Egendom av särskilt slag, ÄktB 10:3 1 st. 1 men. - samt därtill frågan om behandling av andelsrätter i vinstandelsstiftelser Lovisa Tidman

Transkript

1 JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Egendom av särskilt slag, ÄktB 10:3 1 st. 1 men. - samt därtill frågan om behandling av andelsrätter i vinstandelsstiftelser Lovisa Tidman Examensarbete i Familjerätt, 30 hp Examinator: Theddo Rother-Schirren Stockholm, Höstterminen 2014

2 Innehållsförteckning Förkortningar Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Metod och material Avgränsningar Disposition Egendomsordningen för makar Inledande kommentar Historisk tillbakablick Giftorättens innebörd Vem äger vad? Egendomsslagen Giftorättsgods Enskild egendom Giftorättsgods som undantas från bodelning Personlig egendom Personliga ersättningar Egendom av särskilt slag Bodelning Jämkning Egendom av särskilt slag Inledande kommentar Historisk tillbakablick Om egendom av särskilt slag Egentligen giftorättsgods Två grupper av rättigheter Särskild förutsättning Bara exemplifierande uppräkning Terminologisk betydelse Substitut och avkastning Lottläggningslösning Rättigheter som inte kan överlåtas Överlåtelse och bodelning Krav på ekonomiskt värde Utmätningsförbud som indikator I syfte att säkra ett fortsatt innehav Praxis Grund för oöverlåtbarhet Oöverlåtbar av sociala hänsyn till den berättigade Förfallodagens betydelse Förfallodagens betydelse i de nordiska länderna Möjligheten att kunna förfoga över rättigheten Oöverlåtbar av hänsyn till den förpliktades intresse Ekonomiskt intresse Ideellt intresse Praktiskt intresse Inget krav på uttryckligt överlåtelseförbud Överlåtelseförbud vid oneösa avtal Oöverlåtbar av villkor genom testamente eller gåva från tredje man Huvudsaklighetsprincipen och delningsprincipen vid blandade gåvor

3 Krav på klar gåvotransaktion Rättigheter som i annat fall är av personlig art Utmätningsförbud som indikator Exempel på rättigheter av personlig art Utnyttjande av rättigheten Krav på ekonomiskt värde Ersättning för lidande Rättsläget i Norden Andelar i vinstandelsstiftelser Inledande kommentar Historisk tillbakablick Om vinstandelsstiftelser Rättighet som inte kan överlåtas Oöverlåtbar av sociala hänsyn till den berättigade Oöverlåtbar av hänsyn till den förpliktades intresse Oöverlåtbar av villkor genom testamente eller gåva från tredje man Frågan om det rör sig om ett benefikt förvärv Blandad gåva Remuneratorisk gåva Gåvoavsikten Praktiska svårigheter Rättighet som i annat fall är av personlig art Sammanfattning och diskussion Inledande kommentar När anses en rättighet utgöra egendom av särskilt slag? Rättigheter som inte kan överlåtas Oöverlåtbar av sociala hänsyn till den berättigade Oöverlåtbar av hänsyn till den förpliktades intresse Oöverlåtbar av villkor genom testamente eller gåva från tredje man Rättigheter som i annat fall är av personlig art Lottläggningslösning Kan andelsrätter i vinstandelsstiftelser anses utgöra egendom av särskilt slag? De lege ferenda Avslutande kommentar Källförteckning

4 Förkortningar FirmaL Firmalagen (1974:156) FRL Förmånsrättslag (1970:979) GB Giftermålsbalken (1920:405) H Højesteretsdom HD Högsta domstolen IL Inkomstskattelagen (1999:1229) JB Jordabalk (1970:994) NJA Nytt juridiskt arkiv avdelning I Nord. doms. Nordisk domsamling Prop. Regeringens proposition RH Rättsfall från hovrätterna RÅ Regeringsrättens årsbok (numera HFD - Högsta förvaltningsdomstolens årsbok) SFB Socialförsäkringsbalk (2010:110) SOU Statens offentliga utredningar STIM Sveriges Tonsättares Internationella Musikbyrå SvJT Svensk juristtidning U Ugeskrift for Retsvœsen UB Utsökningsbalken (1981:774) URL Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk VmL Varumärkeslag (1960:644) ÄGB Giftermålsbalken i 1734 års lag ÄktB Äktenskapsbalk (1987:320) 3

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund När två personer ingår äktenskap aktualiseras ett stort antal rättsregler, främst Äktenskapsbalken (1987:320)(ÄktB), som får verkningar mellan makarna under äktenskapet men även i samband med ingående och upplösning. Under år 2013 levde drygt 3,2 miljoner svenskar i äktenskap. 1 Samma år upplöstes nästan äktenskap varav med anledning av skilsmässa vilket är den högsta noteringen sedan Detta får anses innebära att reglerna om makars egendomsordning har och kommer att få en stor praktisk betydelse för många människor. Lagstiftarens intention vid Äktenskapsbalkens tillskapande var att den skulle kunna förstås av var och en. Det framhölls att det är av vikt att alla har en möjlighet att på egen hand kunna sätta sig in i reglernas innebörd just eftersom reglerna har en stor praktisk betydelse för människor i allmänhet. En ökad förståelse för reglernas innebörd skulle minska risken för inbördes konflikter och därmed även kostsamma tvister för såväl makar som för samhället. Målet var att äktenskapslagstiftningen skulle kunna utgå från att makar själva i så stor utsträckning som möjligt klarade av att reglera sina mellanhavanden utan någon juridisk expertis. 3 Trots lagstiftarens goda intention anser jag att det förekommer otydliga bestämmelser i äktenskapsbalken. Denna otydlighet kan enligt min mening ge upphov till gränsdragningsproblem och därtill en oenhetlig och oförutsägbar rättstillämpning. En bestämmelse som jag anser är särskilt svår att förstå är den i ÄktB 10:3 1 st. 1 men. I litteraturen har också framhållits att den är svår att förstå och att det i praktiken kan uppkomma en stor mängd gränsdragningsproblem. 4 Det finns därtill lite material att finna på området vilket försvårar för den som vill sätta sig in i bestämmelsens innebörd. Enligt bestämmelsen undantas från bodelningen rättighet- 1 Statistiska centralbyrån, Hälften gifter sig under sommaren, ( ) (senast hämtad ). 2 Statistiska centralbyrån, Nästan äktenskap tog slut 2013, ( ) (senast hämtad ). Den höga siffran år 1975 berodde till stor del på en lagändring i skilsmässolagen vilken gjorde att det gick snabbare att få igenom skilsmässan eftersom betänketiden togs bort i de fall makarna var överens och de inte hade barn under 16 år. 3 Prop. 1986/87:1 s Se t.ex. Agell & Brattström, s. 104 f. 4

6 er som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig art, om det skulle strida mot vad som gäller för rättigheten att låta den ingå i bodelningen. Detta som Agell & Brattström skriver svårbegripliga uttryckssätt syftar på att vissa förmögenhetsrättigheter kan vara av det slaget att de i vissa fall inte är lämpligt att de omfattas av giftorätten. 5 En rättighet kan således trots att den är av personlig art och/eller behäftat med överlåtelseförbud i vissa fall ändå ingå i bodelningen om det inte strider mot vad som gäller för rättigheten. Om så är fallet kan många gånger vara svårt att avgöra och bestämmelsen i sig ger inte någon vägledning i frågan. De rättigheter som bestämmelsen avser benämns egendom av särskilt slag. Benämningar som personliga rättigheter eller särskild egendom förekommer också vilket i sig kan skapa förvirring. 6 Det finns inte någon tydlig gräns för vilka rättigheter som omfattas av bestämmelsen utan det får avgöras i varje enskilt fall. 7 Lagstiftaren har här ställt stora krav på de enskilda makarna när lagen utgår från att de ska kunna göra den bedömningen på egen hand. Det finns dessutom få vägledande avgöranden från domstolarna vilket jag förmodar beror på att många makar inte har råd att föra en tvist vid allmän domstol utan istället hittar en lösning genom förlikning. Det här arbetet kommer med anledning härav att övergripande handla om att analysera innebörden av ÄktB 10:3 1 st. 1 men. På senare tid har det blivit vanligt förekommande att det i stora företag inrättas s.k. vinstandelsstiftelser, där företaget för de anställdas räkning sätter över en del av vinsten. De anställda erhåller, vanligtvis varje år, en andel i stiftelsen och vid en senare bestämd tidpunkt kan de välja att omvandla andelsrätten till kontanta medel eller aktier i företaget. Ofta kombineras andelsrätten med ett förbud mot överlåtelse under den tiden rättighetshavaren är anställd i företaget. 8 Frågan om överlåtbarheten av ett anspråk som på det här sättet bottnar i ett anställningsförhållande har med anledning härav fått ökad praktisk betydelse. 5 Agell & Brattström, s Tottie & Teleman, s Tottie & Teleman, s Agell, s

7 På frågan om andelsrätter i vinstandelsstiftelser utgör egendom av särskilt slag enligt ÄktB 10:3 1 st. 1 men. finns inget entydigt svar. Framstående personer på området är av olika uppfattning och det finns ännu inga avgöranden från Högsta domstolen varken i Sverige eller i övriga länder i Norden. 9 Med tanke på den ökande praktiska betydelsen är det inte önskvärt att rättsläget förblir oklart. Med anledning härav kommer detta arbete även att analysera frågan om andelsrätter i vinstandelsstiftelser kan anses utgöra egendom av särskilt slag. 1.2 Syfte och frågeställningar Enligt min mening är bestämmelsen om egendom av särskilt slag i ÄktB 10:3 1 st. 1 men. svår att förstå och svår att sätta sig in i. En otydlig lagbestämmelse kan göra att det i praktiken uppkommer gränsdragningsproblem vilket kan resulterat i en oenhetlig och oförutsägbar rättstillämpning. Syftet med detta arbete är därför att analysera innebörden av ÄktB 10:3 1 st. 1 men. för att på så sätt skapa bättre förståelse för hur den ska tillämpas. Med anledning av det oklara rättsläget vad gäller behandlingen av andelsrätter i vinstandelsstiftelser är syftet även att analysera om en sådan rättighet kan anses utgöra egendom av särskilt slag. För att uppnå dessa syften har följande frågeställningar uppställts; När anses en rättighet utgöra egendom av särskilt slag? Kan andelsrätter i vinstandelsstiftelser anses utgöra egendom av särskilt slag? 1.3 Metod och material För att besvara frågeställningarna och uppnå arbetets syfte kommer en rättsvetenskaplig metod att användas. Rättsvetenskaplig metod inbegriper rättskälleläran i vid mening liksom delar av juridisk metod men även andra metoder för att analysera gällande rätt. 10 Metoden är den väg man går från problemformulering via 9 Agell, s Jfr Teleman, Rättsutlåtande, s Sandgren, s

8 materialet till ett påstående. 11 Problemet är innebörden av ÄktB 10:3 1 st. 1 men. och med hjälp av materialet kommer arbetet mynna ut i en slutsats med ett påstående om gällande rätt. Rättsvetenskaplig metod omfattar den traditionella rättskälleläran vilken pekar ut lag, lagförarbeten, rättspraxis och doktrin som rättskällor som bör och får beaktas. 12 Dessa kommer att användas för att analysera gällande rätt. Därtill kommer även annat material av relevans för att finna svar på frågeställningarna att användas. Äktenskapsbalkens föregångare nya Giftermålsbalken tillkom som ett resultat av ett nordiskt lagstiftningssamarbete. I förarbetena till äktenskapsbalken har det understrukits att det bl.a. på grund av den ökade rörligheten över landgränserna i Norden är av vikt att eftersträva så stor nordisk rättslikhet som möjligt. 13 Med anledning av detta är det av intresse att se hur de nordiska länderna har hanterat de för arbetet relevanta frågeställningarna. Det kommer därför i vissa avseenden göras en jämförelse med rättsläget i andra nordiska länder. Dock görs ingen total komparation av de olika lagstiftningarna utan bara en utblick i några enstaka intressanta fall. Den lagtext som varit aktuell i det här arbetet är först och främst bestämmelsen i ÄktB 10:3 1 st. 1 men. Därtill har flera bestämmelser i ÄktB använts i kapitlet om makars egendomsordning (2 kap.). I den del av arbetet som behandlar rättigheter som inte kan överlåtas enligt ÄktB 10:3 1 st. 1 men. har det varit av intresse att beakta vissa bestämmelser i Utsökningsbalken (1981:774) (UB). Även andra lagrum i andra författningar har kommit att beröras i enstaka fall. Av lagförarbetena till Äktenskapsbalkens föregångare nya Giftermålsbalken (1920:405)(GB) och till den nuvarande Äktenskapsbalken framgår motiven till lagstiftningen samt syfte och målsättningar. Detta har kommit till användning i olika delar av uppsatsen där det är viktigt och har varit av intresse att förstå bakgrunden till varför rättsläget ser ut som det gör. 11 Sandgren, s Sandgren, s Prop. 1986/87:1 s. 39 f. 7

9 Det finns inte mycket material att tillstå på området. Det finns inga avgöranden som behandlar just innebörden och tillämpningen av ÄktB 10:3 1 st. 1 men. vilket inneburit att jag i stor utsträckning har fått använda mig av förarbeten och litteratur för att kunna genomföra analysen. 1.4 Avgränsningar De för arbetet uppställda frågeställningarna är frågor som kan uppkomma vid en förestående bodelning. Bodelning görs antingen under äktenskapet om makarna begär det, vid skilsmässa eller vid dödsfall. När makarna vill dela boets tillgångar under äktenskapet är de ofta överens om hur de vill att detta ska gå till varför det sällan uppstår några problem. När den ena maken dör aktualiseras en hel del nya frågor och ett nytt regelverk vilket inte är relevanta för det här arbetet. Arbetet kommer därför att avgränsas på så sätt att det enbart kommer att behandla egendom av särskilt slag vid bodelning med anledning av skilsmässa. Innan en bodelning görs ska makarna redovisa sina tillgångar och skulder och därefter ska skulderna avräknas från tillgångarna. Skulderna kan vålla många frågor i sig och en redogörelse angående dessa skulle även det göra arbetet för omfattande och ta fokus från de relevanta frågeställningarna. Skulderna kommer med anledning härav att lämnas utanför detta arbete. 1.5 Disposition Arbetet inleds med ett kapitel om egendomsordningen för makar (2 kap.) där bl.a. giftorättens innebörd, bodelningens huvuddrag och egendomsslagen kommer att behandlas. I nästa kapitel (3 kap.) behandlas egendomsslaget egendom av särskilt slag mera ingående. Här kommer dess innebörd att analyseras. I kapitlet därefter (4 kap.) behandlas andelsrätter i vinstandelsstiftelser och frågan om denna typ av egendom kan utgöra egendom av särskilt slag analyseras. Arbetet avslutas med en sammanfattning och diskussion (5 kap.) i ett försök att ge svar på de för arbetet uppställda frågeställningarna. 8

10 2 Egendomsordningen för makar 2.1 Inledande kommentar I detta kapitel kommer redogöras för egendomsordningen för makar i syfte att ge en bild av hur rättsläget ser ut idag. Först kommer det ges en kort historisk tillbakablick och sedan kommer giftorättens innebörd att behandlas samt frågan hur det avgörs vem som äger vad. Därefter kommer en redogörelse för de olika egendomsslagen samt hur bodelningsförfarandet går till. Slutligen kommer redogöras kort för de jämkningsmöjligheter som äktenskapsbalken ger vid bodelning med anledning av äktenskapsskillnad. 2.2 Historisk tillbakablick På familjerätten område inleddes år 1909 ett lagstiftningssamarbete mellan de nordiska länderna vilket för Sverige resulterade i nya Giftermålsbalken som ersatte Giftermålsbalken i 1734 ås lag (ÄGB). Enligt den nya Giftermålsbalken innebar äktenskapet full avtalsfrihet och ekonomisk jämställdhet mellan makarna vilket var mycket radikalt med internationella ögon sett antog riksdagen den nya Äktenskapsbalken vilken innehåller nya regler om makars egendomsordning och behandlingen av egendom när äktenskap upplöses. Tanken bakom den nya äktenskapsbalken var att makarna själva skulle kunna sköta sina mellanhavanden utan iblandning av myndigheter eller med hjälp av juridisk expertis. Ambitionen var även att lagen skulle ge uttryck för strävan efter jämställdhet mellan män och kvinnor, värna om deras ekonomiska självständighet gentemot varandra samt att vid äktenskapsskillnad kunna ge skydd till en ekonomiskt svagare make Giftorättens innebörd Giftorätten är en rätt som uppkommer när makar ingår äktenskap och innebär att respektive make har ett vilande anspråk på en viss andel av den andre makens giftorättsgods. 16 Detta vilande anspråk realiseras först vid en bodelning. I förarbetena till Äktenskapsbalken har man uttryckt det som så att det råder egendomsskillnad 14 Teleman, s Prop. 1986/87:1 s Teleman, s

11 så länge äktenskapet består. 17 Giftorätten innebär inte att den ena maken har rätt till en viss andel, låt säga hälften, av den andre makens specifika egendom utan enbart en rätt till hälften av värdet av den andres egendom. 18 Giftorätten omfattar makarnas giftorättsgods vilket utgörs av all egendom makarna förvärvat innan och under äktenskapet i den mån det inte utgör enskild egendom. Egendom som makarna äger utöver giftorättsgodset är deras enskilda egendom vilken följaktligen inte omfattas av giftorätten. 19 Vidare innebär giftorätt inte något samägande vilket betyder att makar inte gör något ägandeförvärv när de ingår äktenskap. Eventuellt ägandeförvärv görs inte förrän vid en bodelning i de fall då ena maken behöver bli tillskiftad egendom från den andre maken för att få sin giftorättsandel täckt. Ägandeförvärv vid bodelning skiljer sig dock från ordinärt ägandeförvärv på så sätt att de inte är skattepliktiga och make som får behålla sitt giftorättsgods anses inte ha gjort ett nytt förvärv Vem äger vad? Oavsett det faktum att makarna har giftorätt i allt giftorättsgods är det ändå av intresse vid en bodelning att veta vem som äger vad. Det har först och främst betydelse för gäldstäckningen eftersom de skulder en make har när talan om äktenskapsskillnad väcks ska räknas av från dennes giftorättsgods. 21 Att veta vem som äger vad är också av betydelse vid den efterkommande lottläggningen eftersom vardera make i första hand har rätt att få sitt giftorättsgods lagt på sin lott. 22 Att ta reda på vem som äger vad kan vara svårt, särskilt om det rör sig om långvariga äktenskap med tillgångar som förvärvats långt tillbaka i tiden. Att avgöra storleken på ägarandelar i samägd egendom är många gånger en ännu svårare uppgift. Äktenskapsbalken ger inga närmare besked om hur fastställandet av äganderätt ska gå till mer än det som stadgas i ÄktB 6:3 om att egendom som lämnas av den ena maken till den andre maken för dennes personliga behov ska vara mottagarens egendom. I brist på svar i Äktenskapsbalken kan vägledning hämtas ur all- 17 Prop. 1986/87:1 s Teleman, s Agell & Brattström, s. 93 f. samt ÄktB 7:1. 20 Teleman, s ÄktB 11:2 1 st. 22 ÄktB 11:7. 10

12 männa förmögenhetsrättsliga principer vilket innebär att det som är avgörande för ägarfrågan är vem som gjort förvärvet eller på annat sätt infört egendomen i boet. 23 Det faktum att enbart en av makarna har brukat egendomen i fråga har således ingen betydelse för frågan om vem av makarna som är ägare. Vid förvärv som sker mot vederlag ska enligt allmänna principer den som tillskjutit medel för förvärvet anses som ägare. Om man ser till tidigare rättspraxis kan man se att domstolen många gånger utgått från detta. De har i vissa fall sträckt sig så långt att till och med en makes personliga lösören ansågs tillhöra den andre maken om denne betalat för dem. 24 Att använda allmänna förmögenhetsrättsliga principer mellan makar där den på senare tid ekonomiska sammanflätningen ofta är stor kan leda till orättvisa och underliga resultat som det nyssnämnda. I senare års praxis har därför tidigare prejudikat frångåtts och istället har frågan fått beror på omständigheterna i övrigt vid köpet för att med beaktande av dessa avgöra om makarnas intention varit att göra ett samfälligt förvärv. Sådana omständigheter kan göra att ett förvärv anses vara samfällt trots att bara ena maken anges i förvärvshandlingen s.k. dold samäganderätt Egendomsslagen Makars egendom kan delas in i olika egendomsslag. De olika huvudtyperna av egendomsslag är giftorättsgods och enskild egendom. Därtill finns även egendom av särskilt slag, personlig egendom och personliga ersättningar. De tre sistnämna egendomsslagen utgör egentligen giftorättsgods men hålls på grund av sin art utanför bodelningen (se vidare nedan). Många gånger är det inte helt lätt att avgöra till viket egendomsslag en specifik egendom hör. Många förarbeten är gamla och speglar inte de ekonomiska och sociala förhållanden som finns idag och det finns få vägledande avgöranden Tottie &Teleman, s Se t.ex. NJA 1946 s. 59 där det fastslogs att hustruns säng med madrass och sängkläder tillhörde mannen. 25 Se fram för allt NJA 2008 s. 826 samt även NJA 1992 s Teleman, s

13 2.5.1 Giftorättsgods All egendom, med undantag för enskild egendom, som makarna förvärvade innan äktenskapets ingående samt den de förvärvade under äktenskapet men innan talan om äktenskapsskillnad väcktes utgör giftorättsgods om inget annat har avtalats dem emellan. Giftorättsgods är det egendomsslag som omfattas av giftorätt och ska som huvudregel ingå i bodelningen Enskild egendom Enskild egendom är egendom som är enskild till följd av föreskrift i äktenskapsförord, villkor av tredje man vid gåva eller testamente, villkor vid förmånstagarförordnande vid livförsäkring, olycksfallsförsäkring, sjukförsäkring och pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande som tecknats av tredje man, 28 samt att den trätt istället för enskild egendom Giftorättsgods som undantas från bodelning Personlig egendom Personlig egendom är kläder, hygienartiklar, personliga presenter etc. som ena maken uteslutande använder för personligt bruk. Egentligen är det egendom som utgör giftorättsgods men som lagstiftaren har ansett är så personlig till sin art och sitt ändamål att den inte ska ingå i bodelningen. Dock anger lagtexten att egendom endast får undantas upp till ett värde som är skäligt i förhållande till makarnas ekonomiska villkor Personliga ersättningar Från bodelning undantas även personliga ersättningar om dagen för anmälan om bodelning under bestående äktenskap eller dagen för inlämnande av skilsmässoan- 27 ÄktB 10:1. 28 Bestämmelsen gäller bara villkor som tillkommit efter den 1 april ÄktB 7:2. 30 ÄktB 10:2. 12

14 sökan inföll den 1 juli 2007 eller senare. 31 Personliga ersättningar är utbetald ersättning för personskada eller kränkning. Avkastning och surrogat för sådan egendom undantas också från bodelningen. Ersättning för inkomstförlust eller andra kostnader får bara undantas om de utbetalts efter den tidpunkt då talan om äktenskapsskillnad väcktes. 32 Personskada innefattar både fysiska och psykiska skador Egendom av särskilt slag Från bodelning undantas slutligen även rättigheter som inte kan överlåtas på grund av överlåtelseförbud eller på grund av dess personliga art om det skulle strida mot vad som gäller för rättigheten. 34 Dessa rättigheter benämns egendom av särskilt slag och det är detta egendomsslag som detta arbete har för avsikt att analysera. Lagstiftaren har låtit undanta rättigheterna från bodelningen för att inte riskera ett ägarbyte vilket skulle strida mot rättigheternas natur eller om dem givna föreskrifter. För att ta reda på om en rättighet som inte kan överlåtas ska undantas enligt ÄktB 10:3 1 st. 1 men., dvs. om en överlåtelse skulle strida mot vad som gäller för rättigheten, behöver man ta reda på vad oöverlåtbarheten grundar sig på. I litteraturen har utarbetats en metod där de rättigheter som inte kan överlåtas har delats in i tre grupper beroende på vad oöverlåtbarheten grundar sig på. De kan vara oöverlåtbara av a) sociala hänsyn till den berättigade, b) hänsyn till den förpliktandes intresse, eller c) villkor genom testamente eller gåva från tredje man. 35 Om en rättighet som inte kan överlåtas skulle falla in under någon eller några av dessa tre grupper ska den undantas från bodelningen eftersom en överlåtelse 31 ÄktB 10:2a. 32 ÄktB 10:2a. 33 Prop. 2006/07:32, s ÄktB 10:3 1 st. 1 men. 35 Agell & Brattström, 105 ff. 13

15 skulle strida mot vad som gäller för rättigheten. I övriga fall anses det inte oförenligt med rättighetens natur att låta den ingå i bodelning. 36 En rättighet som är av personlig art kan vara möjlig att överlåta för innehavaren själv men den personliga arten gör att det inte är lämpligt att rättigheten tvångsvis tas från denne. 37 Om så skulle ske, vilket riskeras vid en bodelning, skulle det därmed vara i strid med vad som gäller för rättigheten. I vissa fall kan en rättighet som inte kan överlåtas även vara av personlig art. 2.6 Bodelning När dom på äktenskapsskillnad vunnit laga kraft kan bodelning med anledning av äktenskapsskillnad ske. Vad som ska ingå i bodelningen beror av hur egendomsförhållandena ser ut den dagen makarna lämnar in skilsmässoansökan till tingsrätten. Denna tidpunkt brukar kallas den kritiska tidpunkten. 38 Det är giftorättsgodset som är föremål för delning men i vissa fall kan även bostad och bohag trots att de utgör enskild egendom omfattas samt enskild egendom om makarna kommit överens om det. 39 Huvudregeln vid bodelning mellan makar är att giftorättsgodset ska delas lika, den s.k. likadelningsprincipen. Likadelning är även huvudregel i de nordiska äktenskapslagstiftningarna till följd av lagstiftningssamarbetet på 1920-talet. 40 Det bakomliggande syftet med likadelningen var att trygga en ekonomiskt svagare part efter en skilsmässa. Dock ser de ekonomiska och sociala förhållandena mellan makar annorlunda ut idag än vad de gjorde på 1920-talet samt att skilsmässor och kortvariga äktenskap förekommer i större utsträckning. Dessa förhållanden gör att en likadelning av giftorättsgodset vid en skilsmässa inte längre verkar lika motiverad. Det har diskuterats bl.a. i förarbetena till äktenskapsbalken om det inte är lämpligare, särskilt vid kortvariga äktenskap och i synnerhet när ena maken fört in till- 36 Agell & Brattström, 105 ff. 37 Tottie & Teleman, s ÄktB 9:2. 39 ÄktB 9:1, 10:4 st Prop. 1986/87:1 s

16 gångar av stort värde i boet, att istället använda sig av ett annat delningssystem som i högre grad än likadelningsprincipen främjar självständighet mellan makar. Dock har diskussionerna inte föranlett någon förändring utan det har totalt sett ansetts mest lämpligt att hålla kvar vid en likadelningsprincip. 41 I praktiken går bodelning till så att det först utreds vilka tillgångar och skulder som makarna har. Därtill fastställs vem som äger vad och vem som ansvarar för vilka skulder. Det ska även fastställas om egendomen utgör giftorättsgods, enskild egendom eller giftorättsgods som ska undantas. Därefter bestäms dag för bodelning vilket också blir den dag värderingen av tillgångarna ska göras. 42 Efter värderingen bestäms värdet av varje makes lott, s.k. andelsberäkning. Värdet av en makes lott bestäms genom att vardera makes eventuella skulder dras av från det totala värdet av dennes giftorättsgods, s.k. gäldstäckning, samt därtill eventuella vederlagsanspråk. Vardera makes behållna giftorättsgods efter gäldstäckningen läggs samman och delas sedan på hälften och vardera make tillgodoräknas varsin del. Om eventuell jämkning är aktuellt kan det göras en annan delning. Om en makes skulder överstiger dennes giftorättsgods beaktas inte detta som ett negativt värde vid andelsberäkningen utan makens giftorättsgods bestäms till noll. 43 Efter andelsberäkningen fördelas de befintliga tillgångarna mellan makarna, s.k. lottläggning. Vardera make har rätt att i första hand få sin egendom lagd på sin lott. 44 Dock kan den make som bäst behöver den gemensamma bostaden eller gemensamt bohag få denna egendom lagd på sin lott. 45 Vardera make tilldelas tillgångar motsvarande värdet på den tillskrivna giftorättsandelen samt därtill värdet på avräknade skulder, eventuellt vederlag samt eventuellt engångsunderhåll. 46 Om värdet av en makes giftorättsgods överstiger värdet på dennes andel ska denne utge skifteslikvid till den andra maken motsvarande det överstigande värdet. Skifteslikviden kan utgöras av egendom eller motsvarande belopp i pengar. 47 Det kan här nämnas att reglerna om andelsberäkning och lottläggning är dispositiva vilket 41 Se vidare prop. 1986/87:1 s. 43 f. 42 Tidpunkten har varit föremål för debatt, men HD konstaterade i NJA 1997 s. 674 att värdering ska göras vid bodelningen. 43 ÄktB 11:2 st ÄktB 11:7. 45 ÄktB 11:8 st Teleman, s Teleman, s. 134, ÄktB 11:9 st

17 innebär att om makarna är överens kan de fördela sina tillgångar på ett annat sätt. 48 Makarna har möjlighet att förrätta bodelningen själva men många gånger kan det vara svårt att klara det på egen hand och en domstol kan i dessa fall, på yrkade av en av makarna, tillsätta en bodelningsförrättare som genomför bodelningen i enlighet med Äktenskapsbalkens regler Jämkning Ibland kan en bodelning med likadelning på grund av olika omständigheter leda till oskäliga resultat. Oskäligheten behöver i dessa lägen justeras. Äktenskapsbalken ger några olika möjligheter till jämkning av bodelning med anledning av skilsmässa. I ÄktB 12:1 finns den s.k. skevdelningsregeln som innebär att bodelningen kan jämkas till förmån för den maken som har störst egendomsmassa. För att regeln ska aktualiseras kan man utläsa att det krävs att en likadelning är oskälig i förhållande till äktenskapets längd, makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt. Regeln har utformats för att en man inte ska kunna skilja till sig pengar efter ett kortvarigt äktenskap. 50 Det finns ingen exakt beräkningsmetod men i förarbetena har man angivit en metod som har kommit att kallas giftorättstrappan. Metoden bygger på att makarnas giftorättsgemenskap ökar med tiden och blir fullständig efter fem år. Om äktenskapet upplöses efter t.ex. 2 år ska 2/5 av vardera makens nettogiftorättsgods sammanläggas och delas lika. 51 Det finns även en möjlighet enligt ÄktB 12:3 att jämka oskäliga villkor i äktenskapsförord eller oskäliga föravtal. Bestämmelsen anses vara subsidiär till den i ÄktB 12: Teleman, s Teleman, s. 274 f. 50 Agell & Brattström, s Agell & Brattström, s. 174 samt prop. 1986/87:1 s Prop. 1986/87:1 s

18 Vid sidan av jämkningsmöjligheterna i ÄktB 12 kap. finns även ÄktB 6:8 2 p. samt 11:6 om engångsunderhåll. Engångsunderhåll är i egentlig mening ingen jämkning men syftet är detsamma dvs. att korrigera ett annars oskäligt bodelningsresultat. Slutligen finns även en möjlighet till jämkning i ÄktB 10:3 st. 3 den så kallade oskälighetsregeln. Den innebär att viss pensionsegendom som egentligen ska ingå i bodelning kan undantas om det med hänsyn till makarnas ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt skulle vara oskäligt att hela pensionsegendomen ingick. 3 Egendom av särskilt slag 3.1 Inledande kommentar Enligt min mening är bestämmelsen avseende egendom av särskilt slag i ÄktB 10:3 1 st. 1 men. otydlig och svår att sätta sig in i. Detta anser jag kan ge upphov till gränsdragningsproblem samt därtill en oenhetlig och oförutsebar rättstillämpning. Detta kapitel kommer med anledning härav att analysera bestämmelsens innebörd i syfte att försöka skapa en bättre förståelse för hur den ska tillämpas. Framställningen gör inte anspråk på att vara någon uttömmande redovisning för vilka rättigheter som omfattas utan de olika rättigheter som behandlas tas upp i ett exemplifierande och beskrivande syfte. Först kommer det ges en kort historisk tillbakablick och därefter kommer det redogöras allmänt för egendom av särskilt slag. Därefter kommer de två huvudgrupperna av rättigheter att behandlas var för sig dvs. rättigheter som inte kan överlåtas och rättigheter som i annat fall är av personlig art. 3.2 Historisk tillbakablick En motsvarighet till ÄktB 10:3 1 st. 1 men. fanns i den tidigare Giftermålsbalken (GB 6:1 2 st.) och bestämmelsen har i princip hållits intakt sedan dess tillkomst. Eftersom Giftermålsbalken var ett resultat av ett samnordiskt lagstiftningsarbete har bestämmelsen länge sett likadan ut för de nordiska länderna. Vad gäller de danska och finska bestämmelserna är de fortfarande oförändrade medan vissa 17

19 ändringar har vidtagits i de nya äktenskapslagarna i Sverige, Norge och på Island. 53 Vad gäller Sverige har det till de särbehandlade rättigheterna tillförts vissa rättigheter på grund av pensionsförsäkring. Motiven till bestämmelsen som går tillbaka till så sent som 1918 anger att vissa förmögenhetsrättigheter till sin natur och till sig knutna föreskrifter är så sammankopplade med den berättigades person att maken bara under vissa förutsättningar ska kunna få ta del av dem Om egendom av särskilt slag Egentligen giftorättsgods Bestämmelsen som reglerar behandlingen av egendom av särskilt slag vid bodelning finns i ÄktB 10:3 1 st. 1 men. och lyder; Rättigheter som inte kan överlåtas eller som i annat fall är av personlig art skall inte ingå i bodelning om det skulle strida mot vad som gäller för rättigheten. Egendomen det är fråga om är rättigheter som egentligen utgör giftorättsgods men som i vissa fall bör undantas från bodelningen. Wallin skriver i sin avhandling att De ingå i princip i giftorättsgemenskapen och äro föremål för giftorätt i dennas skilda yttringar så långt detta kan vara med rättighetens egen natur förenligt. 55 Ett undantagande från bodelningen gör visserligen att rättigheten, trots att den egentligen utgör giftorättsgods, i praktiken behandlas som om den utgjorde enskild egendom. Emellertid är de inte helt undantagna från giftorättsreglerna eftersom surrogat för rättigheten samt vederlag för avyttring utgör giftorättsgods i vanlig mening vilket inte är fallet när det gäller surrogat för enskild egendom Agell, s LB 1918, s Wallin, s Beckman & Höglund, s

20 3.3.2 Två grupper av rättigheter Av bestämmelsen går att utläsa att det rör sig om två grupper; rättigheter som inte kan överlåtas och rättigheter som i annat fall är av personlig art. Skälet till att rättigheter som inte kan överlåtas undantas från bodelning är att en bodelning innebär risk för ägarbyte vilket inte har ansetts lämpligt när rättigheten inte är möjlig att överlåta för ägarmaken själv eller när den till sin konstruktion är knuten till den berättigades person. 57 Rättigheten kan i det här fallet varken frivilligt eller tvångsvis tas från den berättigade. Rättigheter som i annat fall är av personlig art kan vara överlåtbara för rättighetshavaren själv men den personliga arten gör att det inte är lämpligt att sådana rättigheter tvångsvis tas från ägaren vilket är risken vid en bodelning. 58 Vissa rättigheter kan både vara sådana som inte kan överlåtas och sådana som i annat fall är av personlig att. Ett exempel på detta är rätten till obetalda familjerättsliga underhåll. 59 Familjerättsligt underhåll är av den karaktären att det inte är lämpligt att det tvångsvis fråntas den berättigade vilket gör att rätten till underhåll är av personlig art. Det faktum att ersättningen inte är utbetald gör att den inte är möjlig att överlåta för rättighetshavaren själv eftersom denne inte har någon möjlighet att förfoga över densamma. Detta gör att den även utgör en rättighet som inte kan överlåtas Särskild förutsättning Av bestämmelsen går vidare att utläsa att det inte räcker att en rättighet inte kan överlåtas eller i annat fall är av personlig art för att den ska undantas utan det krävs också en särskild förutsättning, dvs. att det skulle strida mot vad som gäller för rättigheten att låta den ingå i bodelning. Rättigheter som utgör egendom av särskilt slag undantas från bodelning enbart under rättighetshavarens livstid. Om rättighetshavaren dör och rättigheten inte är så pass personlig att den utslocknar ska den ingå i bodelning. Det anses i dessa fall att ett medtagande i bodelning med risk för ägarövergång inte står i strid med vad som gäller för rättigheten Prop. 1997/98:106 s. 24, Agell & Brattström, s Tottie & Teleman, s Agell, s Tottie & Teleman, s

21 3.3.4 Bara exemplifierande uppräkning Lagtexten i sig samt övriga rättskällor ger inte något svar på exakt vilka rättigheter som omfattas utan det blir i varje enskilt fall och dåvarande tidpunkt beroende av om rättigheten enligt i första hand förmögenhetsrättsliga regler är sådan att den inte går att överlåta eller i annat fall av personlig art. 61 I förarbetena till den tidigare Giftermålsbalken ges ett flertal exempel på rättigheter som utgör egendom av särskilt slag, men uppräkningen är inte fullständig utan ger endast viss anvisning om vart gränsen går. 62 Det som räknas upp är t.ex. benefika nyttjanderätter, rätt till underhållsbidrag, rätt till avlöning, olika slag av immateriell äganderätt o.s.v. 63 Vad gäller hur bestämmelsen ska tillämpas ges i förarbetena till äktenskapsbalken inget svar utan det hänvisas till familjerättskommitténs förslag och vad som framkommer i litteraturen. 64 Tottie & Teleman skriver i sin kommentar till bestämmelsen att det är fråga om en mycket heterogen grupp av rättigheter där sammansättningen kan komma att ändras vilket gör att det inte är möjligt att göra en fullständig redovisning för vilka rättigheter som omfattas Terminologisk betydelse Av första stycket i bestämmelsen går att utläsa att det gäller rättigheter medan det i andra och tredje stycket står rätt. Tottie & Teleman skriver att detta leder tankarna till att första stycket avser bruksrättigheter av olika slag som t.ex. immaterialrätter, rätt till periodiska prestationer och likande. Av förarbetena till Giftermålsbalken framgår att det var just bruksrättigheter som åsyftas. Där ges exempel på speciella fordringar, avtalsprestationer, immaterialrätter etc. 66 Dock framhåller Tottie & Teleman att det inte enbart av ordalydelsen och vad som getts som exempel på i förarbetena går att dra slutsatsen att enbart bruksrättigheter omfattas av bestämmelsen. De skriver att en sådan tolkning skulle innebära att äganderätten 61 Tottie & Teleman, s. 272, Wallin, s LB 1918 s. 222 f. 63 LB 1918, s. 223 f. 64 SOU 1981:85 s Tottie & Teleman, s LB 1918, s. 222 ff. 20

22 till en lös sak behäftat med giltigt överlåtelseförbud inte skulle kunna omfattas av bestämmelsen vilket inte torde varit avsikten. 67 Rodhe anför att det juridiska språkbruket många gånger inte gör någon tydlig skillnad mellan ett objekt och äganderätten till detta objekt såsom föremål för en disposition eller ett anspråk. Rodhe hänvisar till Almén som anför att det får antas att om andra förmögenhetsrättigheter än äganderätt kan utgöra föremål för köp och om köp av en sak juridiskt sätt likväl kan betecknas som äganderätt till saken kan en äganderätt till en sak utgöra en rättighet av beskaffenhet att kunna överlåtas. 68 Även Wallin anger i sin avhandling att bestämmelsen också får anses omfatta äganderätt till lösa saker. 69 Doktrinen får här anses vara enig om att uttrycket rättigheter i ÄktB 10:3 1 st. 1 men. även omfattar äganderätter till såväl fast som lös egendom och att det inte är lämpligt att lägga avgörande vikt vid terminologin i bestämmelsen Substitut och avkastning Möjligheten till undantagande av rättigheter enligt ÄktB 10:3 1 st. 1 men. avser rättigheterna som sådana och inte sådan egendom som faller ut från rättigheten. Exempelvis kan rätten till lön undantas från bodelning enligt bestämmelsen men inte redan utbetald lön eller till betalning förfallen lönefordran. Dessa utgör vanligt giftorättsgods och ingår som regel i bodelning. 70 Detta föranleder att förfallodagen många gånger får en stor betydelse för vad som ska ingå respektive inte ingå i bodelning. 71 Vad gäller substitut och avkastning till ej till betalning förfallna belopp har det i litteraturen framhållits att det saknas skäl att undanta den typen av egendom från bodelningen. Dock har det ansetts att substitut för själva rättigheten utgör egendom av särskilt slag. Ett exempel är när en fordran på skadestånd som ses som en rättighet av personlig art omvandlas till en rätt till livränta. I dessa fall anses substitutet, i det här fallet rätten till livräntan, också som personligt Tottie & Teleman, s Rodhe, s Wallin, s LB 1918, s. 224, Tottie & Teleman, s. 271, Agell s Wallin, s Tottie & Teleman, s

23 3.3.7 Lottläggningslösning Om en make har en rättighet som inte kan överlåtas eller som är av personlig art kan det finnas två sätt att gå tillväga. Antingen kan man ta med det ekonomiska värdet i bodelningen men utan att själva rättigheten överförs till den andra maken, denna läggs på dennes lott. Dock innebär detta i praktiken att den andre maken får del av rättighetens ekonomiska värde. Det andra alternativet är att helt låta rättigheten stå utanför bodelningen vilket är det som i allmänhet används. 73 I doktrin har det förts flera diskussioner angående den första lösningen. I praktiken kan en lösning genom lottläggning ge upphov till problem när det gäller rättigheter som uppgår till höga värden och det samtidigt inte finns så många övriga tillgångar i boet. Maken kan i dessa fall få svårigheter att kompensera den andre maken för dennes giftorättsandel. Schmidt presenterar här en lösning som innebär att man ger den andre maken en fordran på den gynnade maken som skulle realiseras i samma ögonblick som den ifrågavarande rättigheten realiserades i pengar. Dock framhåller Schmidt att man tidigare varit främmande för att införa differentierade regler och att man bör utgå från premissen att giftorättsreglerna är att betrakta som en enhet och att deras tillämpning inte omfattar egendom av särskilt slag även om konsekvensen i praktiken innebär att rättigheten inte frångår ägaren. 74 Även Wallin framhåller i sin avhandling från 1958 att det i huvudsak råder enighet om att rättigheter som omfattas av bestämmelsen ska undantas från bodelning och inte i något fall medräknas som en tillgång i boet. Emellertid påpekar hon att det av bestämmelsens ordalag inte synes finnas något hinder mot att värdet av egendom av särskilt slag räknas med men tilldelas ägarmaken under förutsättning att den andre maken kan bli kompenserad med annan egendom ur boet. Dock anser hon att eftersom något sådant fördelningsförfarande inte har omnämnts i bodelningsreglerna synes det inte vara förenligt med syftet med bestämmelserna om förmögenhetsordningen för makar Agell, s Schmidt, s. 94 f. 75 Wallin, s

24 Wallin framhåller vidare att en lottläggningslösning inte är lämplig när det gäller egendom som är i annat fall av personlig art. Hon ger som exempel när en make innehar en upphovsrätt som värderas så pass högt att denne tvingas avstå all sin övriga egendom som omfattas av giftorätt. Att maken försätts i denna situation skulle kunna framtvinga att maken måste utge verket tidigare än denne hade tänkt eller att överhuvudtaget utge ett verk som denne aldrig hade för avsikt att publicera. 76 Familjerättskommittén från 1964 var av samma uppfattning som Wallin och framhåller att det inte är lämpligt att en makes värde av t.ex. en författarrättighet ska tas med i en bodelning och att rättigheten tilldelas denne via lottläggning eftersom detta kunde medföra att maken tvingas avstå annan egendom i form av lösören, bostad och besparingar med risk för att denne inte då får något över för att skapa sig en ny tillvaro. 77 Familjerättskommittén presenterade emellertid ett förslag som skulle innebära att rättighetsinnehavarens make skulle ha rätt att undanta egendom till motsvarande värde ur sitt eget giftorättsgods och att återstoden av det totala giftorättsgodset sedan delas i vanlig ordning. Förslaget skulle dock inte innebära någon ovillkorlig rätt för den andre maken att undanta egendom till motsvarande värde utan detta skulle enbart komma ifråga i de fall där det med hänsyn till makarnas villkor och omständigheterna i övrigt kunde anses skäligt. Kommittén framhöll dock att de var medvetna om att den bedömningen kunde bli svår att genomföra. 78 Tottie & Teleman förklarar den avvisande inställningen med att man i doktrin diskuterat att tillämpa lottläggning som huvudregel. Tottie & Teleman skriver att en lottläggningslösning inte bör vara en huvudregel men att det i vissa fall kan vara motiverat när överlåtelseförbudet tillkommit av andra skäl än att säkra ett ägarinnehav eller när anknytningen till den berättigades person är svag Wallin, s SOU 1964:35, s. 260 f. 78 SOU 1964:35, s Tottie & Teleman, s

25 3.4 Rättigheter som inte kan överlåtas Överlåtelse och bodelning Bodelning går i strikt juridisk mening inte att likställa med en ordinär överlåtelse genom köp, byte eller gåva. Dock blir resultatet i praktiken detsamma om ena maken vid bodelning tvingas utge egendom till den andra maken i form av skifteslikvid eller om den andre maken bäst behöver gemensam bostad eller bohag. 80 Det har med anledning härav ansetts självklart att ändamålet bakom ett förbud att genom köp, byte eller gåva överlåta egendom, dvs. att förhindra äganderättsövergång, också kan bära upp ett förbud mot avhändelse genom bodelning Krav på ekonomiskt värde En förutsättning för att egendom ska tas upp som en tillgång i en bouppteckning krävs att den kan åsättas ett ekonomiskt värde. Som exempel kan tas olika typer av försäkringar. En ren riskförsäkring som inte innehåller någon form av sparande har inget värde i sig och kan som sådan inte ingå i bodelning. Exempel på sådana är sakförsäkringar, olycksfallsförsäkringar, risklivförsäkringar etc. Däremot kan en ersättning som faller ut från försäkringen ingå i bodelning om ersättningsbeloppet betalats ut eller förfallit till betalning innan talan om äktenskapsskillnad väcktes. 82 Exempel på försäkringar som innehåller sparande är olika typer av pensionsförsäkringar vilka kan ingå i bodelning om make har möjlighet att förfoga över försäkringen. I litteraturen har dock framhållits att det går att ifrågasätta om egendom som inte kan överlåtas av ägarmaken själv har något ekonomiskt värde Utmätningsförbud som indikator Många gånger kan det vara svårt att avgöra om en rättighet är oöverlåtbar. I dessa lägen går det att söka ledning i om det föreligger ett utmätningsförbud eller inte för rättigheten i fråga. För egendom som är behäftad med överlåtelseförbud föreligger i regel även ett utmätningsförbud. Detta på grund av att utmätt egendom 80 Se ÄktB 11:8 och Tottie & Teleman, s Grauers, s Se Brattström s

26 senare blir föremål för försäljning vilket skulle strida mot överlåtelseförbudet. 84 Dock finns undantag avseende vissa slags fordringar, t.ex. är det möjligt att utmäta delar av ännu ej till betalning förfallen lönefordran trots att ej förfallen lönefordran är oöverlåtbar för den berättigade själv. 85 Vidare behöver ett utmätningsförbud inte innebära att egendomen inte kan överlåtas men det är en omständighet som är värd att beakta vid bedömningen av om en rättighet är oöverlåtbar och således även kan utgöra egendom av särskilt slag I syfte att säkra ett fortsatt innehav Vissa överlåtelseförbud är av övergående slag t.ex. överlåtelseförbud vid utmätning, kvarstad, beslag och betalningssäkring. Dessa överlåtelseförbud uppställs i syfte att säkra att egendomen frångår ägaren i viss ordning och inte för att säkra ett fortsatt innehav. Vad gäller rättigheter som på det här sättet är knuten till en exekutiv åtgärd skulle ett undantagande från bodelning innebära att ägarmaken skulle få dubbel täckning eftersom skulden sedan även avräknas från giftorättsgodset. Överlåtelseförbud av övergående slag borde således inte hindra att egendomen ingår i bodelning med sitt värde. Dock framhåller Tottie & Teleman att överlåtelseförbudet torde hindra ett ägarskifte vid bodelningen och att egendomen i dessa fall ska läggas på ägarmakens lott Praxis I praxis har man varit överens om att ett temporärt överlåtelseförbud många gånger inte hindrar att egendomen i fråga ingår i bodelning. NJA 1988 s Här behandlades frågan i vilken mån betalningssäkringslagens förfogandeförbud ska anses hindra att egendom som har tagits i anspråk enligt lagen tilldelas gäldenärens make eller makens arvingar genom bodelning, medan betalningssäkringen fortfarande gäller. Av den anledningen att bodelning inte är en överlåtelse i strikt juridisk mening samt beaktande av att betalningssäkringslagen tvångsmedelslagstiftning med straffsanktion anförde HD att överlåtelseförbudet måste tolkas restriktivt och således inte omfatta överlåtelse genom bodelning. Det konstaterades vidare att ett förfogande genom bodelning kan vara otillåten om det är till skada för det allmänna. Vid bedömningen av åtgärden medförde 84 UB 5:5 st. 1, Gregow, s UB 7 kap. samt Brattström, s Tottie & Teleman, s Tottie & Teleman s

27 skada beaktade man att betalningssäkringen även skulle komma att gälla mot den nya förvärvaren och att överlåtaren inte hade eftergivit vad som tillkommit honom. HD kom fram till att det inte medförde någon skada för det allmänna. RH 1981:160. Här behandlas frågan huruvida inskrivning av tomträtt, förvärvad genom bodelning, kunde ske trots att egendomen tagits i anspråk genom betalningssäkring. Hovrätten gjorde här samma bedömning som HD i fallet från 1988 och kom fram till samma slutsats, dvs. att åtgärden inte omfattas av överlåtelseförbudet i betalningssäkringslagen eftersom bodelning inte är någon överlåtelse i juridisk mening och att även den här åtgärden inte medförde skada för det allmänna. Tottie & Teleman skriver att syftet med överlåtelseförbuden i dessa två fall är så speciella att överlåtelseförbudet torde gå att tillgodose inom ramen för lottläggningsreglerna på så sätt att egendomens värde ingår i bodelningen men själva egendomen tilldelas den skuldsatta maken. 88 Gregow är kritisk till utgången av dessa båda fall. Han anser att ett förfogande över egendomen genom bodelning medför praktiska svårigheter för betalningssäkringsborgenären eftersom betalningssäkringsgäldenärens exekutionstitel inte gäller mot den nya förvärvaren måste denne söka en ny sådan och att det var just sådana svårigheter som lagstiftaren ville undvika genom överlåtelseförbudet i betalningssäkringslagen. 89 Den 1 juli 1994 skedde dock en ändring i 8 förmånsrättslagen (1970:979)(FRL) vilket gjorde att betalningssäkring inte längre medför förmånsrätt i den betalningssäkrade egendomen och därför inte gäller mot en ny förvärvare. Av den här anledningen blev utgången en annan i RH 2000:71. Här konstaterades att ett förfogande genom bodelning över egendom som är föremål för betalningssäkring är otillåten eftersom det medför skada för det allmänna eftersom egendomen efter en bodelning med övergång till den andre maken inte längre är tillgänglig för utmätning. När det gäller överlåtelseförbud som är begränsade i tiden har inte det heller ansetts hindra att egendomen i fråga ingår i bodelning. 88 Tottie & Teleman, s Se Gregow, SvJT 1984, s. 290 samt prop. 1978/79:28 s. 124 och