Frågor om bodelning - särskilt om utdelning och värdering av aktier i fåmansbolag

JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Frågor om bodelning - särskilt om utdelning och värdering av aktier i fåmansbolag Aziza Juliana Örs Examensarbete i familjerätt, 30 hp Examinator: Theddo Rother-Schirren Stockholm, Höstterminen 2014 1

Innehåll 1 Inledning 6 1.1 Bakgrund 6 1.2 Syfte och frågeställningar 8 1.3 Metod och material 9 1.3.1 Avgränsningar 11 1.4 Disposition 11 AVSNITT I 2 Bodelning enligt äktenskapsbalken 13 2.1 Allmänt om äktenskapsbalken och dess historia 13 2.2 Om egendomsordningen och egendomsslagen 14 2.2.1 Giftorättsgods 14 2.2.2 Enskild egendom 14 2.2.3 Särskild egendom 14 2.2.4 Personlig egendom 15 2.2.5 Personliga ersättningar 15 2.3 Särskilt om bodelning 15 2.3.1 Andelsberäkning 17 2.3.2 Lottläggning 17 2.3.3 Jämkning av bodelning med skevdelningsregeln 18 2.4 Redovisningsplikt och upplysningsplikt 19 2.5 Värdering av egendom 20 2.5.1 Värderingstidpunkt och värderingsmetoder 20 2.5.1.1 Försäljningsvärde 21 2.5.1.2 Taxeringsvärde 21 2.5.1.3 Bruksvärde 21 2.5.1.4 Affektionsvärde 22 3 Rättshandlingar som enligt äktenskapsbalken kan påverka bodelningen 23 3.1 Allmänt 23 2

3.2 Äktenskapsförord 23 3.3 Tredjemansföreskrifter 24 3.3.1 Gåva 24 3.3.2 Testamente 24 3.3.3 Arv med testamente 25 3.3.4 Förmånstagarförordnande vid försäkring m m 26 3.4 Surrogat av ÄktB 7:2 p 1-5 26 3.5 Avkastning 27 3.6 Särskild egendom 27 AVSNITT II 4 Särskilt om bodelning av aktier i fåmansbolag 29 4.1 Allmänt om fåmansbolag 29 4.2 Kvalificerade aktier 30 4.3 Skattereglerna, de så kallade 3:12-reglerna 30 4.4 Särskilt om bolagsordning och dess rättsverkningar 32 4.5 Särskilt om aktieägaravtal och dess rättsverkningar 32 4.6 Förbehåll, särskilt om hembudsförbehåll 35 4.7 Aktuella rättsfall på området 37 4.7.1 Pwc-målet 38 4.7.1.1 Bakgrund 38 4.7.1.2 Förvaltningsrättens domskäl och dom 39 4.7.2 MSA-målet 40 4.7.2.1 Bakgrund 40 4.7.2.2 Tingsrättens domskäl och dom 41 4.8 Diskussion 42 5 Kan aktierna betraktas som särskild egendom? 44 5.1 Allmänt 44 5.2 Rättigheter som inte kan överlåtas 44 5.3 Rättigheter som i annat fall är av särskild art och det skulle strida mot rättigheten om de ingick i bodelningen 47 6 Värdering av aktier i fåmansbolag 49 6.1 Allmänt 49 6.2 Avkastningsmetoden 49 3

6.3 Substansmetoden 50 6.4 Värdering av aktier med hembudsförbehåll 51 6.5 Goodwill 53 6.6 Diskussion 54 7 Utdelning under redovisningsperioden 56 7.1 Allmänt 56 7.2 Hur bör utdelningen betraktas? 56 7.3 Diskussion 58 8 Sammanfattning av slutsatser 60 Källor 64 4

Förkortningar ABL Aktiebolagslagen (2005:551) FAL Försäkringsavtalslagen (2005:104) HBL Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag HD Högsta domstolen HFD Högsta förvaltningsdomstolen IL Inkomstskattelagen (1999:1229) JP Juridisk publikation JT Juridisk tidskrift KL Kommunalskattelag (1928:370) NJA Nytt juridiskt arkiv Prop Proposition SL Lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt SN Skattenytt SvJT Svensk juristtidning ÄktB Äktenskapsbalken (1987:230) 5

1 Inledning 1.1 Bakgrund Vid äktenskapsskillnad ska bodelning enligt ÄktB 9:1 förrättas. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods, både tillgångar och skulder, som de besitter per brytdagen 1 tas upp förutom egendom som ska undantas, till exempel sådant som makarna har uteslutande för personligt bruk, se ÄktB 10:1-2. All egendom som är enskild egendom och sålunda inte giftorättsgods ska enligt ÄktB 7:1 inte tas upp. Lagstiftaren har i ÄktB 7:2 gett makarna möjlighet att aktivt omvandla egendomens karaktär från giftorättsgods till enskild egendom och tvärtom genom äktenskapsförord, och även tredje man har denna möjlighet genom tredjemansföreskrifter, men hur vidsträckta är dessa möjligheter? Principen om avtalsfrihet genomsyrar det avtalsrättsliga rättsområdet och innebär, med en förenklad beskrivning, att varje person är fri att ingå eller att inte ingå avtal. Parterna kan avtala om vad som helst inom avtalsfrihetens gränser. Huvudregeln är att samtliga avtal har subjektiva rättsbegränsningar, det vill säga avtalen gäller endast för avtalsparterna. Kan avtalsparterna trots detta ingå avtal som påverkar tredje man? Denna fråga är relevant, i synnerhet huruvida make kan ingå avtal som vid en förestående bodelning påverkar tredje man (den andra maken). Som exempel på detta kan nämnas om maken äger aktier i ett fåmansbolag där denne även arbetar och är delägare i. Maken har undertecknat både bolagsordning och aktieägaravtal vari denne är begränsad genom hembudsförbehåll att överlåta aktierna till personer som för bolaget är utomstående, och får endast överlåta aktierna till personer som är nuvarande eller nya aktieägare som är befintliga delägare i bolaget. En fråga som behöver utredas är om avtalsformen vari hembudsförbehåll föreskrivs i, har någon betydelse för påverkan på bodelningen och i så fall på vilket sätt? 1 Med brytdagen avses dagen som anmälan om bodelning har lämnats in till tingsrätten eller 6

Huvudregeln vad gäller aktier i noterat bolag är att de ska, om de är giftorättsgods, tas upp vid bodelningen. Värderingen av aktierna görs till försäljningspris med avdrag för latent skatt. 2 Vad gäller aktier i fåmansbolag där ena maken arbetar och är delägare i, är rättsläget däremot inte lika klarlagt. Fler sakkunniga har i doktrinen tagit olika ställningstaganden, och inte förrän i år har svensk rätt fått sitt första rättsfall i den specifika frågan. Rättsläget är även oklart vad gäller behandling av aktier som innehar begränsningar av olika slag, och hur dessa ska värderas. Även detta är något som behöver utredas: Huruvida de ovan nämnda aktierna som innehas med hembudsförbehåll och lösenbelopp, oförhindrat ska tas upp i bodelningen, och i så fall om hembudsförbehållet bör beaktas vid aktievärderingen. Är bodelningsförrättaren bunden att på grund av bolagsordningen eller aktieägaravtalet ta upp aktierna till lösenpriset eller kvotvärdet, som avsevärt understiger försäljningspriset? Är bodelningsförrättaren även förhindrad att ta upp aktierna på grund av hembudsförbehållet som endast tillåter överlåtelse till en begränsad krets av personer? Utdelning som utgått innan brytdagen, och även utdelning som är inarbetad men ännu inte utbetald ska som huvudregel tas upp i bodelningen. Lön eller ersättning för eget arbete ska däremot inte tas upp i bodelningen av sociala skäl. Rättsläget är emellertid oklart för det fall där en make innehar onoterade aktier och kan (eller inte kan) bestämma om utdelningen av aktier ska ske i form av lön eller utdelning. Valet har i sig en stor skattemässig inverkan för både delägaren och bolaget, men har även i detta fall betydelse vid en förestående bodelning. Eftersom utdelning av giftorättsgods under redovisningsperioden ska ingå i bodelningen är det nödvändigt att bodelningsförrättaren vet hur bedömningen av utdelningen ska göras, och om det har någon betydelse att aktieägaren kan bestämma i vilken form ersättningen ska utgå. 2 Teleman, Bodelning, s 121. 7

När äktenskapsbalken skrevs, uteslöt lagstiftaren att införa värderingsregler vid bodelning. Detta har domstolarna tagit sig an och numera finns praxis och doktrin på både värderingstidpunkt och värderingsregler. Trots detta är värderingsreglerna inte tydliga. Värderingstidpunkten för giftorättsgods är som huvudregel när boet är utrett. Denna tidpunkt kan dock vara olika beroende på vilken typ av egendom som är i fråga. Ett exempel är aktier i noterade bolag; aktiernas värde kan förändras under kort tid och ska, om möjligt, värderas så nära bodelningen som möjligt. Ett alternativ är att makarna kommer överens om en dag som ska vara värderingsdag för all egendom eller endast för aktierna. Vidare är det inte alltid uppenbart att samma metod ska användas för liknande egendom, exempelvis ska man värdera aktier i noterat bolag till försäljningspris. Rättsläget är emellertid oklart vad gäller onoterade aktier. Samtliga frågor och oklarheter blir omedelbart viktiga när en av makarna äger aktier i ett fåmansbolag vari denne är delägare, varför detta behöver utredas. 1.2 Syfte och frågeställningar Det uppkommer många frågor när en av makarna äger onoterade aktier i ett fåmansbolag vari denne är delägare. Frågorna rör bland annat, som nämnt i bakgrunden, om avtal som ena maken har ingått kan påverka tredje man vid bodelning, huruvida aktierna med avsaknad av äktenskapsförord över huvud taget är överlåtbara vid bodelningen, hur aktierna ska värderas samt huruvida aktieutdelningen ska upptas i bodelningen. Viss vägledning och meningsskiljaktigheter finns i doktrinen. Trots detta är behovet av en utredning och utfyllnad på rättsområdet stort. Syftet med uppsatsen är att i avsaknad av tydliga rättskällor utreda och besvara ett flertal av frågorna som kan uppkomma på området i fråga. För att uppnå syftet med uppsatsen formulerades följande frågeställningar: Vilka rättshandlingar kan enligt ÄktB påverka bodelningen? Kan bolagsordning eller aktieägaravtal som ena maken är bunden av på grund av delägarskap eller aktieinnehav i ett fåmansbolag påverka tredje man (den andra maken) vid bodelning? 8

Ska aktierna ingå i bodelningen trots att överlåtelse av aktierna är begränsad genom hembudsförbehåll i bolagsordningen eller aktieägaravtalet? Hur bör aktierna värderas om de ska tas upp i bodelningen? Hur ska avkastning med anledning av dessa aktier som har utgått under redovisningsperioden behandlas i bodelningen? 1.3 Metod och material I uppsatsen kommer en rättsdogmatisk metod att tillämpas. En beskrivning av metoden medför i sig många rättsvetenskapliga frågor och får metoden per se att framstå som oklar och vag. Metoden innebär att den praktiske juristen använder sig av de allmänt accepterade rättskällorna och dess hierarki (rättskälleläran) som verktyg för att analysera och lösa ett problem. Rättskällorna är lag, lagförarbeten, praxis och doktrin, 3 vari doktrinen inte självständigt ges auktoritet medan de tre förstnämnda normalt sett tillmäts formell auktoritet. 4 I vissa fall upptas även sedvänja och branschvana, men dessa kommer inte att användas närmare i uppsatsen. Genom en tillämpning av rättskälleläran och den rättsdogmatiska metoden blir det möjligt att problematisera och systematisera gällande rätt. Hierarkin i rättskälleläran är i fallande ordning: lag, lagförarbeten, praxis, doktrin och sedvana. När det gäller praxis så kan en dom i vissa hänseenden inte utgöra gällande rätt. Det är inte förrän HD tar upp målet och dömer i ärendet som praxis tillkommer, oavsett om HD dömer i enlighet med underrättsinstanserna eller inte. HD:s domar blir praxis och är vägledande inte bara för underrättsinstanserna, men även för den praktiserande juristen som tillämpar den rättsdogmatiska metoden. Notera dock att det i domen endast är uttalanden som är nödvändiga för utgången (ratio decidendi) och inte sådant som nämns i för- 3 Kleineman, Rättsdogmatisk metod, s 21. 4 Kleineman, Rättsdogmatisk metod, s 28. 9

bigående (obiter dicta) som blir prejudicerande. 5 Jag kommer således använda rättskällorna efter ovan nämnda hierarki. Eftersom värderingsregler vid bodelning och vid värdering av aktier inte finns uttryckta i lag kommer förarbeten, praxis och doktrin att ha stor betydelse i uppsatsen. Det är nödvändigt att ha rätt utgångspunkt vid tillämpning av den rättsdogmatiska metoden. En felaktig utgångspunkt kan med stor risk leda till slutsatser som är behäftade med fel. Det är därför en förnödenhet att redan i början av uppsatsskrivandet eller till och med innan det, vid formulering av frågeställningarna, göra en utredning av om dessa är korrekt valda utifrån problemet i fråga. 6 Min utgångspunkt blir således problem och frågeställningar som har dykt upp i praktiken. Vidare bör en åtskillnad mellan de lege lata (rättsläget som det är) och de lege feranda (rättsläget som det borde vara) göras. 7 Det är vid tillämpning av den rättsdogmatiska metoden omöjligt att inte nämna både de lege lata och de lege feranda. De första kapitlen kommer i stort sett helt uteslutande ha ett de lege lata-perspektiv, medan de lege feranda-perspektivet intas allteftersom uppsatsens frågeställningar besvaras. I kapitel 4 7 kommer således analysen göras löpande. Med tanke på att det ännu inte finns vägledande praxis vad gäller värdering av onoterade aktier vid en bodelning, kommer jag att använda domar från underrättsinstanser från både allmänna domstolar som förvaltningsdomstolar trots att de har ett begränsat prejudikatvärde. Hänsyn bör dock tas vid att de inte kan tilldelas stort värde praktiskt sett, men de har ändock ett argumentationsvärde för att uppnå syftet med uppsatsen. Vad gäller lagkommentarer så är dessa formellt sett inte rättsvetenskapliga om de endast redogör för rättspraxis och förarbeten. Däremot kan bedömningen bli en annan om författarna bidrar med självständiga analyser och oklara rättstill- 5 Munck, Rättskällor förr och nu, JP jubileumsnr 2014 s 205-206. 6 Kleineman, Rättsdogmatisk metod, s 23. 7 Kleineman, Rättsdogmatisk metod, s 36. 10

lämpningsproblem. Lagkommentarer kan därför anses vara doktrin på området som är rättsvetenskaplig. 8 Därav kommer jag även att till betydande del använda mig av lagkommentarer. 1.3.1 Avgränsningar Jag har beslutat att begränsa mig i flera aspekter med avsikt att hålla mig till uppsatsens syfte och frågeställningar. Exempelvis kommer endast bodelning på grund av äktenskapsskillnad och inte bodelning under äktenskapet att behandlas, eftersom frågeställningarna berör specifikt bodelning vid äktenskapsskillnad. Bodelning och arvskifte med anledning av ena makens död kommer således inte heller att beaktas. Vidare begränsas uppsatsen till att endast utreda två specifika avtal, bolagsordning och aktieägaravtal, och avtalens påverkan på bodelning. Anledningen till begränsningen är att syftet med uppsatsen är att analysera problemen som dyker upp vid en förestående bodelning vad gäller onoterade aktier som är belastade med hembudsförbehåll i en av dessa handlingar. Dessutom kommer en fördjupad beskrivning av hembudsförbehållet med begränsningar till den relevanta problematiken i frågeställningarna att göras i enlighet med frågeställningarna, varför samtyckes- och förköpsförbehållen lämnas utan avseende. Slutligen kommer en värdering av aktierna i fråga inte att göras, utan en beskrivning av de mest relevanta värderingsmetoder och vilken som är att föredra kommer endast att framställas. Samtliga begränsningar görs med syfte att göra en god tillämpning av den rättsdogmatiska metoden. 1.4 Disposition Det andra kapitlet kommer att behandla de grundläggande reglerna vid bodelningsförfarandet, egendomsslagen och värderingsreglerna. Det tredje kapitlet kommer att behandla vilka rättshandlingar som enligt äktenskapsbalken kan påverka bodelningen, det vill säga makarnas möjlighet att omvandla giftorättsgods till enskild egendom samt om tredjemansföreskrifter. 8 Agell, Rationalitet och värderingar i rättsvetenskapen: Med en exkurs om rättsvetenskapen i Sverige, SvJT 2002 s 245. 11

I det fjärde kapitlet kommer en fördjupning av fåmansbolag och skattereglerna att göras. Handlingar som bolagsordning och aktieägaravtal kommer att förklaras, och en analys om deras rättsverkningar mot tredje man kommer att framställas. Dessutom kommer kapitlet innehålla ett referat av Pwc- och MSAmålet. Kapitlet kommer att avslutas med en analys. I det femte kapitlet kommer en utredning av om de onoterade aktierna är att betrakta som särskild egendom enligt ÄktB 10:3 samt om de ska tas upp i bodelningen. Det sjätte kapitlet kommer att behandla hur aktierna bör värderas. Kapitlet kommer att avslutas med analyser kring huruvida aktiernas värde påverkas av hembudsförbehållet och om ett goodwill-värde kan tillsättas aktierna. Det sjunde kapitlet kommer att behandla och analysera hur aktieutdelning som skett under redovisningsperioden ska betraktas och hanteras vid bodelningen. Det åttonde och sista kapitlet kommer att bestå av en sammanfattning av analyserna och svaren på frågeställningarna. Kapitel 4 7 kommer att särskilt analyseras med utgångspunkt i omständigheterna i MSA-målet. Det är även i dessa kapitel som analyserna görs löpande i texten, vari frågeställningarna besvaras. 12

AVSNITT I 2 Bodelning enligt äktenskapsbalken 2.1 Allmänt om äktenskapsbalken och dess historia Den första lagstiftningen om äktenskap stiftades i Sverige år 1734 och hade endast två paragrafer om bodelning och underhållsbidrag efter äktenskapsskillnad. Giftorätten var hälften vardera. Hustrun fick år 1874 råda över viss egendom som hon hade förvärvat av eget arbete. Detta var ett stort genombrott i Europa, med Sverige som tog täten på området. Innan dess var det endast maken som förvaltade boet och hustrun var tvungen att få makens samtycke för att kunna råda över boet. 9 Det var inte förrän den nya giftermålsbalkens införande år 1921 som båda makarna blev ekonomiskt likställda och full avtalsfrihet infördes. Vad gäller bodelningsreglerna ändrades dem år 1933. En stor del av den nya Giftermålsbalken finns kvar i den nuvarande äktenskapsbalken. 10 Samtidigt som äktenskapsbalken antogs av riksdagen år 1987, infördes nya regler om makarnas förmögenhetsordning samt en lag om sambor. Allt fler hade börjat sammanbo i äktenskapsliknande förhållanden innan giftermål, varför ett behov av reglering på området uppkom. Syftet med äktenskapsbalken är att söka harmonisera rättsområdet i Norden, att makarna ska få större frihet i att bestämma om sin egendom, att de ska kunna förstå innebörden av reglerna och kunna hantera sin egendom på egen hand utan medverkan av myndighet eller juridisk expertis. 11 En av de stora (och för denna uppsats mest relevanta) skillnaderna från tidigare lagstiftning är att makarnas möjligheter genom den nya äktenskapsbalken vid bodelning nu är många. 9 Teleman, Bodelning, s 13-15. 10 Teleman, Bodelning, s 16 f. 11 Prop 1986/87:1, s 39 f. 13

2.2 Om egendomsordningen och egendomsslagen Egendomsordningen har samma syfte som äktenskapsbalken avtalsfrihet mellan makarna. Enligt egendomsordningen förvaltar vardera make över sin egen egendom och svarar för sina egna skulder. Det råder en redovisningsplikt och upplysningsplikt mellan makarna. Dessa är till hjälp när bodelning är för handen eftersom likadelningsprincipen råder. Principen kommer att förklaras under avsnitt 2.2. I äktenskapsbalken finns det egendom av två olika slag som även kommer att nämnas nedan: giftorättsgods och enskild egendom. Notera dock att det enbart existerar två kategorier som samtliga tillgångar faller in under. Exempelvis särskild egendom betraktas inte som en tredje kategori, utan är giftorättsgods om det inte ska undantas som enskild egendom. 2.2.1 Giftorättsgods Lagstiftaren valde att ge definitionen av giftorättsgods en negativ bemärkelse. Enligt ÄktB 7:1 är egendom giftorättsgods om den inte är enskild egendom. Giftorättsgods är enligt huvudregeln egendom som makarna har förvärvat innan brytdagen och som ska tas upp i bodelningen. Vardera make har rätt till hälften av det totala giftorättsgodset i boet, vilket är egendom som finns kvar efter att vardera maken har dragit av sina skulder och fått sina skulder täckta. 2.2.2 Enskild egendom Makarna kan genom olika metoder göra egendom till enskild eller omvandla giftorättsgods till enskild egendom. Även tredje man har möjlighet att göra egendom enskild. De sex olika tillvägagångssätten finns att utläsas i ÄktB 7:2 och kommer i detta kapitel endast att nämnas, medan en utförlig beskrivning av varje punkt kommer av pedagogiska skäl att göras i kapitel 3. 2.2.3 Särskild egendom Särskild egendom är sådant som i normala fall skulle betraktas som giftorättsgods, men som på grund av att egendomen inte kan överlåtas eller är av personlig art ska egendomen istället betraktas som enskild egendom, se ÄktB 10:3 st 1. Närmare förklaring av begreppet och paragrafens tillämpning kommer att göras i avsnitt 3.6 och kapitel 6. 14

2.2.4 Personlig egendom Enligt ÄktB 10:2 ska även personlig egendom undantas vid bodelning. Med personlig egendom menas föremål som make har uteslutande till sitt personliga bruk. Värdet av denna egendomstyp får inte överstiga vad som är skäligt med hänsyn till makarnas förmögenhetssituation och allmänna standard. Om egendomen har ett högre värde än vad som anses vara skäligt, ska det tas upp i bodelningen som giftorättsgods. Exempel på personlig egendom är personliga presenter, kläder, smycken, vigselring, glasögon, andaktsböcker, armbandsur m m. 12 Vid dödsfall har den avlidna makens rättsinnehavare inte rätt att undanta egendom enligt denna bestämmelse. 13 2.2.5 Personliga ersättningar Vardera maken får enligt ÄktB 10:2a undanta egendom som denne fått utbetald i ersättning på grund av skadestånd och kränkning samt avkastning av egendomen. Om rätten till sådan ersättning ej är förfallen ska det istället betraktas som personliga rättigheter enligt ÄktB 10:3. 2.3 Särskilt om bodelning De allmänna reglerna om bodelningsförfarandet finns i ÄktB 9 kap. I den bästa av världar kommer makarna överens och hanterar bodelningen på egen hand i enlighet med äktenskapsbalkens syfte. Detta är dock sällsynt, särskilt vid bodelning på grund av äktenskapsskillnad. Det är inte ovanligt att makarna är oense eller ovänner, och över huvud taget inte kan kommunicera med varandra. Lagstiftaren har därför gett makarna möjligheten att vid sådana situationer ansöka om bodelningsförrättare som handhar hela förfarandet. Bodelning med anledning av äktenskapsskillnad är obligatorisk, varför det finns formkrav. Bodelning ska upprättas på en handling som ska undertecknas av båda makarna. Det tidigare kravet på bevittning har avskaffats i och med äktenskapsbalkens införande. Det krävs inte att båda makarna undertecknar 12 Teleman, Bodelning, s 81 och 83. 13 Prop 1986/87:1, s 161. 15

handlingen i samma tid och rum, och inte heller att de gör det personligen. De kan exempelvis låta sitt ombud med fullmakt underteckna bodelningen. 14 Den huvudsakliga principen vid bodelning är som ovan nämnts likadelningsprincipen. Principen innebär att det som återstår av makarnas giftorättsgods, sedan båda har gjort avdrag för och täckt sina skulder, ska delas lika mellan makarna, se ÄktB 11:3. Detta gäller all giftorättsgods oavsett om det har förvärvats före eller under äktenskapets ingående. Egendom som tillkommit ny ägare efter brytdagen, det vill säga dagen som anmälan om bodelning ingavs till rätten eller dagen som talan om äktenskapsskillnad gjordes, ska således inte tas upp i bodelningen. Det ultimata vore om en bodelning sker utan tidsutdräkt, men detta är dock sällsynt. Istället är det oerhört vanligt att det är en lång väntan och process mellan brytdagen och bodelningsdagen. Det kan ta från ett par veckor upp till flera månader innan bodelning har skett. Det har diskuterats huruvida en makes krav på den andra makens giftorättsgods är föremål för preskription. I NJA 1993 s 570 väntade ena maken 24 år med att begära bodelning. HD angav i domskälen att om en make utan rimlig förklaring underlåter att begära bodelning kan rätten till bodelning gå förlorad, men att rätten att ändå begära bodelning efter så lång tid inte preskriberas om maken har tillräckligt goda skäl för det sena anspråket. Kritik kan anföras mot avgörandet i fråga då lagstiftaren, med utgångspunkt i äktenskapsbalkens syfte som är att makarna själva ska reglera sina egendomsförhållanden, inte har reglerat preskription i lagen. Vidare kan det anges att rätten till bodelning kan anses vara en fordran men att den inte preskriberas förrän bodelning har kommit till stånd. I NJA 2009 s 437 hade en man inte förrän tio år efter äktenskapsskillnaden ansökt om förordnande av bodelningsförrättare. HD konstaterade att mannens passivitet inte räckte för att förlora sin rätt till bodelning. Genom prejudikatet 14 Prop 1986/87:1, s 148. 16

ändrade HD rättspraxis och fastställde att rätten till bodelning inte är föremål för preskription. 15 Mycket kan ske under perioden i väntan på bodelning, varför det är av stor betydelse att båda makarna uppfyller sin redovisnings- och upplysningsplikt, se mer om detta i avsnitt 2.3. På grund av tidsutdräkten kan bodelningsförrättaren stöta på problem, men vi ska till en början fokusera på hur bodelningsförrättaren går till väga vid en bodelning. Slutligen, för att besvara den underliggande frågan om vad som ska ingå i bodelningen, så hittas svaret i olika paragrafer; till att börja med ska bodelning enligt ÄktB 9:2 st 2 göras med utgångspunkt i egendomsförhållandena vid brytdagen. Sedan ska enligt ÄktB 10:1 båda makarnas giftorättsgods ingå i bodelningen. Undantaget från bodelningen är enskild egendom. Trots detta ska även enskild egendom som make innehar på brytdagen redovisas för. Dessa två karaktärstyper ska behandlas närmare i kap 3. Bodelningsförfarandet består av två steg: andelsberäkning och lottläggning, vilka ska beskrivas i avsnitten nedan. 2.3.1 Andelsberäkning Regler om andelsberäkning återfinns i ÄktB 11:1-6 och är dispositiva. Med andelsberäkning avses att det ska fastställas vilka egendomar och skulder som finns i boet, vem de tillhör och vad det är för egendomstyp, det vill säga om det är giftorättsgods eller enskild egendom. Sedan ska tillgångarna värderas. Det som återstår av makarnas totala giftorättsgods ska delas lika dem emellan. Detta utgör vardera makens abstrakta lott och som ligger till grund vid lottläggningen. 2.3.2 Lottläggning När andelsberäkningen är klar, ska lottläggning ske. Med detta menas att egendomarna och skulderna ska lottläggas, det vill säga konkret fördelas på vardera maken. Reglerna om lottläggning återfinns i ÄktB 11:7-11. Vardera maken har en så kallad förtursrätt att på sin lott få sina egna tillhörigheter enligt ÄktB 11:7. Denna rätt gäller även om värdet på egendomen övers- 15 Teleman, Bodelning, s 249-253. 17

tiger den lott som maken har rätt till. Maken i fråga är då skyldig att utge ekonomisk gottgörelse till den andra maken. 2.3.3 Jämkning av bodelning med skevdelningsregeln Bodelning på grund av äktenskapsskillnad kan jämkas med den så kallade skevdelningsregeln i ÄktB 12:1. Regeln ger möjlighet att rätta till oskäliga resultat av en bodelning till fördel för den make som har mest giftorättsgods. Det nämns att äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och övriga omständigheter särskilt ska beaktas i fråga om det är oskäligt att ena maken ska lämna egendom enligt lottläggningsreglerna till den andra maken. Istället ska den förstnämnda maken få behålla mer av sitt giftorättsgods. 16 Lagrådet menar att det i vissa fall bör ske full jämkning, det vill säga att ena maken får behålla allt sitt giftorättsgods, till exempel vid ena makens konkurs eller på grund av andra särskilda omständigheter. Det torde vara så att andra särskilda fall tar sikte på uppenbara fall, såsom skenäktenskap. 17 Vid tillämpning av skevdelningsregeln bör en helhetsbedömning göras även om exempelvis makarnas ekonomiska förhållanden och äktenskapets längd talade för en jämkning, eftersom det kan finnas särskilda skäl som talar emot en jämkning. Regeln blir endast tillämplig i undantagsfall då en tillämpning av de vanliga bodelningsreglerna skulle leda till ett uppenbart orimligt resultat. 18 Regeln gäller som huvudregel enbart till förmån för maken som innehar störst nettogiftorättsgods och inte så att den sämst ställde maken ska tilldelas större del giftorättsgods. Även om bestämmelsen i första hand är utformad för tillämpning vid kortvariga äktenskap, kan den ändock vara tillämplig vid längre äktenskap. Lagstiftaren har framfört en femårsgräns som skiljer på vad som är ett långt respektive kort äktenskap. Inom femårsgränsen kan jämkning påkallas med mindre begränsning. Gränsen kan frångås när makarna innan äktenskapet varit samboende i flera år. 19 I NJA 1998 s 73 konstaterade HD att den ena maken vid en helhetsbedömning av makarnas ekonomiska förhållanden, att äktenskapet varat kortare än fem år samt med den särskilda omständigheten att maken före äkt- 16 Teleman, Bodelning, s 159 f. 17 Prop 1986/87:1 s 330. 18 Prop 1986/87:1 s 184. 19 Teleman, Bodelning, s 162 och prop 1986/87:1 s 44 och 186. 18

enskapets ingående erhöll ett arv, skulle få undanta hälften av sitt nettogiftorättsgods och sålunda tilldelas tre fjärdedelar av boets nettobehållning med tilllämpning av skevdelningsregeln. Skevdelningsregeln är exempelvis tillämplig vid långvariga äktenskap när maken med minst nettogiftorättsgods har stora tillgångar, till exempel egendom som faller in under ÄktB 10:3, som inte ska ingå i bodelningen. Detta gäller när ena maken har stora studielån och nettogiftorättsgodset i stort sett täcker upp skulden. Även i detta fall kan det anses oskäligt att denne tillskiftas mer giftorättsgods, eftersom skulden inte måste betalas på en och samma gång. I båda fallen bör den andra maken utge ett engångsbelopp som kompensation. 20 2.4 Redovisningsplikt och upplysningsplikt För att det ska vara möjligt för bodelningsförrättaren eller makarna att göra en bouppteckning och bodelning krävs att båda makarna i enlighet med äktenskapsbalken fullgör sin redovisningsplikt respektive upplysningsplikt enligt ÄktB 9:3. Det innebär att de ska redovisa samtliga tillgångar och skulder, både enskild egendom som giftorättsgods, som de innehar samt egendom som maken förvaltar åt den andre maken. Vidare ska de även upplysa om sådant som kan vara av betydelse för bodelningen. 21 En anledning till att även enskild egendom ska redovisas är för att den i vissa fall kan dras in i bodelningen, till exempel vid jämkning av bodelningen. Redovisnings- och upplysningsplikten omfattar tiden från brytdagen fram till bodelningen. Även avkastning av giftorättsgods som maken hade, inte bara på brytdagen, utan även avkastning som tillkommer maken under redovisningsperioden ska redovisas. En anledning till detta är sannolikt som lagstiftaren nämner i propositionen svårigheten med att skilja på regelrätt avkastning och kapitalinkomster som utgår från makens eget arbete. 22 Syftet med redovisnings- och upplysningsplikten är att man genom att veta vilka egendomar makarna har kunna göra rätt fördelning och att ingen make 20 Agell & Brattström, Äktenskap, samboende, partnerskap, s 192-198. 21 Teleman, Bodelning, s 189. 22 Prop 1986/87:1, s 158 19

ska otillbörligen gynnas mer än den andra. 23 Det finns ett undantag, och det är om makarna genom ett äktenskapsförord överenskommer om att göra en skevdelning. Vid försummelse av redovisningsplikten kan den försummande maken bli skyldig att till den andra maken utge skadestånd eller ersättning. Även i fall där maken har utnyttjat eller använt egendomen så att värdet på egendomen minskat kan maken bli skyldig att utge kompensation. Maken har dock rätt att råda över sin egendom under redovisningsperioden. Om denne exempelvis säljer sin båt, måste emellertid detta redovisas i boet eftersom det har en direkt inverkan på boets behållning. 24 Upplysningsplikten har en så pass stark genomslagskraft att den till och med bryter banksekretessen. 25 2.5 Värdering av egendom Värderingsreglerna vid bodelning är dispositiva, varför makarna själva har möjlighet att överenskomma om värdet på egendomen. 26 Det ultimata vore om makarna var eniga om värdering av egendomen, men väldigt ofta är de oeniga. I sådana fall kan ena maken, eller båda makarna tillsammans, ansöka om bodelningsförrättare som gör en bouppteckning, värderar all egendom i boet och sedan gör en bodelning. Det är nödvändigt att vid bodelning värdera alla tillgångar och skulder så gott det går till sitt riktiga värde. Det riktiga värdet är givetvis ett hypotetiskt värde, men är likväl nödvändigt. När det gäller egendom av stor betydelse eller av stort värde kan bodelningsförrättaren begära att sakkunnig ska göra värderingen. Detta är vanligt förekommande och rekommenderas vad gäller exempelvis fast egendom, bostadsrätt och antikviteter. 2.5.1 Värderingstidpunkt och värderingsmetoder När propositionen till ÄktB skrevs, reglerade lagstiftaren inte vilken tidpunkt som är avgörande för vilka tillgångar och skulder som ska tas upp i bodelningen. Åratal senare fastställdes det i praxis att den kritiska tidpunkten är dagen då ansökan om äktenskapsskillnad kom in till tingsrätten. Inte heller skrevs något om värderingstidpunkten. Reglerna återfinns istället i praxis. Värderingstid- 23 Prop 1986/87:1, s 157. 24 Teleman, Bodelning, s 194. 25 Teleman, Bodelning, s 186 ff. 26 Teleman, Bodelning, s 105. 20