Internationella projekt

Internationella projekt i ett ungdomspolitiskt perspektiv 1 Del 7 i serien Hej kommun!

Kontakta gärna oss om du har frågor: tfn: 08-462 53 50 e-post: info@ungdomsstyrelsen.se Källor: Ungdomsstyrelsens rapport Tre år med EU-programmet Ungdom en studie kring programmets effekter åren 2000 2003, broschyren Vidgade vyer och starkare självkänsla, artiklar ur tidskriften BRUS samt rapporten Den internationella dimensionen. Ungdomsstyrelsen 2004 projektledare Johan Lycke text Lena Nordlund redaktör/språkgranskning Jenny Morelli grafisk form/illustration Christián Serrano foto Mia Askerlund tryck EO Print AB distribution Ungdomsstyrelsen Box 17801, 118 94 Stockholm tfn 08-462 53 50, fax 08-644 88 13 e-post info@ungdomsstyrelsen.se webbplats www.ungdomsstyrelsen.se 2

Internationella perspektiv i arbetet med unga Finns det några skäl till varför en kommun ska arbeta aktivt med en internationell dimension i sina ungdomspolitiska frågor? Ja, utan tvekan finns det skäl. Det visar praktisk erfarenhet från ungdomsarbete i en rad kommuner, samt den utvärdering av effekterna av internationellt samarbete som Ungdomsstyrelsen gjorde 2003. Allt pekar på att både kommunen och ungdomarna själva stärks av ett sådant arbete. I denna broschyr har vi sammanställt några olika kommuners erfarenheter av internationella perspektiv i arbetet med unga. Givetvis för att visa vad som är bra, men också för att inspirera till en diskussion kring hur man kan arbeta internationellt i en kommun. Örnsköldsviks kommun, Kalmar kommun och Lidköpings kommun, som alla har lång erfarenhet av att arbeta med internationella kontakter, delar med sig av sina erfarenheter. Att stödja ungas möjligheter till utveckling lönar sig både ur ett mänskligt och ur ett ekonomiskt perspektiv. Den ungdomspolitiska propositionen Makt att bestämma rätt till Välfärd (2004/05:2) betonar vikten av att samhället tar vara på ungdomar som en resurs i det internationella samarbetet, att ungdomar får kontakter och möjligheter till utbyte, samt att vi särskilt prioriterar unga som har begränsade möjligheter att själva skaffa sig internationella erfarenheter. Vår förhoppning är att denna broschyr ska vara till hjälp i arbetet med att förstärka den internationella dimensionen i kommunernas ungdomspolitiska arbete. Per Nilsson generaldirektör Ungdomsstyrelsen 3

Nyttan av internationella perspektiv i den kommunala ungdomspolitiken 4

Många kommuner använder redan internationella samarbeten som verktyg i den kommunala ungdomspolitiken. Flera av dessa kommuner har vittnat om hur deras ungdomsarbete och ungdomarna stärks genom kontakter och samspel med unga och ungdomsledare i andra länder. Ungdomar och ungdomsledare pekar själva på att de som deltar i internationella projekt får bättre självförtroende, värdefulla erfarenheter och ny kompetens till exempel bättre språkkunskaper. Många upplever också ökad studie- och arbetsmotivation efter att ha deltagit i internationella projekt. Ungdomsutbyten betyder mycket för ungdomar som annars inte har möjlighet att åka utomlands. De ungdomar som har deltagit känner sig utvalda och förutom själva vistelsen utomlands har utbytet många andra positiva effekter. Det betyder mycket för deras personliga utveckling och förståelse för andra människor och kulturer. Många unga som har varit volontärer får sin första arbetslivserfarenhet i ett annat land. Att vara volontär inspirerar unga att utveckla sina språkkunskaper, sin initiativförmåga, sin sociala förmåga och förmågan att kunna klara sig själv. Volontärverksamhet är också till nytta för de ungdomar som har det sämre ställt på olika sätt. Även om dessa unga inte själva åker iväg som volontärer så kan de möta de besökande volontärerna som ofta hjälper till i olika former av ungdomsverksamhet. Mötet mellan volontären och de svenska ungdomarna gör att de får perspektiv på sina liv. De ser att det finns andra, inte så mycket äldre än de själva, som vågar resa ensamma till ett annat land. Besökande volontärer fungerar därför som levande förebilder för unga i kommunen. 5

Sliperiet i Örnsköldsvik www.sliperiet.nu 6

Strategier bakom Sliperiets internationella utbyten Ungdomsutbyten är inte så svåra att genomföra rent praktiskt. Det svåra är att ha en gemensam strategi för det internationella arbetet och tänka över hur man genom ett internationellt perspektiv kan nå de ungdomspolitiska målen. Så här arbetar man i Örnsköldsvik. Sliperiet är Örnsköldsviks nya ungdomsarena. Verksamheten vänder sig till unga som har börjat gymnasiet, går på högskola, har börjat jobba eller fortfarande söker sig fram på olika vägar. Hit kan man vända sig för att få hjälp att arrangera och organisera alla typer av evenemang eller för att själv syssla med något. Marie Viskers arbetar på Sliperiet och har hand om utveckling och strategiska ungdomsfrågor. Hon berättar om det internationella perspektivet i kommunens ungdomspolitik. Vi har många olika verksamheter som nått positiva resultat. Det är gymnasieskolor, föreningar och kommunala verksamheter som har deltagit i internationella ungdomsutbyten. Vi har gjort oss ett namn internationellt och våra utbyten går som på räls. Ta fram gemensam strategi På Sliperiet har de insett fördelarna med att samarbeta. Vi arbetar aktivt med att ta fram en enad strategi för hur vi arbetar med internationella frågor i länet. Via kommunförbundet har vi gjort en kartläggning över vilka som jobbar med internationell verksamhet och hur de gör. Nu är vi i skedet att hitta en knutpunkt eller ett nätverk där vi kan träffas. Vi får ett större genomslag om vi samarbetar, säger Marie Viskers. 7

Flera goda skäl Marie Viskers och hennes kollegor i kommunen ser många skäl för att arbeta internationellt. Det handlar mycket om personliga vinster för ungdomarna. De får bättre självförtroende, växer som människor och får större möjligheter till ett självständigt liv. Genom att arbeta medvetet med ett internationellt perspektiv kan vi hjälpa unga till jobb, studier och möjlighet att komma utomlands, berättar Marie Viskers. Ett exempel på det internationella samarbetet är ECCE European Citizens Challenging Education. Det är ett treårigt internationellt skolutvecklingsprojekt som bedrivs på Parkskolan i Örnsköldsvik. Projektet går ut på att förändra undervisningen i våra skolor så att eleverna blir mer delaktiga i den demokratiska processen i skolan och mer engagerade i samhället både lokalt och globalt, säger Marie Viskers. På Parkskolan sker därför ett samarbete med Örnsköldsviks kommun. Grupper av elever har deltagit i Open Space och Ungdomsfullmäktige. Skolan har också ett samarbete med lokala organisationer som FN-föreningen och Amnesty. ECCE innebär också att elever får utbyta åsikter om lokala och globala medborgarfrågor med de andra skolornas elever via vår internettidning Freeway och via e-post och videokonferenser, berättar Marie Viskers. Fördelar för kommunen De unga vill söderut, gå med i ett rockband eller jobba på reklambyrå och gå på coola caféer. De vill uppnå något de inte har här hemma. Genom att låta unga vidga sina vyer, få nya intryck och något att jämföra med, särskilt för dem som annars inte reser mycket, så ser de att bakgården hemma är större än de trodde. De märker att de själva kan mycket mera än de trodde och att vi vill hjälpa dem att utveckla sina resurser och ta tillvara deras idéer. Det är ekonomiskt lönande för kommunen att satsa på en internationell dimension i det ungdomspolitiska arbetet, säger Marie Viskers. 8

9

Nätverket i Lidköping www.lidkoping.se/natverket 10

Nätverket som bygger på socialt engagemang Nätverket har funnits i elva år och är ett ungdomshus för unga mellan 15 och 25 år. Verksamheten är igång hela dagen och alla dagar i veckan. Nätverket har också utvecklat ett kontaktnät som sträcker sig över hela Europa. I början var Nätverket ett enskilt projekt, men sedan 1994 drivs det som ordinarie verksamhet under kultur- och fritidsnämnden. Nätverket har utvecklats från att vara ett ställe där man träffas på eftermiddagen och kvällen för att fika, till att vara ett kreativt och nyktert alternativ för dem som blivit för gamla för fritidsgården, berättar Anders Svensson, verksamhetschef för en ungdomsgård och för Nätverket i Lidköpings kommun. I bageriet, caféet och den mekaniska verkstaden finns det många ungdomar på dagtid. Det är där som praktikanterna deltar i arbetsträning. Nätverket har en social prägel och samarbetar med flera olika instanser som Arbetsförmedlingen, AMI, AME och Gymnasieskolans IV-program. Den sociala prägeln gäller även de internationella projekten. Nätverket tar till exempel emot tyska ungdomar som utbildar sig till olika hantverksyrken. De tyska ungdomarna behöver internationell praktik och då är vi med och stöttar. Vi har flera olika projekt för ungdomar där man kombinerar studier och praktik. För att ungdomarna ska klara av ett riktigt jobb efter praktiken vill vi att vår verksamhet ska likna en vanlig arbetsplats så mycket som möjligt, berättar Anders Svensson. Naturligt med internationell dimension Att ha en internationell dimension i arbetet är naturligt för oss. Vi har jobbat på alla tänkbara sätt med det. Numera får vi telefonsamtal och inbjudningar hela tiden så vi får leta bland de ungdomsgrupper vi har efter vilka som kan passa i de olika projekten, säger Anders Svensson. 11

Ungdomsträffar Nätverket har också deltagit i ungdomsträffar i flera olika länder i Europa. Våra ungdomar på medieprogrammet åkte till exempel till Italien 2004. Ett annat utbyte är tillsammans med ungdomar från forna Jugoslavien och Norge. De kommer hit senare i år. Nyligen fick vi pengar till ett projekt för unga arbetslösa. EFSrådet och Ungdomsstyrelsen är finansiärer, säger Anders Svensson. Anders Svensson ser många fördelar med att arbeta internationellt. Ungdomarna lär sig av att träffa folk från andra länder och en del arbetslösa får sysselsättning. Det är också en stor fördel att delta i EU-träffar och utbyten. De unga växer som individer, får vidgade vyer, större självförtroende och inser att saker inte är så omöjliga. Det är vinster på alla nivåer, säger han. Internationellt hemma Alla behöver inte heller åka iväg för att kunna ta del av fördelarna. Vi vill visa att livet har fler möjligheter än vad många av våra unga tror. De träffar en arbetslös volontär från Holland och får höra vad han tänker. Det kan vara nog för att nya tankar 12

ska födas. Aha, man kan ge sig ut som volontär, man behöver inte gå på högskola för att åka utomlands. Om han kan fixa det här, kan väl jag det med! berättar Anders Svensson. Anders Svenssons bästa tips till dem som vill utveckla liknande projekt i sin kommun är helt enkelt att sätta igång. Hoppa i och börja simma. Kom ihåg att det är en stor fördel att vara en kommunal instans. Vi har en garanti bakom oss. Vi har kontinuitet och professionalism. När man är en större organisation har man andra resurser och kan stötta ungdomarna på ett enklare sätt. Våra volontärer får till exempel äta hos oss och de kan även laga mat i våra lokaler, säger Anders Svensson. Förutom för de unga finns det också bra möjligheter för personalen att vidareutbilda sig i ungdomspolitiska frågor i internationella sammanhang. De kontakter man skapar gör det hela enklare, mer givande och mer ekonomiskt. Vi gjorde till exempel en resa till Irland med hela personalgruppen. Den blev både intressantare och billigare tack vare våra irländska kontakter, säger Anders Svensson. 13

Kumulus i Kalmar www.kumulus.se 14

Systematiserar internationellt arbete Kumulus i Kalmar arbetar med att utveckla nya tjänster och metoder för forskning, volontärtjänst inom Europa, internationellt arbete i skolan, unga och ideella organisationer, mötesplatser och information. Kumulus är en av de ungdomspolitiska stödjepunkterna. Dessa ska verka som specialister och stödjer den ungdomspolitiska utvecklingen i landet. Det har varit bra för oss att bli stödjepunkt. Det har systematiserat vårt internationella arbete. I en samordningsgrupp har vi lyft fram olika aktörer och jobbar för att få ett internationellt perspektiv i det lokala arbetet, säger Charlotte Gustafsson, ungdomssamordnare vid Kumulus. Huvudaktörer i projektet är Kalmar kommun och Regionförbundet i Kalmar län. I samordningsgruppen ingår projektledare för delprojekten: Volontärtjänst, Internationellt i skolan, Unga och ideella organisationer, Mötesplatser och information. Representanter från Kalmar ungdomsråd, Internationella utskottet Högskolans studentkår och Högskolan i Kalmar bidrar också med sina kunskaper. Allt fler unga i Kalmar kommun och vår region får möjlighet till internationella erfarenheter och utbyten. Möjligheten till den internationella dimensionen och kunskapen om omvärlden ska vara integrerade i alla verksamheter, säger Charlotte Gustafsson. Undersökning blev starten Projektarbetet startade med en kvantitativ undersökning där samordningsgruppen samlade ihop alla internationella projekt som pågått i Kalmar under 2003 och sedan har Högskolan i Kalmar gjort en fördjupad studie. Tidigare har vi också arbetat internationellt, men mer lösryckt. Det finns en lång erfarenhet av internationella utbyten inom kommunen och nu ville vi få en samlad bild och hitta en gemensam strategi, berättar Charlotte Gustafsson. 15

Studien är genomförd av sociologer vid Högskolan i Kalmar och lyfter fram ett antal teman som är avgörande för att projekten ska kunna upplevas som lyckade, ur både ett ungdomsoch verksamhetsperspektiv. Ett av dessa teman betonar vikten av att ungdomarna själva känner sig delaktiga i projektens alla faser. Annars kan ungdomarna lätt känna bristande engagemang och intresse. Skolan viktig För att de internationella erfarenheterna ska leda till en förändring och en ökad förståelse och tolerans menar Charlotte Gustafsson att man måste komma fram till kärnfrågorna: Vad är det som formar oss och andra? Hur var det för din mormor? Vem är jag? Om man ska få känslan att världen trots allt är rätt liten och att alla vi människor i grund och botten är rätt lika måste man också ställa dessa frågor, säger hon. Förutom de projekt Kumulus är engagerade i pågår många andra internationella projekt i kommunen. Vi har till exempel flera olika gymnasieskolor som jobbar internationellt men i delprojektet Internationellt arbete i skolan 16

ville vi även ha med en grundskola som inte har så stor erfarenhet av detta, berättar Charlotte Gustafsson. Syftet med delprojektet är att generera ny kunskap och nya verktyg för skolans internationella arbete, att skapa och lyfta fram goda exempel och att fler unga i sin undervisning ska få ta del av internationella möten. I detta projekt samarbetar Kumulus med Ljungbyholmsskolan, en grundskola med ringa erfarenhet av internationellt arbete och gymnasieskolan Lars Kaggskolan som har lång erfarenhet. Ett tydligare internationellt arbete används som drivkraft för det lokala demokratioch värdegrundsarbetet. Lars Kaggskolan arbetar med att integrera ett internationellt perspektiv i undervisningen genom kontinuerliga utbildningar och resor, framför allt till Sydamerika, med både elever och lärare. I resorna har man haft med elever från både praktiskt yrkesförberedande och teoretiska program. Erfarenheterna av arbetet kommer under hösten 2004 att dokumenteras och analyseras av Högskolan i Kalmar. Detta ingår i Kumulus delprojekt Forskning. 17

Summering Fördelar för KOMMUNEN med internationella projekt Kontakter: Kontakterna som knyts i de internationella projekten har kommunen nytta av i många sammanhang. Mötet med kollegor i andra länder är en stark stimulansfaktor. Det går också lättare att ordna bra ekonomiska lösningar för utbildningar och utbyten när man har ett stort kontaktnät. Stöder resurssvaga: Internationella projekt kan bidra till att de ungdomar som riskerar att hamna utanför samhället upptäcker sina egna möjligheter. Utveckling: Kommuner som arbetar internationellt tar med sig idéer utifrån och sprider egna idéer i andra länder. Status: Kommunen synliggörs i ett internationellt sammanhang genom att till exempel ta emot utländska volontärer och vara med i olika former av internationella utbyten. Kvalitet: En internationell dimension i det lokala arbetet kan bidra med nya perspektiv och ökad kvalitet. Att involvera unga i internationella ungdomsutbyten leder till att unga i ökad utsträckning deltar i demokratiska processer. 18

Studier: Ett internationellt projekt kan få deltagare som hoppat av skolan att bli motiverade att slutföra eller påbörja studier. Det är en vinst både för individen och för samhället. Arbetsmetod: Utbytesprojekten kan bli till en metod i ungdomsarbetet, till exempel på en fritidsgård, och tillför på ett naturligt sätt frågeställningar kring kultur och identitet. Redskap för ungdomspolitik: Internationella projekt kan fungera som redskap för att genomföra de ungdomspolitiska målen om ungas lärande och personliga utveckling. 19

Summering Fördelar för UNGDOMARNA som deltar i internationella projekt Självförtroende: Eftersom ett internationellt projekt oftast innebär att under kortare eller längre tid klara sig på egen hand i ett främmande land. Utveckling: Individen och gruppen utvecklas på ett personligt plan. Ungdomarna blir mer självständiga och får ökad interkulturell förståelse. Motivation: Ungdomarna får syn på sig själva och sina resurser. Deras internationella kontakter kan motivera till vidare studier. Meriter: Ungdomarna får erfarenheter som är värdefulla när de söker arbete eller fortsätter att studera. Kunskap: Ungdomarna blir rustade med språk, kontakter och kunskap om andra länder, så att de kan möta en arbetsmarknad och ett samhälle som internationaliseras allt mer. Gemenskap: Den internationella dimensionen blir den sammanhållande länken i ett ungdomsutbyte, inte att man till exempel är arbetslös eller inte klarar skolan. Flexibilitet: Ungdomarna blir mer flexibla då internationella samarbeten kräver förmåga att möta oväntade situationer. Erfarenhet: Ungdomarna får möjlighet att vidga sina vyer, i synnerhet unga som aldrig har varit utomlands tidigare. 20

Självständighet: Ungdomarna får möjlighet att självständigt driva projekt och att förverkliga sina idéer i sin kommun. Kreativitet: Ungdomarna skapar nya mötesplatser för unga i kommunen och/eller startar föreningar för att hjälpa andra unga att komma iväg. Social träning: Ungdomarna får möta andra ungdomar och vuxna och lär sig att jobba i grupp. 21

Att komma vidare.. Vare sig ni är nybörjare eller har arbetat länge med internationella projekt inom kommunen finns det hjälp att få för att komma vidare. Ungdomsstyrelsen erbjuder rådgivning, litteratur och ett stort kontaktnät för alla kommuner som vill utveckla den internationella dimensionen i sin ungdomspolitik. Hör av dig till oss! Du kan också prenumerera på vårt e-nyhetsbrev Netnews som kommer en gång i månaden. Skriv till: usnetnews@ungdomsstyrelsen.se 22

Lästips Hej kommun! Om sektorsövergripande kommunal ungdomspolitik. Broschyren för dig som vill veta hur den svenska ungdomspolitiken fungerar, hur den kom till och hur man kan jobba med frågan på hemmaplan. Att vilja utveckla ungdomspolitiken En framgångsrik ungdomspolitik kräver ett medvetet kommunalt arbete. Läs om hur andra kommuner gör och få tips och idéer. Att sätta upp mål för den kommunala ungdomspolitiken En broschyr om olika metoder att styra kommunens insatser så att ungas levnadsvillkor blir bättre. Att planera för inflytande och delaktighet Tips om hur kommunen kan arbeta för att öka ungdomars inflytande. Kunskap om unga i den kommunala ungdomspolitiken Inspiration till att öka kunskapen om ungas levnadsvillkor samt tips och idéer på hur man kan göra egna undersökningar om unga i sin kommun. Internationella projekt i ett ungdomspolitiskt perspektiv En broschyr om varför en kommun ska arbeta aktivt med en internationell dimension i sina ungdomspolitiska frågor. Att genomföra en effektiv sektorsövergripande ungdomspolitik Tre kommuner berättar och ger tips om hur de arbetar med sektorsövergripande ungdomspolitik. Stödjepunkter Ungdomspolitik i praktiken Stödjepunkterna ska fungera som stöd för kommuner och organisationer som vill utveckla metoder för sin lokala ungdomspolitik. 23

UNGDOMSSTYRELSEN är en statlig myndighet som arbetar inom fyra verksamhetsområden: Vi fördelar bidrag och arbetar med metodutveckling inom ungas Fritid och föreningsliv samt inom Internationellt ungdomsutbyte. Vi stödjer utvecklingen av Kommunal ungdomspolitik och följer upp den Nationella ungdomspolitiken. www ungdomsstyrelsen se Box 17801, tfn 08-462 53 50, fax 08-644 88 13, e-post: info@ungdomsstyrelsen.se 24