VÅR ARBETS- MILJÖ. Chef l Ledare l Arbetstagare

Relevanta dokument
Skolledarnas framtidsfrågor. Till dig som värdesätter skolledarnas ansvar och verksamhet

Samhällets utmaningar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Utmaningarna för förskolan

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ

Sammanfattning medlemsenkät Basfrågor. Medlemsenkät I dokumentet presenteras uppgifter från förbundets medlemsenkät 2017.

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering


Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

ARBETSMILJÖ- OCH LIKABEHANDLINGSPLAN

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Stockholms stads personalpolicy

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljö- och likabehandlingsplan

Policy för chefsuppdrag

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

MedarBetarskap MÅngfald KompetenS ArbeTsmiljö Lön & Anställning Delaktighet LedarSkap Personalpolitiska program

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Personalpolicy. Laholms kommun

Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,

Sammanfattning SOU 2015:22

SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY

Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

Hur får vi balans mellan krav och resurser?

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

HR-strategi. HR-strategi

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

BODENS KOMMUNS HR-STRATEGI. Till dig som redan är anställd eller är intresserad av att jobba i Bodens kommun

Betänkande SOU 2015:22 Betänkande- Rektorn och styrkedjan

Stockholms stads personalpolicy

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Personalpolitiskt program

Medarbetarpolicy för Samhall AB

Förslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad

Hållbar stad öppen för världen

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Linköpings personalpolitiska program

Vallentuna kommuns värdegrund:

Arbetsgivarpolitiskt

Personalpolitiskt program

Med Tyresöborna i centrum

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)

Fördelning av arbetsuppgifter i arbetsmiljöarbetet vid Högskolan i Skövde

Medarbetarpolicy för Samhall AB. Beslutad av styrelsen

Personalpolicy för Laholms kommun

Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa

Personalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!

Medarbetarpolicy. Eskilstuna kommunkoncern

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

VAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE

Rektorsprogrammet. Den statliga befattningsutbildningen för rektorer

Personalpolicy. ljusdal.se. Fastställd datum Internkontroll, medarbetarundersökning. Vart fjärde år från senaste datum för fastställande

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Personalpolitiskt program. Personalpolitiskt program 1

Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Personalpolitiskt program

Personalpolicy. Antagen av Kommunfullmäktige den 18 november 2015, Kf

Vi är Vision! Juni 2016

Mejl och mobilpolicy

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering KS-193/ Antagen av kommunstyrelsens personalutskott

Linköpings personalpolitiska program

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

Vi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.

Delegation avarbetsmiljöansvar

REGLER FÖR UPPGIFTSFÖRDELNING I DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET

NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS

Personalpolitiskt program - uppdatering

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Tilldelning av arbetsmiljöuppgifter

Motverka ohälsosam arbetsbelastning (9 )

Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete

INDIVIDUELL KOMPETENS- UTVECKLINGSPLAN

Samverkan skall ytters stödja en fortlöpande utveckling av verksamheten så att den uppfyller kommuninnevånarnas krav på effektivitet och service.

DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg

Hållbart skolledarskap. Utbildningschefsnätverket

En bransch att må bra i

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Medledar- och arbetsmiljöpolicy

Vårt datamaterial har gett oss intressanta inblickar i hur rektorer upplever sin funktion och roll. Några utmärkande resultat följer här.

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Personal- och kompetensstrategi för Landstinget Blekinge

En hållbar stad öppen för världen

Chefs- och ledaruppdraget i Tyresö kommun. Riktlinjer fastställda av kommunstyrelsen

PERSONALPOLITISKT PROGRAM

Dnr 11 KS20M- \0 \ OX

Stockholms stads Personalpolicy

Gemensamma värden för att nå våra mål och sträva mot visionen

Medarbetar- och ledarskapsprogram

ARBETSMILJÖDELEGATION I TIBRO KOMMUN

UTBILDNINGSNÄMNDEN Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

Transkript:

VÅR ARBETS- MILJÖ Chef l Ledare l Arbetstagare

Arbetsmiljöpolitiskt program för Sveriges Skolledarförbund Vision Sveriges viktigaste chefer skolledarna har ett stort ansvar och inflytande över barns utveckling och elevers resultat samt över attraktiviteten i skolan som arbetsplats för lärare och annan personal. Skolledarnas fysiska och psykosociala arbetsmiljö, inklusive arbetsbelastningen, är sådan att den samverkar till att skolledaren kan ta det ansvar som uppdraget omfattar. Skolledares arbetsmiljö bidrar till att yrket uppfattas som attraktivt och till att skolledare kan och vill stanna och utvecklas i sitt yrke över tid. Med sin centrala roll påverkar skolledaren även förutsättningarna för elever, lärare och annan personal att trivas och prestera bra på den gemensamma arbetsplatsen. Med rollen följer ett ansvar för normbildningen på arbetsplatsen. Skolledare är förebilder såväl vad gäller att använda arbetstid effektivt som att lämna tillräckligt med utrymme för återhämtning. Bra arbetsmiljö för skolledarna får därmed positiva effekter i hela skolans organisation. 2

Hållbart arbetsliv Sveriges Skolledarförbund tror på ett systematiskt förebyggande arbetsmiljöarbete på alla nivåer i en organisation. Som komplement ska det finnas riktade rehabiliteringsinsatser för en snabb och hållbar återgång i arbete för dem som befinner sig i en sjukskrivning. Sjukfrånvaro är negativ för såväl arbetstagare som arbetsgivare. Ett friskt arbetsliv ger hög livskvalitet för den enskilde, stabilitet i organisationen och höjd förmåga att leverera goda verksamhetsresultat. Sveriges Skolledarförbunds medlemsenkät visar att medlemmarna trivs mycket bra med sina jobb och skulle välja samma yrkesbana igen om de gavs chans att börja om. 3

Förutsättningar och utmaningar Sveriges Skolledarförbunds medlemsenkät visar att medlemmarna trivs mycket bra med sina jobb och skulle välja samma yrkesbana igen om de gavs chans att börja om. En sådan grundläggande positiv inställning är en bra förutsättning för en god arbetsmiljö. Tillsammans med skolledaruppdragets komplexa karaktär kan det dock innebära svårigheter att sätta gränser för var uppdraget börjar och slutar. Forskning inom arbetslivsområdet visar att chefer arbetar mer än andra, har mer sömnsvårigheter och arbetar oftare än andra under sjukdom. Skolledare är inget undantag. Kvinnor och män verksamma inom yrken där de arbetar nära brukare av olika typer av välfärdstjänster, riskerar även att drabbas av så kallad samvetsstress när arbetsbelastningen blir så hög att de upplever att de kommer i konflikt med sin egen värdegrund och det regelverk som gäller. På sikt innebär detta en ökad risk för ohälsa. Det genomsnittliga antalet underställda per chef varierar kraftigt mellan olika branscher. Utbildningssektorn tillhör dem som i genomsnitt har flest antal medarbetare per chef. Detta trots att utbildningsverksamhet i stor utsträckning präglas av det som forskare menar är kriterier för när det är lämpligt med relativt sett färre medarbetare per chef än i vanliga fall. Det ligger också särskilda utmaningar i att skolledare, och särskilt förskolechefer, ofta har ansvar för ett flertal, geografiskt 4

spridda, arbetsenheter. Det bör också vägas in när skolledarens uppdrag diskuteras. Omsättningstakten på skolledare är oroväckande hög hos vissa huvudmän/skolor. Att lösa uppkomna problem genom att skilja en skolledare från uppdraget tenderar att bli en lösning som tas till allt tidigare i en process. Täta ledarbyten påverkar verksamheter negativt. Skolhuvudmännen bär ett stort ansvar för att möjliggöra ett långsiktigt ledarskap inom skolans område. Skolledarskap bygger på tillit och förtroende mellan olika led i den så kallade styrkedjan. Aktuell forskning visar på växande brister inom detta område. Ett öppet klimat och känslan av tolerans för misstag är en viktig faktor för hållbart ledarskap. Sveriges Skolledarförbund bygger arbetsmiljöarbetet på våra medlemmars genuina arbetsglädje och höga yrkesmässiga ambitioner. Tillsammans med den stabilitet som ett tydligt uppdrag och en väl anpassad organisation med relevanta stödfunktioner ger, skapas möjligheter för skolledarna att fullt ut axla ansvaret som ledare och kvalitetsgarant för barnens och elevernas rätt till likvärdig och rättsäker utbildning. Sveriges Skolledarförbunds utgångspunkt i sitt arbetsmiljöpolitiska program är att aktuell lagstiftning och gällande avtal inom arbetsmiljöområdet följs. 5

Prioriterade områden Sveriges Skolledarförbund ska, inom ramen för sitt fackliga arbete på arbetsmiljöområdet, arbeta med följande prioriterade frågor: Normal arbetstid för skolledare Forskningsstudien Balansakt som genomfördes av Stockholms universitet 2012, visade att skolledare arbetar sex dagar i veckan i snitt. Sveriges Skolledarförbunds egna uppföljningar visar också på hög arbetsbelastning. 40 timmars arbetsvecka med tillräcklig tid för återhämtning för skolledarna ska vara norm vid planering, dimensionering och utformning av ledningsorganisationerna inom skolan. Grundläggande för diskussionerna kring arbetstiden är att varje skolledare ser till att det antal timmar han eller hon arbetar dokumenteras. Att periodvis arbeta övertid ingår vanligtvis i ett chefsuppdrag. Hur kompensationen för övertiden ser ut kan variera. Förbundet anser att det ska finnas en överenskommelse med arbetsgivaren kring hur övertidsarbetet ska hanteras och att den ska ses över årligen, precis som lönen. Förutom en konkurrenskraftig lön och extra semester som tar höjd för en oreglerad arbetstid, behöver skolledare kompenseras med ledighet för den extra tid de arbetar. Ledigheten bör ligga i anslutning till arbetstopparna för att ge möjlighet till god återhämtning. 6

Överenskomna gränser för nåbarhet och tillgänglighet Dagens ikt-baserade arbetsredskap ger chefer möjligheter att arbeta i princip när och var som helst, vilket ger en stor flexibilitet. Det förutsätter samtidigt att alla kan och får sätta rimliga gränser mellan arbete och fritid. Gränsen är individuell men svårigheter att hantera den kan över tid leda till stress, bristande återhämtning, sömnsvårigheter och, i slutänden, fysiska eller psykiska hälsoproblem. Förbundet rekommenderar att huvudmän och skolledarföreträdare kommer överens om en tillgänglighetspolicy som sätter gränser för i vilken utsträckning man behöver vara tillgänglig utanför vanlig arbetstid och som säkerställer skolledarnas behov av återhämtning och möjligheter att kombinera arbete med fritid och familjeliv. Varje skolledare bör göra en individuell överenskommelse med sin närmaste chef om arbete utanför normalt arbetstidsmått. En sådan överenskommelse bör vara skriftlig. Rektor och förskolechef ska ha en utsedd ställföreträdare som går in och tar över rektors och förskolechefens ansvar vid semester eller annan längre frånvaro från arbetsplatsen. Tydliga uppdrag där ansvar, befogenheter och resurser hänger ihop Framgångsrika skolhuvudmän kännetecknas av en tydlig roll- och ansvarsfördelning mellan politiker/styrelse, tjänstemän/vd och rektorer/förskolechefer. Att tillgängliga resurser och befogenheter står i relation till omfattningen av det ansvar som är kopplat 7

till skolledarens uppdrag och dess svårighetsgrad, utgör grunden för ett hållbart ledarskap. Rektorer och förskolechefer måste ha ett tydligt mandat att styra över tillgängliga resurser och sin egen inre organisation för att kunna ta ansvar för skolans resultat. En aktuell och uppdaterad delegationsordning ska finnas och täcka relevanta delar av skolledarens ansvarsområden. Rektors och förskolechefens uppdrag måste utgå från kärnverksamheten, att vara ledare för den pedagogiska verksamheten inom en förskola eller skola. De arbetsuppgifter som inte direkt följer av ansvaret som pedagogisk ledare kan med fördel delegeras till en annan befattningshavare än rektor/förskolechef.* Rektors och förskolechefens arbetsmiljöansvar måste ägnas noggrann och årligen återkommande uppmärksamhet från såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan. Sveriges Skolledarförbund anser att arbetsgivaren bör överväga att inrätta arbetsmiljöexperttjänster för att stödja och avlasta skolledarna i deras arbetsmiljöansvar. Sveriges Skolledarförbund anser att lämpligheten i det personliga straffansvaret i arbetsmiljölagstiftningen kan ifrågasättas på skolans område och bör därför ses över. Sveriges Skolledarförbund anser att staten bör låta utreda möjligheten att skriva in skolhuvudmannens högsta tjänsteman inom skolområdet, skolchef eller motsvarande, i skollagen. Till befattningen ska kopplas ett ansvar för huvudmannens samlade resultatutveckling. 8

Respektera skolledare som arbetstagare Alla relationer inom en skolorganisation bör karaktäriseras av ett respektfullt förhållningssätt och god kommunikation för att skapa tillit och förtroende. Skolledarna ska bjudas in till regelbundna arbetsplatsträffar av sin närmaste chef på samma sätt som andra personalgrupper. Arbetsplatsträffen är inte ett ledningsgruppsmöte utan ett tillfälle att ge skolledare, som arbetstagare, inflytande i verksamhets- och arbetsmiljöfrågor. Skolledargruppen besitter unik kompetens om verksamheten. Det är därför särskilt viktigt att arbetsgivaren redan på ett tidigt stadium samverkar med skolledarnas fackliga företrädare kring såväl planerade förändringar som generella mål och förväntningar som ställs på skolorganisationen. Täta byten på skolledarposter är inte kvalitetsbefrämjande för verksamheten. Skolhuvudmän bör ta ökat ansvar för att bemöta en alltför hög omsättning av skolledare inom sin organisation. Förtroendefulla relationer och en tät dialog mellan ledningsnivåer ger skolledarna förutsättningar att vara de skickliga och långsiktiga ledare skolverksamheten behöver. Antalet medarbetare per chef en av nycklarna till en god arbetsmiljö Utbildningsverksamhet präglas av komplexitet och föränderlighet och antalet medarbetare per chef behöver därför vara relativt sett lägre än i andra branscher. I dagsläget är förhållandet det motsatta. 9

Det finns en växande rekryteringsproblematik inom såväl skolledaryrket som läraryrket. Svensk skola brottas även med kvalitetsproblem i form av otillfredsställande elevresultat på många håll. Statens skolinspektion identifierar närvarande chefer som en framgångsfaktor för väl fungerande skolor. Färre medarbetare per rektor/förskolechef ger ökat utrymme att utöva det ledarskap som krävs för att vända resultatutvecklingen. Det ger möjligheter till bättre relationer mellan chefer och anställda som i sin tur ligger till grund för ett ökat engagemang hos personalen och ett mer attraktivt läraryrke. En trygg och stimulerande miljö för alla som arbetar i skolan Skolledare ska ha stort inflytande över utformning och underhåll av lokaler. Målet ska vara att lokalerna bidrar till trygghet och studiero samt stimulerar till lärande och utveckling för elever och personal. Alla vid en skola, och särskilt skolans ledning, ska erbjudas stöd för hantering av hotfulla situationer. En väl anpassad och tillgänglig befattningsutbildning under hela yrkeskarriären Nyblivna skolledare behöver en befattningsutbildning som täcker hela bredden av skolledarens uppdrag. De behöver också få rimliga arbetsvillkor under utbildningstiden. Sveriges Skolledarförbund anser att en dag per vecka att ägna åt studier inom ramen för det statliga rektorsprogrammet är en rimlig överenskommelse. Sveriges Skolledarförbund arbetar för ett inrättande av ett stat 10

ligt finansierat Skolledarinstitut som, i samarbete med lärosäten och skolmyndigheter, upphandlar och erbjuder skolledare befattningsutbildning, kompetensutveckling och kunskapsfördjupning under hela skolledarkarriären. Nyblivna skolledare behöver stöttning i chefsrollen och ska ges en genomtänkt introduktion i yrket samt tillgång till en mer erfaren mentor. Även mer erfarna skolledare ska ges en bra introduktion på en ny arbetsplats. Skolledaruppdraget innebär inte sällan svåra avvägningar och alla skolledare som så önskar ska erbjudas handledning inom ramen för tjänsten. *) www.skolledarna.se/documents/policydokument/pedagogiskt-ledarskap.pdf Detta arbetsmiljöpolitiska program antogs av Sveriges Skolledarförbunds förbundsstyrelse december 2016. Sveriges Skolledarförbund Box 3266 103 65 Stockholm Tel 08-567 062 00 www.skolledarna.se Tryck: Lenanders Grafiska, Kalmar, 2017 11

Sveriges Skolledarförbund samlar Sveriges viktigaste chefer skolledarna