BRO, BOSTAD, BIL OCH KÄRLEK - ökar flyttströmmen från Danmark till Skåne Februari 2006 Foto: Øresundsbrons arkiv Fotograf: Miklos Szabo
INLEDNING Danskarna är idag den största inflyttningsgruppen till Sverige. Under år 2005 flyttade nästan 3 500 personer från Danmark till Skåne. Av dessa flyttade 2 200 till Malmö. I den andra riktningen så flyttade under samma år 1 800 personer från Skåne till Danmark och av dessa kom 1 000 personer från Malmö. Den främsta förklaringen är tillkomsten av Öresundsbron och därmed den ökade flyttströmmen från Danmark till Skåne. Denna inflyttning till Skåne har fyrdubblats sedan Öresundsbron öppnandes. Flyttningarna i andra riktningen har inte ökat i samma omfattning. Den här rapporten försöker klarlägga vad som ligger bakom den stora inflyttningen från Danmark till Skåne. Det osäkra faktaläget har skapat grogrund för spekulation både i Danmark och Sverige, om orsakerna och deras omfattning. För att belysa flyttningarna ur olika perspektiv har Malmö stad, Migrationsverket, Region Skåne, Skatteverket och Öresundskomiteen gemensamt studerat inflyttningen från Danmark. Inledningsvis belyses flyttningen allmänt och därefter diskuteras särskilt anhöriginvandring, bilköp och skenbosättning. Kontaktuppgifter: Malmö stad Kenneth Hvarvenius, kenneth.hvarvenius@malmo.se, tel: +46 40 34 10 66 Elisabeth Pålsson, elisabeth.palsson@malmo.se, tel: +46 40 34 10 68 Migrationsverket Åsa Lindberg, asa.lindberg@migrationsverket.se, tel: +46 40 28 40 00 Region Skåne Christian Skarman, christian.skarman@skane.se, tel: +46 44 13 32 51 Skatteverket Anders Andersson, anders.i.andersson@skatteverket.se, tel: +46 40 14 65 17 Öresundskomiteen Anders Axelsson, aa@oresundskomiteen.dk, tel: +45 33 26 89 04 Skatteverket Foto i rapporten: Viktoria Blomberg, Øresunds lilla blå. Layout: Susanna Christensson, Öresundskomiteen. 2
SLUTSATSER Det har främst varit ekonomiska incitament som fått danskar att flytta till Skåne. Tillgången på billiga bostäder i Skåne har varit det absolut vanligaste motivet till att flytta. Även de lägre registreringsavgifterna på bilar och allmänt lägre levnadskostnader i Skåne har lockat. Det stora flertalet av de inflyttade danskarna arbetar kvar i Danmark. Den ökade arbetspendlingen över Öresund beror alltså till stor del på de danskar som flyttar till Skåne. Danmarks mer restriktiva regler för anhöriginvandring har troligtvis varit en bidragande orsak för ca 20 % av de danskar som flyttat till Skåne det senaste året. Närmare 600 anhöriga till danskar som nyligen flyttat till Skåne, har sökt uppehållstillstånd i Sverige. Räknar man med dessa anhöriginvandrare, svarar den samlade inflyttningen från Danmark för ungefär 25 procent av Skånes totala folkökning. Skatteverket har upptäckt fall där danskar har folkbokfört sig i Sverige, utan att i realiteten vara bosatta här. Skenbosättningar förekommer men det är i nuläget omöjligt att uttala sig om omfattningen. Detta beror bland annat på att man i Sverige är folkbokförd på fastighet och inte på lägenhet, eftersom det inte finns något officiellt lägenhetsregister. Den danska konsumtionen av bostäder, service och pendlingskort talar dock för att den övervägande delen av de danskar som folkbokförts i Skåne, verkligen har bosatt sig i länet. Det har visat sig att det är fler män än kvinnor som flyttar över sundet. Det är svårt att ge en enkel förklaring till detta. Flera olika faktorer antas bidra till varför fler män än kvinnor flyttar. Flertalet av de inflyttade danskarna pendlar från Skåne till Danmark. Det är vanligare att män är långdistanspendlare än kvinnor. Män utgör ungefär två tredjedelar av de förvärvsarbetande skåningarna som pendlar längre än 30 km. Här skiljer sig alltså inte könsfördelningen åt mellan de inflyttade danska långdistanspendlarna och övriga skånska långdistanspendlare. Det är vanligare bland svenskar att män gifter sig med en kvinna som är medborgare i land utanför EU. I detta avseende skiljer sig inte heller de inflyttade danskarna från övriga skåningar. Män köper bil i större utsträckning än kvinnor och därmed kan det antas att fler danska män lockats till Skåne för att utnyttja möjligheten att köpa bil till lägre pris. Dessa olika faktorer kan sammantaget antas utgöra större delen av förklaringen till varför der är fler danska män än kvinnor som flyttar till Skåne. 3
FLYTTSTRÖMMAR ÖVER SUNDET Sedan bron invigdes den 1 juli år 2000 har inflyttningen från Danmark till Skåne mer än femdubblats. Av flyttarna är 82 procent danska medborgare och 12 procent svenska medborgare. Flyttningen i andra riktningen är inte lika omfattande och består främst av danska återflyttare. Mer än två tredjedelar av de som flyttar från Skåne till Danmark är danska medborgare. Det är alltså främst danskar som flyttar i båda riktningarna över Öresund. Under år 2005 flyttade nästan 3 500 personer från Danmark till Skåne. Av dessa flyttade 2 200 till Malmö. I den andra riktningen så flyttade under samma år 1 800 personer från Skåne till Danmark och av dessa kom 1 000 personer från Malmö. Flyttningar mellan Danmark och Skåne Flyttningar mellan Danmark och Malmö Flyttare 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Flyttare 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Från Danmark till Skåne Från Skåne till Danmark Från Danmark till Malmö Från Malmö till Danmark Källa: Öresundsdatabanken Flertalet av de som flyttar är unga och till övervägande del män. Genomsnittsåldern är ca 30 år och ca 60 procent är män. Ungefär hälften av de danskar som invandrat till Skåne, sedan brons invigning, har bosatt sig i Malmö. Koncentrationen till städerna i västra Skåne är stark. Ungefär två av tre invandrade danskar har bosatt sig i Malmö, Helsingborg eller Landskrona. Sedan bron öppnades har antalet Malmöbor födda i Danmark ökat med 60% och idag är danskarna den tredje största gruppen utrikes födda i Malmö, nästan 6 000 personer. Danska medborgare som invandrat till Skåne åren 2000-2004 Stadsdelar där många danskar är bosatta är Fosie, Centrum och Limhamn- Bunkeflo. Sedan 2001 har även antalet danska barn ökat. I åldersgruppen 0-15 år har det skett en ökning med 360 personer och nu finns det 480 barn och ungdomar med dansk bakgrund i Malmö. I stadsdelen Limhamn-Bunkeflo men även i Oxie, som är ett typiskt småhusområde, har det nu också framkommit önskemål om dansk-svenska skolor. Källa: SCB, Skånedatabasen 4
Av dem som flyttar från Danmark till Skåne är ungefär tre fjärdedelar födda i Danmark eller Sverige. En fjärdedel har alltså sitt ursprung i något annat land. Denna grupp har nästan fördubblats i antal de senaste åren. Totalt har den största ökningen dock skett bland danskfödda. Flyttare från Danmark till Skåne fördelat på födelseland, år 2002-2004 Flyttare från Danmark till Skåne 2500 2000 1500 1000 500 2002 2003 2004 0 SVERIGE DANMARK NORDEN EUROPA ÖVRIGA VÄRLDEN Födelseland Källa: Öresundsdatabanken 5
ARBETSPENDLING ÖVER SUNDET Idag arbetspendlar ca 9 000 personer över Öresund. Nio av tio Öresundspendlare är bosatta i Skåne och arbetar på den danska sidan av sundet. Det finns fyra viktiga förklaringar till att pendlingen i första hand går från den svenska till den danska sidan av sundet: Större och mer varierat jobbutbud samt högre löner i Köpenhamnsområdet Billigare bostäder i Skåne än i Köpenhamnsområdet Stark ekonomisk tillväxt i Köpenhamnsområdet De mer restriktiva danska reglerna för anhöriginvandring Den mest aktuella gränspendlingsstatistiken från Statistiska centralbyrån och Danmarks statistik är från 2003. Där framgår det att 49 procent av pendlarna från Skåne till Själland är danskar, 38 procent är svenskar och 13 procent har en annan bakgrund än dansk eller svensk. Bland pendlarna bosatta i Skåne och med arbete på Själland är det främst gruppen danskfödda pendlarna som ökat sedan bron byggdes. År 2003 var det 1200 fler danskfödda pendlare än 2001. Pendlare födda i övriga världen ökade med 350 och de svenskfödda pendlarna ökade med 340 under samma period. Den registerbaserade statistiken över pendling bekräftas av det ökade antalet sålda pendlarkort. Antalet pendlare utifrån sålda pendlarkort har ökat med nästan 95 procent mellan åren 2003-2005. Det har inte gått att få fram några uppgifter om hur många pendlare som bor i Skåne men köper sina pendlarkort på danska sidan. Inte heller de som pendlar med färja mellan Helsingborg och Helsingör ingår i tabellen nedan. Man kan därför sluta sig till att antalet pendlare är fler. Öresundspendlare efter födelseland, år 1997-2003 pendlare 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Danmark Sverige Övriga världen År Källa: Öresundsdatabanken Antal pendlare från Skåne till Danmark utifrån sålda pendlarkort, bil och tåg 2003 2004 2005 Pendlare 3 754 5 438 7 322 Källa: Öresundsbron, DSB, Skånetrafiken 6
MOTIV FÖR ATT FLYTTA TILL SKÅNE En undersökning 1 som Øresundsbron och Öresundskomiteen har låtit genomföra, visar att många flyttar från Danmark till Skåne för att få mer utrymme i privatekonomin och bättre bostad. Bostadspriserna i Skåne är lägre än i Köpenhamnsområdet. De lägre bilpriserna gör det också ekonomiskt fördelaktigt att flytta från Danmark till Skåne. Cirka 20 % har angivit de skärpta danska reglerna för anhöriginvandring som en bidragande flyttorsak. Orsaker till att de inflyttade danskarna valde att flytta till Skåne Lägre boendekostnader Möjligheten till en bättre boendestandard Lägre bilpriser Lägre levnadsomkostnader Spännande att flytta till ett annat land Bättre möjligheter till natur/friluftsliv Möjligheten till hyreslägenhet Bättre offentlig service (t.ex. barnomsorg, skola, sjukvård) Bättre uppväxtmiljö för barnen Familjeåterföringsreglerna i Danmark Kortare restid mellan bostad och arbete Lägre skatt Fick en flick-eller pojkvän redan bosatt i Sverige Arbetar/fick arbete i Sverige Studerar/började studera i Sverige 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Källa: Øresundsbro konsortiet och Öresundskomiteen I en liknande undersökning 2 som Malmö stad gjorde år 2005 avseende danskar som flyttat från Danmark till Malmö år 2004 anges i stort sett samma flyttningsorsaker som i Øresundsbron och Öresundskomiteens undersökning. En skillnad är att i Malmö stads undersökning frågades också om vilken inverkan närheten till Köpenhamn/kontinenten haft på flyttningsbeslutet. Hela 92 procent angav att denna faktor haft störst betydelse för flyttningsbeslutet. Bland övriga faktorer som danskarna ansåg viktiga var boendekostnaden, bostadens storlek och tillgång på önskad typ av bostad, vilket mellan 79 och 84 procent angett. 1 Øresundsbro konsortiet och Öresundskomiteen, Danska erfarenheter av att bo i Skåne, 2005 2 Malmö stad, Flyttlassen kommer och går. Fakta och attityder kring hushåll som flyttat till eller från Malmö under 2004, 2005 7
MOTIV FÖR ÅTERFLYTT TILL DANMARK Bland de personer som valt att flytta tillbaka till Själland är den främsta orsaken att flytten till Sverige har varit förknippad med vissa sociala uppoffringar. Att flytta över sundet har betytt att man tvingats lämna en invand social miljö och att det varit svårt att upprätthålla en nära kontakt med släkt och vänner i Danmark. För flertalet av de återflyttade danskarna har flytten till Skåne endast varit en tillfällig lösning i väntan på en bostad i Köpenhamnsområdet. De har valt att flytta till Skåne på grund av att bostäderna är billigare än i Köpenhamn och för att de relativt enkelt kunnat få tag på en hyreslägenhet. När möjligheten yppat sig har de valt att flytta tillbaka till den danska sidan av Öresund. Det är också relativt vanligt att en förändrad familjesituation leder till att man flyttar tillbaka till Danmark. Bland de återflyttade danskarna har ungefär tre procent uppgivit att de blivit svenska medborgare och därmed kunnat flytta tillbaka till Danmark med sin utländska partner. Orsaker till att en del danskar valt att flytta tillbaka till Själland Närhet till släkt och vänner Restiden mellan bostad och arbete Kostnad för resor mellan bostad och arbete Har hela tiden önskat få en bostad på den danska sidan av sundet Fick en flick- eller pojkvän redan bosatt i Danmark Trivdes inte i närområdet Problematiskt med kontakter med myndigheterna Trivdes inte med den svenska kulturen och språket Äktenskap/flyttade ihop Skilsmässa/flyttade från varandra En person i hushållet fick nytt arbete Skillnader i regler på skatteområdet Möjlighet till en bättre boendestandard Möjlighet till en större bostad Skillnader i regler på socialförsäkringsområdet Tillgång till billigare bostäder Kände mig inte välkommen i Sverige En person i hushållet började studera Barnen ska börja skolan Missnöjd med offentlig service (t.ex. skola, sjukvård) Skillnader i regler och avtal på pensionsområdet Har fått svenskt medborgarskap och kan därför flytta tillbaka till Danmark med min utländska partner Osäker reallön pga förändringar i valutakursen 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Källa: Øresundsbro konsortiet och Öresundskomiteen 8
ANHÖRIGINVANDRING Danmark införde i juli 2002 nya och strängare regler för anhöriginvandring av utomnordiska medborgare, som vill flytta till sin partner i Danmark. Regler för anhöriginvandring till Danmark Båda parter ska ha fyllt 24 år Parternas samlade anknytning till Danmark, ska vara större än parternas samlade anknytning till ett annat land, såvida den danska parten inte har varit dansk medborgare i 28 år eller har bott 28 år oavbrutet i Danmark sedan barndomen. Den danska parten ska ta på sig ett försörjningsansvar för den utländska parten och kunna styrka möjligheterna till detta. Den danska parten ska kunna ställa ekonomisk säkerhet i form av en garanti på 54 158 danska kronor. Den danska parten får inte ha fått ekonomiskt bistånd under en period om ett år innan ansökan. Den danska parten ska ha en egen bostad av rimlig storlek, dvs det får inte vara mer än två personer per sovrum eller ska vara minst 20 kvm per person. Källa: Udlændinge Styrelsen, Fakta om familiesammenføring Regeländringen har lett till att en ny grupp danskar har sökt sig till Skåne, då detta ger möjlighet att åberopa EG-rätten när det gäller anhöriginvandring. Det har tidigare varit svårt att få fram statistik om hur många som sökt sig till Skåne på grund av Danmarks skärpta utlänningslagstiftning. En systematisk genomgång har gjorts inför denna rapport, av det senaste årets ansökningar om uppehållstillstånd där en part är dansk medborgare. Resultatet ger oss en fingervisning om hur vanligt detta flyttmotiv är. Under år 2005 ansökte närmare 600 anhöriga till inflyttade danskar om uppehållstillstånd i Sverige. Det motsvarar 20 procent av samtliga danska medborgare som flyttade till Skåne under året. Av de danska medborgarna var 64 procent män. I drygt hälften av ärendena var minst en av parterna under 24 år, vilket är åldersgränsen för anhöriginvandring till Danmark. Detta indikerar att det finns ett starkt samband mellan regelförändringarna i Danmark och flyttningsmotivet. De inflyttade danskarna med sina anhöriga är totalt ca 1 200 personer. Av dessa har två tredjedelar folkbokfört sig i Malmö. Det är alltså en större proportion av denna grupp som väljer att folkbokföra sig i Malmö, jämfört med övriga danska inflyttare. De anhöriga kom i huvudsak från Turkiet, Pakistan och Thailand. Den genomsnittliga åldersskillnaden mellan makarna är 6 år. Detta är stora invandrargrupper i Danmark. Grupper födda i Turkiet, Pakistan och Thailand har i Malmö visat på stora ökningar under 2004, även om dessa grupper inte är särskilt stora i Malmö. År 2004 ökade Skånes folkmängd med 8 200 personer. Invandringen svarade för 5 200 av denna ökning, varav 1 600 tillkom i flyttningsutbytet med Danmark. Av dessa 1 600 är inte anhöriginvandrare med anknytning till danskar inräknade. De syns i statistiken som invandrare från annat land. Lägger man till de ca 600 anhöriginvandrarna svarar den samlade inflyttningen från Danmark för ungefär 25 procent av Skånes folkökning. 9
Att söka uppehållstillstånd i Sverige De danska medborgare som flyttar till Sverige kan åberopa EG-rätten för att ta med sig en anhörig från ett land utanför EU. De danska medborgare som flyttar till Sverige och tar med sin make/maka/registrerad partner från ett land utanför EU ska styrka följande: Att den danske medborgaren är bosatt i Sverige Att de är gifta eller har registrerat partnerskap Att den danske medborgaren uppfyller de krav EG-rätten ställer, dvs är arbetstagare, egen företagare, har tillräckliga medel för sin försörjning etc. Av den majoritet danska medborgare som behåller sina arbeten i Danmark krävs att de kan uppvisa tillräckliga medel för sin och sin familjs försörjning. Detta styrks oftast med anställningsbevis samt lönespecifikationer från Danmark. Att flytta tillbaka till Danmark med en anhörig från ett land utanför EU Det finns en möjlighet för den danska medborgaren att bli svensk medborgare efter två år och därefter återvända till Danmark i egenskap av EU-medborgare. På detta sätt kan den anhörige beviljas uppehållstillstånd i Danmark. En svensk medborgare har nämligen samma rätt att åberopa EG-rätten i Danmark som en dansk medborgare har rätt att åberopa EG-rätten i Sverige. För de danska medborgare som under en tid har haft en anställning i Sverige, finns det även en möjlighet att återvända till Danmark och åberopa EG-rätten för att ansöka om uppehållstillstånd för sin make eller maka. Det finns avgöranden, till exempel den s k Singh-domen, från EG-domstolen som visar att en EU-medborgare som flyttar till ett annat EU-land, därefter har rätt att återvända till ursprungslandet tillsammans med sin make eller maka. Foto: Gustav Bessfelt Juhlin 10
BILLIGA BILAR För att få klarhet i vilken utsträckning som danska inflyttare köper bil efter flytt till Skåne, har en samkörning med bilregistret utförts. Samkörningen visar att danskar som flyttat till Skåne efter brons invigning, inte köper bilar i större utsträckning än andra grupper i det svenska samhället. De som har köpt bil i Sverige verkar däremot ha tagit tillfället i akt och skaffat sig en något lyxigare modell. Prisskillnader Det är avsevärt mycket dyrare att köpa bil om man bor i Danmark än om man bor i Sverige. Det beror på att man i Danmark har de överlägset högsta bilavgifterna i EU. I Sverige tillkommer endast mervärdesskatt (moms) på 25 %, medan man i Danmark förutom momsen även betalar en registreringsavgift. Registreringsavgiften för en mellanklass bil är ca 105 % av värdet under 61 400 dkr och ca 180 % av värdet över 61 400 dkr. Ser man till priset före skatt och avgifter, hör bilpriserna i Danmark till de lägsta i EU 3, t ex kostar en Audi modell A6 2.4, 22 000 euro i Sverige men 21 000 euro i Danmark. Efter skatt kostar däremot samma bil ca 28 000 euro i Sverige medan den kostar 66 000 euro i Danmark. För många hushåll hör bilen till en av de största utgifterna näst efter mat och boende. Det är därför inte förvånande att bilpriserna har en viss betydelse när man väger för- och nackdelar med att flytta till andra sidan Öresund. Dansk jakt på bilägare som smiter från registreringsavgiften Told og Skat i Danmark observerade hösten 2004 ett stort antal svenskregistrerade bilar i Köpenhamn. Den ökade inflyttningen till Sverige ansågs vara en del av förklaringen eftersom många danskar som flyttat till Sverige har kvar arbetet i Danmark. Samtidigt började Told og Skat att uppmärksamma risken för skenbosättning, s.k. proformaadresser. Det är enligt dansk lag tillåtet att köra omkring i Danmark i en svenskregistrerad bil om man inte är bosatt i Danmark. Men, är man bosatt i Danmark ska bilen registreras i Danmark och registreringsavgift betalas. Told og Skat kunde dock i samarbete med dansk Politi konstatera att en del svenskregistrerade bilar inte lämnade Danmark i den utsträckning som en arbetspendling krävde. Told og Skat har därför i samarbete med Skatteverket sedan september 2004 drivit ett projekt för kontroll av bosättningen för de danskar som köpt bil i Sverige. Varje vecka får Told og Skat in ca 5-10 fall för utredning. Förutom registreringsavgift riskerar bilägaren böter och fängelse. Told og Skat har fram till december 2005 krävt in drygt 20 miljoner DKK för ca 60 bilar. Det har utställts böter i 9 fall på sammanlagt 409 000 DKK. I cirka 90 fall har Told og Skat avskrivit ärendet då det inte finns någon grund att avkräva registreringsavgift. Ungefär 80 ärenden utreds för närvarande och i 35 fall har Told og Skat begärt hjälp av dansk Politi. 3 EU-kommissionen Car price differentials within the European Union 2003 11
SKENBOSÄTTNING/PROFORMABOENDE Skatteverket uppmärksammade under våren/sommaren 2003 att en del anmälningar om bosättning i Sverige skulle kunna vara felaktiga. Indikationer på falska bosättningar kom från projekt hos Skatteverket som utredde personer som inte deklarerat och nolltaxerare som köpt lyxbilar. Dessutom fann folkbokföringssektioner att flera av dem som anmält inflyttning till c/o-adresser inte var kända av fastighetsägaren och att många folkbokförde sig på samma adress. Skatteverket kunde också konstatera att mycket post kom i retur med anteckning om att adressaten var okänd på adresser där personer nyligen flyttat in från Danmark. Migrationsverket fann i sina utredningar om uppehållstillstånd, att flera personer som uppgav sig vara bosatta i Sverige i själva verket var bosatta i Danmark. Misstankarna om skenbosättning stärktes under hösten 2003 och våren 2004 när Skatteverket fördjupade utredningarna om bosättning. Våren 2004 kunde man också läsa i danska tidningar att företag annonserade om försäljning av adresser i Sverige. Det var helt uppenbart att det inte rörde sig om bosättning på dessa adresser. Folkbokföring Flyttning mellan de nordiska länderna regleras i den nordiska folkbokföringsöverenskommelsen som trädde i kraft den 1 oktober 1990. Av denna överenskommelse framgår att frågan om en person ska anses som bosatt i inflyttningslandet avgörs enligt lagstiftningen i detta land. Personer som ska flytta till Sverige ska därför uppfylla kraven i folkbokföringslagen. För att folkbokföring ska ske i Sverige krävs i huvudsak: Att man bosätter sig i en bostad i landet Att man har för avsikt att bosätta sig minst ett år i landet Att man har ett uppehållstillstånd om man inte är nordisk medborgare Att den som även disponerar en bostad i utlandet, med hänsyn till familj, arbete och övriga omständigheter, har sin starkaste anknytning till Sverige. Hur vanligt är det med skenbosättning? Det är mycket svårt att uppskatta skenbosättningens omfattning. I Sverige folkbokförs man på en viss fastighet och inte i en viss lägenhet. Detta försvårar utredningen av skenbosättningen. Omfattningen av inflyttningen från Danmark omöjliggör också en noggrann utredning i alla enskilda ärenden. Skatteverket har gjort stickprovskontroller av de personer som flyttat in som inneboende hos någon annan och av personer som haft långa pendlingssträckor till arbete i Danmark. Stickprovskontrollerna visade i början att skenbosättning var ett reellt problem. Dock kan Skatteverket numera konstatera att problemet minskat i omfattning och att de allra flesta inflyttade bosätter sig mer permanent i Sverige. Skatteverket konstaterar att de som anmäler inflyttning från Danmark i allt större utsträckning köper fastighet och bostadsrätt i Skåne. Det är allt färre som anmäler att de flyttar in som inneboende. 12