Tidningen Nr 53 / Juni 2008 VÄRLDSPREMIÄR! Elhybrid nytt fordonskoncept i lyckat samarbete sidan 4 Ny organisation närmare kunderna sidan 8 Gigantiskt projekt banar väg i väst sidan 13 Erik Åsbrink - återvinning rätt i tiden sidan 15
Hårt KNEG för klimatneutrala transporter För Armstrong är en del av vinsten även miljövinster Våtmarksstipendiat gjorde soptipp till naturupplevelse I sitt tal vid Logistik och transportmässan i Göteborg lovordade Infrastrukturminister Åsa Torstensson särskilt det arbete som bedrivs av medlemsföretagen inom Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG. Ett samarbetsorgan där medlemsföretagen aktivt arbetar för att minska transporternas miljöpåverkan. I samband med mässan upptogs som medlem i KNEG och presenterade då sina åtaganden: 1. Att aktivt arbeta med optimering av fordonsrutter så att transporteffektiviteten kontinuerligt förbättras. 2. Fortsatt utbildning av chaufförer i sparsam körning. 3. Att aktivt delta i utprovning av alternativa bränslen och teknik för reduktion av bränsleförbrukning. Exempel på andra KNEG-medlemmar är Preem, Green Cargo, SCA, Posten, Stora Enso, Chalmers, Schenker och Volvo Lastvagnar. Mer om samarbetsorganet KNEG hittar du på Vägverkets hemsida www.vv.se Filmpremiär på Sätra Gård Samma dag som kungaparet besökte Högbytorp var det biopremiär på kursgård Sätra Gård. Ett 70-tal av chefer från hela landet fick se filmen En hållbar framtid. Först en collagefilm om historia, sedan fick besökarna gå in i ett nybyggt biografrum med en imponerande filmduk (180 graders projektionsyta). Med fyra projektorer, och i övrigt den allra senaste filmtekniken, fick publiken en visuell positiv filmupplevelse av återvinningens möjligheter. -Något liknande filmtekniskt finns inte i hela landet, förutom Cosmonova på Nordiska museet säger Folke Jackson, Kommunikationsdirektör, stolt. I Skåne fejas det för fullt Markrenhållning är en tjänst som stadigt växer i sydsverige. I Malmö har en avdelning som specialiserat sig på maskinsopning av gator och torg, gångbanor och vägar samt renhållning i miljörum. På vintern är det snöröjning och halkbekämpning som gäller. - Vi arbetar både åt kommuner och företag, berättar Johan Nilsson från. Främst är det renhållningen kring köpcentra som växer. Nya kommunuppdrag är markrenhållningen i Perstorp och Eslöv. På bilden ser vi från vänster Ragn-Sellaren Johan Nilsson, Anders Winberg från Söderlindh-Jeppsson entreprenad som samarbetar med i Vellinge kommun och från Thomas Karlsson, Tommy Olsson samt Tomas Johansson. Framtidens källsortering på Gotland succé från start! Gotlands nya miljöanpassade källsortering rullar vidare. Första etappen, på södra Gotland, är avklarad med positivt resultat 95 % sorterar i kompost och brännbart. Enkel hantering, stort engagemang och rena fraktioner gör att det ser ljust ut för framtiden. Nu rullar etapp två/tre vidare över ön. Det har gått mycket bra att sortera i kompost och brännbart. Vi är mycket positiva och tycker det här är ett bra initiativ. Joakim Hansson, Burgsvik (På bilden tillsammans med mamma Annika Pettersson) Armstrong World Industries är ett världsledande företag inom design och tillverkning av golvbeläggningsprodukter och dessutom ett exempel på företag som med framgång säljer sitt produktionsavfall vidare till andra industrier där det återanvänds i andra plastbaserade produkter. Ett sätt att skapa ytterligare vinster såväl för Armstrong som för miljön. En av Armstrongs produktionsanläggningar ligger i Holmsund ett par mil öster om Umeå. Eftersom sedan många år har Armstrong som kund ville man fortsätta att utveckla sitt samarbete med kunden. valde därför att undersöka om det fanns möjligheter till en vettig avsättning för de tusentals ton av produktionsavfall som Armstrong årligen lät deponera i avfallsanläggningar. Avfall som till största delen består av de plastrester som blir över vid tillverkningen av företagets golvbeläggningsprodukter. Och det visade sig finnas både ett behov och ett intresse ute på marknaden. Idag har Armstrong ett väl utvecklat kontaktnät som gör att man idag kan återvinna sitt produktionsspill. En vinst för såväl Armstrong World Industries som för miljön helt enkelt. Kontakt: christina.ostin@ragnsells.se Årets Vattenpris till innovatören bakom virtuellt vatten Professor John Anthony Allan vid King s College London och School of Oriental and African Studies tilldelas 2008-års Stockholm International Water Prize. Professor Allan gjorde 1993 ett viktigt genombrott, när han lanserade konceptet virtuellt vatten - ett sätt att mäta det vatten som ingår i produktionen av livsmedel och industriprodukter. Enlig Allans beräkningar kräver exempelvis en kopp kaffe 140 liter vatten när man odlat producerat och förpackat kaffebönorna Stockholm Water Prize, där ingår bland grundarna, är en global utmärkelse som sedan 1990 årligen delas ut av stiftelsen Stockholm Water Foundation till en person, organisation eller institution för framstående vattenrelaterade insatser. Priset, som är på 150 000 USD delas i år ut den 21 augusti i Stockholms stadshus. Miljöolycka vid bygget av Botniabanan För en tid sedan inträffade ett ofrivilligt dieselutsläpp vid grus- och bergtäkten Norrbacka, ett par mil söder om Umeå. Ett omedelbart agerande från ansvarig projektledare vid PEAB och en väl genomarbetad handlingsplan för saneringsarbetet gjorde att en mindre miljökatastrof snabbt kunde undvikas. Så snart olyckan var ett faktum kontaktades KundCenter av PEAB och därmed var det första steget i den kedja av åtgärder som krävs för att åtgärda miljöolyckor taget. Nästa steg i saneringsprocessen utfördes av produktionsenheten vid. Redan vid den första besiktning på olycksplatsen konstaterades att dieselutsläppet var mer omfattande än vad som först befarats. Produktionsenheten tog därför omedelbart kontakt med Anders Höök, Miljökonsult på. Anders var snabbt på olycksplatsen och hjälpte kunden med att avgränsa föroreningsområdet. När området väl är avgränsat kontaktas produktionsenhet i Umeå som med kort varsel ombesörjde att de förorenade massorna togs upp, lastades i för ändamålet avsedda behållare. Behållare som vidaretransporterades till avfallsbehandlingsanläggning i Fagerliden där de sammanlagt 60 ton förorenade massorna togs om hand direkt efter ankomsten. Redan här kunde den sanna historien om det olycksaliga dieselutsläppet i Norrbacka ha slutat lyckligt. Men för att tillgodose samtliga myndighetskrav fick Anders Höök nu ta tag i ett rätt så omfattande pappersarbete i form av den saneringsrapport som skulle in till Umeå kommun. Men trots det löste sig allt enkelt och snabbt. Och det tack vare att PEAB bara behövde kontakta ett enda företag för att få hela saneringsprocessen genomförd, från början till slut. Kontakt: christina.ostin@ragnsells.se Svensk Våtmarksfonds och våtmarksstipendium delades ut den 11 juni. I år heter pristagaren Mats Rosenberg. Mats arbetar som Biolog i Örebro Kommun och har återställt våtmarker kring Örebro sedan 1980-talet. Våtmarkstipendiet är på 25 000 kronor och är ett av landets mest prestigefyllda miljöpris. Carl von Essen är Generalsekreterare i Våtmarksfonden, han berättar här om några av de projekt som årets stipendiat har varit verksam i. - Restaureringen av sjön Tysslingen och Bolundsängen är två av Mats Rosenbergs projekt, det senare en verklig pärla för örebroarna att besöka. Ett annat märkesobjekt är den förra soptippen och militära övningsfältet vid Vena som återställts till våtmark och även här har man fått ett nytt unikt utflyktsmål. Återskapandet av Kvismaren påbörjades 2005 och pågår alltjämt under Mats Rosenbergs kunniga ledning och med stöd av Naturvårdsverket. Kontakt: folke.jackson@ragnsells.se Kortfakta Botniabanan är just nu ett av Sveriges mest omfattande byggprojekt. Projektet omfattar 19 mil järnväg, 140 broar och 25 kilometer tunnel som växer fram i den norrländska naturen. Banan kommer att ha en sträckning från Ångermanälven norr om Kramfors, via Örnsköldsvik till Umeå. Byggstart skedde i augusti 1999 och hela banan beräknas vara färdig för trafik i augusti 2010.
Världspremiär på Stortorget i Stockholm! Stora miljövinster med hybriddrift Den 7 april visade tillsammans med Volvo Lastvagnar och påbyggnadsföretaget Norba upp världens första hybriddrivna renhållningsbil. Nu ska konceptet testas i kontinuerlig drift hos för löpande utvärdering. Får jag be om största möjliga tystnad! För här kommer världens första hybriddrivna renhållningsbil. Med de orden presenterade Styrelseordförande Erik Sellberg världens första hybriddrivna lastbil för kontinuerlig drift. Världspremiären skedde den 7 april på Stortorget i Gamla Stan och bevittnades av en publik bestående av bland annat politiska beslutsfattare samt representanter för kommuner, landsting och svenskt näringsliv. På plats var också representanter för Volvo Lastvagnar, påbyggnadsföretaget Norba, Stockholms Finansborgarråd Kristina Axén Olin samt ett stort mediauppbåd. Brett samarbete Grunden till konceptet är det som Volvo Lastvagnar kallar FE Hybrid, en så kallad parallell-hybrid. Något som bland annat innebär att en el- och dieselmotor samverkar för att optimera moment och effekt. I lägre hastigheter körs bilen kortare sträckor helt ljudlöst och utan emissioner på batteridrift. Andra fördelar är att dieselmotorn automatiskt stängs av när bilen stannar, på så sätt har tomgångskörningen eliminerats. Batterierna laddas dels av dieselmotorn, men också med den energi som frigörs vid inbromsning. Något som gör att tekniken lämpar sig utmärkt för fordon som stannar och startar ofta - till exempel renhållningsfordon. Detta är också orsaken till att Volvo Lastvagnar valt och påbyggnadsföretaget Norba som sina partner när det gäller att utveckla och utvärdera det här konceptet. Även Norbas tvåfacks-påbyggnad drivs av el. Något som i kombination med hybriddriften minimerar bullret, vilket är en av de stora miljövinsterna i det sammanhang bilen ska användas. Den andra stora miljövinsten är naturligtvis de minskade utsläppen. Något som också understryks av Staffan Jufors, VD för Volvo Lastvagnar. - Vår nya hybrid erbjuder påtagliga och positiva miljöeffekter. Både i vår närmiljö, genom tystare och renare drift, men också i det större perspektivet. Eftersom vår hybriddrift ger avsevärda bränslebesparingar innebär det kraftigt minskade koldioxidutsläpp. Vad gäller rena bränslebesparningar tror vi på 15-20 procent jämfört med en konventionell sopbil. Hybriddrift ger bl a kraftigt minskade koldioxidutsläpp, sa Volvo Lastvagnars VD Staffan Jufors vid premiären. Det gör den här bilen till den mest energieffektiva och miljövänliga lösningen för drift av renhållningsbilar idag. Men vi siktar också på att i framtiden ta fram hybrider för alla typer av transporter, säger Staffan Jufors. Den eldrivna påbyggnaden bidrar till besparningarna eftersom dieselmotorn inte behöver gå när man tömmer och komprimerar. Att minska utsläpp och buller är naturligtvis extra viktigt i stadsmiljöer. Något som Överdirektör Mats Olsson på Naturvårdsverket poängterar efter att ha bevittnat världspremiären. - Att man nu börjat titta på hur man kan förbättra de specialfordon som Minskning av buller och utsläpp är extra viktig i stadsmiljöer, menade Överdirektör Mats Olsson på Naturvårdsverket. används i stadsmiljö är ett stort och viktigt steg framåt. Det var också positivt överraskande att det kom fram ett koncept så snabbt och att det var så färdigt att det kan användas direkt i kontinuerlig drift. Vi kommer också att indirekt följa projektet. Även Kanslirådet Erik Arnberg är positivt överraskad av det nya konceptet. Han har ansvar för forskning och utveckling på miljöområdet inom Miljödepartementet. - Det var verkligen intressant att få ta del av den nya tekniken som presenterades. Minskade avgaser och tyst avfallshantering i tätbebyggda områden är ju högst eftersträvansvärt. Vi visste ju att hybridtekniken var på frammarsch, men att det fanns fordon framme för kontinuerlig provdrift kom som en överraskning. Det är bra att kunder och leverantörer jobbar ihop så som vi sett här. Och att ställer krav på renare fordon och är med och utvecklar dem ser vi som mycket positivt. huvudverksamhet är att samla in, återvinna och skapa nya råvaror. Något som innebär att transporter och miljöfrågor är centrala inslag i det dagliga arbetet. En viktig uppgift är därför att ständigt försöka hitta nya lösningar för att optimera transporterna och minska miljöpåverkan. En av de stora utmaningarna på fordonssidan är att hitta alternativa drivmedel och nya miljövänliga tekniker. I denna strävan att ständigt ligga långt framme vad gäller utvecklingen på miljöområdet är den nya hybridlastbilen ett mycket välkommet bidrag i verksamhet. Kontakt: folke.jackson@ragnsells.se Stockholms dåvarande Finansborgarråd Kristina Axén Olin höll ett uppskattat tal på Stortorget. Därefter mottog hon symboliskt den nya bilen av Koncernchef och Styrelseordförande Erik Sellberg. Läs mer om elhybridkonceptet >
Elhybridkoncept med många nyheter Pilotprojekt för lastbilsdatorer har alltid legat i framkant av utvecklingen på transportsidan. Avancerad forskning och modern IT-teknik är några av de verktyg man använder för att höja kvaliteten i arbetet. - Vi utför varje dag drygt 100 000 uppdrag fördelat på cirka 2 000 bilar och här finns det möjlighet till stora miljövinster både för den interna och externa miljön. En effektiv logistikplanering är en av de viktigaste bitarna. Här ligger vi i frontlinjen. Bland annat tar vi hjälp av ett avancerat ruttoptimeringsprogram. Så kallad Eco-körning enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, datorisering av bilarna och alkolås/alkoskåp är andra åtgärder för att minska miljöpåverkan och öka effektiviteten och säkerheten, säger Martin Ekblom på. Datorstöd i hytten Just nu pågår ett pilotprojekt i syfte att utvärdera hur man bäst kan använda fast dator i lastbilshytten som Vid världspremiären beskrevs de olika delarna i det nya fordonskonceptet. Yvonne Tate är Processutvecklingschef hos och berättade om IT-stödet (längst t h). Drygt 100 000 uppdrag varje dag fördelat på cirka 2 000 bilar här finns möjligheter till stora miljövinster. stöd för förare och transportledning. Det är tio av de drygt 600 bilar som har acceptanstestats med den så kallade svarta lådan, som nu också utrustats med dator. Svarta lådan lämnar fordonsdata, medan fordonsdatorn tillför andra funktioner. - Den kommer att vara chaufförens verktyg i bilen och ska ersätta dagens handdator. Här får chauffören möjlighet till meddelandehantering, statushantering av order, uppdragspositionering och ISA (Intelligent Stöd för Anpassad Hastighet). Något som idag bland annat är ett krav vid kommunala upphandlingar. I framtiden kommer vi också att kunna utöka antalet applikationer via det här systemet, berättar Yvonne Tate som är Processutvecklingschef hos. I det här pilotprojektet testas i första hand installationerna i bilarna samt två applikationer - meddelandehantering och ISA. Detta för att chaufförerna ska få en känsla för hur man hanterar en dator med touchskärm i fordonet, hur den beter sig och fungerar i en arbetssituation. - De här tio chaufförerna utgör vår referensgrupp. De kommer kontinuerligt att utvärdera och lämna feedback, förklarar Tate. En av chaufförerna i projektet är Johan Pettersson som jobbat inom i 18 år och just nu kör en lastväxlare, alltså en lastbil som lämnar, hämtar och tömmer stora containrar. - Det här verkar vara ett jättebra system. Personligen tycker jag att det skulle göra arbetet enklare om vi kunde ha alla jobb på datorn i stället för på papperslappar. Då kan vi ju dessutom kvittera dem digitalt. Möjligheten att ta emot och skicka mer utförliga mail är också tilltalande. Och så gillar jag GPS-funktionen på en relativt stor skärm. Intressant att få vara med i testgruppen, kommenterar Johan Pettersson. Kontakt: yvonne.tate@ragnsells.se Ett av Sveriges största fastighetsrenhållningsuppdrag rullar igång Det rör sig om ett avtal med Sundsvalls Kommun som i en och samma upphandling valde för att ombesörja insamlingen av hushållssoporna åt kommunens samtliga ca 100 000 innevånare. Inte nog med det. Allt fler kommuner och kommunala bolag i de nordligare delarna av Sverige har nyligen valt att ingå eller förnya avtal med. Avtal som rör insamling och omhändertagande av allt från hushållssopor till farligt avfall. Även avtalet med BodenBo, ett kommunalt bostadsbolag med ett fastighetsbestånd som sammanlagt inrymmer ca 2 500 lägenheter, är nytt. Uppdraget är det första fastighetsnära insamlingsuppdraget i Norrbotten. I avtalet ingår dessutom VA-tjänster. I slutänden handlar det om ett helhetsåtagande. Även det farliga tas om hand Marknaden för farligt avfall växer och utvecklas snabbt. En avfallssektor där med sitt specialkunnande och långa erfarenhet av många ses som starkt marknadsledande. Bland de nyligen ingångna avtalen som rör denna viktiga avfallshantering kan nämnas uppdraget att samla in och transportera farligt avfall från de kommunala återvinningscentralerna i Haparanda, Kalix, Överkalix SUNDSVALL Läs även om Botniabanan på sidan 3 SKELLEFTEÅ Genom alla avtal norr om Dalälven kan man konstatera att viljan att värna om miljön ligger i norrlänningarnas natur ÖVERTORNEÅ ÖVERKALIX BODEN HAPARANDA KALIX UMEÅ och Övertorneå till mottagningsanläggning i Luleå. Dessutom har det etablerade samarbetet mellan och Tekniska kontoret i Skellefteå Kommun även resulterat i ett avtal om insamling och omhändertagande av det farliga avfallet i kommunens samtliga återvinningscentraler. Kontakt: christina.ostin@ragnsells.se Det första fastighetsnära insamlingsuppdraget i Norrbotten kommer skapa ordning och reda för de boende och kontroll för beställarna.
Närmare kunden med ny organisation Med en ny organisation i ryggen kan vi inom ägna mer kraft åt specialisering och att föra den nya kompetens vi utvecklar närmare kunden. Bredden i utbudet regionalt har också stärkts på senare tid. Det handlar även om att kunna ge vår service närmare kunden, med tillkallande av specialister när så behövs. Sverigechefen Göran Bergander beskriver dagens som en fullserviceorganisation. Göran Bergander: Med en ny regional struktur samlar vi alla våra resurser och vår kompetens i fem regionala enheter. Det gör det lättare för kunden att komma i kontakt med oss. När man träffar en kontakt idag så har han eller hon ansvar för att lösa kundens hela behov. Det går alltid att få hjälp, oavsett om det är lokalt eller regionalt. Det blir ännu tydligare att vi är en fullserviceorganisation. Vilken nytta får era kunder av detta? Göran Bergander: För kunden är det viktigt att känna till att den kontakt som man har inom nu har ett bredare ansvar för hela vårt utbud. Vi kan lösa alla kundens behov. Jämför med en personlig bankman. Han eller hon kan inte allt, men ser till att lotsa kunden genom organisationen och plocka fram den specialistkompetens som behövs. Dagens Ragn- Sells-säljare är både generalister och specialister. Och så här säger Jan Fors, Regionchef i Syd: Jan Fors: Vid kundpresentationer för stora kunder här nere i Lund och Malmö har vi kunnat se att förändringarna har mottagits väl. Vi har fått fin respons inte minst från inköpare. Med en tydlig kanal in i företaget går det lätt att kommunicera. Kristina Kylin: För en verksamhet som Vägverket är det framför allt samordningen som är avgörande. Det betyder att samarbetet inte bara fungerar på den centrala nivån utan att det finns ett flöde av regionala och lokala kontaktpersoner hos båda parter, hela vägen ut i kedjan, och över hela landet. Det är viktigt. Vad händer i övrigt? Göran Bergander: En stor satsning handlar om att minska antalet transporter och förbättra körningen. Detta kallar vi för Eco-körning. När vi kör, kör vi smartare. se att bränsleförbrukningen går ner med mellan 4 och 15 procent (!). Vad blir reaktionen? Ulf Nedergård: Det blir en verklig aha-upplevelse för förarna. Man ser att det går att göra stora vinster, både för egen del och för miljön. Det handlar om att anpassa körningen, välja rätt vägar och ha framförhållning. Kontakt:goran.bergander@ragnsells.se Hur gör ni för att klara detta? Göran Bergander: Vi bygger upp verksamhetsområden. Den nya, stora anläggningen i Heljestorp i Fyrstadsregionen är ett exempel på en plattform som gör att vi nu kan växa på den västsvenska marknaden. Och över hela landet satsar vi genom att tillsätta regionala chefer, vilket gör att Ragn- Sells nu finns med starka etableringar hela vägen upp i Norrbotten. Mats Hansson representerar Ragn- Sells som Försäljningschef i Region Nord. Det blir lättare för kunden att komma i kontakt med oss, säger en nöjd Göran Bergander om den nya organisationen. Hur har den nya organisationen förändrat ditt och dina medarbetares arbete? Mats Hansson: När medarbetarna nu möter kunder lokalt gör de det med mycket större ansvar, mer befogenheter. Varje kund har en tydlig kontaktperson vilket gör båda parter mycket tryggare. Det som sägs, det gäller. Arbetsglädjen och tillfredsställelsen i jobbet har också ökat. En annan stor styrka är er täckning över hela landet. Göran Bergander: Ja. Ett bra exempel på det är vårt nya rikstäckande samarbete med Vägverket Produktion. Här vill jag hänvisa till vår ansvariga Kristina Kylin. Målet med fokus på Ecokörning, som innefattar såväl tunga som lättare fordon, är en nedgång i bränsleförbrukningen med 10 procent, berättar Ulf Nedergård, ansvarig för utbildningarna i Eco-körning. Minskat däckslitage och ökad trivsel kommer på köpet. Omkring hälften av företagets samtliga förare har blivit utbildade i hur man kör på ett ekologiskt riktigt sätt, och fler ska det bli. Utbildningen sker på plats, i förarens vardag, och redan efter två testkörningar, en före och en efter utbildning, kan man
Just nu i Norge Just nu i Norge Rationell bilsanering i Moss Ny entreprenad tack vare bra läge och god service Med kompetenta och kompletta anläggningar för bilsanering ska möta det kommande EU-kravet på att 90 procent av en skrotad bil ska återvinnas före 2009. EU-kraven på återvinning inom bilbranschen har blivit allt hårdare med åren. Något som ställer tuffa krav även på den bilsanering som föregår återvinningen. Det handlar om att bilarna ska tömmas på allt farligt avfall innan de går till fragmentering och återvinning. i Norge har bestämt sig för att satsa på den så kallade SEDA-anläggningen. Ett komplett och mycket kompetent koncept, tillverkat i Sverige och levererat av Olanders Maskiner & Verktyg AB i Halmstad, som specialiserat sig på bland annat industriverktyg. Ett enkelt och logiskt system Det handlar om en kompakt stationär anläggning med ett logiskt och väl fungerande system som tar hand om hela saneringsprocessen. - Vi valde just det här systemet för att det är saneringsanläggningars Rolls Royce, om man nu ska använda bilspråk, säger Morten H. Jansen som tillsammans med Pål Hansen är ansvarig för bilsaneringen och bilåtervinningen hos. Först ut att använda den här utrustningen var deponi och sorteringsanläggning i Solgård utanför Moss, därefter Sarpsborg och under senare delen av 2008 ska även Telemark förses med samma typ av station. På väg till sista vilan. Arbetet kan börja efter att batteriet avlägsnats. Man borrar hål i tankar med en speciell borr inne i ett munstycke som automatiskt suger ut bränslet utan spill. Tråg töms som vanligt. Vatten separeras ut från övriga vätskor och tas om hand. Alla vätskor i rätt behållare. Vår vision är att så småningom etablera bilsanering efter den här principen på tio av våra anläggningar i Norge, avslutar en nöjd Morten Jansen. Processen börjar med att kunden lämnar bilen och registreringsnummer, chassinummer och ägarens identitet kontrolleras. Därefter tar man ur batteriet för att inte riskera brand. Sedan lyfts bilen upp på ett par fasta bockar. Här plockar man först bort däck och fälg som sedan separeras. Nästa steg är att tömma bilen på alla vätskor. Det handlar sammanlagt om fem olika fraktioner - bensin eller diesel, spolarvätska, kylarvätska, motor- och växellådsolja samt bromsvätska. Bensinen, eller dieseln går sedan via en vattenseparator till stora tankar och det förorenade vattnet bildar en egen fraktion inom farligt avfall. Oljetråg, växellåda, kylare och spolarvätska töms och vätskorna pumpas vidare till egna tankar. Om det finns katalysatorer så klipps dessa bort. Katalysatorerna innehåller platina och skickas till återvinning. - När saneringen är klar så plattas bilarna ihop och körs till Hellik Teigen i Drammen, som har ett samarbete med. Där mals bilarna sönder i en stor kvarn och därefter separeras de olika materialen. Med hjälp av magneter får man sedan fram olika metallfraktioner, berättar Morten H Jansen. Processen fungerar mycket bra och det finns redan planer på att bygga och installera den här typen av saneringsstationer även i Oslo, Bergen och Trondheim. Hittills i år har man sanerat och återvunnit 400 bilar och målet är att samla in och återvinna 4 000 bilar per år på de tre anläggningar som ska vara i drift under året. Kontakt: pal.hansen@ragnsells.no Den 20 april skrev sitt femte kontrakt gällande kommunal renhållning i Norge. Tidigare har man etablerat samarbete med Sarpsborg, Sandefjord, Oslo (papper) och Eidsvoll. Nu har även MOVAR tagit Ragn- Sells tjänster i anspråk. MOVAR står för en samverkan mellan kommunerna Moss och Våler i Østfold. I Norge har villkoren för kommunala anbudsförfaranden gällande renhållning de senaste åren varit föremål för förändringar. För att man ska vara säker på att arbetet blir utfört på ett miljöriktigt sätt ska bara mellan 45 och 65 procent av anbudet bestämmas av priset. Resterande del ska ta hänsyn till andra faktorer som garanterar ett korrekt utförande. Något som i det här fallet var avgörande för att skulle få uppdraget. Kompetent sortering och minskade transporter - Vi har mycket att erbjuda på nära håll. Vår fullserviceanläggning med deponi, sortering och omlastning i Solgård ligger geografiskt sett mycket bra till. Det betyder bland annat att de miljöpåverkande transporterna minskar. Dessutom hade vi redan gott rykte hos MOVAR eftersom vi under en tid tagit hand om deras papper, berättar Øyvind Sandholt som är Renhållningschef på i Norge. Sammanlagt har de båda kommunerna 32 000 invånare och det finns ca 15 000 hämtställen. Något som betyder arbete för sex bilar och tio man plus en driftschef. Fyra nya enfacksbilar och två tvåfacksbilar är beställda från Scania med påbyggnad från NTM. Personalrekryteringen pågår som bäst. Kontakt: oyvind.sandholt@ragnsells.no Øyvind Sandholt är mycket nöjd det nya samarbetet med MOVAR. Etableringen vid Solgård i Moss var en av orsakerna till att man valde. Fortsättning > 10 11
Fortsättning > Just nu i Norge Ljus framtid med breda samarbeten nära kunderna Under våren har öppnat ett nytt huvudkontor i Lilleström som ligger i det expansiva området mellan Oslo och Gardermoen. Funktionerna för ekonomi, personal, IT, försäljning samt strategi och utveckling har flyttat in, sammanlagt ett 20-tal personer. har sedan starten 1989 vuxit kraftigt och varumärket är numera välkänt i Norge, främst som ett signum för bra service. - Vi är mycket nöjda med de nya lokalerna som ger oss möjlighet att ytterligare förbättra servicen och villkoren för våra kunder. De två största utmaningarna för oss inom den närmaste framtiden är att anställa fler duktiga medarbetare och att utveckla vårt IT-system. Vår ambition är att hålla oss i yttersta framkant av utvecklingen för att kunna utveckla väl fungerande system och effektiva lösningar som uppfyller våra egna förväntningar och kraven från kunder och myndigheter, kommenterar Bjørn Hoel, VD för i Norge. Både lokalt och globalt - Vi har nyligen genomgått en större organisationsförändring inom med bland annat en ny försäljningsavdelning som är integrerad i hela verksamheten. Något som betyder att vi kommer att kunna agera mer över hela världen. Det är också på den globala marknaden som vi framöver kommer att avsätta 12 fler råvaror och rena fraktioner. Där tror också Bjørn Hoel att framtiden finns. Handeln och samarbetet över gränserna ökar ständigt. Bland annat har i Norge nyligen ingått ett avtal om leverans av 5 000 årston returpapper till svenska Hylte Bruk. Sedan en tid tillbaka levererar man även högkvalitativt returpapper till pappersbruk i Asien. - Vi har också en stor tilltro till vår unika etanoltillverkning av andra generationens cellulosa i samarbete med Wejland AS i Bergen. Bland annat skulle man med den metoden kunna utvinna etanol även ur stängerna på risplantor och cellulosa från sockerrörsplantor. Idag eldar man upp dessa material vilket medför stor miljöpåverkan. Just i dagarna ska den första fullskaleanläggningen tas i drift i Bergen, berättar en nöjd Bjørn Hoel. Bjørn Hoel ny VD i Danmark Bjørn Hoel har under våren även axlat VD-ansvaret för den danska verksamheten. Arbetet i Danmark går till stor del ut på att på ett ännu effektivare sätt profilera Ragn- Sells varumärke och kommunicera företagets kärnvärden. Bland annat har man etablerat en ny anläggning med namnet Prøvestenen i Köpenhamn i syfte att erbjuda kunderna där möjlighet att knyta lokala avtal. Samt för att stärka varumärket i Köpenhamns-området. Några av de nyanställda samlade tillsammans med Bjørn Hoel i receptionen till det nya huvudkontoret i Lilleström. Från vänster: Odd Are Austrheim (Ekonomichef), Vibecke Vannebo (IT-konsult), Bjørn Hoel (VD), Torgeir Eian (Personalchef) och Cecilie Lind (Kvalitet- och Miljökoordinator). Kontakt: bjorn.hoel@ragnsells.no Tonvis med förorenad jord tas om hand när Göta Älvdalen bygger snabbare kommunikationer BanaVäg i Väst är det fyndiga namnet på ett jätteprojekt som ska binda ihop Trollhättan och Göteborg med både fyrfältsväg och nytt dubbelspår. Men det är många utmaningar på vägen innan projektet är färdigt 2012. Utefter hela sträckan finns till exempel tonvis med förorenad jord som måste schaktas bort. Den planerade och delvis påbörjade utbyggnaden av E45 och dubbelspåret mellan Göteborg och Trollhättan kommer att främja jobbpendlingen i regionen och skapa ett helt nytt kommunikationsstråk för Göta Älvdalen. Framkomligheten på E45 förbättras och godsmängderna på tåget kommer att öka. Hela projektet beräknas vara klart 2012 och innan dess måste man ha löst en hel del problem. Ett tidsödande arbete är marksaneringen eftersom det finns mycket förorenad jord efter de många industrier som legat här. Vägverket och Banverket har därför skrivit ramavtal med flera entreprenörer för att ta hand om jorden. Företagen har rangordnats och en topplacering ger förtur att hämta och ta hand om den förorenade jorden. behandlingsanläggning och deponi Heljestorp utanför Trollhättan ligger geografiskt bra till för detta jätteprojekt och blir en naturlig lämningsplats för jordmassorna. Tillsammans med Martin Andersson från, som varit drivande i avtalet, kör vi från Göteborg upp mot Nol och Trollhättan. Här och var skymtar man det nya järnvägsbygget. Kalkcementpelare borras ner på flera håll för att minska sättningar och dämpa vibrationer från framtida trafik. Nol är centrum på sträckan Agnesberg Älvängen. Här har det varit batteritillverkning under lång tid, vilket gjort att marken blivit starkt förorenad av bland annat bly från deponerade bilbatterier. Jesper Mårtensson, t v från FB Engineering AB är Miljökoordinator och finns på projektkontoret i Nol. Han uppskattar att sträckan mellan Agnesberg Älvängen innehåller cirka 180 000 ton förorenad jord som måste schaktas bort. Emelie Vestin, t h från Vattenfall gör kontroller och mäter bland annat föroreningar i mark och vatten. - Graden av miljöföroreningar skiljer sig mycket utefter sträckan, säger hon. Här har funnits både industrier och hamnområden som byggts ut med fyllnadsmassor från industriområdena. Mycket tungmetaller, oljeföroreningar och på några ställen även dioxin. Strax utanför Trollhättan ligger multianläggning Heljestorp som kommer att ta emot mycket av den förorenade jorden framöver. Hit körs dessutom alla typer av avfall från hela Trestadsregionen, som innefattar Trollhättan, Vänersborg, Uddevalla, Färgelanda, Lilla Edet och Mellerud. Anläggningen har även tillverkning av biogödsel och biogas. - Jorden analyseras och behandlas berättar Ragnar Nilsen, t v som är Arbetsledare på Heljestorp. Sedan används den som täckmassor på deponin. Martin Andersson, drivande i projektet hos, är nöjd med hela upplägget. Kontakt: martin.andersson@ragnsells.se 13
Saltsäckar och metallskrot i nytt avtal med Vägverket Produktion Återvinning rätt i tiden för Erik Åsbrink Vägverket Produktion är sedan länge kund hos. Från första januari har ett nytt fyraårsavtal börjat gälla som även inkluderar insamling av metallskrot, hämtning av saltsäckar och besiktning av oljeavskiljare. Det nya avtalet med Vägverket Produktion innebär att tar hand om allt avfall, som till exempel trä, brännbart, papper, plast, farligt avfall samt även saltsäckar och metallskrot. Hämtning görs dels på Vägverkets fasta stationer och ute på vägbyggen över hela landet. - Tidigare har vi inte hittat någon avsättning för de stora saltsäckarna, men nu kan vi både behandla materialet och få ut det på marknaden igen, berättar Kristina Kylin, Avtalsansvarig från. Långsiktigt samarbete Ingvar Sik är avtalsansvarig på Vägverket Produktion. Han tycker att en långsiktig relation är viktig vid den här typen av uppdrag. - Det tar tid att lära sig sortera och bygga upp ett effektivt system för avfallet, så jag är glad att vi kunde fortsätta med istället för att börja från noll igen. Eftersom vi är miljöcertifierade måste vi dessutom kunna redovisa vårt avfall, säger Ingvar Sik. Genom kundanpassade webbportal kan Vägverket Produktion få fram statistik på vilka olika material som kommer från anläggningarna och vart de tar vägen. Här kan man även få rådgivning i allt som rör avfallet och ta del av vilka miljöförordningar som gäller. Ytterligare ett uppdrag som Ragn- Sells fått är att besiktiga Vägverkets alla oljeavskiljare på vägstationerna och dessutom till viss del sköta tömning. Kontakt: kristina.kylin@ragnsells.se Ett jobb i raden för Vägverket Produktion. På vägstationen i Arlöv arbetar med att byta ut oljeavskiljaren efter kontrollbesiktning. Vägverkets platsansvarige Carl Ragnar Indemark, t v ser på när Operatören Göran Majvall har inlett arbetet med bytet genom att tömma den gamla oljeavskiljaren. Till höger övervakar Produktionsansvarige Ragn-Sellaren Patrik von Buxhoeveden arbetet. I mitten av maj tillträdde Erik Åsbrink, tidigare finansminister och numera styrelseproffs (Alecta, Försäkringskassan m fl) som Ordförande för Återvinningsindustrierna (ÅI) - en branschorganisation inom Svenskt Näringsliv där ingår. Återvinning är en framtidsbransch, full av inspirerande entreprenörskap och innovationskraft, sade han på årsstämman på Södra teatern i Stockholm den 14 maj. Hur kom det sig att du tackade ja? Erik Åsbrink: Återvinning ligger rätt i tiden. Tidigare var detta en lågstatusbransch. Så är det inte längre. På kort tid har vi sett stora förändringar och statusen på hela branschen har ökat. Numera är återvinning något fint och eftersträvansvärt. Vad hoppas du kunna åstadkomma? EÅ: Det kan jag inte exakt säga idag. Men jag vill verka för branschens gemensamma intressen och tänker börja med att besöka olika företag. Dina första intryck? EÅ: Det jag kunde se på årsstämman var att det rådde mycket god stämning och stor tillförsikt. Sedan har återvinningsindustrin behov av att visa upp sig mer, mot politiker och andra. Där kan jag förhoppningsvis göra nytta. Vilka frågor tänker du driva? EÅ: Det har just kommit en dom i Regeringsrätten som säger att kommuner måste upphandla sin avfallshantering i konkurrens. Den måste vi följa upp nu. Många som stödjer det kommunala monopolet oroar sig i onödan, anser jag. Man glömmer lätt att även de kommunala bolagen kommer kunna konkurrera. Det handlar om att stimulera nytänkande. Monopol leder lätt till att man somnar in. Kan man tänka sig ett besök hos framöver? EÅ: Jag är inte klar med min planering, men efter sommaren kommer jag boka in ett antal besök till olika företag. I så fall är du varmt välkommen. Erik Åsbrink: Tack. Återvinning är både fint och eftersträvansvärt. Återvinningen är dessutom nödvändig för att hushålla med och nyttiggöra ändliga resurser. hanterar och behandlar exempelvis 150 000 ton wellpapp per år, för ny nytta i kretsloppet. 14 15
B y g g m a r k n a d i m e d v i n d s t ä l l e r s t o r a k r a v p å a v f a l l s h a n t e r i n g Lyckat avfallskoncept vid Hornsbergs Strands nybygge Miljön viktig för Locum Det byggs om och byggs nytt för cirka 250 miljoner kronor på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge årligen. Många byggare och hantverkare är i gång och byggavfallet har hämtats av ett antal olika entreprenörer. Men nu är det som tar över som enda avfallsaktör. Gräsmattor har körts sönder och uppställning av containrar och byggmaterial har skräpat ner utemiljöerna kring sjukhuset. För att få ordning på torpet har nu landstingets fastighetsbolag Locum tagit saken i egna händer och anlitat som enda avfallsentreprenör. - Vi har iordningställt ett antal sorteringsplatser på sjukhusområdet där Locums byggentreprenörer kan sortera sitt avfall, berättar Rickard Cervin, som arbetar med avfallsoch återvinningsfrågor hos Locum. Dessutom finns en större inhängnad, central sorteringsplats, dit allt sorterat avfall körs och omlastas, och till viss del eftersorteras, innan det transporteras vidare till någon av behandlingsanläggningar. Både miljö och pris viktigt vann upphandlingen för 16 att Locum lade stor vikt vid miljöaspekten, istället för priset, som annars brukar vara den viktigaste parametern. - Miljön viktades till 40 procent och priset till 25 procent och då låg bäst till - faktiskt både när det gällde miljö och pris, säger Rickard Cervin, som tycker att det är bra att Locum nu får riktig koll och statistik på allt byggavfall, och att den tunga trafiken minskar på sjukhusområdet. Det handlar om ett pilotprojekt som ska att utvärderas efter ett år. Om lösningen visar sig fungera bra kommer den att bli permanent. Sorteringsplatserna med internbehållare finns nu prydligt placerade på olika platser i området. Här ska byggare och hantverkare sortera sitt avfall i ett antal olika fraktioner: gips, metall, trä, brännbart, deponi och fyllnadsmassor. Även farligt avfall kommer att tas om hand. Ragn-Sellaren Gunnar Isaksson finns på plats dagligen för att sköta tömning av behållarna på området och ge den information som behövs. - Vi har satt upp en egen sorteringsgrad på 89 procent och kommer att samtransportera materialet. Det senare ger färre lastbilar på vägarna och minskar miljöbelastningen, säger Erik Karlstrand från, som varit med och lagt upp riktlinjerna för projektet. Kontakt: erik.karlstrand@ragnsells.se Locums Rickard Cervin t h tillsammans med Erik Karlstrand,. Interntrucken på området hanteras av Ragn-Sellaren Gunnar Isaksson. Stockholm växer och förtätas. Ett av de största projekten just nu är utvidgningen av Kungsholmen där man i förlängningen av Lindhagensgatan ner mot Hornsbergs Strand kommer att bygga cirka 1 100 lägenheter. Byggavfallet har dock varit ett problem som nu verkar ha fått sin lösning. Just nu färdigställs kvarteret Eden vid Hornsbergs Strand. Etappen ligger mellan Nordenflyktsvägen och Pär Lagerqvists gata. De flesta lägenheterna kommer att ha utsikt mot vattnet och över Ulvsundasjön. Byggverksamheten är intensiv liksom trafiken med långtradare, som i en strid ström levererar byggmaterial. Många byggherrar är igång i området och flera olika entreprenörer hämtar byggavfall. Problemet är den stora platsbristen för både materialuppställning och avfallshantering. Så Platschefen Jesper Karlsson på JM fick en idé: Varför inte samordna hanteringen av allt byggavfall? JM producerar 431 lägenheter i området och det blir mycket byggavfall som ska tas om hand. Jesper Karlsson tog kontakt med Erik Karlstrand på för att hitta en lösning. - JM har en hög miljöprofil som bland annat innebär att vi ska källsortera vårt byggavfall i en mängd olika fraktioner. Samma sak gäller flera andra som bygger här. Eftersom det är stor platsbrist så vore det naturligast att samordna sortering Samordningen av byggavfallet ger både bättre ekonomi och färre transporter menar JMs Jesper Karlsson, Platschef vid Hornsbergs Strand. och hämtning av avfallet och låta en entreprenör ta hela ansvaret, i det här fallet, säger Jesper Karlsson. Och det finns ytterligare två starka argument för samordning: Kostnaderna sprids på flera aktörer och det blir färre transporter in och ut i området. Bra för miljön och bra för ekonomin med andra ord. Stockholms Stad, som uppenbarligen insett fördelarna med samordning, kommer inom kort att upplåta mark för en miljöstation på området, varifrån allt avfall transporteras bort. Thomas Grönstedt som anlitas av JM är stationerad på heltid för interna traktortransporter. Han kommer att sköta all hämtning av det sorterade materialet vid varje byggarbetsplats och kontrollera att rätt avfall hamnar i rätt behållare. - Om allt går i lås så kan vi spara Chauffören Thomas Grönstedt har anlitas av JM på heltid för interna traktortransporter. in cirka tusen lastbilstransporter för denna byggetapp, och miljöbelastningen på innerstan minskas rejält, säger Erik Karlstrand från Ragn- Sells, som nu hoppas på hundraprocentig anslutning till projektet. Kontakt: erik.karlstrand@ragnsells.se 17
"Östblocket" "Östblocket" Full fart i Estland medan Lettland står i startblocken Att etablera affärsverksamhet i Baltikum går inte på en dag. Det är något som har erfarenhet av. I Estland har varit med länge och är den största återvinnaren i landet. I Lettland är det en bit kvar. Men det gäller att inte tappa sugen när utmaningarna ibland känns som motgångar. startade i Estland för 16 år sedan och har växt till landets största återvinnare med verksamhet över hela landet. Man hanterar avfall från såväl hushåll som företag, köpcentra och industrier. Strax utanför Tallinns centrum har sitt estländska huvudkontor. I anslutning finns en stor sorteringsanläggning där man tar emot 1 500 ton utsorterad material varje månad, och ytterligare en anläggning är under uppbyggnad några kilometer norrut. Många av kunderna är tryckerier där stora mängder pappersspill samlas in, sorteras och säljs till pappersbruk i landet och utomlands. 18 Bryggeriet Saku är en av de äldsta och mest betydande kunderna här i Tallinn. Tillsammans med Kalle Grents och Kristiina Lobjakova från, gör vi ett besök på bryggeriet, som levererar en stor del av de 128 miljoner liter öl som estländarna konsumerar årligen. Företaget etablerades redan 1820 och har kommit längre än de flesta när det gäller avfallshantering. En av kunder i Tallinn är bryggeriet Saku. Riho Evendi från Saku flankeras av Ragn-Sellarna Kristiina Lobjakova och Kalle Grents. På de olika avdelningarna i bryggeriet finns 30 insamlingskärl utställda där personalen källsorterar avfallet, vilket sedan tas om hand av de två Ragn-Sellarna som är permanent stationerade på plats. De pressar och packar materialet för vidare transport till sorteringsanläggningar. Det blir stora mängder balar med plast, film, papper, wellpapp, krossade flaskor, metallburkar, trasiga träpallar samt en del farligt avfall. Riho Evendi från Saku guidar oss genom bryggeriet. Han berättar att man tar in över 1 200 ton malt per månad. Särskilt till midsommar går Epp Kangro är en av de Ragn-Sellare som är fast stationerade på Saku för sortering av bryggeriets avfall. det åt mycket öl, exempelvis Presidenti med en alkoholstyrka på 10 procent. Norma är en annan av stora kunder i Estland som har en uttalad miljöstrategi och satsar mycket på att göra en bra källsortering. Norma är en del av det svenska företaget Autoliv och tillverkar säkerhetsbälten, i första hand för den ryska marknaden. - Vi tillhandahåller kärl och balpressar och kan hämta ett mycket Rein Leipalu har varit Chef för i Estland sedan starten i Haapsalu 1992. - Det går inte att över en natt starta en framgångsrik affärsverksamhet här, särskilt inte när det gäller sophantering. Många intressenter finns redan på plats och reviren bevakas med olika medel, säger Lars Pärnebjörk som är Chef för i Lettland. Huvudkontoret ligger i Riga i ett nyrenoverat kulturhus från 1800- talet. Spårvagnar och trådbussar dominerar de allmänna kommunikationerna i staden, annars är lyxbilar ett vanligt inslag i gatubilden - dyra bilar som vi knappast har sett maken till i Sverige. - Lettland har upplevt ett antal framgångsrika år med bland annat en kraftig byggboom, men nu ser vi hur lågkonjunkturen bromsar upp tillväxten, säger Lars Pärnebjörk. har avtal att ta hand om byggavfall för ett antal större projekt i centrala Riga, bland annat ett gigantiskt hotellbygge, Z-Towers, på 30 våningar som markant kommer att förändra stadsbilden. Ännu är bara grunden lagd, men hela det bygget beräknas vara klart 2010. 17 kilometer söder om Riga, i Kekava Kommun, har köpt mark för att bygga upp en superrent sorterat material, i första hand plastfilm, elektronik och metall från produktionen, säger Kalle Grents. Rein Leipalu har varit Chef för i Estland sedan starten i Haapsalu 1992. Då var avfallshanteringen eftersatt och hade låg status, service och kompetens var inga vanliga företeelser i branschen. Nu har man 330 anställda, ett hundratal bilar, och tillväxten är mycket god. har sorteringsanläggningar i Tallinn, Pärnu och Tartu. Bilden är från en anläggning i Tallinn. Hur ser framtiden ut? - Vi strävar efter att få så rena material som möjligt direkt från källan. Ju renare material desto bättre priser på marknaden, vilket alla vinner på. Saku är ett bra exempel på hur detta fungerar i praktiken, med Ragn-Sellare på plats som ser till att materialet är sorterat innan det går i väg. När avfallet betraktas som värdefull råvara och inte bara sopor så ligger vi bra till med våra satsningar på kvalitetssäkrat material. Men att nå dit kräver såväl en mental omställning som att man verkligen lever upp till EU:s miljöregler, säger Rein Leipalu. Kontakt: triin.simmulson@ragnsells.ee I Lettland rustar man för framtida segrar I Lettland drog igång sin verksamhet för fyra år sedan. En tid som givit värdefulla erfarenheter att bygga vidare på. Insamlingen av papper och byggavfall har varit framgångsrik, och nu väntar man på bygglov för en ny toppmodern sorteringsanläggning. Ett av Lettlands absolut största byggen ligger mitt inne i centrala Riga. Här tar hand om byggavfallet. Konstantin Suharev från bolaget SIA Kolle, som är vår kontraktspartner, t v. Från generalentreprenören Strabag ser vi Oskars Bunkis, t h samt från Diana Afonina. modern sorteringsanläggning. De byråkratiska kvarnarna maler dock långsamt och Lars Pärnebjörk väntar otåligt på att få komma igång med bygget. Liksom i Estland så har Lettland många stora tryckerier. Här har ett antal kunder där man framförallt hämtar avfall i form av pappersspill. Efter behandling levereras papperet huvudsakligen till pappersbruk i Lettland och Litauen, men också till Finland, Tyskland och Asien. Tryckeriet Livonia är mycket framgångsrikt i Riga. Här Tekniske Direktören Ints Kalnins, t h tillsammans med Lettlands VD Lars Pärnebjörk. Fortsättning > 19
Fortsättning > "Östblocket" - Från 2 000 årston för ett par år sedan har vi gått till 6 000 ton papper per år för återvinning. Därmed är vi nummer två i Lettland inom denna sektor, berättar Igor Dekunovs, som är Råvaruspecialist i Lettland. Tillsammans med Igor besöker vi tryckeriet Livonia, som har specialiserat sig på boktryck, med en tekniskt avancerad produktionslina och moderna, ljusa lokaler. - Vi trycker många svenska och norska böcker, berättar Ints Kalnins, som är Teknisk Direktör på Livonia. Omkring 50 ton pappersavfall per månad hämtas av, i övrigt sorterar vi ut plast, aluminium och kemikalier. De flesta företag i Lettland ser dock ingen anledning att sortera eftersom soptippen är det billigaste alternativet för deras avfall. - Därför vill vi gärna arbeta med internationella kunder som har miljödirektiv, säger Lars Pärnebjörk. Exempel på sådana kunder är hotellkedjan Reval och transportföretaget DHL. Vi bygger för framtiden. Vi kommer att ha ett stort försprång till många konkurrenter. Vi gör ett besök på DHL i Riga som har stora lagerutrymmen och lastramper för sin godshantering. Här har placerat ut sorteringskärl på olika ställen. Plast är det dominerande avfallet. - Det var först när vi startade med för fyra månader sedan, som vår sortering började komma igång på allvar, säger Linda Liepina, Kvalitets- och Miljöansvarig på DHL. Det skulle naturligtvis bli billigare för oss att bara lägga avfallet på soptippen, men vi har en strikt miljöpolicy och vill medverka till ett hållbart samhälle - att sortera avfallet är en viktig del i denna policy. Det sorteras mycket plast på DHL i Riga. En sista fråga till Lars Pärnebjörk. Varför bygga en stor sorteringsanläggning om det är så billigt att köra avfallet till tippen? - Vi bygger för framtiden. Att lägga osorterat avfall på tippen kommer inte att hålla länge till och då har vi här, precis som i Estland, ett stort försprång till många konkurrenter som inte alltid har så långsiktiga mål. Kontakt: lars.parnebjork@ragnsells.se Glada miner i Riga Spendrups ökar sin produktion och sitt miljötänkande Under de närmaste åren kommer Spendrups att satsa cirka 1,6 miljarder kronor på en utbyggnad av sin anläggning i Grängesberg. En utbyggnad som kommer att innebära rejäla produktionsökningar och därigenom även ökade avfallsmängder. För att tillgodose miljökraven har Spendrups under våren gjort en ny upphandling för att förbättra sin avfallshantering. En upphandling som i Borlänge tog hem. - Vår nuvarande fabriksanläggning i Grängesberg kommer i framtiden endast att användas för att producera och tappa öl och läsk. Den del i produktionskedjan som består av lagring, plock och utlastning, kommer att förläggas till en helt ny anläggning. En anläggning som, i förhållande till den nuvarande, kommer att uppföras på den motsatta sidan av riksväg 60 som sträcker sig genom Grängesberg. har avfallet fraktats till Örebro för deponering. En sträcka på 24 mil t o r. Genom det nya avtalet kommer avfallet nu att kunna hanteras vid anläggning i Smedjebacken. En sträcka på endast tre mil, enkel resa från Grängesberg. - Rimlig kostnadsnivå och minskade transportsräckor för vår avfallshantering var det som var avgörande för vårt val av menar Werner Ruf. Vi förväntar oss mycket av och hoppas på att vi får hjälp av deras kompetens att ytterligare förbättra vår avfallshantering i framtiden, avslutar Werner Ruf. Stort antal fraktioner - Spendrups sorterar i nio fraktioner som vi tar emot i vår anläggning i Smedjebacken. Det faktum att Spendrups satsar mycket på miljön kommer givetvis att vara ännu en sporre för oss att vidareutveckla våra avfallsbehandlingsprocesser och bli ännu bättre, till nytta för våra kunder och miljön, säger Lars Evertsson, vid i Borlänge som tillsammans med Peter Dahlberg har arbetat fram avtalet med Spendrups. Kontakt: lars.evertsson@ragnsells.se DHL är en av kunder i Riga. Linda Liepina, t h är Kvalitets- och Miljöansvarig. Här tillsammans med Diana Afonina. När den nya lastväxlaren anlände med båt från Sverige häromdagen kom hela personalstyrkan med blommor och bubbel till garaget för att döpa bilen. Frågan är bara vem av chaufförerna som ska köra. Konkurrensen om nya bilar är stenhård. Linbana del av miljölösning Förbindelsen mellan de båda anläggningarna kommer att ske via en linbana som passerar rakt över riksvägen, berättar Werner Ruf, vid Spendrups och som varit huvudansvarig för bryggerijättens upphandling. Inför den kommande produktionsökningen har Spendrups ansökt om nytt och utökat miljötillstånd. En del som definitivt behövde ses över, enligt Werner Ruf, var bryggeriets avfallstransporter. Tidigare Avtalet, som är en helhetslösning där även kommer att ta hand om metall- och aluminiumskrot, löper i fem år. Det är högt i tak i upplägget... 20 21
Läkemedelsåtervinning och glaskonst på kungaparets eriksgata Positiva effekter på all återvinning i ny redovisning Vackra glasarbeten väckte intresse på Sätra Gård. Christina Lagerfeldt Lundkvist från glashyttan visar runt. Varje år gör kungaparet ett besök i någon av landets kommuner. Den 29 maj i år stod Upplands Bro på tur där även behandlingsanläggning Högbytorp är belägen. Så vad vore väl naturligare än att kungen och drottningen fick se hur vårt avfall tas om hand med den senaste tekniken. Kungaparet med följe - landshövding Per Unckel, hovfolk, Säpo och några högre militärer - började dagen med att ta pendeltåget till Upplands Bro. Därefter invigdes Lillsjötoppen, en tipp som blivit utsiktsplats med konstgjort vattenfall, sedan besök på dagverksamhet för handikappade och invigning av förskola. Klockan 13.30 var det dags att besöka Ragn- Sells anläggning Högbytorp. En grön matta låg utlagd när kungaparet anlände i en röd SL-buss till läkemedelsfragmenteringen. 22 Drottningen lyssnar uppmärksamt när Ragn- Sellaren Bertil Johansson visar hur det går till att ta hand om och behandla läkemedelsavfall. Kungen och drottningen lyssnade intresserat på chefen Bertil Johansson som berättade att tar emot ett par tusen ton läkemedel årligen. Det kan vara läkemedel som är felaktigt förpackade, exempelvis näringslösningar som används vid operationer. Vätskan tas till vara som näring till jord på Högbytorp, plastförpackningarna mals ner och går till förbränningsanläggningen. Någon tittade nervöst på klockan. Tiderna måste passas exakt. Nästa begivenhet var en rundtur på Högbytorp, en behandlingsanläggning som bl a inrymmer Sveriges första EU-godkända deponi. Både gas och glas återvunnet Det kungliga besöket avslutades på kursgård Sätra Gård. Här finns en glashytta som drivs med deponigas från Högbytorp. Formgivaren Jonas Torstensson med de småländska glasblåsarna Gert Nilsson och Peter Carlzon visade upp vackra glasarbeten som tillverkas i hyttan. Allt gjort av returmaterial, som till exempel gammalt fönsterglas och datorskärmar. En helt igenom koldioxidneutral verksamhet. Så var besöket över och drottningen vinkade glatt till de uppställda Ragn-Sellarna när den kungliga SLbussen styrde vidare mot ännu ett företagsbesök. Kontakt: folke.jackson@ragnsells.se Nu är miljöredovisning av förra året klar. Här bjuds det på överraskningar. Men även på den miljöpolitiska fronten är nya förslag att vänta. Frågan är vilka. Naturvårdsverket har utrett avfallsfrågan. Hur blir det med det kommunala monopolet och definitionen av hushållsavfall? Vi frågade Miljö- och Kvalitetschef Christina Lindbäck. I år har ni bl a tittat på koldioxideffekter. Något som överraskat dig? - Ja, att det finns så stora positiva koldioxideffekter att göra på återvinning av i stort sett alla materialslag. Att det alltså inte bara lönar sig ur koldioxidperspektiv, när det gäller t ex aluminium och plaster, utan på i princip allt. Det var mer än jag hade jag väntat mig. Det blev en aha-upplevelse. Har du några särskilda lästips? - Titta särskilt på avfalls- och transportavsnitten. Där kan man läsa om hur vi gör för att nå en positiv koldioxidbalans. Det återvinner går till, för materialet rätt typ av behandling, så kunderna kan känna sig nöjda. I början av juni kommer en rapport från Naturvårdsverket om hur hushållsavfall ska definieras. - Ja. Och vad vi förstår så är det rätt oklart från Naturvårdsverkets sida varför man fått detta uppdrag, vilket bekymrar mig. För oss handlar det om möjligheten att få återvinna bland annat det organiska verksamhetsavfallet. Varför är det så viktigt för Ragn- Sells med en klar definition av vad som avses med hushållsavfall? - För att flera aktörer ska kunna vara med och teknikutveckla och investera i ny teknik måste vi ha tillgång till avfall. Risken nu är att Naturvårdsverket kommer fram till en mellanlinje där ingen blir nöjd och oklarheterna kvarstår, och det vore olyckligt. En annan aktuell miljöfråga rör den nya registreringen av kemikalier. - Ja. Den nya EU-förordningen REACH ersätter den tidigare nationella kemikalielagstiftningen. Kemikalier kommer att kunna registreras gratis under hela 2008. Och ni bevakar frågan? - Ja. Än så länge har vi svårt att ge några konkreta svar på hur olika ämnen ska klassas. Men vi följer utvecklingen noga. Där kan man läsa om hur vi gör för att nå en positiv koldioxidbalans. miljöredovisning 2007 hittar du på www.ragnsells.se Kontakt: christina.lindback@ragnsells.se Hjälp oss hålla dina adressuppgifter uppdaterade via vår läsarkontakt: adressändring tel 08-795 45 00 eller fax 08-612 65 92. Returadress: AB, Box 952, 191 29 Sollentuna. Tidningen utges av -koncernen. Tidningen utkommer med 2 nummer/år. Upplaga ca: 13 000 ex. Ansvarig utgivare: Folke Jackson. Produktion: EMS Marketing. Skribenter: Kristina Hultman, Gunnar Ivarsson, Anders Post, Willy Priske. Externa fotografer i detta nummer: Staffan Ehde, Ola Ericsson/Stockholmsfoto, Lennart Hansson, Fredrik Kellén, Elena Kraskowski, Berne Lundkvist, Fredrik Sandin Carlsson. Grafik: Pål Jansson. 23
B Sverige Porto betalt av R e t u r a d r e s s : R a g n - S e l l s A B B o x 9 5 2 1 9 1 2 9 S o l l e n t u n a Från hotbild till handlingskraft Miljöengagemanget är idag större än någonsin - glädjande på sätt och vis, även om det är resultatet av klimathot och bristen på råvaror. Vi ser dagligen att allt fler företag lägger ökad vikt vid att klargöra och uppgradera sina miljöåtaganden. Tillsammans med våra kunder hittar vi hela tiden nya lösningar för att återvinna ännu mer material. Marknadens växande behov av kvalificerad service och helhetslösningar (från insamling till avsättning i hela kretsloppskedjan), även på lokal nivå, försöker vi nu tillgodose genom den omorganisation som genomfördes vid årsskiftet. Den svenska verksamheten är uppdelad i fem starka regioner som vi tillfört mer kompetens, utökade resurser och befogenheter. Allt för att vi ska kunna agera snabbt och enkelt utan byråkratiska omvägar. Entusiasmen bland våra medarbetare har varit stor för denna förändring och kommer, som jag hoppas, att stimulera den entreprenöranda som vi alltid strävar efter. Glädjande är också de många rapporter jag får från våra kunder som säger att man uppskattar den utökade service som mer och mer blir följden av vår organisationsförändring. Ursäkta röran vi bygger om, brukar man ju säga. Men trots allt förändringsarbete som tagit tid så har vi haft en ständigt ökad försäljning. Något som jag givetvis är tacksam och glad över. Men problem och utmaningar dyker alltid upp på vägen. Det senaste året har inflationen tagit fart och medför ökade kostnader i vår produktion. Tillsammans med stigande bränslekostnader - dieselpriset har ökat med 35 procent på kort tid - kan detta komma att påverka prisbilden, trots att vi gör vad vi kan för att rationalisera, inte minst när det gäller vår transportverksamhet. Här arbetar vi intensivt på flera fronter för att effektivisera med hjälp av IT-teknologi, utbildning i Ecokörning och genom att etablera våra behandlingsanläggningar på geografiskt strategiska platser. Tillsammans med våra leverantörer ser vi till att utveckla de olika fordonstyper vi är beroende av. Det senaste exemplet är världslanseringen av den första elhybridssopbilen där vi haft ett nära samarbete med Volvo. Hybridbilen ger bättre arbetsmiljö, mindre buller och reducerar dieselförbrukningen med upp till 20 procent. Lägger vi till våra egna ansträngningar tror jag att vi i praktiken kan få ner bränsleförbrukningen med hela 30 procent och därmed kraftigt minska koldioxidutsläpp och miljöpåverkan. De återvunna råvarorna efterfrågas nu i allt högre grad, vilket även här får till följd att energiförbrukningen minskas, jämfört med utvinning av jungfrulig råvara. Men att skapa nya råvaror från insamlade restprodukter kräver volymer och stora tekniska satsningar, inte minst industriella lösningar för att tillfredsställa marknader såväl lokalt som internationellt, just nu är Asien en högaktuell marknad. Att arbeta professionellt, långsiktigt och med höga kvalitets- och miljökrav är nödvändigt i vår verksamhet, därför är det angeläget att även våra kunder delar den uppfattningen, inte minst i de upphandlingar som görs. Onödiga politiska begränsningar exempelvis i form av monopol bör tas bort till förmån för fria och miljöanpassade materialflöden. Detta kommer att ge ökad service och lägre priser. Själv finner jag en stor tillfredsställelse i att arbeta med något som kanske är det allra viktigaste framöver, nämligen att vara med och lösa de miljöfrågor som vi brottas med över hela världen. Min kortsiktiga förhoppning just nu är att klimatet blir riktigt gynnsamt när de sköna semestrarna stundar. Med dessa ord vill jag önska er alla en trevlig sommar, såväl kunder som medarbetare. Erik Sellberg Koncernchef och Styrelseordförande AB Telefon 08-583 626 95 erik.sellberg@ragnsells.se 24