Lärarhandledning till Stig Dagermans novell Att döda ett barn LGSV40 Ida Mårtensson Milda Langyte
Stig Dagermans novell Att döda ett barn innehåller både allmänmänskliga motiv som är lämpliga för klassrumsdiskussioner samt ett bra underlag för att uppmärksamma berättarteknik och stildrag i fiktivt berättande. Eftersom novellen fungerar väl som en introduktion för vidare arbete med skönlitterära texter lämpar sig denna lärarhandledning för Svenska 1. Med fokus på muntlig reflektion och diskussion öppnas möjligheten till att skapa ett bra klassrumsklimat redan tidigt i elevernas studiegång. Därav kan detta material användas till flera olika klasser eftersom diskussionerna kan varieras utefter elevernas förutsättningar. I Lgy11 kan följande punkter från det centrala innehållet lyftas fram Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. Undervisningen kopplas därav samman med ämnesplanen för Svenska 1: Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer. Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier. Med stöd i kunskapskraven ges eleverna möjlighet att i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter kan översiktligt återge innehållet i några centrala svenska och internationella skönlitterära verk och annat berättande återge någon iakttagelse och formulera egna tankar med utgångspunkt i berättandet (Skolverket, LGY11)
Följande förslag sträcker sig över en lektion. Sedan ges exempel på möjlig fortsättning som mynnar ut i bedömning. Lektionen inleds med att eleverna individuellt får reflektera över novellens titel. Detta sker via det digitala verktyget Padlet (https://sv.padlet.com/). Där får eleverna skriva kortare inlägg utifrån givna frågeställningar för att väcka funderingar och nyfikenhet till läsningen: - Vilken känsla/vilket intryck får du av titeln? - Hurdan är huvudpersonen? När eleverna besvarat frågorna ses svaren över och om möjligt sorteras in i underkategorier, t ex positivt och negativt laddade ord. Under nästa moment får eleverna läsa novellen tyst själva i pappersformat. Därefter får eleverna se Alexander Skarsgårds kortfilm med samma titel (https://www.youtube.com/watch?v=b75f1vo5864), vilket blir ett ytterligare stöd för att främja läsförståelsen.
Vidare delas eleverna upp i grupper om tre personer för att diskutera och närläsa novellen utifrån givna frågor: 1. Hur väl stämde era egna förväntningar och föreställningar? 2. Stryk under positivt och negativt laddade ord i texten. Vilken stämning får du av läsningen? Hur tror du denna stämning skapas? Jämför med filmen. Hur skapas stämningen där? 3. Titta på personbeskrivningarna. Hur presenteras och beskrivs karaktärerna? Hur påverkar det berättelsen? 4. Kan man säga att någon bär ansvaret för det som händer? Varför/varför inte? Efter att eleverna diskuterat frågorna i grupp, bearbetas de i helklass. Tanken med frågorna är att eleverna ska få reflektera över hur berättartekniken och personbeskrivningar påverkar texten. På det sättet får eleverna inte bara uppleva texten utan också analysera den. Genom helklassdiskussionen ges tillfälle att utveckla elevernas reflektioner och observationer och introducera relevanta litterära begrepp (t ex berättarperspektiv, fokalisering, motiv, tema). I denna diskussion är det också lämpligt att ta upp kontexten i vilken novellen tillkom, nämligen att [n]ovellen skrevs 1948 på beställning av Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande, för att få ner hastigheten i trafiken (Hämtat från: https://sv.wikipedia.org/wiki/att_d%c3%b6da_ett_barn, 2016-03-09). Eleverna kan först själva komma med egna idéer. Härmed kan man diskutera hur en kontext kan påverka tolkning av text och att en skönlitterär text kan kan ett tydligt syfte.
Möjlig fortsättning av arbete samt bedömning Det tidigare arbetet med novellen lägger grund för egen produktion av text utifrån det lästa, vilket är en punkt under det centrala innehållet i Svenska 1. Ett förslag är att eleverna får omarbeta texten för att anpassa den till olika genrer. Till exempel kan de skriva en nyhetsartikel som behandlar händelsen i novellen, ett manus till en pjäs, ett personligt brev. Genom att eleven får omarbeta texten tränas förmågan att anpassa text till mottagare, genre och kontext. Ett annat förslag är att eleverna får skriva en egen novell där de kan välja att skriva utifrån ett annat berättarperspektiv eller att skriva utifrån motivet skuld. Tidigare diskussion fungerar som stöd i skrivandet. Båda uppgifterna får stöd i kunskapskraven ( Betyg E) för Svenska 1: [e]leven kan skriva argumenterande text och andra typer av texter, som är sammanhängande och begripliga samt till viss del anpassade till syfte, mottagare och kommunikationssituation Eleven kan läsa, reflektera över (...) samt skriva egna texter som anknyter till det lästa (Skolverket, LGY11)