Årsredovisning Jämtkraft AB 2003
Innehåll Året i korthet 4 Kort om Jämtkraft 5 VD har ordet 6-7 Jämtkraft och miljön 8-9 Omvärld 10-11 Personal 12-13 Marknad 14-15 Affärsområden 16-25 Elkraft 16-17 Elnät 18-19 Fjärrvärme 20-21 Telecom 22-23 Elcertifikat 24-25 Karta över verksamhetsområdet 26-27 Bokslut 28-50 Fem år i sammandrag 49 Historik 50 Styrelse och ledning 51 General information about Jämtkraft 52-53 Five year review 54 Energitermer 55 Hög kvalitet till låga priser Jämtkrafts vision att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång både utmanar och förpliktar. Den utmanar till ständig förbättring i huvuduppgiften, att förse regionen med energi. Den uppmuntrar till insatser som gagnar samhället i ett brett perspektiv. Och den påminner om att uppdraget gäller hela det område där vi verkar. Det nya kraftvärmeverket kommer för lång tid framåt att stå som ett synbart bevis för Jämtkrafts tro på regionens framtid. Fjärrvärmens ackumulatortank med toppvåningen kan ses som en symbol för hur företagets intressen på mer än ett sätt sammanfaller med det omgivande samhällets. Och genom utbyggnaden av bredbandsnätet deltar vi aktivt i regionens utveckling. På olika sätt är dessa exempel uttryck för samma bärande idé att verka för ett hållbart samhälle och lönsamhet på lång sikt, genom att idag samverka med och erbjuda regionen ett brett utbud av tjänster med hög kvalitet och låga priser. Text, grafisk form och produktion: Jämtkraft information Foto: Stefan Linnerhag, Tommy Andersson, Lennart Jonasson, Olle Wåhlén, Getty Image, Tommy Ericsson, Thomas Weije, Peder Majiet, Magnus Engdahl, Hans Månsson, Stig Berg, Arne Wiklander, Solveig Frändén Tryck: Arkpressen 2004 Jämtkrafts årsredovisning 2003 3
året i korthet kort om Jämtkraft Soliditet 99 00 01 02 03 Räntabilitet på eget kapital efter skatt 99 00 01 02 03 % 50 40 30 20 10 0 % 10 8 6 4 2 0 Året i korthet Jämtkraft har under året kunnat hålla låga priser, framför allt till våra lokala kunder, trots generellt höga börspriser på el. 5 000 nya kunder under året låga priser och god service lockar kunder från hela landet. Kraftvärmeverket i Lugnvik, Jämtkrafts enskilt största anläggningsinvestering hittills, invigdes av kungen i början av året. Bygget av ackumulatortanken på skidstadion i Östersund startade. Jämtkraft fick i uppdrag att bygga ut bredbandsnätet i Östersunds kommun arbetet påbörjades under hösten. Försök med datakommunikation via elnätet drogs i gång. Stark expansion i Åreområdet påverkar flera av Jämtkrafts affärsområden bland annat ökar efterfrågan på fjärrvärme. Elcertifikat infördes under året och blev Jämtkrafts femte affärsområde. Jämtkraft miljöcertifierades i början av året. Andelen el från förnybara energikällor har ökat, främst genom kraftvärmeverket men också vindkraftverket i Almåsa. Ökad uppmärksamhet för energibranschen i media ledde till rekordmånga samtal från kunder. Skridskobanan Medvinden på Storsjön, som Jämtkraft tagit initativ till och sponsrat, blev succé för andra året i rad. Under året nyanställdes 23 personer (10 män och 13 kvinnor). Arbetet med verksamhetsplanering utifrån ett övergripande hållbarhetsperspektiv, där Jämtkrafts uppdrag konkretiserats på alla nivåer i företaget, har engagerat många medarbetare. Nyckelfakta 2003 2002 Förändring % Rörelsens intäkter, kkr 853 762 715 612 + 19,3 Resultat före skatt, kkr 118 917 44 479 + 167,4 Räntabilitet på eget kapital efter skatt, % 7,0 2,7 Räntabilitet på eget kapital före skatt, % 9,8 3,8 Räntabilitet på totalt kapital, % 5,7 3,5 Soliditet, % 40,1 38,7 Kassaflöde, kkr 255 864 183 089 + 39,7 Investeringar, kkr 217 031 355 129-38,9 Försäljning av el, GWh 1 594 1 518 + 5,0 Egen produktion av el, GWh 925 950-2,6 Produktion av elcertifikat, antal 99 195 - - Inköp av el, GWh 669 648 + 3,2 Försäljning av fjärrvärme, GWh 564 563 + 0,2 Produktion av fjärrvärme, GWh 639 615 +3,9 Medelantal anställda i koncernen 271 267 + 1,5 Kort om Jämtkraft Jämtkrafts vision är att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Jämtkraft är starkt beroende av utvecklingen i det område där företaget verkar. Går det bra för regionen så går det bra för Jämtkraft. Företaget har på det sättet ett genuint intresse av att näringslivet frodas, att människor trivs och mår bra i denna del av landet. Jämtkraft med dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme främst inom Östersunds, Åre, och Krokoms kommuner. Största delen av den elkraft som Jämtkraft säljer lokalt produceras i egna vattenkraftverk och i det nya kraftvärmeverket. erbjuder också bredbandsanslutning via optokabelnät och radiolänk. Verksamheten är indelad i affärsområdena Elkraft, Elnät, Fjärrvärme, Telecom och Elcertifikat. Jämtkrafts uppdrag - långsiktighet och grundläggande nytta Jämtkraft ska drivas på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för utveckling av regionen genom leverans av energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser. Så har ägarna gemensamt definierat företagets uppdrag. Det innebär att ägarna bara tar ut en mycket begränsad utdelning. Överskottet stannar kvar i företaget och används till investeringar och för att utveckla verksamheten. Långsiktigt låga priser är viktiga för kunderna. Årligen rör det sig om belopp på flera hundra miljoner som kommer den regionala ekonomin tillgodo, jämfört med om Jämtkraft skulle höja sina priser till riksgenomsnittet. Uppdraget innebär också att Jämtkraft håller de kraftproducerande anläggningarna i bästa trim, med regelbundet underhåll. Att ledningsnätet underhålls och förnyas och att investeringar görs i nya anläggningar. Aktuella exempel är det nya kraftvärmeverket och ackumulatortanken. Föregångare mot ett hållbart samhälle I flera år har Jämtkraft bedrivit ett målmedvetet miljöarbete med miljöpolicyn som grund och hållbar utveckling som ledstjärna. I mars 2003 fick Jämtkraft sin miljöcertifiering som innebär fortlöpande kontroller av att företaget följer och utvecklar sitt miljöledningssystem. En strategiskt viktig satsning med miljöprofil är kraftvärmeverket, den största enskilda anläggningsinvesteringen i företagets historia. Regionalt engagemang Jämtkraft bidrar aktivt till utveckling av regionen genom sin basverksamhet, att leverera el och värme till långsiktigt låga priser och genom att erbjuda bredbandsanslutning. Jämtkrafts investeringar bidrar till regionens framtid. Kraftvärmeverket innebar en investering på drygt 500 miljoner kronor. Framtagningen av biobränsle till anläggningen beräknas ge 90 årliga arbetstillfällen i skogen och transportnäringen. Placeringen av fjärrvärmens ackumulatortank på skidstadion i Östersund innebär direkt och indirekt en fantastisk utveckling av området. Den ingår i finansiering av det EUprojekt som innebär utbyggnad av stadion med sekretariat, skidskyttebanor, vallningsbodar, skidspår med mera. Byggnaden med sina 65 meters höjd och en publik toppvåning, krönt av en lysande gloria, har alla förutsättningar att bli en attraktion. Jämtkraft är också engagerad i planeringen av en stor anläggning som har möjlighet att bli en utvecklingskraft för Östersund och regionen. Sponsring är en viktig del av marknadsföringen och bidrar också till visionen, att vara en drivkraft för regionens utveckling och framgång. Jämtkraft väljer sponsringssamarbeten som har en tydlig utvecklingsprägel och som har förankring runt om i bygderna. Jämtkraft Jämtkraft AB Jämtkraft Elnät AB Jämtkraft Telecom AB Åre Fjärrvärme AB Krokoms Energi AB AB Kattstrupeforsen Jämtlandskraft AB Jämtlands Mineral AB 80 % Jämtkrafts ägare Procent av aktiekapital och antal ledamöter Östersunds kommun 77,8 % 5 ledamöter Vattenfall AB 20,6 % 1 ledamot Krokoms kommun 0,8 % 2 ledamöter Åre kommun 0,8 % 2 ledamöter Den interna drivkraften Jämtkraft har 262 medarbetare, 215 män och 47 kvinnor ( tilsvidareanställda per den 31/12 2003). Kunder (per 31/12 2003) Antal elkunder: 73 794 Antal värmekunder: 2 942 Antal nätkunder: 61 334 Antal bredbandskunder: 776 Jämtkraft finns i Östersund, Hissmofors, Änge, Föllinge, Hackås, Järpen och Duved. Karta över Jämtkrafts anläggningar och distributionsområde, se sid 26-27. Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003
vd har ordet Henrik Grill har ordet År 2003 blev ett ekonomiskt gott år för Jämtkraft... Det stämmer, årets resultat är avsevärt bättre än förra årets. En starkt bidragande orsak till det är att kraftvärmeverket har gått väldigt bra och att elpriserna har varit höga. Dessutom har elcertifikaten kommit som en extra bonus. När det gäller nätaffären innebär fortsatt ökade krav från myndigheter och omvärld också högre kostnader. Det medförde att vi höjde nätavgiften 1/1 2004. Telecomaffären visar fortsatt svag utveckling. Marknaden har varit avvaktande, men vår bedömning och vår förhoppning är att den utbyggnad som nu sker i Östersund och på andra ställen ska ge en positiv utveckling. Om du ser tillbaka på året som gått, vilka är de stora händelserna? Det största som hänt här hos oss är att vi har tagit kraftvärmeverket i drift. Det är vårt största byggprojekt hittills och det har redan visat sig att med rätt förutsättningar, rätt bränsle och så vidare, ger det ett kraftigt tillskott till Jämtkrafts ekonomi. Vi fick statligt bidrag till investeringen, elpriset har varit högt, vi får elcertifikat för produktionen och vi minskar vårt behov av att köpa utsläppsrätter från 2005. Man kan nog säga att det kom i precis rätt tid. Enligt vårt uppdrag att hålla låga priser är det kunderna som drar nytta av det här. Vi stärker vår möjlighet att hålla stabila priser, marknadens prisväxlingar behöver inte ge fullt utslag hos våra kunder. En annan viktig sak under året är att elmarknaden har visat sig fungera som en marknad ska göra. När det är risk för brist på vatten stiger priserna, när risken bedöms vara över sjunker de. Det har också blivit tydligt hur nära kapacitetsgränsen vi ligger i Norden. När vi närmar oss brist skenar priserna och det är stor risk att det fortsätter så flera år framåt. Underskottet i elbalansen ökar hela tiden i Norden. Vi i Sverige är helt beroende av import, och det som importeras är kärnkraft och kolkraft från Ryssland, Finland, Danmark, Polen och Tyskland. Här är vår egen produktion viktig. Allt vi producerar själva minskar importbehovet. För Sveriges elkunder kan jag se en dyster framtidsvy när det gäller den totala kostnaden för el. Det krävs riktigt blöta år för att det ska bli annorlunda. Till detta kommer att skatten på el hela tiden höjs så att den nu nästan är i nivå med priset på elen. Elcertifikaten har införts under året, vad betyder det för Jämtkraft? Elcertifikaten är ekonomiskt mycket betydelsefulla för oss. De visar att vår miljöprofil mot förnybar produktion har varit rätt. Vår produktion har givit oss fler certifikat än vad som behövs till våra egna kunder och vi har kunnat sälja en del av överskottet. En positiv sak är att styrelsen har beslutat att nettot från handeln med certifikaten primärt ska investeras i det vi får dem för, det vill säga förnybar elproduktion. Det kan vara vindkraft eller vattenkraft, det kan vara annat. Att effektivisera redan utbyggd vattenkraft och få ekonomi i det är svårt eftersom verkningsgraden även i äldre anläggningar redan är så hög. Men det är klart att i en del fall kanske certifikaten kan hjälpa till att få ekonomi i det. Vi har under många år målmedvetet arbetat för att bygga upp ett driftsäkert nät. Under hösten har landet drabbats av flera stora strömavbrott som gjort att leveranssäkerheten kommit i fokus. Hur har Jämtkraft klarat sig? Hela vårt samhälle blir allt mer beroende av säkra energileveranser och det gör naturligtvis att branschen uppmärksammas. Trots att vi inom vårt område har en stor andel glesbygdsnät har vi klarat oss relativt bra från långa avbrott. Det finns flera orsaker till det. Vi har under många år målmedvetet arbetat för att bygga upp ett driftsäkert nät. Vi har anpassat organisationen till våra lokala förhållanden. All vår personal finns här i regionen, såväl montörer som driftledning. Det ger lokalkännedom som kan vara nog så viktigt. Sist men inte minst har vi vår störningshjälpsorganisation på 630 personer. Den har vi väldigt stor nytta av, det upplevde vi senast under stormdygnen i december. Avbrott drabbas även vi av, men allt det här sammantaget hjälper oss att hålla störningstiderna nere. De tre stora är ett uttryck som återkommer när media talar om energibranschen - hur ser du på framtiden för de mindre energibolagen? Det är riktigt att det i branschen tydligt har utkristalliserats tre stora företag med ett stort avstånd till de medelstora och mindre företagen. Men det har visat sig att det finns gott om plats mellan de stora elefanternas fötter, som jag brukar säga. Men det krävs kreativitet och snabbhet för att inte bli nertrampad. De korta beslutsvägarna i ett mindre företag ger oss fördelar som vi måste utnyttja när omvärlden förändras allt snabbare. Tyvärr dras hela elbranschen lätt över en kam och de tre storas agerande likställs av myndigheter, media och allmänhet med branschens. Den mångfald och det lokala engagemang som många mindre företag representerar till fördel för kunderna, förbises ofta vid diskussioner i utredningar och i media. Jämtkraft har ju som vision att vara en drivkraft för regionen, kan du ge några exempel på det? Beslutet att bygga ackumulatortanken för fjärrvärmeverksamheten togs främst av driftmässiga och ekonomiska skäl. En sådan industrianläggning kan man välja att hantera på olika sätt, försöka dölja den eller lyfta fram den. Vi valde det senare och det är intressant att vi kunde nå en lösning som kan komma till nytta även för samhället i övrigt. Det har bidragit till utveckling av skidstadion och tillför Östersund och regionen ett landmärke. Nu blir det en utmaning att göra något spännande av toppvåningen. Ett annat exempel är vårt engagemang i Medvinden, skridskobanan på Storsjön. Den har stimulerat till många fler aktiviteter både på och i anslutning till isen och sporthandlarna har sålt skridskor och annan utrustning som aldrig förr. Också det faktum att vi även i år har fått många nya elkunder ute i landet utan någon egen marknadsföring är betydelsefullt. Det visar dels att vi håller konkurrenskraftiga priser, dels att vi har ett starkt varumärke. Det är naturligtvis positivt för oss men det bidrar också till en allmänt positiv bild av Jämtland. Det är bra både för regionen och för oss. Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003
jämtkraft och miljön Miljöarbetet - en röd tråd Helhetssyn och hållbar utveckling är två begrepp som återkommer i Jämtkrafts miljöarbete. Miljöcertifieringen är ett synligt tecken på ett konsekvent arbete mot ständig förbättring, där alla medarbetare känner till och tar ansvar för sin del av helheten. Miljöcertifieringen innebär att miljöhänsyn ska genomsyra alla verksamheter inom Jämtkraft. Den förutsätter konkreta och mätbara mål och ständiga förbättringar. Alla medarbetare ska veta var man hittar rutiner och instruktioner, lagkrav och produktinformation. Genom utbildning får alla den kompetens som krävs. Certifieringsföretaget BVQI genomför två miljörevisioner varje år när valda delar av verksamheten kontrolleras. Däremellan genomförs interna revisioner. Miljötänkande genomsyrar verksamheten Miljöledningssystemet innebär struktur i miljöarbetet, klara regler för var ansvaret ligger och rutiner för hur arbeten ska utföras för att inte bara miljö- utan också säkerhets- och hälsoaspekter ska tillgodoses. Hanteringen av oljor och kemikalier är noga beskriven, från inköp till destruktion. Nödlägesplaner finns för svåra situationer som dammbrott, brand och utsläpp. Men viktigast är att genom förebyggande arbete försöka förutse och så långt möjligt förhindra sådant som skulle kunna skada människor eller miljö. I företagets långsiktiga planering värderas olika miljöaspekter och mätbara, tidsbestämda miljömål fastställs av ledningen. Dessa övergripande mål återfinns i affärsplanerna för respektive affärsområde. I verksamhetsplanerna bryts miljömålen ner till konkreta handlingsplaner som också avspeglar sig i budgeten. På så sätt löper miljöarbetet som en röd tråd genom hela företaget. Ute i verksamheten finns miljöhandläggare med den viktiga rollen att i det dagliga arbetet fungera som kontaktpersoner och kunskapsstöd i miljöfrågor. De ingår i miljörådet som har till uppgift att utveckla och underhålla miljöledningssystemet och att samordna enheternas miljöarbete för att det ska bli så effektivt som möjligt inom koncernen. Det operativa ansvaret för miljöfrågorna ligger på respektive enhetschef. Deponifri industri Under året har särskild uppmärksamhet ägnats åt avfallshanteringen. I september kunde det arbetssätt som kallas deponifri industri starta. Där ingår att redan vid inköpen tänka i miljöoch hållbarhetstermer. Genom att bygga upp en fullständig källsortering ska Jämtkraft närma sig målet att bli ett deponifritt företag. Rättesnöret är en källsorteringshandbok med 38 olika fraktioner. Alla medarbetare har fått utbildning i avfallshantering, och de som är berörda har utbildats i hantering av farligt gods. Grundtanken är att det vi gör oss av med i första hand ska gå till återanvändning, i andra hand ska materialet återvinnas och i sista hand kan det gå till förbränning eller destruktion. Konkreta exempel på vårt miljöarbete Med kraftvärmeverket har stora miljöförbättringar uppnåtts och redan låga utsläppsnivåer inom fjärrvärmeverksamheten har ytterligare förbättrats. Andelen el från förnybara energikällor har ökat, främst genom kraftvärmeverket men också vindkraftverket i Almåsa. Det mångåriga arbetet med att byta ut transformatorer med spår av PCB i oljan är nu inne i slutfasen. Lagkravets gräns på 50 ppm (miljondelar) har passerats men Jämtkraft har lagt ribban betydligt högre än så, på 2 ppm. De sista transformatorerna kommer att bytas ut under 2004. Fjärrvärmeverksamheten har tagit ytterligare ett steg på vägen mot att sluta kretsloppet. Det handlar om att återföra träaskan med sina många värdefulla näringsämnen till skogsmarken. Tillståndsfrågorna är klarlagda efter samråd med Östersunds kommun, Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen. Askåterföring planeras starta under 2004, och blir då den första permanenta i länet. Jämtkraft har licens att sälja Bra Miljöval El. Den licensberättigade produktionen består av vattenkraft, biobränslebaserad elproduktion i kraftvärmeverket och vindkraft. Miljöpolicy Jämtkraft förädlar i huvudsak jämtländska naturresurser till energi med hänsyn till vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Det innebär att miljöarbetet ska präglas av en helhetssyn för att främja en hållbar utveckling. Jämtkraft ska medverka i utvecklingen av ett kretsloppsanpassat samhälle och aktivt samarbeta med våra ägare, kunder och myndigheter och andra intressenter på miljöområdet. Jämtkraft ska ytterligare förbättra sina anläggningar, metoder och rutiner för att minimera utsläpp eller annan negativ påverkan av miljön där lagstiftningen utgör endast ett minimikrav samt verka för att andelen förnyelsebar energi ökar. Jämtkraft ska prioritera tekniska lösningar, som kan integreras i framtida miljökrav, samt i ett långsiktigt helhetsperspektiv hushålla med jordens resurser. Jämtkraft ska ha aktuell kunskap om energiförsörjningens hälsooch miljöpåverkan och utnyttja denna vid planering och drift av verksamheten. Jämtkrafts samtliga medarbetare och nära samarbetspartners som leverantörer/entreprenörer ska ha god kunskap om miljö och verksamhetens miljökrav. Miljö är ett linjeansvar i Jämtkraft. I miljöfrågor ansvarar varje organisatorisk enhet för kartläggning, planering, åtgärder, utbildning, information och uppföljning inom sitt ansvarsområde. Inom Jämtkraft samordnas miljöfrågorna av en miljösamordnare. Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003
omvärld Omvärld Jämtkraft påverkas i hög grad av vad som sker i omvärlden. Det kan vara allt från en nyetablering i närmiljön till nya EU-direktiv. lla pågående och planerade utbyggnader i Åreområdet är ett tydligt exempel på hur skeenden i vårt område i mycket hög grad påverkar Jämtkraft i rollen som leverantör av infrastruktur. Behovet av såväl el som värme ökar och än högre krav ställs på säkra leveranser. Det kräver stora investeringar i elnätet. Fjärrvärmenätet behöver byggas ut och eventuellt kompletteras med en ny produktionsanläggning. Kommunikationsnätet är viktigt och intresset för bredbandsanslutningar är stort. Det faktum att alpina VM 2007 står som mål för många av investeringarna betyder att mycket ska ske under några få år. På väg mot fjärravläsning Under året har utredningen om förändrade mätkrav resulterat i lagförslag om sänkt gräns för vilka kunder som ska timmätas från 1 juli 2006. Utredningen föreslår också att elmätarna hos samtliga kunder ska läsas av en gång i månaden från 1 juli 2009. Det innebär att antalet avläsningar för Jämtkrafts del inom några år kommer att öka från 73 000 till 733 000 per år. För att kunna hantera den uppgiften blir system- och kvalitetsfrågor mycket viktiga. Arbetet pågår för att skapa ett enkelt och robust fjärravläsningssystem med låga driftkostnader och hög kvalitet. Nyordningen innebär också att ett stort antal elmätare måste bytas ut. Jämtkraft är en av initiativtagarna till ett samarbete mellan elnätföretag dit allt fler ansluter sig. Målet är att få fram en flexibel lösning med höga krav på kvalitet. Genom samarbetet sprids riskerna, kompetensen ökar och kostnaderna fördelas. De nya avläsningsrutinerna beräknas kosta cirka 100 miljoner kronor fram till 2009. Månadsvisa avläsningar innebär att kunderna kommer att kunna få en faktura baserad på faktisk förbrukning i stället för dagens preliminära beräkning. Baksidan är en ökad kostnad för kunden. Skäliga nätavgifter Under flera år har Energimyndigheten i samarbete med elbranschen arbetat med utvecklingen av den så kallade nätnyt- tomodellen. Den är avsedd att vara ett verktyg för att bedöma nätavgiften i förhållande till den prestation nätföretagen utför. Modellen gäller från och med 2004 men många frågor återstår. Branschen har gemensamt framfört farhågor om att modellens beräkningar utifrån ett teoretisk nät inte tar tillräcklig hänsyn till de förhållanden som faktiskt råder. Oro finns också för att behovet av kvalitet och investeringar i elnäten inte ges utrymme. Förbud mot gemensam VD Två svenska utredningar föreslår förbud mot gemensam VD och styrelse i elnät- och elhandelsbolag resp elhandels- och fjärrvärmebolag inom samma koncern. En sådan ordning skulle väsentligt motverka våra ambitioner att göra ett så bra jobb som möjligt för våra kunder. Som huvudsakligt skäl anges risk för korssubventionering. För mindre bolag skulle den här ordningen leda till orimligt höga kostnader, något som också uttryckts i EU:s möjlighet att undanta bolag med färre än 100 000 kunder. Jämtkraft och andra energibolag har via branschorganet Svensk Energi framfört sin oro för minskad mångfald på elmarknaden om förslaget går igenom. Mot ett hållbart energisystem Andelen förnybar elproduktion ska öka enligt beslut i såväl Sverige som i EU. Lagen om elcertifikat som infördes 1 maj 2003 är ett sätt att stimulera elproduktion med hjälp av sol, vind, vatten och biobränsle. Jämtkraft är inledningsvis en vinnare i det systemet eftersom en stor del av vår produktion berättigar till certifikat. Intresset för vindkraft ökar, också inom Jämtkrafts område. Antalet förfrågningar om anslutning till elnätet har varit stort under flera år och omfattar för närvarande flera hundra megawatt. De flesta planerade verk har en effekt på högst 1,5 MW och med nuvarande regelverk innebär det att nätbolaget inte kan ta ut alla kostnader från kraftproducenten. Det får som följd att betydande kostnader fördelas på övriga nätkunder. Ett system för handel med utsläppsrätter ska införas inom EU från år 2005. Syftet är att koldioxidutsläppen i Europa ska minska. Jämtkraft kommer att beröras i begränsad omfattning. Från 1 juli 2004 öppnas den europeiska elmarknaden för företagskunder och det blir möjligt att fritt välja elleverantör inom EU. Om tre år öppnas marknaden även för privatkunder. De nya reglerna skapar en helt ny konkurrenssituation som mycket väl kan komma att förändra prisbilden. 10 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 11
personal Antal 70 60 50 40 30 20 10 0 Antalet tillsvidareanställda ökade från 252 till 262, varav 215 är män (82 %) och 47 är kvinnor (18 %). Under året nyanställdes 23 personer (10 män och 13 kvinnor) och 33 slutade, varav 16 gick i pension. Medelåldern var vid årsskiftet 44,5 år. Av ledningsgruppens 11 medlemmar är 3 kvinnor (27 %) och av företagets 28 chefer är 6 kvinnor (21 %). I den frivilliga störningshjälpsorganisationen ingick 630 personer (628 män och 2 kvinnor). Personalstruktur 20-29 30-39 40-49 50-59 60- Män: 215 Kvinnor: 47 Totalt: 262 Bevara det friska friskt Jämtkrafts övergripande personal- och kompetensförsörjningsarbete ska bidra till att behovet av medarbetare och kompetens tillgodoses så att företaget ska kunna nå visionen. Personalarbetet har under året haft som tema att skapa förutsättningar för ökad hälsa och att det friska ska bevaras friskt. Detta är grundförutsättningar för att behålla, utveckla, motivera och engagera medarbetarna. Ett lika viktigt som självklart inslag är friskvård. Utöver det traditionella friskvårdsprogrammet med olika former av träning har en rad andra prova-på-aktiviteter genomförts. Syftet har varit att bredda friskvårdsprogrammet för att på så vis intressera och stimulera än fler medarbetare att ta ansvar för det egna välbefinnandet. Uppskattade aktiviteter har t ex varit bågskytte, Body Balance, stavgång, målning, drejning och föreläsningar om stress, kost och motion. Förebyggande arbetsmiljöarbete Under året har ett nytt avtal om företagshälsovård träffats. Tyngdpunkten ligger på det förebyggande arbetsmiljöarbetet. Företagshälsovården kommer att vara en aktiv samarbetspartner när det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet men också i det förebyggande arbetet och när det gäller den arbetsrelaterade ohälsan. För att minska de negativa konsekvenserna av ohälsa har Jämtkraft tecknat en sjukvårdsförsäkring som ger de anställda snabb tillgång till specialistvård hos privata vårdgivare. Vinsten är att medarbetarna kan slippa onödigt lång väntan i vårdköer vilket i många fall kan innebära längre sjukskrivningar än nödvändigt. Dessutom minskar företagets förlust av kompetens till följd av sjukfrånvaro. Hög frisknärvaro En viktig uppgift i arbetsmiljöarbetet under året har varit att se över uttaget av övertid. Ett visst mått av övertidsarbete är oundvikligt i vår bransch, men medarbetarnas hälsa och välbefinnande får inte äventyras. Ambitionen har varit att dels minska det totala antalet övertidstimmar och dels att fördela övertiden på fler personer. Övertiden har totalt sett minskat med 23 procent jämfört med året innan. Frisknärvaron på Jämtkraft är fortsatt hög. 52 procent av medarbetarna har inte haft någon dags sjukfrånvaro under året. Sjukfrånvaron har minskat jämfört med fjolåret, från 5,57 procent till 4,97 procent. Planering för framgång Hösten präglades i stor utsträckning av det intensiva arbetet med verksamhetsplaneringen som haft och kommer att få stor betydelse för känslan av delaktighet i företaget. Många har varit engagerade och verksamhetsplaneringen har inneburit att Jämtkrafts övergripande uppdrag konkretiserats inte bara på enhetsnivå, utan också på avdelnings- och medarbetarnivå. En väsentlig framgångsfaktor för Jämtkraft är varje medarbetares engagemang, att var och en kan se sin roll och känna betydelsen av sin insats. Förmågan att hantera förändringar ser vi som en påtaglig och avgörande utmaning för att även i fortsättningen vara framgångsrika. Ändrade och nya värderingar, ny teknik och övriga förändringar i omvärlden gör att vi ständigt måste se över metoder och processer för att få en kontinuerlig utveckling av organisationen. Att ha rätt kompetens, på rätt plats och vid rätt tid kommer att vara en avgörande framgångsfaktor. Den utmaningen kommer Jämtkraft att jobba aktivt med. Attrahera IN Susann Persson Bemanna Susann är utbildad civilingenjör inom lantmäteri och har tidigare arbetat på Energimyndigheten. Efter tio år som utflyttad jämte kom tanken på att flytta tillbaka. Att återvända till fjäll, vidder och skog kändes mer och mer lockande. Drömmen blev verklighet och i dag bor Susann på Rödön med utsikt över Storsjön och Oviksfjällen och arbetar på Jämtkraft. Susann utreder energiinvesteringar, till exempel hanteringen av planerade vindkraftprojekt som vill anslutas till Jämtkrafts nät. Jag trivs jättebra här på Jämtkraft. Det är en skön stämning som ger en bra effektivitet, konstaterar Susann. Personalarbetet handlar dels om att kunna attrahera nya medarbetare med rätt kompetens (IN) och dels om att engagera och utveckla befintliga medarbetare i samklang med företagets behov (I). Ytterligare en viktig bit är att medarbetare som lämnar Jämtkraft besitter värdefull kompetens, som så långt som möjligt bör återföras till företaget (UT). Mats Edvardsson i Utveckla Behålla Mats har gjort en resa på nära 25 år inom Jämtkraft. Han har arbetat som linjemontör, beredare, kartritare, gatubelysningsplanerare, samordnare på elnät/entreprenad, funktionschef på optoteknik och är nu avdelningschef på Telecom. Jag tycker Jämtkraft är ett positivt företag att arbeta på och det tror jag beror på att det går så bra och att vi har och har haft god ekonomi. Det lägger nog grunden för den positiva stämningen men också att det finns många möjligheter. håller på med olika saker och om man vill så kan man byta inriktning och utvecklas inom företaget. Det har jag gjort under mina 25 år det är en tilllåtande kultur. Kompetens Ragnar Persson UT Ragnar Persson gick i pension i höstas efter att ha arbetat på Jämtkraft sedan 1967, först som nätmontör och sedan som mätaravläsare de senaste 4-5 åren. Ragnar, som kallas Föllinge-Persson, var en stor skidåkare under framförallt 1960-talet. Han har bland annat sex individuella SM-segrar, vann tremilen i Svenska skidspelen två år i rad och femmilen i Holmenkollen 1963. Träningen har Ragnar haft nytta av även i jobbet. Det är ju inte fel att ha bra kondition när man är ute på linjejobb. 12 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 13
marknad Nya elkunder 2003 1000 800 600 400 200 0 Fokus på kunderna Hög kvalitet, god service och långsiktigt låga priser är ord som ständigt återkommer i Jämtkrafts verksamhet. Genom att leva upp till dem vill Jämtkraft skapa långsiktiga relationer till kunderna. Trots höga börspriser på el har Jämtkraft kunnat hålla låga priser, framför allt till våra lokalkunder. Till det bidrar en hög andel egen vattenkraftproduktion, elproduktionen från kraftvärmeverket och inte minst uppdraget från våra ägare. Istället för att generera höga vinster ska Jämtkraft hålla långsiktigt låga priser för att på så sätt behålla köpkraft i regionen. Det gäller inte bara elpriset utan också nätavgiften och kostnaden för fjärrvärme. Ökade kundkontakter Det ökade intresset för energibranschen har resulterat i en kraftig ökning av antalet kundkontakter. Det har märkts i hela företaget men främst hos vårt Kontaktcenter. Under de vanligtvis lugna semestermånaderna juni och juli hade vi rekordmånga samtal. Det är både lokalkunder och elkunder ute i landet som hör av sig. Det som framförs i media är inte alltid helt lätt att förstå och det känns tryggt att kunna ringa eller mejla för att reda ut frågor och funderingar. Elpriser och avtal är ämnen som dominerar, men även frågor kring utbyggnad av fjärrvärme och bredband, anslutningsavgifter, energirådgivning och önskemål om kabelvisning inför grävarbeten är vanliga. Målet är att Jämtkrafts Kontaktcenter ska klara 80 procent av alla kundärenden - om det inte går ska man direkt koppla vidare till rätt person inom företaget. Våra medarbetare i Kontaktcenter har under året tagit emot 100 000 telefonsamtal, mejl, fax, brev och besök. För att möta de ökade önskemålen om personlig kontakt har vi dels förstärkt Kontaktcenter med fler medarbetare, dels bytt telefonisystem för att kunna höja kvalitet och servicegrad. Möjlighet till direktkontakt med Jämtkraft på hemmaplan har även den här säsongen erbjudits våra kunder. Med husvagn har vi besökt femton byar, från Storlien i väst till Bräcke i öst, från Strömsund i norr till Svenstavik i söder. Ungefär 1 500 personer passade på att ge synpunkter och ställa frågor - eller att bara få en pratstund. Attraktiv elleverantör Jämtkrafts låga priser uppmärksammas ofta i prisjämförelser i media. Avgiftsundersökning Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige, som genomförs av flera bostadsorganisationer, visar även i år ett glädjande resultat för invånarna i våra ägarkommuner. Både elpris och nätavgifter är bland de lägsta i landet, och Östersunds kommun har landets näst lägsta totalkostnad för fjärrvärme, el, vatten och avfall. En undersökning av fjärrvärmepriserna i Sverige, gjord av Villaägarnas Riksförbund, visade att Jämtkrafts fjärrvärmepriser i Östersunds och Krokoms kommuner var de fjärde lägsta i landet. Uppmärksamheten har stärkt varumärket Jämtkraft och vi uppfattas som en attraktiv elleverantör även utanför nätområdet - cirka 15 000 av elkunderna kommer från övriga delar av landet. Under året vi har fått mer än 5 000 nya kunder. Jämtkrafts kundtidning gick till final och en delad tredje plats i Svenska Publishingpriset som delades ut hösten 2003. 14 530 Fyrfasen 14 590 Graninge 13 397 Vattenfall Prisjämförelse 8 330 Jämtkraft 13 110 Sydkraft Jämförelsen avser årskostnad för elkunder som inte gjort ett aktivt val. Beräkningen baseras på en årsförbrukning på 30 000 kwh. Årskostnaden är beräknad på aktuella priser den 30 december 2003, exklusive moms, energiskatt, elcertifikat och nätavgifter. Lokalpris är ett extra lågt pris för våra elkunder inom ägarkommunerna Östersund, Åre och Krokom, eller inom Jämtkrafts nätområde. Priset kan hållas nere tack vare vår egen elproduktion. Vårt uppdrag att hålla långsiktigt låga priser inte vinstmaximering är också en viktig drivkraft. 14 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 15
elkraft Hög tillgänglighet och effektiv produktion Hög andel egen produktion är en viktig förutsättning för att Jämtkraft ska kunna hålla ett lågt lokalpris. Elproduktion i egna anläggningar 925 GWh, därav vattenkraft 763 GWh, kraftvärmeverket 160 GWh, vindkraft 1,6 GWh Inköp av kompletterande kraft: 669 GWh Försäljningsvolym: 1 594 GWh Enligt ett långsiktigt avtal köper Jämtkraft 0,97 procent av årsproduktionen vid kärnkraftverket i Forsmark, 231 GWh år 2003. Magasinsläget i Indalsälven var vid årsskiftet 49 procent mot normalt 66 procent. Cirka 700 personer har besökt något av våra vattenkraftverk under året. Elproduktion Variationerna i vädret avspeglas i prisnivåerna på den gemensamma nordiska elbörsen Nord Pool. I början av året noterades de högsta priserna på elbörsen sedan avregleringen 1996. Medelpriset låg under de första veckorna i januari över 80 öre/kwh. Orsaken var den mycket torra hösten året innan. Dessutom var det kallt, särskilt kring årsskiftet. Med mildare väder och mer nederbörd sjönk priserna raskt till rimligare, men fortfarande förhållandevis höga nivåer. En torr sommar och höst drev priserna uppåt, dock inte till samma höga nivåer som året innan. Året slutade med milt väder och mer nederbörd och priserna vände neråt igen. Den avreglerade elmarknaden har inneburit krav på nya kompetenser inom energiföretagen. Riskhantering och rutiner kring handeln på elbörsen Nord Pool har blivit en strategisk fråga. Branschorganisationen Svensk Energi och Nord Pool har under året för första gången genomfört en kvalificerad utbildning inom elhandelsområdet. Jämtkraft är nu ett av de företag som har medarbetare som efter godkänd grund- och specialistutbildning kan kalla sig certifierade elhandlare. Kraftvärme kompletterar vattenkraften Vattenkraftproduktionen detta torra år blev 763 GWh, vilket är cirka 170 GWh lägre än ett normalår. Kraftvärmeverket producerade under året 160 GWh el, ett viktigt tillskott till vår vattenkraft. Den ackumulatortank som byggs kommer att göra kraftvärmeverket än mer lönsamt. De timmar av dygnet efterfrågan är störst och börspriserna som högst kan vi genom att utnyttja tanken öka elproduktionen. Vindkraftverket i Almåsa producerade under sitt första år 1,6 GWh. Vårt inköp av kraft från elbörsen och från andra kraftbolag blev 669 GWh. Effektivitet och säkerhet Ett nytt system för planering av vattenkraftproduktion och elhandel infördes för ett par år sedan. Nu pågår arbetet med att installera ett nytt modernt system för fjärrkontroll, ett omfattande projekt som nu är inne i slutfasen. Förutom fjärrkontrollsystemet ingår kommunikationsutrustning mot kraftstationer och fördelningsstationer. Jämtkraft arbetar aktivt och långsiktigt med dammsäkerhet i samarbete med Svensk Energi, Räddningstjänsten och Länsstyrelsen. Under året har en del förbättringar gjorts i dammanläggningar och studier har gjorts för att bedöma hur extrema vattenflöden kan komma att påverka våra anläggningar. Dammsäkerhet är en stor och viktig fråga som kommer att vara aktuell under lång tid framöver. Löpande underhållsarbete har bedrivits enligt upprättade underhållsplaner. Därutöver har en större åtgärd utförts i den äldre kraftstationen i Hissmofors där delar av en turbin har renoverats. Egen produktion en styrka Produktionen i egna anläggningar är betydelsefull för vår ekonomi i dag och kommer sannolikt att vara än viktigare i framtiden. Tillgängligheten i kraftvärmeverket påverkar i hög grad företagets ekonomi. En hög andel egen produktion gör oss mindre beroende av inköp från elbörsen med dess varierande priser. Att den egna produktionen i stor utsträckning är förnybar och därmed också ger upphov till elcertifikat är en styrka för såväl företaget som för miljön. Resultatet inom det nya affärsområdet Elcertifikat ger möjlighet till fortsatt satsning på ekologiskt hållbar elproduktion. Kr/MWh 1 000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1 3 5 7 9 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35 37 39 41 43 45 47 49 51 2003 2002 Börspris på el, veckomedel 2002-2003 Vecka Källa: Nord Pool 16 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 17
elnät Investeringar i elnätet Mkr 70 60 50 40 30 20 10 99 00 01 02 03 0 Medelavbrottsfrekvens per kund/år Antal avbrott 3 Ledningsnätet 7 699 km Ca 300 nya anslutningar till elnätet under året. 1 januari 2004 höjdes nätavgiften för första gången sedan 1996. Höjningen var i genomsnitt 1 öre/kwh. Antal avbrott 2003 Driftstörning: 2,5 avbrott per kund och år Planerat: 0,7 avbrott per kund och år Medelavbrottstid 2003 Driftstörning: 135 min = 2 tim 15 min Planerat: 112 min = 1 tim 52 min Leveranssäkerheten i fokus Ett långsiktigt arbete för att förbättra driftsäkerheten ger resultat. De allra flesta av årets dagar och dygnets timmar fungerar Jämtkrafts elleveranser helt utan störningar. För att trygga elförsörjningen i Åredalen krävs stora investeringar under de närmaste åren. När störningar ändå inträffar gäller det att ta vara på erfarenheterna. Investeringen i ett nytt tekniskt driftstöd ger Jämtkraft ett bra verktyg. Genom att mata in en mängd uppgifter utifrån den noggranna analys av orsaker och vidtagna åtgärder som görs efter varje störning kan statistik tas fram över avbrott på varje ledningssträcka och hos enskilda kunder. Det gör det lättare än hittills att hitta svaga punkter i nätet och få överblick över avbrottstider och felorsaker. Kunder kan få bättre och snabbare svar på sina frågor och företaget har ett bra instrument för planering. Sedan början av 1990-talet har strategin i den långsiktiga planeringen varit att när ombyggnad sker ska driftsäkerheten i den nya anläggningen vara högre än i den gamla. Det innebär att i möjligaste mån lägga elledning längs väg och så att matning från två håll blir möjlig. När äldre ledningar byts ut är det mot jordkabel eller isolerad ledning. Ledningsgator besiktigas och röjs kontinuerligt. Samordningen av underhållsarbeten ska utvecklas så att även planerade och i förväg aviserade avbrott ska bli så få och så korta som möjligt. Vädret vanligaste felorsaken Jämtkrafts nätområde ligger i en region med ett vädermässigt utsatt läge och 40 procent av årets strömavbrott orsakades av åska, vind, snö och fallande träd. Stormdygnen i december som lamslog stora delar av landet drabbade även Jämtkraft. Trots att många ledningar över geografiskt stora områden blev strömlösa låg medelavbrottstiden på 3-4 timmar. Att avbrotten kunde hållas så pass korta är ett resultat av effektiv organisation och utrustning, möjlighet att snabbt kalla ut många egna montörer och inte minst berömvärda insatser från störningshjälpsorganisationen, 630 frivilliga ute i bygderna som hjälper till att hitta fel. Under de senaste 10 åren har Jämtkraft bara haft ett fåtal avbrott per år som varit längre än 12 timmar. Och de avbrotten har dessutom berört få kunder. Beredskap inför längre elavbrott finns. Jämtkraft ingår tillsammans med andra elnätföretag i en regional grupp för samverkan vid omfattande störningar. För riktigt svåra lägen finns en lokal samverkansplan som tagits fram i samarbete mellan Länsstyrelsen, kommunerna, SOS Alarm, Försvarsmakten, Telia och elnätföretagen i länet. Investeringar främst i Åredalen Förutom löpande underhåll och planerade investeringar i nätet är det i Åreområdet trycket är högst. Högspänningsnätet i Åre samhälle förstärks för att klara alla nya anslutningar och för att Åre med omnejd ska kunna försörjas med högspänning från två håll. En ny stamstation i Enafors har upphandlats under året och kommer att vara i drift till nästa vinter. Hela projektet är budgeterat till cirka 30 miljoner kronor. Den här investeringen ger ytterligare en anslutning till stamnätet och möjlighet till alternativa driftlägen vid underhållsarbeten och eventuella störningar. Det ökande intresset för vindkraft märks i antalet förfrågningar om anslutning till Jämtkrafts elnät. Under året genomfördes projektering för anslutning av en vindkraftpark med sju vindkraftverk i Krokoms kommun. 99 00 01 02 03 Driftstörning Planerade avbrott 99 00 01 02 03 Driftstörning Planerade avbrott Medelavbrottstid per kund/år 1 0 Antal minuter 250 200 150 100 50 0 18 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 19
fjärrvärme Lyckad kraftvärmesatsning Jämtkrafts största enskilda anläggningsinvestering hittills, kraftvärmeverket, invigdes av kungen i början av året. Kraftvärmesatsningen har blivit en god affär för Jämtkraft och för våra kunder. Jämtkraft producerar, distribuerar och säljer fjärrvärme i Östersund och i centralorterna i Krokoms och Åre kommuner. Dessutom drivs ett närvärmeprojekt i Bergs kommun. Låga utsläpp av kväveoxid (NOx) ger ca 3 miljoner kronor tillbaka på NOx-avgifterna. Även CO-utsläppen ligger på en mycket låg nivå. Årets nyanslutningar motsvarar en förbrukning på 16 GWh Omsättningen ökade med 64 Mkr Kraftvärmeverket producerade 435 GWh fjärrvärme (därav 68 GWh genom att ta vara på värmen i rökgaserna) och 160 GWh el. Total produktion 639 GWh. Mer än 5 000 personer har besökt Kraftvärmeverket under året. Produktionen vid kraftvärmeverket har fungerat bra och under året producerades 435 GWh fjärrvärme och 160 GWh el med hjälp av biobränsle. För att effektivisera produktionen ytterligare byggs en ackumulatortank som ska tas i drift hösten 2004. Den kommer att ge bättre totalekonomi, ökad drift- och leveranssäkerhet och dessutom minska oljebehovet till ett minimum. Tankens placering på Östersunds skidstadion är resultatet av ett nära samarbete mellan Jämtkraft, Östersunds kommun och idrottsrörelsen. Med en spännande yttre utformning och en toppvåning på 55 meters höjd blir den en attraktion utöver det vanliga. Ekonomiskt är den också ett viktigt inslag i kommunens EU-projekt för utvecklingen av området som friluftsområde och tävlingsarena. Efterfrågan på biobränsle har ökat i landet, vilket har lett till höjda priser. Vårt geografiska läge mitt i skogsbältet ger oss emellertid fördelar i form av god tillgång och korta transporter. Ett viktigt arbete är att långsiktigt säkra tillgången på bränsle till konkurrenskraftiga priser. Utbyggd fjärrvärme en miljövinst Stora satsningar har gjorts under flera år för att bygga ut fjärrvärmenätet främst inom Östersund-Frösön. Ambitionen har hela tiden varit att genom rationell planering hålla anslutningskostnaderna på en rimlig nivå. Det har också resulterat i hög anslutningsgrad, till nytta inte minst för miljön. Utbyggnaden fortsätter, både genom att ledningsnätet byggs ut där det är ekonomiskt rimligt och genom att försöka få med kvarvarande fastigheter i redan utbyggda områden. Under året har även fjärrvärme dragits till ett villaområde som av ägarna konverterats från direktverkande el. År 2002 byggdes fjärrvärmeledning till Ås, cirka en mil utanför Östersund. Under 2003 har 60 villor anslutits där. Den kraftiga expansionen i Åredalen innebär också ökad efterfrågan på fjärrvärme. Årets största nyanslutning är den nybyggda Multihallen i Åre, 7 GWh. Det totala antalet nyanslutningar under året var 185, de allra flesta villakunder. För 2004 planeras ytterligare cirka 130 anslutningar. Ett synbart tecken på det stora intresset för fjärrvärme och hur den produceras är att mer än 5 000 personer besökt kraftvärmeverket under året. Producerad energi, värme 99 00 01 02 03 Kulvertnätet Tidigare byggt Årets utbyggnad 222,4 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 GWh 700 600 500 400 300 200 100 0 Km 240 220 200 180 160 150 140 130 120 110 100 80 60 40 20 0 20 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 21
telecom Telecominvesteringar 99 00 01 02 03 Kkr 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 Cirka 6 000 lägenheter och ett stort antal företag är anslutna till stadsnätet i Östersund. Åtta tjänsteleverantörer i stadsnätet. Priset till privatkund sänktes under 2003. Delägarskap i bolaget Norrsken ger tillgång till fibernät i en ringledning genom inlandet ner till Mälardalen och Stockholm och upp längs kusten. 0 Bredband stärker regionen Jämtkraft fick under 2003 uppdraget att bygga ut bredband i Östersunds kommun. Att vara delaktig i de fortsatta satsningarna på infrastruktur är en del i Jämtkrafts vision att vara en drivkraft för regionen. Planeringen av bredbandsutbyggnaden i Östersunds kommun har pågått under större delen av året. Under hösten började det praktiska arbetet med att bygga ett sammanbindande optofibernät till de orter som är prioriterade enligt kommunens IT-infrastrukturprogram. Målet är att ansluta 90-95 procent av hushållen på berörda orter. Utbyggnaden kommer att vara klar till årsskiftet 2005/2006 och kommer förhoppningsvis att locka flera leverantörer av olika tjänster till nätet, till fromma för bygdens utveckling. Renodlad roll som nätägare När stadsnätet i Östersund började byggas 1996 var tanken att Jämtkraft enbart skulle vara ägare till nätet. Men eftersom utbudet av tjänster var ringa kom vi i samarbete med andra även att bli tjänsteleverantör. Nu är situationen en annan och Jämtkraft har beslutat att dra sig tillbaka från den rollen och koncentrera sig på att äga, bygga och driva kommunikationsnät. Nätet kan nu brukas av flera olika tjänsteleverantörer. Ett ökat utbud av tjänster och pressade priser för kunden har ökat intresset för att ansluta sig till stadsnätet. Egen infrastruktur i form av optofiber, kompletterat med radiolänk och Radio-LAN och dessutom hyrda förbindelser, gör att Jämtkraft kan erbjuda ett brett utbud av kommunikationslösningar för näringsliv och privatpersoner, främst inom ägarkommunerna Östersund, Krokom och Åre. Under 2003 har flera samarbetsavtal med andra nätägare tecknats. Samarbetsavtalen innebär att Jämtkraft och andra nätägare byter kapacitet med varandra vilket ger oss möjlighet att växa på ett kostnadseffektivt sätt. Kvalitetssäkring och utveckling Flera insatser för att kvalitetssäkra kommunikationsnätet har gjorts under året. Ett stort arbete har varit att samla all dokumentation kring fibernät och radionät i ett gemensamt dokumentationssystem. Tekniken i kommunikationsnätet har renodlats och anläggningar som inte klarar kvalitetskraven har byggts om eller avvecklats. Jämtkraft hanterar nu driften i egen regi i hela nätet. Under året har organisationen förstärkts med fler medarbetare för att klara den växande verksamheten. Under 2003 startade planeringen av ett projekt med datakommunikation via elnätet. Ett villaområde i Östersund valdes ut som testområde och 75 familjer kommer under tre månader att få prova och utvärdera den nya tekniken. Om projektet faller väl ut kommer elnätskommunikation att kunna användas som en väsentlig byggsten i de ortsnät som ska byggas i avtalet med Östersunds kommun. Tekniken ger större möjlighet att nå mer glesbefolkade delar i de prioriterade orterna. Fler tjänster på samma infrastruktur Jämtkraft har eget fibernät från Östersund, via Krokom till Åre och ambitionen är att knyta ihop det med nätet i Åre by för att möta efterfrågan där. Även bredbandsutbyggnaden i Östersunds kommun innebär flera samordningsfördelar. Kommunikationsnätet kommer också att kunna användas för att samla in mätvärden för el och fjärrvärme och för Jämtkrafts eget behov av kommunikation för fjärrstyrning av anläggningar. Under året har samarbetsavtal tecknats med ett flertal nya partners och på så sätt har Jämtkrafts position på kommunikationsmarknaden stärkts. Ett exempel på det är att det från årsskiftet finns möjlighet att via fibernätet få tillgång till kabel-tv. 22 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 23
elcertifikat Elcertifikat nytt affärsområde Intäkter och kostnader som rör handeln med elcertifikat läggs i ett nytt affärsområde. Lagen om elcertifikat trädde i kraft 1 maj 2003 som en del i regeringens långsiktiga energipolitik. Under 2003 har Jämtkraft fått 99 195 elcertifikat för sin elproduktion. Elproduktionen vid kraftvärmeverket motsvarar 87 procent av certifikaten. För att täcka Jämtkrafts kunders behov av elcertifikat har det åtgått 68 356 certifikat. Syftet med elcertifikatsystemet är att stimulera produktion av el från förnybara energikällor, det vill säga sol, vind, vatten och biobränsle. Staten delar ut ett certifikat per megawattimme el producerad i godkända anläggningar. För Jämtkrafts del ger kraftvärmeverkets produktion närmare 90 procent av certifikaten, men också vindkraftverket i Almåsa och sju mindre vattenkraftstationer, Billsta, Strömbacka, Lillå, Handöl övre, Handöl nedre, Dammån och Slagsån, bidrar. Handel med elcertifikat Certifikaten säljs i första hand till de egna elkunderna, som enligt lag är skyldiga att köpa certifikat motsvarande en viss andel av sin förbrukning, s k kvotplikt. Jämtkrafts pris för elcertifikat var under året 1,6 öre/kwh exkl moms, ett av de lägsta priserna på marknaden. Under året såldes cirka 70 000 elcertifikat till Jämtkrafts elkunder. Kvotplikten har under 2003 varit 7,4 procent. Den kommer att höjas årligen till att år 2010 vara 16,9 procent. Trots den höjda kvotplikten kommer Jämtkrafts elproduktion under de närmaste åren att ge ett överskott av certifikat. Dessa kommer att säljas. Under 2003 såldes 10 000 certifikat till andra energiföretag, vilket innebar en intäkt på 2,5 miljoner kronor. i dag går till värme. Produktionen beräknas kunna bli 8 GWh, motsvarande fyra vindkraftverk. Projektet har fått statligt stöd för klimatutvecklingsprogram, s k Klimp. Att Jämtkraft bildat ett nytt affärsområde för elcertifikat beror bland annat på att framtiden för elcertifikatsystemet är oviss och osäkerheten kring affären därför mycket stor. En översyn ska göras av riksdagen under 2004. Elproduktion baserad på torv kommer att ingå i systemet från 1 april och det innebär att en högre andel av produktionen vid kraftvärmeverket blir berättigad till elcertifikat. Resultatet från elcertifikataffären ska framöver användas för att öka andelen förnybar elproduktion. Ett projekt som skulle kunna bli aktuellt är tankarna på att producera el av den deponigas från Gräfsåsen i Östersund som 24 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 25
karta över verksamhetsområdet Elkraft Jämtkrafts egna vattenkraftstationer har en samlad effekt på ca 219 MW. De producerar under ett normalt år ca 930 GWh elström. Kraftvärmeverkets installerade eleffekt är 45 MW och det producerar ett normalår 160 GWh el. Vindkraftverket i Almåsa kan producera 2 GWh per år. Kraftstation 1... Hissmofors 2... Kattstrupeforsen 3... Granboforsen 4... Högfors 5... Långfors 6... Näsaforsen 7... Ålviken 8... Lövhöjden 9... Dammån 10... Slagsån 11... Duved 12... Handöl nedre 13... Handöl övre 14... Billsta 15... Strömbacka 16... Lillå 17... Rönnöfors Elnät Jämtkrafts nätområde omfattar 588 km regionnät, 3 061 km fördelningsnät och 4 050 km lågspänningsnät. Inom nätområdet finns 2 508 nätstationer och 39 fördelningsstationer. Kraftvärmeverk Vindkraftverk Almåsa Regionledning 45 kv Regionledning 145 kv Fördelningsstation Gräns för nätområdet Jämtkraft finns på följande orter: Östersund, Hissmofors, Föllinge, Järpen, Duved, Änge och Hackås. Kontor Telecom Jämtkraft Telecom AB erbjuder bredbandsanslutning till företag, fastighetsägare och privatkunder. Optokabelnätet omfattar totalt ca 40 mil. Bolaget kan idag erbjuda bredband i Östersund, Åre, Duved, Lit, Marieby, Järpen, Änge, Ås, Nälden, Ope, Hålland, Dvärsätt, Hackås, Myrviken, Brunflo, Orrviken och Krokom. Radiolänkmast Fjärrvärme Jämtkraft bedriver fjärrvärmeverksamhet förutom i Östersund på följande orter: Myrviken, Brunflo, Föllinge, Nälden, Ås, Krokom, Järpen, Mörsil, Åre, Duved, Kall och Hallen. Fjärrvärmeanläggningarna producerade 639 GWh under 2003. Fjärrvärmeanläggning 26 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 27
bokslut Årsredovisning för räkenskapsåret 2003 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge årsredovisning och koncernredovisning för år 2003, bolagets 114:e verksamhetsår. Ägarförhållande Jämtkraft AB ägs till 77,8 procent av Östersunds kommun (org nr 212000-2528). Vattenfall AB äger 20,6 procent av aktierna. Resterande 1,6 procent ägs till lika delar av Åre och Krokoms kommuner. Röstmässigt fördelar sig inflytandet i bolaget något annorlunda. Östersunds kommun innehar 72 procent av rösterna, Vattenfall AB 16 procent av rösterna och Åre och Krokoms kommuner innehar vardera 6 procent av rösterna på bolagsstämman. Styrelsen består av fem ledamöter från Östersunds kommun, Åre och Krokoms kommuner har två ledamöter vardera och Vattenfall AB har en ledamot i styrelsen. Jämtkraft I Jämtkraftkoncernen ingår, förutom moderbolaget Jämtkraft AB, de helägda dotterbolagen Jämtkraft Elnät AB, Jämtlandskraft AB, AB Kattstrupeforsen, Jämtkraft Telecom AB, Krokoms Energi AB och Åre Fjärrvärme AB. Bolaget äger vidare 80 procent av aktierna i Jämtlands Mineral AB. Verksamhet Jämtkraft och dess dotterbolag producerar, distribuerar och säljer elenergi och fjärrvärme främst inom Jämtlands län. erbjuder dessutom bredbandsanslutning via optokabelnät och radioförbindelse. Verksamheten är sedan tidigare indelad i affärsområdena Elkraft, Elnät, Fjärrvärme och Telecom. En ny lag om elcertifikat trädde i kraft den 1 maj 2003. Syftet med lagen är att öka andelen el som produceras med hjälp av sol, vind, vatten och biobränsle. Jämtkraft har under året bildat ett särskilt affärsområde, Elcertifikat, för särredovisning av intäkter och kostnader hänförliga till certifikaten. Affärsområde Elkraft Affärsområdet omfattar moderbolaget Jämtkrafts egna produktionsanläggningar samt de anläggningar som finns inom AB Kattstrupeforsen. Elproduktionen baseras i huvudsak på vattenkraft och kraftvärme. Elproduktionen under ett normalt vattenår uppgår totalt till 1 100 GWh inklusive kraftvärmeverket. Jämtkrafts andel av produktionen vid Forsmarks kärnkraftverk uppgår under ett år med normal tillgänglighet till 230 GWh. Affärsområdet har därutöver ett antal kraftleveransavtal med andra producenter samt köper och säljer tillfällig kraft på den nordiska elmarknaden. Den totala elproduktionen i Jämtkrafts anläggningar uppgick 2003 till 925 GWh varav el producerad i vattenkraftstationer svarar för 763 GWh. Jämfört med 2002 sjönk vattenkraftproduktionen med 18 procent. Detta har till viss del kunnat kompenseras av elproduktionen från kraftvärmeverket som under 2003 producerat 160 GWh. Vindkraftverket på Almåsaberget har under året producerat 1,6 GWh el, vilket motsvarar 92 procent av ett normalår. Inköpt volym under året uppgick till 669 GWh. Försäljningsvolymen blev 1 594 GWh, en ökning med 5 procent. Försäljning över elbörsen svarar för 31 GWh. Den mycket torra sommaren och hösten 2002 medförde att nivån i vattenmagasinen vid ingången av 2003 var betydligt lägre än normalt. Då vårfloden blev förhållandevis kort och dessutom följdes av en mycket torr sommar och höst har magasinen inte återfyllts i normal utsträckning. Fyllnadsgraden i våra vattenmagasin var vid årsskiftet 2003/2004 endast 49 procent, drygt 17 procent lägre än normalt. Snittpriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool har under 2003 legat på 33,3 öre/kwh, att jämföra med 25,2 öre/kwh för 2002. Vårt lokalpris på el höjdes i februari 2003 från 22,5 öre till 29,5 öre. Därefter har priset sänkts till 27,5 öre. Under slutet av 2003 och början av 2004 har vi kunnat se sjunkande börspriser på el. Om denna utveckling står sig vintern ut räknar vi med att kunna justera ner våra försäljningspriser ytterligare. Prisutvecklingen på elbörsen beror dock i hög grad på hur nederbörden i Norden blir framöver. Den totala omsättningen för Affärsområde Elkraft uppgick till 413 Mkr, en ökning med 107 Mkr jämfört med föregående år. Omsättningsökningen är hänförlig till såväl ökade försäljningsvolymer som höjda försäljningspriser på grund av minskad egen elproduktion och höga inköpspriser. Rörelsens kostnader blev 289 Mkr, en ökning med 58 Mkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen är främst hänförlig till ökade inköpsvolymer och höjda börspriser på Nord Pool. Affärsområdet redovisar en vinst om 65 Mkr efter finansiella intäkter och kostnader. En förbättring med 50 Mkr jämfört med föregående år. Affärsområde Telecom Affärsområdet omfattar verksamheten i Jämtkraft Telecom AB. Bolaget arrenderar ett optokabelnät från Jämtkraft Elnät AB. Tillsammans med bolagets egen infrastruktur i form av radiolänkar och Radio-LAN samt en del hyrd kopparförbindelse och fiberoptik från andra infrastrukturägare kan bolaget erbjuda ett brett utbud av kommunikationslösningar för näringsliv och privatpersoner i stora delar av Jämtland. Bolaget har under verksamhetsåret fokuserat kring de anbud om bredbandsutbyggnad som lämnats till fyra kommuner i Jämtland. Under våren stod det klart att Östersunds kommun avsåg att teckna avtal med bolaget medan övriga tre kommuner valde annan leverantör. Under året har planering och förberedelser fortsatt för bredbandsutbyggnaden. Vidare har det gjorts ett omfattande arbete kring kvalitetssäkring av nätet i form av dokumentation och ombyggnation av anläggningar med hög störningsfrekvens. Delägarskapet i Norrsken ger bolaget tillgång till den fiber som Svenska Kraftnät förlagt på kraftledningarna i vår region, över inlandet till Mälardalen och Stockholm. Under året har Norrsken haft likviditetsproblem varför Jämtkraft Telecom AB lämnat ett villkorat aktieägartillskott till Norrsken AB om 912 tkr varav 552 tkr avser 2002. Genom delägarskapet i Norrsken får Jämtkraft Telecom AB tillgång till egen fiberkapacitet till mycket konkurrenskraftiga priser. Omsättningen ökade med 0,6 Mkr till 15,4 Mkr. Under 2003 har bolaget tillförts ett marknadsföringsbidrag om 3 Mkr från övriga verksamheter inom Jämtkraftkoncernen. Bolaget redovisar för verksamhetsåret 2003 en förlust efter finansnetto om 5 Mkr, en förbättring med 1 Mkr jämfört med föregående år. För 2004 räknar vi med att förbättra resultatet ytterligare. Affärsområde Elnät Affärsområdet omfattar Jämtkraft Elnät ABs region- och lokalnät med tillhörande tjänster, nätkundverksamhet samt mätning och rapportering. Geografiskt täcker koncernens elnätområde en stor del av Jämtland och omfattar helt eller delvis sex kommuner. I uppgiften att överföra och distribuera el till slutkund ingår dessutom ett ansvar för att inom nätområdet mäta och överföra mätvärden till elmarknadens aktörer. Till Affärsområde Elnät hör även service- och tekniktjänster inom områdena elnät, mätning och kabelfelsökning, reservkraft, utomhusbelysning samt optoteknik. Under 2003 överfördes 1 229 GWh att jämföra med normalårets 1 275 GWh. Samtidigt transporterades 925 GWh från vår elproduktion inom området, vilket är 15 procent under normalårets. Omsättningen för affärsområdet uppgick till 220 Mkr, varav intäkterna från nätavgifter svarar för 188 Mkr. Övriga intäkter uppgick till 32 Mkr, en minskning med 4 Mkr jämfört med föregående år. Rörelsens kostnader blev 138 Mkr, en ökning med 7 Mkr jämfört med föregående år. Kostnadsökningen är hänförlig till fortsatt höga omvärldskrav på nätverksamheten, en transformatorskada i Lugnvik samt affärsområdets del i gemensamma fördelade kostnader. Affärsområde Elnät redovisar ett resultatet efter finansiella intäkter och kostnader om 20 Mkr, en försämring med 17 Mkr jämfört med 2002. Resultatförsämringen är hänförlig till lägre intäkter, ökade kostnader och ökade avskrivningar. Som en följd av den fortsatt negativa resultatutvecklingen inom affärsområdet har vi höjt våra nätavgifter med i genomsnitt 1 öre/kwh från och med 1 januari 2004. Våra nätavgifter har dessförinnan varit oförändrade sedan elmarknadsreformen infördes 1996. Affärsområde Fjärrvärme Affärsområdet omfattar produktion och distribution av fjärrvärme inom Östersund-Frösön och Brunflo samt elproduktion i det nya kraftvärmeverket i Lugnvik. Affärsområdet omfattar även produktion och leverans av fjärrvärme inom Bergs, Krokoms och Åre kommuner. Produktionen sker i huvudsak med inhemska bränslen såsom trädbränsle, torv, spillvärme och deponigas. Arbetet med investeringen i den nya ackumulatortanken på skidstadion i Östersund har påbörjats under året. Ackumulatorn ger en ännu bättre totalekonomi för Jämtkrafts fjärrvärme- och elproduktion i Östersund vilket i slutänden gynnar våra kunder. Investeringen uppgår till 85 Mkr och idrifttagning beräknas ske under 2004. Under 2003 har 185 nyanslutningar gjorts till fjärrvärmenäten varav de allra flesta är nya villakunder. För 2004 planeras ytterligare cirka 130 anslutningar. Omsättningen för affärsområdet blev 275 Mkr, en ökning med 64 Mkr jämfört med föregående år. Av omsättningen svarar elförsäljningen från kraftvärmeverket för 60 Mkr. Fjärrvärmeförsäljningen uppgick till 564 GWh och har påverkats negativt av den milda väderleken under året. Kraftvärmeverket har under året producerat 160 GWh el vilket är i nivå med de kalkyler som ligger till grund för investeringen. Elproduktionen har överlåtits till Affärsområde Elkraft för motsvarande marknadspriser på el. Rörelsens kostnader uppgick till 203 Mkr, en ökning med 30 Mkr jämfört med föregående år. Merparten av kostnadsökningen avser bränsle- och produktionskostnader för kraftvärmeverket men speglar också de högre priserna på biobränsle för alla anläggningar. Affärsområdet redovisar ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader om 23 Mkr, en resultatförbättring med 18 Mkr jämfört med föregående år. Affärsområde Elcertifikat En ny lag om elcertifikat trädde i kraft den 1 maj 2003. Syftet med lagen är att öka andelen el som produceras med hjälp av sol, vind, vatten och biobränsle. Elcertifikaten ska göra det lönsamt att bygga nya anläggningar och att bygga om, bygga ut eller konvertera gamla för en mer miljövänlig produktion. Staten delar ut elcertifikat till bolag med anläggningar som producerar el med hjälp av förnyelsebara energikällor. Certifikaten säljs sedan till elkunderna som enligt lag är skyldiga att köpa elcertifikat motsvarande en viss andel av sin elförbrukning, så kallad kvotplikt. Varje elbolag måste ha tillräckligt med certifikat för att täcka de egna kundernas behov. De som inte genom egen produktion får tillräckligt många från staten måste köpa från bolag som har överskott. Jämtkraft är en vinnare i detta system och kommer inledningsvis att kunna sälja elcertifikat både till de egna kunderna och till andra bolag. En särskild riskpolicy för certifikatshandeln har antagits under året. Under 2003 har Jämtkraft erhållit 99 195 elcertifikat. Av dessa har elproduktion motsvarande 87 procent av certifikaten producerats i vårt biobränsleeldade kraftvärmeverk. För täckande av egen kvotplikt har det åtgått 68 356 certifikat. Certifikatpriset gentemot våra elkunder har under året uppgått till 1,6 öre/kwh exklusive moms. Under året har Jämtkraft även avyttrat delar av det överskott av elcertifikat som vår elproduktion gett upphov till. Totalt har på detta sätt avyttrats 10 725 certifikat. Marknadsvärdet för certifikaten låg inledningsvis på 215 kr för att i slutet av året komma upp till 245 kronor. Antal kvarvarande elcertifikat vid årets slut uppgår till 20 114 st. Omsättningen från elcertifikat under året uppgick totalt till 22,9 Mkr varav de internationella Recs-certifikaten svarar för 3,3 Mkr. Resultatet efter finansnetto blev 20,4 Mkr. Ekonomisk analys koncernen Rörelsens intäkter ökade under 2004 med 138 Mkr till 854 Mkr. Omsättningsökningen på 19 procent beror på såväl högre elintäkter till följd av ökade försäljningsvolymer och högre elmarknadspriser som höjda fjärrvärmepriser. Elförsäljningens andel av intäkterna var 386 Mkr. En ökning med 111 Mkr jämfört med föregående år. Nätintäkterna uppgick till 174 Mkr vilket är i nivå med föregående år. Värmeförsäljningen ökade med 11 Mkr till 210 Mkr genom den höjning av fjärrvärmepriset som gjordes under 2003. Telecomintäkterna uppgick till 9,4 Mkr, en ökning med 1,4 Mkr jämfört med föregående år. Omsättningen för det nya affärsområdet Elcertifikat blev nästan 23 Mkr. Rörel- Skuldsättningsgrad Självfinansering 28 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 29
bokslut Resultat före skatt Rörelse- och nettomarginal Resultat sens kostnader ökade med 41 Mkr till 549 Mkr. De högre kostnaderna förklaras av ökade kostnader för elinköp och biobränsle till följd av högre marknadspriser. Vidare har såväl bränsle- som driftkostnader ökat till följd av idrifttagningen av kraftvärmeverket. De planenliga avskrivningarna uppgick till 138 Mkr, en ökning med 22 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av investeringen i kraftvärmeverket. Nettot av koncernens finansiella intäkter och kostnader blev -48 Mkr, en ökning med 1 Mkr jämfört med föregående år. Av årets räntekostnader avser 5,3 Mkr orealiserade kursförluster till följd av försvagningar av den norska valutan. Motsvarande lägre inköpskostnader för el på elbörsen Nord Pool har dock erhållits under året. Jämfört med 2002 har räntekostnaderna minskat med 7,5 Mkr till följd av alltjämt sjunkande marknadsräntor. Rörelseresultatet efter avskrivningar för 2003 blev 167 Mkr, en förbättring med 75 Mkr. Rörelseresultatet i procent av intäkterna (rörelsemarginalen) blev 19,6 procent. Resultatet före skatt uppgick 2003 till 119 Mkr. I procent av rörelsens intäkter blev resultatet (nettomarginalen) 13,9 procent. Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till -29 Mkr jämfört med -41 Mkr under motsvarande period i fjol. Resultatet före skatt innebär en räntabilitet på eget kapital om 9,8 procent. Soliditeten uppgick till 40,1 procent. Finansiell ställning s likvida medel uppgick per den 31 december 2003 till 60 Mkr vilket motsvarar 7 procent av omsättningen. De totala långfristiga räntebärande skulderna uppgick till 1 128 Mkr, en minskning med 1 Mkr. Av de långfristiga räntebärande skulderna förfaller 4 Mkr till betalning senare än 5 år efter balansdagen. Nettoskuldsättningen, dvs totala räntebärande skulder minus likvida medel, ökade med 25 Mkr till 1 154 Mkr. Den effektiva årsräntan på koncernens låneskuld blev 3,82 procent. Tillsammans med Östersunds kommun och dess övriga bolag samt stiftelser disponeras en koncernkredit om 150 Mkr. Denna utnyttjades ej vid årsskiftet. Investeringar Under 2003 slutfördes i det närmaste investeringen i kraftvärmeverket. Vidare påbörjades arbetet med den nya ackumulatortanken på skidstadion i Östersund. Investeringen uppgår till 85 Mkr och tanken tas i drift under hösten 2004. investerade totalt för 218 Mkr under 2003 varav investeringen i det nya kraftvärmeverket uppgick till 69 Mkr. I övriga elproduktionsanläggningar investerades 2 Mkr. Återstående ännu ej utbetalt statligt bidrag för investeringen i kraftvärmeverket uppgår till ca 30 Mkr. Investeringarna inom Affärsområde Elnät uppgick till 77 Mkr, varav optonät 21 Mkr. Investeringarna avsåg förnyelseåtgärder och utbyggnad av överförings- och distributionsnäten. Pågående arbete hänförligt till en ny stamstation i Enafors uppgår till 4 Mkr. Inom fjärrvärmeområdet har investeringarna, förutom kraftvärmeverket, under 2003 uppgått till totalt 48 Mkr varav den nya ackumulatorn svarar för 22 Mkr. Utbyggnaden av fjärrvärmenätet har fortsatt under året. Investeringarna inom IT och telekom blev 11 Mkr. Pågående investering i ombyggnad av huvudkontoret uppgår till 11 Mkr. s självfinansieringsgrad uppgick till 118 procent. Omsättningen för moderbolaget ökade med 153 Mkr till 732 Mkr. Omsättningsökningen är helt och hållet hänförlig till elrörelsen. Rörelsens kostnader ökade till 519 Mkr vilket är en ökning med 39 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen beror huvudsakligen på ökade kostnader för inköp av kompletterande elkraft och bränsle till fjärrvärmerörelsen. De planenliga avskrivningarna uppgick till 61 Mkr, en ökning med 17 Mkr jämfört med motsvarande period i fjol. Ökningen är huvudsakligen hänförlig till det nya kraftvärmeverket. Rörelseresultatet förbättrades med 98 Mkr till 152 Mkr. Finansnettot försämrades med 1 Mkr till 29 Mkr. Under 2003 belastas finansnettot med orealiserade kursförluster avseende norska kronor om 5,3 Mkr. Motsvarande lägre inköpskostnader för el på elbörsen Nord Pool har dock erhållits under året. Resultat efter finansiella poster blev 123 Mkr. har, för att bland annat minimera skattebelastningen, lämnat koncernbidrag om 24 Mkr till följande bolag: Jämtkraft Telecom AB 7 Mkr, Krokoms Energi AB 3 Mkr och Åre Fjärrvärme AB 14 Mkr. Nettoresultatet för året blev 14 Mkr. Kassaflödet före finansieringsverksamheten uppgick till -61 Mkr. Riskhantering För att styra och kontrollera de finansiella risker som är förknippade med koncernens verksamhet finns policydokument framtagna som reglerar finans- och elhandelsverksamheten. De finansiella riskerna är huvudsakligen valutarisk, ränterisk, motpartsrisk och elhandelsrisker. Valutarisker uppstår framför allt genom köp och försäljning av el på den nordiska elbörsen. Jämtkraft strävar efter att minimera koncernens valutaexponering. Ränterisker är risken för att ränteförändringar påverkar koncernens resultat negativt. Fördelningen mellan lån med kort respektive lång räntebindningstid anpassas så att önskad stabilitet uppnås till lägsta möjliga räntekostnad. Övervägande delen av låneportföljen löper numera till rörlig ränta. Motpartsrisk är risken att en motpart inte kan uppfylla sina förpliktelser. Motpartsrisker hänförliga till kundkrediter hanteras inom ramen för den operativa verksamheten. Elhandelsrisker har tillkommit sedan elmarknaden avreglerades 1996. Elkraft upphandlas numera till marknadspriser och därtill kopplade finansiella instrument på elbörsen Nord Pool och bilateralt. Jämtkraft uppdaterar löpande det regelverk som finns för uppföljning och hantering av risker kopplade till elhandeln. använder aktivt de finansiella instrument som finns tillgängliga. Terminshandeln har som främsta syfte att säkerställa priset på den kraft som måste inköpas utöver den egna produktionen. Ansvaret för handeln med terminskontrakt åvilar driftenheten och sker inom ett fastställt riskmandat. Under året har en riskpolicy för hantering av elcertifikat antagits. Miljöpåverkan bedriver tio tillståndspliktiga och tio anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken. Tre tillstånd avser fjärrvärmeproduktion inom moderbolaget, Jämtkraft AB. De anmälningspliktiga verksamheterna berör mindre enheter för fjärrvärmeproduktion inom Jämtkraft AB, Krokoms Energi AB och Åre Fjärrvärme AB. Fjärrvärmens bränslemix bestod under 2003 till 97 procent av förnyelsebara bränslen. Till dessa räknas trädbränsle, metangas från soptipp, rötgas från reningsverk, sjövärme (Åresjön) och torv. Det sker även återvinning av rökgaserna. Jämtkrafts fjärrvärmeanläggningar har effektiv förbränning och rökgasrening samt låga utsläpp av försurande ämnen och tungmetaller. Jämtkrafts fjärrvärme har också låga utsläpp av koldioxid. Ju lägre desto bättre eftersom koldioxid förstärker växthuseffekten som förändrar klimatet på jorden. Jämtkraft har också två tillstånd för torvbrytning och fem tillstånd för dammar i anslutning till kraftstationer för produktion av el. Utbyggnad av vattenkraft har historiskt sett inneburit en utarmning av biotoper och arter, lokalt och regionalt. Störst allmänt intresse i detta sammanhang riktas mot fiskefrågor. Torv har fördelaktiga förbränningstekniska egenskaper då den eldas tillsammans med trädbränslen men torven representerar också höga naturvärden. Idag bryts torv på en promille av landets totala myrareal. Målanalys Jämtkrafts ägare, Östersunds, Åre och Krokoms kommuner samt Vattenfall, har i konsortialavtal och ägardirektiv lagt fast såväl övergripande som ekonomiska mål för Jämtkrafts verksamhet. Dessa innebär i korthet att: Jämtkraft ska drivas på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för utveckling av regionen genom leverans av energi med hög kvalitet och god service till långsiktigt låga priser. Jämtkraft ska på skäliga villkor söka förvärva den eldistributionsverksamhet inom bolagets yttre områdesgräns, som för närvarande ej ägs av bolaget. Jämtkraft ska aktivt verka så att företaget kan stärka sin position till att vara det regionalt ledande energiföretaget. Nuvarande verksamhetsområde utgör härför ingen gräns för verksamheten. Soliditeten i Jämtkraft ska uppgå till lägst 30 procent. Jämtkraft ska ha en räntabilitet på eget kapital, beräknat på resultatet före skatt, om lägst 6 procent. Soliditeten uppgick till 40,1 procent för 2003. Räntabiliteten på eget kapital, beräknat på resultatet före skatt, blev 9,8 procent. Räntabiliteten på eget kapital efter skatt uppgick till 7,0 procent. Utsikt för 2004 Året har inletts med ett bättre magasinsläge än 2003 och därmed är marknadspriset på el stabilare och lägre. Vi fortsätter att erbjuda våra lokalpriskunder ett mycket lågt pris. Kraftvärmeverket har fortsatt visat sig vara en kraftfull tillgång för bolaget, både genom produktion av el till konkurrenskraftigt pris och genom de elcertifikat som produktionen skapar. Utbyggnaden i Åredalen fortsätter och vi kommer i höst att ta i drift den nya stamstationen i Enafors som kommer att höja leveranskvalitén inom området. Telecom har påbörjat och intensifierar utbyggnaden av bredband i Östersunds kommun i enlighet med det avtal som tecknats. Regeringsrätten har förklarat regeringens beslut om Långforsens ombyggnad som olagligt. Vad detta innebär för projektet är oklart. Styrelsearbetet under året Jämtkraft AB:s styrelse består av tolv ledamöter med tolv ersättare. Östersunds kommun utser fem ledamöter och fem ersättare medan Åre och Krokoms kommuner utser två ledamöter och två ersättare vardera. Vat- Förslag till vinstdisposition tenfall AB utser en ledamot och en ersättare i styrelsen. Dessutom utser de anställdas organisationer två ledamöter och två ersättare. Styrelsens sammanträden följer en årlig plan ägnad att säkerställa erforderligt beslutsfattande samt styrelsens behov av information. Arbetet påverkas i övrigt av den gällande arbetsordningen för styrelsen. Arbetsordningen reglerar bland annat styrelsens arbets- och ansvarsområden, arbetsuppgifter och beslutanderätt. Av arbetsordningen framgår också arbetsfördelningen mellan styrelsen, styrelsens ordförande samt verkställande direktören. Styrelsen har under året haft nio sammanträden varav ett konstituerande. Förutom uppföljning och rapportering av den löpande verksamheten har styrelsen behandlat koncernens strategiska inriktning samt koncernens ekonomiska utveckling. Styrelsen har även haft att ta ställning till investeringar. Enligt den upprättade koncernbalansräkningen utgör vinsten för året 85 155 830 kronor, vartill kommer fria reserver 136 603 685 kronor, resulterande i ett fritt eget kapital på 221 759 515 kronor. Avsättning till bundna fonder erfordras ej. Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att de till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedlen i moderbolaget, nämligen från föregående år balanserade vinstmedel... 223 887 189 kronor jämte årets resultat... 17 260 670 kronor 241 147 859 kronor Skall disponeras så att till aktieägarna utdelas... 3 635 000 kronor till nästa år överföres kronor... 237 512 859 kronor 241 147 859 kronor Utdelning Ägarna har i konsortialavtal slagit fast att utdelning på Jämtkrafts aktiekapital skall utgå med högst 5 procent på såväl stam- som preferensaktiernas nominella värde. Möjlighet finns att justera procentsatsen utifrån förändringar i konsumentprisindex. Utdelningen för 2003 föreslås till 3 635 kkr. Detta motsvarar 0,3 procent av synligt eget kapital i koncernen och 4,3 procent av vinsten efter full skatt i koncernen. 30 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 31
s balansräkning bokslut s resultaträkning Belopp i kkr Not 2003 2002 Nettoomsättning 1,2,3 853 762 715 612 Rörelsens kostnader 4,5,6-549 164-508 014 Avskrivningar enligt plan 7-137 553-115 943 Rörelseresultat 167 045 91 655 Finansiella intäkter 8 6 912 10 084 Finansiella kostnader 9-55 040-57 260 Resultat före skatt 118 917 44 479 Betalda skatter -6 189 13 Latenta skatter 10-27 572-12 682 Årets resultat 85 156 31 810 affärsområde Nettoomsättning Resultat efter finansnetto El 413 398 305 803 65 432 15 179 Fjärrvärme 274 654 210 898 23 054 5 051 Elnät 220 495 225 267 19 848 37 323 Telecom 15 393 14 778-5 290-6 183 Elcertifikat 22 887-20 350 - Övrigt och eliminering -93 065-41 134-4 477-6 891 Summa 853 762 715 612 118 917 44 479 Belopp i kkr Not 2003-12-31 2002-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Nyttjanderätter 11 1 430 1 560 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 715 817 726 894 Tekniska anläggningar 13 1 866 933 1 846 539 Inventarier och installationer 14 23 692 20 391 Pågående nyanläggningar 40 685 5 111 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i intresseföretag 16 385 385 Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 4 549 3 076 Andra långfristiga fordringar 18 109 052 124 605 Summa anläggningstillgångar 2 762 543 2 728 561 Omsättningstillgångar Varulager 19 34 155 12 734 Kundfordringar 94 431 106 594 Övriga fordringar 26 963 24 467 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 116 407 76 288 Likvida medel 20 60 249 78 436 Summa omsättningstillgångar 332 205 298 519 SUMMA TILLGÅNGAR 3 094 748 3 027 080 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 21 Bundet eget kapital Aktiekapital (63.000 aktier à nom 1.000 kronor) 63 000 63 000 Bundna reserver 967 653 888 955 Fritt eget kapital Fria reserver 136 604 186 642 Årets resultat 85 156 31 810 Summa eget kapital 1 252 413 1 170 407 Avsättningar Avsatt till pensioner 23 21 356 22 672 Avsatt till skatter 441 766 414 194 Summa avsättningar 463 122 436 866 Långfristiga skulder Räntebärande skulder 24 1 127 317 1 128 058 Summa långfristiga skulder 1 127 317 1 128 058 Kortfristiga skulder Räntebärande skulder 25 86 710 79 847 Övriga kortfristiga skulder 26 165 186 211 902 Summa kortfristiga skulder 251 896 291 749 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 3 094 748 3 027 080 POSTER INOM LINJEN Ställda panter 27 4 012 1 500 Ansvarsförbindelser 32 39 32 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 33
s kassaflödesanalys Belopp i kkr 2003 2002 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat före skatt 118 917 44 479 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar 137 553 115 943 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -1 471-65 Nedskrivning av aktier 912 - Inkomstskatt -47 22 732 Kassaflöde från den löpande verksamheten före 255 864 183 089 förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av varulager -21 421 1 702 Ökning av kortfristiga fordringar -30 264-35 312 Ökning/minskning av kortfristiga skulder -46 184 109 338 Kassaflöde från den löpande verksamheten 157 995 258 817 s resultaträkning Belopp i kkr Not 2003 2002 Nettoomsättning 1,2,3 732 132 579 218 Rörelsens kostnader 4,5,6-519 091-480 531 Avskrivningar enligt plan 7-60 902-44 309 Rörelseresultat 152 139 54 378 Finansiella intäkter 8 19 658 22 269 Finansiella kostnader 9-48 458-51 877 Resultat efter finansiella poster 123 339 24 770 Bokslutsdispositioner Förändring av periodiseringsfond 1 450 - Avskrivning utöver plan -78 893-53 041 Erhållna koncernbidrag - 32 458 Lämnade koncernbidrag -23 550 - Resultat före skatt 22 346 4 187 Skatt på årets resultat -5 085 0 Årets resultat 17 261 4 187 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Lämnat aktieägartillskott -2 385-552 Förvärv av anläggningstillgångar -217 031-355 129 Försäljning av anläggningstillgångar 1 742 65 Statsbidrag 31 146 54 716 Kassaflöde från investeringsverksamheten -186 528-300 900 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av långfristiga fordringar 15 553 15 712 Förändring av långfristiga skulder -2 057 79 019 Utbetald utdelning -3 150-3 150 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 10 346 91 581 Årets kassaflöde -18 187 49 498 LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början 78 436 28 938 Årets kassaflöde -18 187 49 498 Likvida medel vid årets slut 60 249 78 436 34 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 35
s balansräkning s kassaflödesanalys Belopp i kkr Not 2003-12-31 2002-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 12 263 049 270 563 Tekniska anläggningar 13 906 680 898 137 Inventarier och installationer 14 17 072 14 266 Pågående nyanläggningar 32 776 3 980 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 15 590 580 590 580 Fordringar hos koncernföretag 89 000 89 000 Andelar i intresseföretag 16 385 385 Andra långfristiga värdepappersinnehav 17 3 433 1 433 Andra långfristiga fordringar 18 109 052 124 605 Summa anläggningstillgångar 2 012 027 1 992 949 Omsättningstillgångar Varulager 19 32 708 11 613 Kundfordringar 94 432 106 594 Fordringar koncernföretag 96 209 179 192 Fordringar Östersunds kommun 19 911 20 588 Övriga fordringar 2 603 296 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 115 165 75 449 Likvida medel 20 60 247 78 436 Summa omsättningstillgångar 421 275 472 168 SUMMA TILLGÅNGAR 2 433 302 2 465 117 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 21 Bundet eget kapital Aktiekapital (63.000 aktier à nom 1.000 kronor) 63 000 63 000 Reservfond 12 600 12 600 Fritt eget kapital Balanserad vinst 223 887 222 850 Årets resultat 17 261 4 187 Summa eget kapital 316 748 302 637 Obeskattade reserver Periodiseringsfond 22 35 020 36 470 Avskrivningar utöver plan 675 603 596 710 Summa obeskattade reserver 710 623 633 180 Avsättningar Avsatt till pensioner 23 21 356 22 672 Summa avsättningar 21 356 22 672 Långfristiga skulder Räntebärande skulder 24 1 127 317 1 128 058 Summa långfristiga skulder 1 127 317 1 128 058 Kortfristiga skulder Skulder till koncernföretag 41 544 111 092 Räntebärande skulder 25 86 710 79 847 Övriga kortfristiga skulder 26 129 004 187 631 Summa kortfristiga skulder 257 258 378 570 SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 2 433 302 2 465 117 POSTER INOM LINJEN Ställda panter 27 4 012 1 500 Ansvarsförbindelser 32 39 Belopp i kkr 2003 2002 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster 123 339 24 771 Justeringar för poster som ej ingår i kassaflödet Avskrivningar 60 902 44 308 Vinst vid försäljning av anläggningstillgångar -1 326 - Inkomstskatt 1 048 14 871 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 183 963 83 950 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av varulager -21 095 1 730 Ökning av kortfristiga fordringar -2 209-50 308 Ökning/minskning av kortfristiga skulder -127 445 159 431 Kassaflöde från den löpande verksamheten 33 214 194 803 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av anläggningstillgångar -126 950-282 198 Försäljning av anläggningstillgångar 1 597 - Statsbidrag 31 146 54 716 Kassaflöde från investeringsverksamheten -94 207-227 482 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Minskning av långfristiga fordringar 15 553 15 712 Förändring av långfristiga skulder -2 057 79 019 Erhållna koncernbidrag 32 458 23 000 Lämnade koncernbidrag - -32 400 Utbetald utdelning -3 150-3 150 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 42 804 82 181 Årets kassaflöde -18 189 49 502 LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början 78 436 28 934 Årets kassaflöde -18 189 49 502 Likvida medel vid årets slut 60 247 78 436 36 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 37
redovisningsprinciper och värderingsprinciper DEFINITIONER Redovisningsprinciper De redovisningsprinciper som tillämpas överensstämmer med Årsredovisningslagen samt rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden, Redovisningsrådet och FAR förutom redovisningen av koncernbidrag. Principerna är oförändrade jämfört med föregående år. Koncernredovisning Koncernbokslutet omfattar moderbolaget och alla bolag där Jämtkraft vid årsskiftet ägde mer än 50 procent av aktiekapitalet eller för övrigt har ett bestämmande inflytande. Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden, enligt vilken anskaffningsvärdet av aktier i dotterbolagen elimineras mot det matematiska värdet av dotterbolagens egna kaptial inklusive 72 procent obeskattade reserver vid förvärvstidpunkten för respektive bolag. Resterande övervärden har höjt koncernens anläggningstillgångar i byggnader och mark, tekniska anläggningar samt inventarier och installationer och skrivs av under dessa tillgångars beräknade återstående livslängd. Andelar i intressebolag redovisas till anskaffningsvärdet då dessa har ringa betydelse med hänsyn till kravet på rättvisande bild. Anläggningar Anläggningarna är värderade till anskaffningsvärde med avdrag för ackumulerade avskrivningar enligt plan. Inventarier och installationer med anskaffningsvärde understigande 10 kkr omkostnadsförs vid anskaffningstillfället. Avskrivningar Avskrivningar enligt plan beräknas på anläggningarnas anskaffningsvärde med linjär fördelning efter anläggningarnas bedömda ekonomiska livslängd. Avskrivningstiden framgår av not 6 till resultaträkningen. Beroende på tillgängligt resultatutrymme och inom ramen för skattelagstiftningen görs i bolagen avskrivning utöver plan som redovisas som bokslutsdisposition. Det ackumulerade värdet av avskrivningar utöver plan upptas i balansräkningen bland obeskattade reserver. I koncernredovisningen behandlas bokslutsdispositioner och obeskattade reserver enligt ovan beskrivna principer. Lager Lager och förråd är värderade enligt lägsta värdets princip, dvs det lägsta av anskaffningsvärde och verkligt värde. Värdet i den energi som finns lagrad i form av vatten i regleringsmagasinen redovisas inte som tillgång. Fordringar och skulder Fordringar värderas till de belopp varmed de beräknas inflyta. Icke utländska skulder värderas till anskaffningsvärde som i samtliga fall överensstämmer med de belopp som beräknas bli betalda. Kundfordringarna har upptagits till det belopp varmed de beräknas inflyta och avsättning för förlustrisker har i likhet med föregående år skett efter individuell prövning. Energimarknaden Handel med terminskontrakt sker på Nord Pool i syfte att säkerställa prisnivån för produktion och leveranser av fysisk kraft. Redovisning av utfallet sker enligt matchningsprincipen, dvs vid leveranstidpunkten. Affärsområdesredovisning Jämtkrafts rörelsedrivande enheter motsvarar ej koncernens legala struktur. Några affärsområden förekommer i skilda juridiska personer medan andra utgör delar av en juridisk persons verksamhet. Vid fördelning av företagsgemensamma kostnader samt interna prestationer har en del schabloniseringar kommit till användning. Latent skatt Vid beräkning av latent skatt hänförlig till bokslutsdispositioner och obeskattade reserver används en skattesats om 28 procent. Räntabilitet på eget kapital före skatt Årets resultat före skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- och utgång. Årets resultat före skatt 118 917 Genomsnittligt eget kapital 1 211 410 Räntabilitet på eget kapital, procent 9,8 Syfte: Visar hur företaget har klarat ägarkravet. Räntabilitet på eget kapital efter skatt Årets resultat efter beräknad skatt i relation till medelvärdet av summan av eget kapital vid årets in- och utgång. Beräknad skatt är betald skatt + 28 procent av årets förändring av obeskattade reserver. Årets resultat 85 156 Genomsnittligt eget kapital 1 211 410 Räntabilitet på eget kapital, procent 7,0 Syfte: Visar hur företaget har förräntat aktieägarnas kapital. Räntabilitet på sysselsatt kapital Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan inklusive finansiella intäkter i relation till medelvärdet av balansomslutningen med avdrag för icke räntebärande skulder och latenta skatteskulder. Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan ökat med finansiella intäkter 173 957 Genomsnittligt sysselsatt kapital 2 444 390 Räntabilitet på sysselsatt kapital, procent 7,1 Syfte: Visar hur företaget förräntat det kapital som ägare och långivare ställt till förfogande. Räntabilitet på totalt kapital Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan inklusive finansiella intäkter i relation till medelvärdet av balansomslutningen vid årets in- och utgång. Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan ökat med finansiella intäkter 173 957 Genomsnittlig balansomslutning 3 060 917 Räntabilitet på totalt kapital, procent 5,7 Syfte: Visar hur företaget förräntat samtliga tillgångar. Skuldsättningsgrad Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel i förhållande till eget kapital vid årets utgång. Räntebärande skulder med avdrag för likvida medel 1 153 778 Eget kapital 1 252 413 Skuldsättningsgrad, ggr 0,92 Syfte: Visar företagets finansiella exponering. Räntetäckningsgrad Rörelseresultatet efter avskrivningar enligt plan inklusive finansiella intäkter i relation till finansiella kostnader. Rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan ökat med finansiella intäkter 173 957 Finansiella kostnader 55 040 Räntetäckningsgrad, ggr 3,2 Syfte: Visar företagets förmåga att betala de finansiella kostnaderna. Kapitalomsättningshastighet Rörelsens intäkter i relation till balansomslutning vid årets utgång. Rörelsens intäkter 853 762 Balansomslutning 3 094 748 Kapitalomsättning, ggr 0,28 Syfte: Visar hur kapitalintensiv verksamheten är. Självfinansieringsgraden Kassaflöde från löpande verksamhet i relation till årets investeringar. Kassaflöde från löpande verksamhet 255 864 Årets investeringar 217 031 Självfinansieringsgrad, procent 118 Syfte: Visar hur årets egna medel bidrar till finansiering av investeringar. Rörelsemarginal Rörelseresultat efter avskrivningar i relation till rörelsens intäkter. Rörelseresultat efter avskrivningar 167 045 Rörelsens intäkter 853 762 Rörelsemarginal, procent 19,6 Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka räntor, skatt och vinst. Soliditet Eget kapital i relation till balansomslutning vid årets utgång. Nettomarginal Resultat före skatter i relation till rörelsens intäkter. Eget kapital 1 252 413 Balansomslutning 3 094 748 Soliditet, procent 40,1 Syfte: Visar företagets finansiella uthållighet. Resultat före skatter 118 917 Rörelsens intäkter 853 762 Nettomarginal, procent 13,9 Syfte: Visar hur stor del av försäljningen som finns kvar för att täcka skatt och vinst. 38 Jämtkrafts årsredovisning 2003 Jämtkrafts årsredovisning 2003 39