifrån enstaka studier utan från den samlade kunskap som forskare fört fram. Den snabbt ökade användningen av mobiltelefoni har skapat oro för att mobiltelefoni eventuellt kan ge skadliga hälsoeffekter. Det förekommer också diskussioner om biologiska effekter av radiovågor, som inte kan förklaras med hjälp av uppvärmning. Det gäller t.ex. om radiovågor från mobiltelefoner kan påverka sömnen eller ändra olika typer av reaktionstider. SAR-värdet är ett mått på den energi kroppen kan ta upp varje sekund som mobilen sänder med högsta effekt, viket det mycket sällan gör. Alla mobiltelefoner som säljs inom EU har lägre SAR-värde än gränsvärdet 2 watt per kilo kroppsvikt. Gränsvärdet bygger på kunskap från omfattande forskning. Det är satt med god säkerhetsmarginal. Det är flera faktorer som påverkar hur mycket strålning som tas upp (absorberas) av kroppen. Ju kortare avståndet är till telefonen, desto mera effekt absorberas av kroppen. Men om man håller telefonen någon centimeter bort från huvudet minskar den upptagna effekten till en
6 bråkdel. Även telefonens form och material samt antenntyp inverkar på hur mycket strålning som tas upp av kroppen. Telefonens frekvens avgör hur långt strålningen tränger in i kroppen. Från en GSM900- telefon tränger den in till ca 4 cm djup och från GSM1800- och UMTS (3G)-telefoner till ca 2-3 cm djup. Exponeringen från basstationen är alltid lägre än den från mobilen. Det beror på att signalernas styrka avtar med avståndet. SSI bedömer att exponeringen från basstationer inte orsakar några skadliga hälsoeffekter. Även om man lägger ihop exponeringen från alla basstationer i omgivningen är den ändå betydligt lägre än den man får från mobilen under samtal. SSI har genomfört mätningar av strålning från basstationer för mobiltelefoni i olika utomhusmiljöer. Resultaten visar att de summerade signalintensiteterna i frekvensområdet 60 MHz 2 490 MHz var mellan 0,3 miljondelar och 0,3 tusendelar av SSI:s referensvärde. Referensvärdena överskrids på enstaka meters avstånd rakt framför antennens strålande yta. I de fall då antennerna är placerade på master eller husfasader innebär detta att allmänheten normalt inte kan utsättas för nivåer över gränsvärdet. På avstånd större än något tiotal meter från antennerna är strålningsstyrkan mycket låg. Sverige har vi haft föreskrifter om arbete med radiofrekvent strålning och högfrekventa elektromagnetiska fält sedan 1976. Den nu gällande föreskriften är utgiven av Arbetsmiljöverket och heter ASF 1987:2. För allmänheten finns det hittills inga myndighetsföreskrifter. Dock finns det en rekommendation från EU från 1999 om gränsvärden för allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält (0 Hz-300 GHz). SSI kommer att överföra EU:s gränsvärden till svenska allmänna råd. Gränsvärdet för allmänheten vid frekvensen 900 MHz är 4,5 W/m 2 uttryckt i strålningstäthet eller 41 V/m uttryckt i fältstyrka. Vid 1800 MHz är gränsvärdet 9 W/m 2 eller 58 V/m och vid 2000 MHz 10 W/m 2 eller 61 V/m. Samma värden anges också i rekommendationer från FN:s världshälsoorganisation WHO och ICNIRP, en oberoende internationell strålskyddskommission för icke-joniserande strålning. (SSI och BEMI) Elkänslighet Elkänslighet eller elöverkänslighet beskrivs ofta som hudrodnad, stickningar, klåda, yrsel, huvudvärk och hjärtklappning i närheten av elektrisk utrustning. Besvären har ofta börjat som hudbesvär i samband med bildskärmsarbete. Namnet har uppstått eftersom de drabbade själva förknippar obehagen med närhet till elektrisk utrustning. Trots stora forskningsinsatser har man inte kunnat påvisa något säkert samband mellan besvären och fälten. De nämnda symptomen är vanliga i befolkningen och kan ha många orsaker. Den som anser sig vara elkänslig ser ett klart samband mellan symptomen och närhet till olika former av elektrisk utrustning eller ibland exponering för olika typer av ljuskällor. (SSI) Syfte Projektet omfattar mätningar av elektromagnetiska fält och radiofrekventa fält i Landskrona kommun. Resultatet ska klargöra var i kommunen det finns lågstrålande zoner. Metod Som konsult för mätning av elektromagnetiska fält och radiofrekventa fält anlitades Clas Tegenfeldt, Bättre Elmiljö (BEMI). Mätningarna utfördes 2007-02-20 2007-02-22.
7 Det som från början var avsett att vara en manuell mätning av magnetfält på ett tiotal punkter blev en komplett vägmätning av magnetfält och radiofrekventa fält inom kommunen. Att mäta magnetfält över en hel kommun har aldrig utförts tidigare och resultaten är mycket intressanta. Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i två frekvensintervall med s.k. treaxligt mätinstrument, dvs. man får ett korrekt mätvärde oavsett hur instrumentet hålls eller hur magnetfältet i varje tidsögonblick är riktat. Mätningar har gjorts av 50 Hz magnetfält, alltså det som skapas av vårt vanliga elsystem. Eftersom mätningen sker under rörelse finns betydande tekniska svårigheter att mäta hela frekvensband. Vägmätningen av 50 Hz magnetfält kan dock aldrig överskatta det sanna fältets styrka. Magnetiska fält mättes 4 ggr per sekund under färd på vägnätet, vilket gav totalt 378 091 mätpunkter. Dessutom gjordes manuella mätningar i tiotalet punkter. Radiofrekventa fält Insamlingen gjordes genom att med en spektrumanalysator 1, utrustad med en aktiv antenn, som samlar in mätdata under färd på vägnätet. Ungefär en gång per sekund läses spektrumanalysatorn av, under denna sekund har den samlat ett tiotal svep som alla adderats och toppvärdet sparats. Under varje sekund lagras toppvärdet för signaler inom frekvensområdet 1-3000 MHz, varav frekvensområdet 10-2500 MHz är att betrakta som intressanta värden. Under 10 MHz finns dels lång-, mellan och kortvågsstationer, dels störningar från mopeder och bilar som bidrar med störning. Över 2500 faller antennens känslighet så pass mycket att endast kraftiga signaler kan uppfattas. Det finns över 100 000 sektrumanalysator mätprotokoll, vart och ett beskrivande det radiofrekventa fältets styrka på 301 frekvenser mellan 1 och 3000 MHz. Utrustningen i sin helhet är exceptionellt känslig på GSM900 2, GSM1800 och 3G 3, där också största intresset för mätningarna finns. Varje sekund kan man alltså se fördelningen mellan olika sändare såsom FM radio, TV, GSM, 3G och övriga sändare. Radiofrekventa fält 1-3000 MHz mättes upp i 106 398 punkter fördelat över gatu- och vägnätet inom kommunen. Resultat Magnetiska fält Resultatet från vägmätningen av magnetfält visar dels att vägmätning av magnetfält faktiskt är möjligt och ger ett mer detaljerat resultat än några enskilda mätpunkter. Mätningen visar att 1 En spektrumanalysator är i grunden en radiomottagare med frekvenssvep och en bildskärm som visar amplituder som funktion av frekvenser. 2 Det finns fyra GSM-varianter: GSM-850, GSM-900, GSM-1800 och GSM-1900, vilka motsvarar de olika frekvensområden som används för överföring av tal och data. Varje kanal har ett frekvensintervall på 200 khz. I Europa, som ligger i Radioreglementets Region 1 används GSM-900 och GSM-1800 enligt den bandfördelning som gäller för denna region. GSM-tekniken kallas "andra generationens mobiltelefoni 3 3G, tredje generationens mobiltelefoni. Den stora skillnaden mellan 3G och GSM är överföringskapaciteten, det vill säga hur snabbt data skickas och tas emot av telefonen. 3G:s nackdelar sägs vara att täckningen är centrerad till större städer och relativt gles på landsbygden. På grund av att de flesta operatörer sänder på höga frekvensband begränsas täckningen bl.a. inomhus.
8 vagabonderandeström och därmed magnetfält är ytterst vanligt förekommande, i en stadsmiljö i stort sett överallt men även på landsbygden i tätorter eller klungor av hus med gemensamma rörsystem. Vägmätningen av magnetfält visar också att exponeringen för boende på bottenvåningen intill stadsgatan blir relativt hög, samtidigt visar det sig att ett ytters fåtal byggnader har höga magnetfält p.g.a. kraftledningar. Kraftledningar ger höga magnetfält men fälten avtar snabbt med ökat avstånd från kraftledningen, och redan efter 50 meter är fältet relativt lågt. En dominerande orsak till exponering för magnetfält i samhället idag är vagabonderande ström via fjärrvärmerör. I bilaga 1 visar diagram 1 magnetfältets styrka för de första 32 000 punkter som uppmätts i stadsmiljö (av totalt 91393). Diagram 2 visar nästföljande 32 000 mätpunkter. Som synes finns mätbara magnetfält i stora drag hela tiden. Andelen mätpunkter med låga eller omätbara fält i stadsmiljö är väsentligt lägre än för Landskrona kommun som helhet eller för landsbygden. Kartan i bilaga 2 visar resultatet från vägmätningen av magnetfält i hela i Landskrona kommun, både på landsbygd och i stadsmiljö. Kartan visar att det i stadsmiljön inte finns mycket som kan betraktas som lågstrålande zon. Det handlar om enskilda rum så som innergårdar eller högre upp i husen snarare än hela områden. Det är mycket tydligt att magnetfälten är generellt sett omätbara eller låga på landsbygden, förutom tätorter, en klunga av hus med gemensamma el/rörsystem eller hus mindre än 50 meter från kraftledning. Områden utanför dessa zoner kan betraktas som lågstrålande. Mätningen visar att inom stadsmiljö ligger 64,5% av mätpunkterna under 0,2 µt och 35,5% av mätpunkterna med högre magnetfält än 0,2 µt. Detta kan jämföras med hela kommunen där 85,2% av mätpunkterna ligger under 0,2 µt och 14,8% av mätpunkterna är högre magnetfält än 0,2 µt. Mätningen visar även att för magnetfälten över 1000 nt (1µT) så ligger 60% av sådana mätpunkter inom stadsområdet. Man kan därför konstatera att kraftledningar inte är den dominanta orsaken till riktigt höga magnetfält, eftersom kraftledningarna står på landsbygden men huvuddelen av riktigt höga magnetfält ändå är i stadsmiljö. Radiofrekventa fält Radiofrekventa fält från tevesändare är relativt högt i kommunen, högre än i Södertälje, Lidköping, m.fl. kommuner. Detta beror på flera saker, dels är kommunen mycket platt, dels finns tre större tevesändare runt om kommunen, varav den i Helsingborg är relativt nära. Dessutom tillhör Landskrona, etapp fem i Teracoms övergång till digitalteve vilket innebär att vid mätningen i februari 2007 så var både de analoga- och de digitala tevesändarna igång samtidigt. Gör man om mätningen våren 2008 så kommer nivåerna för tevebanden troligtvis att vara lägre. Avståndet över sundet till Danmark kan heller inte utesluta bidrag från tevesändare där. FM-sändarna sitter normalt på samma master som tevesändarna, men är betydligt svagare. Se bilaga 3 karta över vägmätningen av strålning från tv-sändare. Mobiltelefonin är en dominerande exponeringskälla av mikrovågor 4 och i stadsmiljö dominerande över alla andra sändartyper. 3G är fortfarande inte färdigutbyggt men är redan en stor exponering, i klass med GSM 900. GSM systemet kommer inte att läggas ned utan kommer 4 Mikrovågor är ett trivialnamn för elektromagnetisk strålning inom de högre radiofrekvensbanden, det vill säga mycket kort våglängd.
9 för överskådlig framtid att utgöra grunden för all mobiltelefoni, 3G är ett komplement ovanpå GSM. Se bilaga 4, 5 och 6 karta över vägmätningen av strålning från mobiltelefoni NMT 450, GSM 1800 och 3G. Slutsats Magnetiska fält Resultatet från vägmätning av magnetfält visar att vagabonderandeström och därmed magnetfält är ytterst vanligt förekommande, i stadsmiljö i stort sett överallt men även på landsbygd för tätorter eller klungor av hus med gemensamma rörsystem. Vägmätningen av magnetfält visar också att exponeringen för boende på bottenvåningen invid stadsgata blir relativt hög, samtidigt visar det sig att ett ytterst fåtal byggnader har höga magnetfält p.g.a. kraftledningar. Kraftledningarna ger visserligen höga magnetfält men fältet avtar snabbt med ökat avstånd från kraftledningen och redan efter 50 meter är fältet relativt lågt. Förutom rör kan samjordning, dvs. avsiktlig ihopkoppling av separata elsystems jordning vara en bidragande orsak till vagabonderandeström, detta gäller främst stadsmiljön. Ytterligare orsaker till vagabonderandeström är reservkablar vars PEN lämnas inkopplad, vajrar för gatubelysning eller spårväg, takplåt sammanfogad mellan huskroppar m.m. Magnetfält p.g.a. vagabonderandeström i gatunätet (oavsett orsak) avtar visserligen med ökat avstånd från gatan, men å andra sidan går såväl kablar och rör in i och ofta genom fastigheterna. Sammantaget kan man konstatera att vagabonderandeström via fjärrvärmerör (och ev. andra metallrör) är en dominerande orsak till exponering för magnetfält i samhället idag. Radiofrekventa fält Lågstrålande zoner är svåra att definiera eftersom kommunen är liten, platt och har väl utspridda master med GSM och 3G. Man kan dock hitta platser för enstaka hus eller grupper av hus där nivåerna är låga. Sök på kartorna i bilagorna 3-6 efter blå områden med lite grönt och inget rött så kan eventuella platser finnas.
10 Bilaga 1 Diagram 1 Diagram 2 Värdena är uttryckta i nt, 1000nT = 1µT TCO rekommenderar att man har en arbetsmiljö som har magnetfält under 0,2 µt, d.v.s. 200 nt.
11 Bilaga 2 Kartan visar magnetfältet i hela i Landskrona kommun både landsbygd och stadsmiljö Värdena är uttryckta i nt, 1000nT = 1µT TCO rekommenderar att man har en arbetsmiljö som har magnetfält under 0,2 µt, d.v.s. 200 nt.
12 Bilaga 3 Strålning från Tv-sändare Värdena är uttryckta i nt, 1000nT = 1µT TCO rekommenderar att man har en arbetsmiljö som har magnetfält under 0,2 µt, d.v.s. 200 nt.
13 Bilaga 4 Strålning från mobiltelefoni - NMT 450 Värdena är uttryckta i nt, 1000nT = 1µT TCO rekommenderar att man har en arbetsmiljö som har magnetfält under 0,2 µt, d.v.s. 200 nt.
14 Bilaga 5 Strålning från mobiltelefoni -GSM 1800 Värdena är uttryckta i nt, 1000nT = 1µT TCO rekommenderar att man har en arbetsmiljö som har magnetfält under 0,2 µt, d.v.s. 200 nt.
15 Bilaga 6 Strålning från mobiltelefoni -3G Värdena är uttryckta i nt, 1000nT = 1µT TCO rekommenderar att man har en arbetsmiljö som har magnetfält under 0,2 µt, d.v.s. 200 nt.
16 Källor SSI, Statens Strålskyddsinstitut, www.ssi.se Socialstyrelsen, www.socialstyrelsen.se BEMI, Bättre Elmiljö, www.bemi.se