Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen

Illustration av Kjell Magnusson Skellefteå Kommun Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen Umeå/Uppsala 2014-09-30

Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen 3.3 Datum 2014-09-30 Uppdragsnummer 613Z1356701-01 Utgåva/Status Slutrapport Beställare Konsult Stefan Johansson Tekniska kontoret VAA-avdelningen Skellefteå kommun Ramböll Sverige AB Anna Hamrin, Ramböll Anna Hamrin Lars Ljungkvist, Ramböll Uppdragsledare Handläggare Granskare

Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Planerade och genomförda upphandlingar... 2 3. Arbetsform och roller... 3 3.1 Organisation... 3 3.2 Fasindelning... 4 4. Planerat vattenförsörjningssystem... 6 4.1 Planerade anläggningar... 6 4.2 Nya vägar... 15 4.3 Gränsdragning mellan entreprenader... 15 5. Tillstånd... 17 5.1 Tillstånd enligt miljöbalken för vattenverksamhet... 17 5.2 Tillgång till mark... 18 5.3 Övriga tillstånd och lov... 18 6. Vattenskyddsområde... 19 7. Tidplan... 20 8. Övergripande krav... 21 8.1 Krav på ledningar... 21 8.2 Livscykelanalys... 21 8.3 Dokumentation och inmätning... 21 8.4 Kravspecifikation ritningar... 21 8.5 Referenssystem... 21 8.6 CE-märkning... 21

Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen 1. Bakgrund Vattenförsörjningen för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen är idag baserad på ett centralt beläget ytvattenverk, Abborrverket, samt ett grundvattenverk i Slind. Råvattnet till ytvattenverket tas från Skellefte älv. Båda vattenverken är gamla och behöver omfattande åtgärder för att uppnå en modern standard. Abborrens vattenverk är placerat inom stadskärnan. Råvattenkvaliteten varierar mycket under olika tider på året vilket gör att reningsprocessen blir komplicerad. Vattenverket är sårbart då råvattnet tas från ett ställe. Dessutom är vattenverket lokaliserat nära älven vilket medför risk för översvämning. Nuvarande vattenverk (Abborrens vattenverk) är dimensionerat för att kunna leverera ca 350 l/s renvatten under maxdygn. På grund av ovanstående anledningar har kommunen beslutat att bygga ett nytt vattenförsörjningssystem baserat på konstgjord infiltration i Slindåsen. Råvatten ska även fortsättningsvis tas från Skellefte älv. Det nya vattenförsörjningssystemet för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen skall dimensioneras med en kapacitet på 275 l/s i medeldygnsförbrukning och 330 l/s i maxdygnsförbrukning enligt Skellefteås prognos för år 2060. Vattenuttaget kommer att ske inom fyra uttagsområden, Selsforsen, Medle, Klutmark och Slind. De fyra uttagsområdena kommer att ge en flexibilitet och hög säkerhet för Skellefteås framtida vattenförsörjning. I detta dokument beskrivs översiktligt tillkommande anläggningsdelar för den nya vattenförsörjningen, planerad entreprenaduppdelning av anläggningsarbetena, upphandlingsform och samarbetsform samt gällande krav på arbetena. Samtliga arbeten kommer att beskrivas mer detaljerat i kommande förfrågningsunderlag. 1 av 21

2. Planerade och genomförda upphandlingar En huvudkonsult, i projektorganisationen, har upphandlats. Huvudkonsult är Ramböll Sverige AB. Med hjälp av Huvudkonsulten upphandlar Skellefteå kommun en Bygg- och markentreprenör som generalentreprenör (GE) i utökad samverkan. I denna upphandling tydliggörs även förutsättningarna för GEs upphandling av underentreprenörer (UE) samt hur projektet avses drivas. I samråd med Skellefteå kommun och Huvudkonsulten upphandlar GE sedan underentreprenörer, UE för Maskin/Process och UE för Styr/Regler. Dessa UE skall ha samma utformning på avtal med GE som GE har med Skellefteå kommun och delta i utökad samverkan. Övriga UE upphandlas när detaljprojektering är färdigställd som traditionella utförandeentreprenader. Figur 1: Organisation entreprenad. 2 av 21

3. Arbetsform och roller Projektet i sin helhet kommer att genomföras med arbetsformen utökad samverkan. Huvudkonsulten är upphandlad och kommer att svara för den tekniska lösningen medan entreprenören kommer att samordna sina underentreprenörer i en utförandeentreprenad. I de olika faserna ansvarar de olika parterna beställare, konsulter och entreprenörer för att på ett öppet sätt bidra med sina specialkunskaper. Mer om detta kommer att framgå i det kommande förfrågningsunderlaget. 3.1 Organisation Organisationen för projektet innefattar: - Beställaren, Skellefteå kommun - En huvudkonsult, Ramböll Sverige AB. - Tre entreprenader (Huvudentreprenad E, E-Intern och E-Option) med två entreprenörer (GE och Skellefteå kommun) Organisationen är åskådliggjord i figur nedan. Figur 2: Organisation "Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen". Entreprenad E-Intern utförs av Skellefteå kommun i egen regi medan entreprenaderna E och E-Option utförs av externa entreprenörer. Huvudkonsulten kommer att vara samordnare, utföra utredning och projektering genom hela projektet samt stå för all byggledning. 3 av 21

I ett så stort projekt som detta och vilket dessutom är en angelägenhet för alla kommuninvånare har Skellefteå kommun utformat en organisation för det interna arbetet som kommer att krävas och även utsett en egen projektledare som sköter intern samordning för kommunens arbete. En person hos huvudkonsulten kommer att vara projektledare och arbeta på heltid med projektet. Mer detaljerad information avseende Beställarens, huvudkonsultens och entreprenörens uppgifter och ansvarsområden kommer att finnas i förfrågningsunderlaget. I projektorganisationen ingår även entreprenörer för de olika delarna. Entreprenörerna kommer att medverka under fas 1 och 2 samt genomför entreprenaden i fas 3. Varje fas är mer utförligt beskrivet i nästkommande kapitel. Huvudkonsulten ansvarar tillsammans med kommunens interna projektledare för projektservern Byggnet som kommer att nyttjas av samtliga projektdeltagare. 3.2 Fasindelning Respektive entreprenad kommer att delas in i fyra faser: systemval, detaljprojektering, genomförande och intrimning. Fas 1 - Systemval I fas 1 ska grundläggande förutsättningar och processdimensionering efter vad som framkommit i tidigare utredningar, slutgiltigt fastställas. Dessa förutsättningar ska presenteras i en systemhandling som ska ligga till grund för vidare arbete i fas 2, detaljprojektering. I systemvalsskedet ska även tidplan och kalkyler för det fortsatta arbetet tas fram. En gemensam bedömning av alla kostnadspåverkande händelser som kan inträffa under fas 3 (riskinventering) skall genomföras och denna genomförs i samarbete mellan konsult, entreprenör och Beställare. Investerings-, drift- och underhållskostnader och årskostnadsanalysen uppdateras. Entreprenören skall vara upphandlad i slutet av systemvalsskedet för att kunna delta och lämna synpunkter på systemutformningen innan denna slutligt fastställs. Fas 2- Detaljprojektering Med utgångspunkt i den systemhandling som upprättats i fas 1 påbörjas detaljprojekteringen. I fas 2 ska detaljprojektering, tidplan och produktionskalkyl utföras som ska ligga till grund för genomförandet. Entreprenören ansvarar för framtagandet av produktionskalkylen. I detta arbete deltar även beställare och huvudkonsult. Produktionskalkylen ska utgöra det belopp med vilken den verkliga självkostnaden ska jämföras efter färdigställandet. Riskinventeringen ska ses över och vid behov revideras. 4 av 21

I denna fas tar huvudkonsulten fram erforderligt ritningsunderlag och tekniska beskrivningar för respektive anläggning och tekniskområde. Omfattning av ritningsarbete och tekniska beskrivningar beslutas i samråd mellan beställare entreprenör och konsult. I detta skede tas även bygglovshandlingar fram. I denna fas åligger det entreprenören att byggbarhetsgranska de handlingar som produceras av konsulten vid detaljprojekteringen med avseende på kvalitet, effektivitet och ekonomi. Entreprenören skall redan i detta skede lyfta fram eventuella kostnadsbesparande, effektivitetshöjande och kvalitetshöjande åtgärder för projektet. Fas 3- Genomförande Fas 3 är genomförandefasen. Under och efter denna fas ansvarar entreprenören, gentemot Beställaren, fullt ut för att arbetena utförs i full överensstämmelse med handlingar som tagits fram under fas 2, detaljprojektering, samt att tidsplanering och kalkyl efterlevs. Innan fas 3 färdigställs ska Entreprenören genomföra en samordnad funktionsprovning/egenkontroll. Innan slutbesiktning tar Entreprenören fram underlag för relationshandlingar och lämnar över samtliga underlag. Entreprenörens arbete är färdigställt efter fas 3 (godkänd slutbesiktning). Huvudkonsult K ansvarar för byggledning. Fas 4- Intrimning/provdrift I fas 4 genomför Huvudkonsulten, i samverkan med Beställaren, en provdrift av anläggningen kombinerat med funktionskontroll och intrimning. Under denna fas tar huvudkonsulten även fram driftinstruktioner, relationshandlingar och genomför CE-märkning. 5 av 21

4. Planerat vattenförsörjningssystem Den nya vattenförsörjningen har som huvudsyfte att öka säkerheten i dricksvattenproduktionen samt erhålla en bättre och jämnare råvattenkvalitet och en jämnare vattentemperatur över året. Den nya vattenförsörjningen medför dessutom en minskad kemikalieförbrukning och en bättre arbetsmiljö jämfört med dagens vattenförsörjningssystem. 4.1 Planerade anläggningar Den planerade anläggningen baserar sig på uttag från fyra uttagsområden, Selsforsen, Medle, Klutmark och Slind, varefter brunnsvattnet efterbehandlas i ett vattenverk beläget i Medle, strax norr om cementgjuteriet, Se figur 3 och 4. Figur 3: Uttagsområden för Skellefteå framtida vattenförsörjning. 6 av 21

Infiltration i Selsforsen Skellefte älv Brunnsområde Klutmark Brunnsområde Medle Brunnsområde Selsforsen Brunnsområde Slind Vattenverk i Medle Reservoar Distribution 1 Distribution 2 Figur 4: Schematisk systembeskrivning, brunnsområden, infiltration och Vattenverk i Medle. Selsforsens uttagsområde baseras på konstgjord infiltration, med råvatten från älven. I Selsforsdammen förläggs en intagsledning, med intagssil ut i djupfåran. Silen placeras så att risker med kravisbildningar minimeras. Vattnet leds med självfall till en pumpstation. Från pumpstationen pumpas vattnet vidare upp till infiltrationsanläggning i Selsforsen, där vattnet fördelas ut till 8 infiltrationsdammar på totalt 8 000 m 2, se figur 5. Placeringen är ungefärlig och kommer att utredas under fas 1. Figur 5: Infiltrationsytor Selsforsen, 8 000 m 2. 7 av 21

I Selsforsens uttagsområde tas det infiltrerade vatten upp ur åsen via 10 borrade brunnar. I en teknikbyggnad i området samlas vattnet från respektive brunn ihop i en samlingsledning och leds därefter vidare till det nya vattenverket. Figur 6: Selsforsens uttagsområde. Brunnarna i Selsforsens uttagsområde är befintliga. Statusen på dessa är i dagsläget okänd. Eventuellt kommer brunnarna att kunna nyttjas, i annat fall kommer ersättningsbrunnar att behöva borras. Detta kommer att undersökas av huvudkonsulten under fas 1. Reservvatten i form av ytterligare 10 brunnar i Selsforsområdet har föreslagits. Dessa brunnar är djupare för att kunna användas då grundvattennivåerna är lägre, vid eventuellt stopp på den konstgjorda infiltration p.g.a. utsläpp i älven. I Medle och Klutmark uttagsområde tas vatten upp via 15 respektive sex borrade brunnar. Grundvattenbildningen i dessa områden är inte fullgod utan i dessa två områden kommer åsen fyllas på via inducerad infiltration från älven. För varje uttagsområde byggs en teknikbyggnad i området, där vatten från respektive brunn samlas ihop i en samlingsledning och pumpas till vattenverket. I Medle är 13 av de 15 brunnarna befintliga. Under förutsättning att dessa är i funktionsdugligt skick kommer två nya brunnar att anläggas. Brunnarnas status kommer att undersökas av konsulten under fas 1. I figur 7 redovisas Medles uttagsområde. 8 av 21

Figur 7: Medle uttagsområde. I detta område finns 13 befintliga brunnar. Två nya (orange markering) kommer att anläggas. 9 av 21

I figur 8 redovisas Klutmarks uttagsområde. Figur 8: Klutmarks uttagsområde. I området finns tre befintliga brunnar. Minst tre nya kommer att anläggas inom området. 10 av 21

Den befintliga vattendomen tillåter att 3 nya brunnar anläggs i Klutmark. Det kan vara önskvärt att anlägga ytterligare 3 nya brunnar i området för att minska dimensionen brunnar och pumpar. Detta kommer att utredas av huvudkonsulten under fas1. I dagsläget finns ett vattenverk i Slind med två grävda grundvattenbrunnar. I den nya vattenförsörjningen kommer dessa att tjäna som ett fjärde uttagsområde. Slinds vattenverk och reservoar rivs. En ny teknikbyggnad uppförs där brunnsledningarna dras ihop till en gemensam ledning. I Slinds teknikbyggnad installeras även ett UV-ljus på utgående ledning mot vattenverket för att i krissituation kunna leverera fullgott dricksvatten till det ledningsnät Slind tidigare försörjt. Detta ledningsnät försörjer sjukhuset vilket därmed ger en bra redundans på dricksvattenförsörjningen för sjukhuset. Inkommande ledningar, från Slind, Selsforsen, Medle och Klutmark, leds via en ventilkammare öster om vattenverket in till verket. I denna ventilkammare kommer även utgående ledningar att passera. Överföringsledningar till Skellefteås vattennät består av två nya tryckledningar, till Solbackens högreservoar respektive till ventilkammare Nordanå, samt en ledning för inkoppling mot det befintliga ledningsnät som Slinds vattenverk tidigare försörjt. I ventilkammaren vid vattenverket ordnas kriskopplingar så att brunnsvatten kan ledas förbi hela verket vid en krissituation, där vattenverket är totalt utslaget. Vatten från Selsforsen, Klutmark och Medle kopplas till de nya distributionsledningarna för försörjning av distributionsområde som tidigare Abborrens vattenverk försörjt. Vatten från Slinds uttagsområde kan kopplas direkt på Slinds ledningsnät. Det nya vattenverket, Medle vattenverk, ska kunna bereda dricksvatten för Abborrverkets och Slinds abonnenter, vilket innebär en medelförbrukning på 275 l/s och en maxförbrukning på 330 l/s, år 2060. Vattenförsörjningssystemet dimensioneras för vattenbehovsprognosen för 2060 men denna vattenmängd skall kunna produceras redan vid vattenverkets drifttagande. I Medle vattenverk finns följande behandlingssteg för att möta livsmedelsverkets krav på 3 mikrobiologiska barriärar: 1. Konstgjord infiltration genom inducerad- och bassängsinfiltration 2. Ultraviolett strålning (UV) 3. Klorering med natriumhypoklorit Vattnet från de olika uttagsområdena kommer i separata ledningar in till vattenverket i Medle. Innan samlingsledning finns möjlighet att förbileda vatten med god kvalitét förbi snabbfilter. Vatten från Slind bedöms i dagsläget ha sådan kvalitet. 11 av 21

Klutmark Medle Selsforsen 4 st Luftningstrappor i 2 st utjämningsbassänger Pumpstation Slind ph-höjning, alkalisering och Catillsättning (CO 2 /Krita) Oxidations- 1 st filtrat kemikalie ph-justering (Lut) Kontaktvolym (kanal innan filter) Förbiledning Klor (hypo) Ammoniak 6 st Nedströmssnabbfilter Spolvatten bassäng UV Distribution Spolvatten Backspolvatten till uppsamlings- och förtjockningsbassäng Dekantat till infiltrationsdamm Borttransport av slamfas Reservoar (t > 4h) Figur 9: Processchema för föreslaget vattenverk. Vatten som ska beredas samlas ihop i en samlingsledning och fördelas ut på två luftningstrappor där vattnet sedan rinner ner i underliggande utjämningsbassänger. Från utjämningsbassängerna pumpas vattnet till en inblandningssnäcka där kaliumpermanganat, kolysyra och kaliumkarbonat doseras. Efter inblandningssnäckan leds vattnet i kanaler och fördelas ut på sex stycken nedströms snabbfilter. Kanalen och vattenvolymen över filtren ger tillsammans upphov till en kontakttid som behövs för att kemikalierna ska hinna verka. Differenstryckmätning sker över filtren och vid för högt differenstryck backspolas filtren. Spolvatten lagras i en spolvattenreservoar som i normalfallet fylls på med vatten som passerat filtren, 12 av 21

men ej passerat UV och klorering. En påfyllning med färdigberett dricksvatten anordnas också. Spolavlopp och första filtrat efter backspoling leds till en spolavloppsbassäng. Efter snabbfiltren leds vatten i ett uppsamslingrör och fördelas därefter ut på tre UV-ljus. Efter UV-ljusen görs en sista ph-justering av vattnet med lut och klor doseras som en sista barriär för desinfektion. Därefter leds vattnet vidare till en reservoarvolym. I reservoarvolymen kommer vattnet först in till en klorkontaktvolym för att sedan rinna över till reservoarvolymen. För att bilda kloramin som ett långtidsverkande klor ut på ledningsnätet ska det finnas möjlighet att dosera ammoniumsulfat efter reservoaren på utgående ledning. Reservoarvolymen är uppdelad på två volymer som i normalfallet används i serie, men kan användas var för sig, så att en reservoar kan underhållas/rengöras. Spolavloppsbassängen utrustas med möjlighet till slamtömning och borttransport av sedimenterat slam med tankbil. Klarfasen i spolavloppsbassängen pumpas med ett jämt flöde till två infiltrationsdammar som är placerade utanför vattenverket. Vattnet distribueras från reservoaren till distributionsnätet med fyra distributionspumpar. I figur 10 och 11 redovisas översiktligt den nya vattenförsörjningssystemet. Figur 10: Översiktsbild över hela det nya vattenförsörjningssystemet. Område i rektangel se figur 11. 13 av 21

Figur 11: Ledningssystem Skellefteå centralort med ventilkammare och Solbackens högreservoar. Från reservoaren i vattenverket leds vattnet via två överföringsledningar till centralorten. Längs överföringsledningarna förläggs ventilkammare och avtappningsmöjligheter på lämpliga platser. Ledningarna delar på sig in en ny ventilkammare som anläggs vid Sjungande Dalen. Den ena ledningen går till en ny ventilkammare som anläggs vid Solbacken och ansluts där till det lokala vattenledningsnätet. Den andra ledningen ansluts på samma sätt i en ventilkammare som anläggs vid Nordanå i närheten av befintligt vattenverk. Vissa kompletterande ledningsdragningar krävs inom bebyggd mark i centralorten för att ansluta till befintligt ledningssystems olika tryckzoner. Exempelvis planeras en ledning från norra till södra sidan om älven, där en ventilkammare anläggs (benämnd Sörböle). Från denna ventilkammare ska nya ledningar ansluta till befintligt ledningsnät. I projektet ingår som option åtgärder, inom framtida vattenskyddsområde, som krävs på grund av begränsningar som kan uppkomma i skyddsföreskrifterna. Exempel på sådana åtgärder kan vara allmänt vatten och avlopp inom ett område. 14 av 21

Hela vattenförsörjningssystemet ska styras via ett gemensamt styrsystem vilket ska gå att integrera mot befintliga styrsystem (ABB 800 M) samt i överordnat övervakningssystem (ifix). Erforderligt datanätverk och opto/tele-kommunikation ska byggas upp. Vidare utredningar under fas 1 kommer slutligen att fastställa tänkt systemutformning. 4.2 Nya vägar Nya vägar och planer ska anläggas för att möjliggöra transport till och inom arbetsområdet. Vissa av vägarna är av permanent art, medan andra är tillfälliga vägar under entreprenadtiden. Parkeringsplatser ska finnas i anslutning till nytt vattenverk. 4.3 Gränsdragning mellan entreprenader Vattenförsörjningsprojektet planeras att delas upp i tre olika entreprenader. Huvudentreprenad E, E-Intern och E-Option. Huvudentreprenad E - Samtliga anläggningar inom uttagsområdena, inklusive råvattenintag med tillhörande anläggningar i Skellefte älv. - Överföringsledningar mellan uttagsområden samt från uttagsområden till vattenverk. - Vattenverk inkl. reservoar - Ventilkammare Nordanå, Sörböle samt Solbacken i centralorten. - Överföringsledningar från Medle till centralorten. Ledningarna ansluts till Solbackens ventilkammare respektive till det lokala vattendistributionsnätet söder om järnvägen (på väg mot ventilkammare Nordanå). - Ventilkammare anläggs med anpassat läge gentemot varandra på de dubbla överföringsledningarna mellan Medle vattenverk och centralorten för möjlig avstängning av delsträckor på ledning. - Ventilkammare Sjungande dalen anläggs, från vilken flödet från de dubbla överföringsledningarna delas. - Ledning över Skellefte älv mellan ventilkammare Nordanå och Sörböle i centralorten. Åtgärdsutredning pågår (ev. renovering av befintlig ledning, eventuellt ingående i annan entreprenad). - Avtappnings- och luftningsanordningar anläggs. - Erforderliga anslutningsvägar. 15 av 21

Entreprenad E-Option - Åtgärder, inom framtida vattenskyddsområde, som krävs på grund av begränsningar som kan uppkomma i skyddsföreskrifterna. Entreprenad E-Intern - Ledningar inom centralorten från söder om järnvägen fram till ventilkammare Nordanå. E-Intern genomförs av Skellefteå kommun i egen regi. 16 av 21

5. Tillstånd 5.1 Tillstånd enligt miljöbalken för vattenverksamhet Skellefteå kommun tidigare har erhållit tillstånd för vattenverksamhet enligt Miljöbalken. Vissa förändringar av den anläggning som man tidigare erhållit tillstånd för har genomförts vilket medför att justeringar av denna vattendom kommer att krävas. Detta kommer att prövas hos Mark- och miljödomstolen. Den nuvarande lösningen har inte helt obetydande likheter med den tidigare lösningen på vilken vattendom erhållits varför strävan i ett tidigt skede har varit att så långt som möjligt anlägga en vattenförsörjningsanläggning i huvudsaklig överensstämmelse med befintligt tillstånd. Den justerade vattendomsansökans omfattning och innehåll kommer att preciseras under pågående fas 1 när också tillståndsprocessen inleds. Tidsåtgång för upprättande av ny tillståndsansökan om vattenverksamhet bedöms till ett år. Under detta år genomförs samråd med berörda, MKB upprättas och ansökan skrivs. Efter inlämnad ansökan beräknas handläggningstiden hos Miljödomstolen till ca ett år. Vattendom beräknas kunna erhållas cirka juni 2016. Byggstart planeras till mitten av 2016. 17 av 21

5.2 Tillgång till mark Huvudentreprenad E samt E-Intern Ytterligare marktillgång för ledningar och byggnader måste erhållas (berör ca 10 privata fastighetsägare samt kommunens egna fastigheter). För överföringsledning och ventilkammare är ingen tillgång till mark erhållen. Överföringsledningen från vattenverket kommer att beröra 120-130 fastighetsägare, varav drygt 100 är privata. Resterande tillhör kommunen eller övrig offentlig sektor. Skellefteå kommun och statliga lantmäteriet ansvarar för att skapa tillgång till mark. Entreprenad E-Option. Ytterligare tillgång till mark kommer att erfordras, till vilken utsträckning beror på vad som behöver göras och anläggningarnas utformning. 5.3 Övriga tillstånd och lov Inga bygglov finns beviljade, erforderliga bygglovshandlingar för projektets genomförande ska tas fram under fas 2 för respektive entreprenaddel. Anmälan för vattenverksamhet i form av anläggande av ledning över Skellefte älv mellan ventilkammare Nordanå och Sörböle samt eventuellt av överföringsledningar vid korsning av Klintforsån och Bjurån kommer att krävas. Anmälan kommer att tas fram av huvudkonsulten under projektet. 18 av 21

6. Vattenskyddsområde Parallellt med arbetet med projektering och anläggande av vattenförsörjningsanläggningen pågår ett arbete med att upprätta vattenskyddsområden för vattentäkterna. Arbetet genomförs av huvudkonsulten och Skellefteå kommun. För anläggningsarbetena kommer särskilda skyddsåtgärder att krävas inom de mark- och vattenområden som ligger inom det blivande vattenskyddsområdet. Omfattningen av entreprenaden E-Option kommer att till stor del att styras av hur vattenskyddsområdet med tillhörande skyddsföreskrifter för vattentäkten utformas. 19 av 21

7. Tidplan Nedan redovisas preliminär tidplan för projektet. Figur 12: Preliminär tidplan för projektet "Ny vattenförsörjning för Skellefteå centralort med omkringliggande samhällen". Systemval, fas 1 pågår under höst 2014 och vår 2015. Tid för detaljprojektering beräknas till ca ett år. Denna detaljprojektering kan ske samtidigt som Miljödomstolen behandlar vattendomsansökan. Byggstart beräknas kunna ske i mitten av 2016 om Vattendom erhållits från Miljödomstolen. Byggtiden uppskattas till ca två år. Därefter följer drifttagning och intrimning ca sex månader. Dricksvatten beräknas kunna levereras slutkund våren 2019. 20 av 21

8. Övergripande krav Då anläggningen kommer att användas för att distribuera dricksvatten till ett stort antal människor är det viktigt att information om projektet hanteras varsamt. Speciella riktlinjer för hantering av arbetsmaterial ska följas av konsulter och entreprenörer som arbetar inom projektet. Under hela arbetet med vattenförsörjningsanläggningen ska säkerhetsaspekter vägas in. 8.1 Krav på ledningar Ledningsmaterialet får inte påverka eller förändra vattenkvaliteten. Plastledningar ska uppfylla kraven i nordiska produktstandarden Nordic Poly Mark. 8.2 Livscykelanalys Under fas 1 skall livscykelanalys göras för valda delar. Huvudkonsulten ansvarar för samordning och sammanställning av detta arbete. Såväl huvudkonsult som beställare och berörd entreprenör deltar i detta arbete. Faktorer som ska vägas in är exempelvis: - Energi för vattenproduktion/-distribution - Kemikalieåtgång - Driftskostnad - Livslängd maskinkomponenter (kapitalkostnad) - Anläggnings/byggkostnad 8.3 Dokumentation och inmätning Bestämmelser avseende inmätning kommer att specificeras i kommande förfrågningsunderlag. 8.4 Kravspecifikation ritningar Utformning ska ske i enlighet med Bygghandling 90. 8.5 Referenssystem Det referenssystem som ska användas är SWEREF 99 20 15. Som höjdsystem ska RH2000 användas. Vissa befintliga anläggningar kan vara inmätta i andra system, varför det i vissa fall finns behov av konvertering. 8.6 CE-märkning Entreprenörer ska tillhandahålla underlag för CE-märkning. Bas-P (huvudkonsult) ska ansvara för riskanalyser som utgör underlag för CE-märkning och sammanställa underlag för CE-märkning. 21 av 21