Karaktäristika för en tillgång Tillgångar Det finns specifik rättighet till framtida intäkter eller utnyttjande av produktionsresurser Rättigheterna måste kunna kontrolleras av organisationen En tillgång måste vara resultatet av en transaktion Definition av tillgång En tillgång är en resurs över vilken företaget har det bestämmande inflytandet till följd av inträffade händelser och som förväntas ge upphov till ett inflöde av resurser som innefattar ekonomiska fördelar. För att tillgången ska vara redovisningsbar krävs dessutom att a) Det är sannolikt att företaget kommer att få ta del av de ekonomiska fördelarna b) Tillgångens värde kan mätas på ett tillförlitligt sätt Fyra övergripande metoder för tillgångsvärdering Värde för framtiden (nuvärde) Anskaffningspris Återanskaffningspris Värdering med hänsyn till prisnivå (utgår från anskaffningspriset) Koppling mellan värdering och resultat Lagstiftning En hög tillgångsvärdering leder till ett högre resultat och ett högre Eget Kapital att dela ut (aktieutdelning) En låg tillgångsvärdering leder till ett lägre resultat (kostnader för sålda varor) och att ett mindre eget kapital finns att dela ut Begränsar möjligheterna till övervärdering respektive undervärdering av tillgångarna Civilrättslig lagstiftning Taket Skatterättsliga värderingsregler - Golvet 1
Balansräkningen olika typer av tillgångar Anläggningstillgångar avsedda för stadigvarande bruk Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar förnyas hela tiden, omsätts OBS! det viktiga är avsikten med innehavet Anläggningstillgångar Tillgång avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i företaget Immateriella ( t e x balanserade utgifter, patent t goodwill) Materiella (t.ex. fastigheter, maskiner) Finansiella (t.ex. aktier, andelar och fordringar) Värdering av anläggningstillgångar Grundläggande begrepp och regler Avskrivning i Nedskrivning Uppskrivning ÅRL 4:3 Huvudregeln är att alla anläggningstillgångar skall värderas till sitt anskaffningsvärde Utgifter direkt hänförliga till förvärvet Andel av indirekta tillverkningskostnader Ränta på kapital Värdehöjande förbättring Avskrivning ÅRL 4:4 Avskrivningar De flesta materiella och immateriella anläggningstillgångar har en begränsad nyttjandeperiod Årlig avskrivning pga ålder eller nyttjande 2
Nedskrivning ÅRL 4:5 Nedskrivningar Tar sikte på oförutsedda och kraftiga värdeminskningar om värdeminskningen är bestående Uppskrivning ÅRL 4:6-8 Uppskrivningar Starkt begränsade möjligheter Krav: ett tillförlitligt litli t och bestående värde som väsentligt överstiger det bokförda värdet Uppskrivning får endast ske om beloppet sätts av till en uppskrivningsfond eller används för att öka aktiekapitalet Anläggningstillgångar I. Immateriella anläggningstillgångar 1. Balanserade utgifter för forskning och utveckling 2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken 3. Hyresrätter och liknande 4. Goodwill 5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar II. III. Materiella anläggningstillgångar g g g 1. Byggnader och mark 2. Maskiner och andra tekniska anläggningar 3. Inventarier, verktyg och installationer 4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar 3. Andelar i intresseföretag 4. Fordringar hos intresseföretag 5. Andra långfristiga värdepappersinnehav 6. Lån till delägare och andra Immateriella anläggningstillgångar ÅRL 4:2 utgifter för immateriella anläggningstillgångar ÅRL 4:4 Immateriella anläggningstillgångar skrivs av på max 5 år. Längre nyttjadeperiod ok om företaget kan påvisa detta, i så fall skall skäl anges i årsredovisningen RR 15 Immateriella tillgångar RR 15 Immateriella tillgångar Tillgångsdefinition ( allmänt) - Identifierbart, det går att avskilja den, t e x sälja överlåta eller licensiera - Icke monetär - Utan fysisk substans RR 15 Immateriella tillgångar Def av immateriell tillgång Internt upparbetade värden Immateriella tillgångar som måste kostnadsföras Forskning/Utveckling Avskrivningstid Redovisning i juridisk person 3
Anläggningstillgångar I. Immateriella anläggningstillgångar 1. Balanserade utgifter för forskning och utveckling 2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken 3. Hyresrätter och liknande 4. Goodwill 5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar II. Materiella anläggningstillgångar 1. Byggnader och mark 2. Maskiner och andra tekniska anläggningar 3. Inventarier, verktyg och installationer 4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar RR 12 Materiella anläggningstillgångar BFNAR 2001:3 Redovisning av materiella anläggningstillgångar III. Finansiella anläggningstillgångar 3. Andelar i intresseföretag 4. Fordringar hos intresseföretag 5. Andra långfristiga värdepappersinnehav 6. Lån till delägare och andra RR 12 Materiella anläggningstillgångar RR 12 Materiella anläggningstillgångar Punkt 4 Redovisningsbar? Punkt 6-8 Punkt 19 Avskrivningar Punkt 22 Avskrivningsmetoder Punkt 14-15 Tillkommande utgifter Punkt 27-29 Omprövning Avskrivningsmetoder Ett företag köper in en maskin för 1 000 tkr i början av år 20x1. Företaget beräknar att kunna använda maskinen under fem år och att inget restvärde förekommer. 4
Byggnader och mark Ett företag köper in en maskin för 1 000 tkr som skall användas i rörelsen under fem år för att därefter säljas. Företaget vet av erfarenhet att maskinen normalt kan säljas efter fem år till ett värde av 20% av anskaffningsvärdet. Avskrivningsbart belopp utgör 80% av anskaffningsvärdet, dvs. 800 tkr. Avskrivningen sker linjärt. Fastigheter som ingår i rörelsen delas upp i olika kategorier som behandlas olika värderingsmässigt och skattemässigt Byggnader Mark Tomter Markanläggningar Maskiner och inventarier Skillnader mellan civilrättsliga och skatterättsliga värderingsregler skall bokföras som en obeskattad reserv. Avskrivning över plan. Skattemässiga regler Maskiner och inventarier Räkenskapsenlig avskrivning Restvärdeavskrivning Korttidsinventarier livslängd under 3 år. IL Inventarier av mindre värde RSV anvisningar Belopp exkl moms (from 2008 års taxering); enskilda näringsidkare 5 000 kr, mindre företag 10 000 kr, större företag 20 000 kr Räkenskapsenlig avskrivning på maskiner och inventarier Krav: ordnad bokföring samt att avskrivningarna måste vara lika stora i såväl företagets bokslut som deklaration Tillämpas även på immateriella tillgångar Två alternativa regler; huvud- och kompletteringsregeln (20- och 30-regeln) Om kraven ej är uppfyllda används istället restvärdemetoden Räkenskapsenlig avskrivning -2 alternativa regler Huvudregel Ingående värde (anskaffningsvärde- ack. Avskrivningar enligt plan- ack. överavskrivningar) + anskaffningar för maskiner och inventarier som har köps in under året och finns kvar när året är slut - försäljningsinkomster för maskiner och inventarier som sålts under året men som anskaffats tidigare år Avskrivningsunderlag Lägsta tillåtna värde (balansräkningen ) är 70% av avskrivningsunderlaget 5
Kompletteringsregeln Värdering anläggningstillgångar Det utgående värdet behöver inte vara högre än vad som svarar mot en årlig avskrivning med 20% på alla kvarvarande maskiner och inventarier. Anskaffningsår Kvarvarande invent anskaffningsv. Kvarvarande inventarier får lägst värderas till % av anskaffningsv 4 (beskattningsåret) 80% 3 (året före) 60% 2 (andra året före) 40% 1 (tredje året före) 20% Obs! Man kan fritt välja mellan huvudregeln och kompletteringsregeln olika år men alla maskiner och inventarier måste avskrivas enligt samma regel. Värde efter ackumulerade avskrivningar enligt plan Utrymme för avskrivningar utöver plan Skattemässigt värde Högsta värde enl ÅRL Anläggningsreserv Lägsta värde enligt skattelagen Centrala begrepp Exempel Bokfört värde Redovisat värde= Skattemässigt värde - avskrivning enligt plan -avskrivning enligt plan -avskrivning utöver plan Företaget startade verksamheten 2009. Inventarierna har ett anskaffningsvärde enligt följande: (allt i tkr) 2009 100 2010 150 Inventarierna finns kvar vid bokslutet 31/12-2010 Den ekonomiska livslängden beräknas till 10 år. Inventariernas redovisade värde uppgår vid bokslutet 2005 till 80. Visa det tillåtna värdet enligt ÅRL 2010. Visa det lägsta tillåtna värdet enligt skattelagstiftningen 2010. Exempel Leasade tillgångar Ett företag som startar verksamheten 2010, anskaffar i början av 2010 inventarier för 100 tkr. Företaget vill göra maximala avskrivningar under 2010. Ekonomisk livslängd på inventarierna uppgår till 10 år. Visa hur balans- och resultaträkningen ser ut vid bokslutet 2010. Innehåller leasingavtalet villkor som för leasingtagaren innebär att leasingtagaren i allt väsentligt åtnjuter de ekonomiska förmåner och bär de ekonomiska riskerna som är förknippade med ägandet till objektet är det frågan om finansiell leasing. Redovisning: Vid avtalets ingång Verkligt värde för tillgången redovisas som en tillgång. Motsvarande belopp redovisas som en skuld. Under avtalets löptid Tillgången avskrivs enligt samma principer som tillämpas för andra tillgångar av samma slag. Skulden= Verkligt värde, leasingavgifterna (exklusive räntekostnaderna) utgör amortering av skulden. 6
Anläggningstillgångar I. Immateriella anläggningstillgångar 1. Balanserade utgifter för forskning och utveckling 2. Koncessioner, patent, licenser, varumärken 3. Hyresrätter och liknande 4. Goodwill 5. Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar II. Materiella anläggningstillgångar 1. Byggnader och mark 2. Maskiner och andra tekniska anläggningar 3. Inventarier, verktyg och installationer 4. Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar III. Finansiella anläggningstillgångar 3. Andelar i intresseföretag 4. Fordringar hos intresseföretag 5. Andra långfristiga värdepappersinnehav 6. Lån till delägare och andra Finansiella anläggningstillgångar ÅRL 4:5 Finansiella anläggningstillgångar får skrivas ner även om värde nedgången inte är bestående ÅRL Å 4:14 Värdering av finansiella instrument Vissa finansiella instrument får värderas till verkligt värde Värdeförändringen får redovisas över resultaträkningen eller via uppskrivningsfond Innehav av Börsnoterade aktier Andra långfristiga värdepappersinnehav (AT) Börsaktier där avsikten med innehavet är långsiktigt. Övriga kortfristiga placeringar (OT) Tillfällig kapitalplacering Omsättningstillgångar Handel med värdepapper Omsättningstillgångar Tillgångar är avsedda för omsättning eller förbrukning i verksamheten. Varulager Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa bank Värdering av omsättningstillgångar ÅRL 4:9 Lägsta värdets princip (LVP). En omsättningstillgång får inte tas upp över det lägsta av : Nettoförsäljningsvärde (verkligt värde) 7
Omsättningstillgångar I. Varulager m.m. 1. Råvaror och förnödenheter 2. Varor under tillverkning 3. Färdiga varor och handelsvaror 4. Pågående arbete för annans räkning 5. Förskott till leverantörer II. Fordringar 1. Kundfordringar 3. Fordringar hos intresseföretag 4. Övriga fordringar 5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter III. Kortfristiga placeringar 2. Övriga kortfristiga placeringar Varulager: Frågeställningar i redovisningen Är det en redovisningsbar tillgång? Hur bestäms anskaffningsvärdet? Vad händer med varorna? När säljs varorna? Vilka varor säljs? Värdering av osålda varor Skattemässiga regler kopplat område IV. Kassa och bank Varulager Det finns många typer av lager. Ofta en väsentlig post i balansräkningen ÅRL 4:11 Varulagrets anskaffningsvärde ÅRL 4:12 Redovisning till bestämd mängd och fast värde RR 2:02 Varulager Metoder för att fastställa AV t bestäms efter FIFU (först in först ut) / vägda genomsnittspriser (ÅRL 4:11) Schablonmetoder kan användas i vissa fall om de ger en god uppskattning av anskaffningsvärdet ex detaljhandelsföretag Exempel skruvhandlare Svar föregående bild Ett företag köper in stora mängder skruv som förvaras i en tunna enligt bilden. Vid periodens slut finns det 47 000 skruvar kvar. Vad är lagrets UB värde och KSV enligt FIFU, SIFU, respektive vägda genomsnittspriser? 11/11 Inköp 42 000 á 80 öre 6/9 Inköp 35 000 á 70 öre 3/3 Inköp 40 000 á 60 öre IB 20 000 á 50 öre FIFU SIFU UB 37 100 26 200 KSV 55 000 65 900 Vägda genomsnittspriser: 92 100/ 137 000 = 67,23 öre UB 47 000 x 67,23 = 31 598 KSV 92 100-31 598 = 60 502 8
Exempel skruvhandlare Företaget har sålt skruvar för 70000 kronor Vilken bruttovinst redovisas enligt: FIFU VG Nettoförsäljningsvärde Det pris företaget kan få för varan vid normala förhållanden med avdrag för försäljningskostnader. En nedskrivning av värdet till nettoförsäljningsvärde skall redovisas i resultaträkningen som kostnad sålda varor (sker i samma period som förlusten hör till). Så vi kan få olika värdering och olika resultat! Värdering varulager Huvudregel; Lagret värderas enligt lägsta värdets princip (LVP) Alternativregel; g ; schablonmässig värdering som innebär att lagret värderas till 97 % av anskaffningsvärdet. Skattelagstiftningen Lagret skall värderas till LVP-värdet eller 97% av anskaffningsvärdet Vara A Vara B Exempel 50 50 Nettoförsäljningsvärde 48 55 Högsta värde ÅRL Lägsta tillåtna värde skattelagstiftningen Sammanfattning värdering av Varulager Illustration huvudregel och alternativregel Anskaffnings värde LVP Nettoförsäljningsvärde Redovisat värde för varulagret - Inkurans 3 % RR 2:02 Punkt 2 Def. Nettoförsäljningsvärdet Punkt 4 LVP Punkt 5 t Punkt 5 t Punkt 6 Inköpskostnader Punkt 7 Tillverkningskostnader Punkt 8 Kapacitetsutnyttjande 9
Egentillverkade halv och helfabrikat RR2:02 t Direkta kostnader i tillverkningen Indirekta tillverkningskostnader Avskrivning anskaffningsvärdet Nettoförsäljningsvärdet Utgå från den färdiga varans pris minus rörliga försäljningskostnader Vid beräkning av de indirekta kostnadernas del i det lagervärde som redovisas på balansräkningen utgå från normalt kapacitetsutnyttjande Vid översysselsättning ej högre värde än de verklig fasta kostnaderna per styck Vid undersysselsättning utgå från normal kapacitet Kapacitetsutnyttjande Översyssels Undersyssels Förkalkyl Justera fasta Ingen justering kostnader per enhet Efterkalkyl Ingen justering Justera fasta kostnader per enhet Omsättningstillgångar I. Varulager m.m. 1. Råvaror och förnödenheter 2. Varor under tillverkning 3. Färdiga varor och handelsvaror 4. Pågående arbete för annans räkning 5. Förskott till leverantörer II. Fordringar 1. Kundfordringar 3. Fordringar hos intresseföretag 4. Övriga fordringar 5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter III. Kortfristiga placeringar 2. Övriga kortfristiga placeringar IV. Kassa och bank Kundfordringar ÅRL 4:9 Får ej tas upp till högre värde än vad som kan beräknas inflyta Kundfordringar värderas enligt LVP till det lägsta av: (= fakturabeloppet) Belopp som beräknas bli betalt (Nettoförsäljningsvärdet) Redovisat värde för kundfordringar Osäkra kundfordringar Skilj på befarad och konstaterad kundförlust. Så länge kundfordran är endast osäker (=befarad) får inte bokförd moms återföras. Först vid en konstaterad och definitiv kundförlust får momsen återföras. 10
Utländska fordringar och skulder Utländska fordringar och skulder räknas om till balansdagens kurs ÅRL 4:13 omräkningskurs på balansdagen (se också RR nr 8) Vi avviker från LVP!!! Omsättningstillgångar I. Varulager m.m. 1. Råvaror och förnödenheter 2. Varor under tillverkning 3. Färdiga varor och handelsvaror 4. Pågående arbete för annans räkning 5. Förskott till leverantörer II. Fordringar 1. Kundfordringar 3. Fordringar hos intresseföretag 4. Övriga fordringar 5. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter III. Kortfristiga placeringar 2. Övriga kortfristiga placeringar IV. Kassa och bank Innehav av Börsnoterade aktier Andra långfristiga värdepappersinnehav (AT) Börsaktier där avsikten med innehavet är långsiktigt. Övriga kortfristiga placeringar (OT) Tillfällig kapitalplacering Kortfristiga placeringar (Finansiella omsättningstillgångar) Placeringar i tex aktier som är tillfälliga dvs. förväntas att realiseras inom 12 månader Kortfristiga placeringar värderas enligt LVP till det lägsta av: t Börsvärdet på balansdagen (Nettoförsäljningsvärdet) Handel med värdepapper Redovisat värde för kortfristiga placeringar 11