Biogas i Jönköping 2009-04-16. Guide: Mats Kall



Relevanta dokument
Uppsala Vatten och Avfall Biogasanläggningen Kungsängens gård Erfarenheter

Biogasanläggningen i Boden

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Statistik Ett komplement till årsredovisningen

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Klas Gustafsson Östgöta Gårdsgas Gårdsgas AB AB

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Biogasanläggningen i Göteborg

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Bränsle och avfall Avdelningschef, Tony Borg

Biogas i Sundsvall Bräcke

Upplägg. Vad begränsar biogasproduktion vid reningsverk? Hur kan FoU bidra till att reducera dessa begränsningar?

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Energi- och kostnadseffektiv biogasproduktion från avfall - kartläggning och jämförande av nyckeltal (WR54)

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

BIOGAS ETT MILJÖVÄNLIGT FORDONSBRÄNSLE

Östersund 17 september 2013

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Förstudie avfallsrötning i Karlstadregionen Presentation den 24 september 2008 av Gunnar Settergren

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Marknadsanalys av substrat till biogas

Vatten Vattenreningsverk finns i Bockara, Fredriksberg (Oskarshamn), Fårbo och Kristdala.

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

UPPDRAGSLEDARE. Daina Millers-Dalsjö UPPRÄTTAD AV. Stina Welander

Varför en avfallsplan?

Stockholms stads biogasanläggningar

Fordonsgas/Biogas - historik

Mosekrog

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret Vår dröm - en fossilbränslefri stad

Förstudie biogas Gävle

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan

Tillståndet för kommunala vatten- och avloppstjänster i Sverige. Vattenstämman i Sundsvall 20 maj 2015 Svenskt Vatten

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

... till tillämpning

Biogasutbildning i Kalmar län


Biogasanläggningen i Västerås

Klara Gas Ekonomisk Förening Vännäsprojektet Grönskördad rörflen till biogas?

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

VeVa Tynningö Prel. version

Sorterande system för biogas från avlopp och matavfall

Miljörapport Svensk Biogas i Linköping AB Norrköping Biogas Anläggning

Möjligheter och risker vid samrötning

Tryck på gasen för matavfall!

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018

PM AVFALL TN Driftbudget för Dnr TN18/ Sammanfattning. Tomas Öhman

För miljön, nära dig. Avfallshantering och Hållbar Stadsutveckling

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

MILJÖRAPPORT 2013 HEDÅSENS RENINGSVERK. Sandvikens kommun

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Behov av vallgröda. Delprojekt 5. Kaj Wågdahl Klimatskyddsbyrån Sverige AB

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad Uppdragsnummer

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2019

Tekniska verken i Linköping AB (publ) Bränsle och avfall Avdelningschef, Tony Borg

MILJÖRAPPORT 2016 PRODUKTION BIOGAS, NORRKÖPING TEXTDEL

Hållbar återvinning av näring

Nationellt Samverkansprojekt Biogas i Fordon

Ditt matavfall i ett kretslopp

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

Piteå Biogas AB Samråd med allmänheten och särskilt berörda måndag 18 nov Bild:BioMil AB

Svar på remiss om ökad insamling av matavfall i Stockholms stad

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012

mer med Förslag till nationellt miljömål.

Beviljade ansökningar 2010 och 2011 Investeringsstöd för biogas

Från idé till drift. Erfarenheter från att bygga och driva en ny förbehandlingsanläggning för matavfall. Åsa B Rensvik SRV återvinning AB

Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund

Förstudie om samverkan i Kalmar län om biologiskt hushållsavfall för produktion av biogas

Utsläpp av metan i den svenska fordonsgaskedjan En sammanställning av nuläget Lotta Göthe På uppdrag av

Gasum AB Lidköping. Nuvarande anläggning: Gjuterigatan 1b, S Linköping, Sweden phone:

VA SYD För miljön, nära dig. Benny Wraae Platschef Sjölunda ARV

Kvalitetssystem och förutsättningar för ekologisk odling med biogödsel. Katarina Hansson Kvalitetsansvarig, Matavfallsanläggningar

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Hur mår Jönköpings kommun? Gröna kommunala nyckeltal 2018

Gårdsbaserad biogasproduktion

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Erfarenheter från matavfallskvarnar på Fullriggaren, Malmö. Mimmi Bissmont, VA SYD Åsa Davidsson, Lunds universitet

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Klimp för biogas. BioMil AB biogas, miljö och kretslopp. -utvärdering av biogas-åtgärderna inom Klimp. Martin Fransson

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Uppgradering av biogas i Borås. Anders Fransson Borås Stad, Gatukontoret

Biogas framtidens fordonsbränsle. Peter Eriksson Affärsutveckling Biogas

årsrapport 2013 Svenstorps avloppsreningsverk

Uppdaterad biogasstrategi för Stockholm

Handlingsplan för ökad insamling av matavfall i Stockholms stad för biologisk behandling - remissvar

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Utredning: Blåmusslor som biogassubstrat

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

DOM meddelad i VÄXJÖ

Transkript:

Biogas i Jönköping 2009-04-16 Guide: Mats Kall

Mats Kall - Enhetschef Vatten och Avloppsreningsverk från 2005 - Projektledare Teknik-Entreprenad inom projektet Biogas av matavfall Jönköping 2005 feb 2008 - Tidigare inom konsultbranchen

JÖNKÖPINGS Kommun, 125 000 invånare

Kort biogashistorik i Jönköping - Första tankstationen för biogas öppnade april 2000 - Utredningar kring tekniska lösningar och placering av anläggning för matavfall 1995-2004 - Beslut att bygga delad anläggning Torsvik-Simsholmen 2005 - Driftstart förbehandlingsanläggning Torsvik 2006-12-05 - Tankstation nr 2 oktober 2007 - Busstankstation oktober 2008 - Ca 350 lätta fordon, 9 bussar, 6 sopbilar i kommunen idag

Insamlingssystem och material Potential på 8 000 ton HHA i Jönköping, insamling i papperspåse Fettavskiljarslam, kvarnat avfall från storkök Mejeriprodukter HHA andra kommuner Inkörd mängd 2008 ca 4 500 ton

Insamlingssystem - 125 000 invånare - 22 000 villahushåll, 36 000 lägenhetshushåll - Roll-out av insamlingen på 3 år, knappt 100 delområden, klart 2010 - Anslutningsgrad 65% villa, 85% lägenhet - Försöksområde fastighetsnära insamling (8 frakt) feb 2009: - 50% FN, 30% enbart BB/Org, 20% en fraktion

Insamlingssystem, Miljö - Fluglarver om: - blött avfall - dåligt tillsluten påse - sommar - Arbetsmiljö lika som ordinär hämtning, - Plockanalys 400 kg matavfall 98,9% renhet - Plockanalys 400 kg av den brännbara, 30% förpackningar, ca 10-15% matavfall

Biogasanläggning Jönköping DELAD ANLÄGGNING Torsvik kapacitet 30 000 t/år Mottagning, sönderdelning och (hygienisering) Simsholmen Rötning, gasuppgradering och (biogödselhantering)

Förbehandling Torsvik MOTTAGNINGSHALL

Förbehandling Torsvik - Tippficka Inkommande material Sönderpressat material

Förbehandling Torsvik BLANDNINGS OCH SEPARERINGSBASSÄNG - Grov sönderdelning - Sedimenteringsfunktion - Ytavskiljning - Rejekt till förbränning

Förbehandling Torsvik DISPERGERINGSMASKIN Ursprung returpapper Motoreffekt 350 kw

Förbehandling Torsvik Dispergerat (kvarnat) material, egenskap som vätska, passerar 3 mm galler En mindre mängd plast mm passerar igenom

Hygieniserad slurry Simsholmens ARV/Rötning Biogödsel/gödning Biogas/fordonsbränsle

Miljö Torsvik - Samlokalisering med förbränning, joniserad frånluft leds till pannan - Mycket besvärande lukt vid försök till hygienisering, åtgärd? - Danish Crown lokaliserat >1000 m från förbehandling - Målsättning att skapa en bra arbetsmiljö för personalen vid projektering - Komplettering av ventilation i efterhand

SIMSHOLMEN - Rötning i befintlig rötkammare, 37 C - Ny mottagningstank slurry - Uppgraderingsanläggning biogas för fordonsdrift - Befintlig biogastankstation - Nytt gaslager för mobila flak, för distribution av biogas till nya tankstationer i regionen och bussar. - Hantering biogödsel - Fordonsgas från avloppsslam ca 600 000 Nm 3 /år - 30 000 ton matavfall/år - biogas minst 2 600 000 Nm 3 /år

BIOGAS I JÖNKÖPING EKONOMI Befintliga installationer ~ 12 Mkr Torsvik ~ 62 Mkr Simsholmen ~ 8 Mkr Busstankning ~ 8 Mkr Total 90 Mkr LIP-bidrag uppgradering, mack och förb.~ 11,5 Mkr Biogödsel hantering och gasrening linje 2

BIOGASORGANISATION I JÖNKÖPING Projektet Biogas av matavfall sjösattes i förvaltningsform inom förvaltningen för VA och Avfall inom Tekniska Kontoret 2004 Samtliga investeringar togs av Avfall, stor del av driftskostnaderna togs av VA (tid, reservdelar, energi) 2008-01-01 bildades bolaget Jönköping Energi Biogas AB (JEBIO) som en beställarorganisation med 4-5 anställda, tar över anläggningstillgångarna, Jönköping Energi helägt kommunalt bolag Personal från Jönköping Energi sköter förbehandlingsanläggningen på Torsvik Personal från VA sköter gasproduktionen på Simsholmen

Ekonomi bolagsbildning Optimerad Biogas & biogödsel år 2008 år 2009 år 2010 år 2011 år 2012 år 2013 år 2014 Totala intäkter: -10,2-15,6-19,1-21,7-23,6-26,0-29,2 Personalkostnad 3,7 3,7 3,7 3,7 3,7 3,7 3,7 Summa kostnader: 9,8 11,3 12,1 12,8 13,2 13,8 14,8 Avskrivningskostnader 7,9 10,1 10,1 10,0 9,1 9,0 8,7 Internränta 5,5 4,9 4,4 3,9 3,5 3,0 2,6 Kapitalkostnader 13,4 15,1 14,6 13,9 12,6 12,1 11,3 Totala kostnader: 23,1 26,4 26,7 26,7 25,8 25,9 26,1 Netto budget: 12,90 10,75 7,58 4,92 2,23-0,09-3,10 Mängd mottaget matavfall (ton) 7900 14000 17200 20000 22000 24500 28500 Anläggningsvärde UB (mnkr) 109,1 98,999 88,887 78,917 69,809 60,775 52,042

RÖTNINGSHISTORIK 2005-2007 Samrötning i 2 rötkammare 2008 Samrötning i 1 rötkammare, den andra under ombyggnation 2009 Separatrötning organiskt avfall 1 rötkammare, slam i 1 rötkammare

SAMRÖTNING / SEPARATRÖTNING Samrötning + Stabilare process + Mer gas från materialet? - Stora mängder kväve till reningsverket - Certifiering av biogödsel omöjlig - Certifiering av slam enligt Revaq? Separatrötning + Ansvarsområden självskrivna + Skilda ekonomier + Möjligt att återvinna samtliga näringsämnen i rötresten från det organiska materialet - Större risker för luktstörningar - Stora mängder kväve till reningsverk om fast biogödsel

Slamhistorik Jönköping JORDBRUK % ANL. JORD% TÄCKN. DEPONI 2005 0 41 59 2006 54 27 19 2007 77 23 2008 88 12 Certifiering enligt Revaq på gång, förbesiktning 2009-09-02 -Exkluderar möjligheten till samrötning av ohygieniserat avfall

BIOGAS I JÖNKÖPING I BACKSPEGELN 05-08 Ambitiös projektplan 2005 för matavfall togs fram, fokus på gasproduktion Tekniskt relativt väl fungerande, problem med plast Projektet har lidit av underbemanning och förseningar på insamlingssidan Organisatoriskt osäkerhet bland inblandade innan JEBIO bildades Ansvarsområden och ersättningar fortfarande ej fullt klarlagda Biogödselhantering ej klarlagd Hur klokt var det med delad anläggning?

VÄLKOMMEN TILL SIMSHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

ORGANISATION VA- AVDELNINGEN VA Stab VA- nät drift VA- nät utredning VA- verk Abonnent Vattenverk Avloppsreningsverk

UPPTAGNINGSOMRÅDEN

LEDNINGSNÄT OCH PUMPSTATIONER 33 stycken pumpstationer Spillvattenledningar om cirka 347 km Dagvattenledningar om cirka 241 km Duplikata system för avlopps- och dagvatten till stor del

SIMSHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK Tillåten belastning 95 000 pe Dimensionerande flöde 2700 m 3 /d BOD 7 6650 kg/d Fosfor 200 kg/d Kväve 1000 kg/d

PROCESSCHEMA - SIMSHOLMENS AVLOPPSRENINGSVERK

FAKTA 2007 Mottagen volym avloppsvatten 12 miljoner m 3 Elenergiförbrukning 350 MWh Fjärrvärmeförbrukning 3 000 MWh Producerad mängd slam ca 7500 ton Torrsubstanshalt (TS) 25 % Kemikalieförbrukning -betbad 600 m 3 -polymer 15000 kg -etanol 168 m 3 Avfall -rens 65 m 3 -sand 16 m 3

UTSLÄPP 2007 OCH RECIPIENT Inkommande Utgående Tillstånd Reduktion Kväve mg/l 27 13,4 15 50% Fosfor mg/l 3,7 0,3 0,5 92% BOD 7 mg/l 159 4,8 10 97% Recipient Recipientkontroll Munksjön Utförs av Vätternvårdsförbundet

GASPRODUKTION 2007 Total gasproduktion 1 125 999 Nm 3 varav till -gaspanna 869 376 Nm 3 -gasanläggningen 246 623 Nm 3 - fackla 10 000 Nm 3 Volym fordonsgas 589 433 Nm 3

PROJEKT Bankeryds ARV Nytt verk för ca 6000 pe, klart 2006, ca 30 Mnkr Huskvarna ARV UV ljus för badvattenkvalitet klar 2007, 33 000 pe, 4 Mnkr Utredning Simsholmen/Huskvarnas framtid ARP-försök, pågår Slamutlastningshall Simsholmen, tillsammans med biogasbolaget

Badvatten Huskvarna