Kommun Korsnäs kommun Dokument Detaljplanebeskrivning Datum 27.1.2015, 20.6.2016 KORSNÄS KOMMUN FINNHAMN DETALJPLAN
FINNHAMN DETALJPLAN 2 FINNHAMN DETALJPLAN DETALJPLANEBESKRIVNING Författare Jonas Aspholm Datum 27.1.2016, 20.6.2016 Granskare Granskad 20.6.2016 Christoffer Rönnlund Ramboll Hovrättsesplanaden 19 E 65100 VASA T +358 20 755 7600 F +358 20 755 7602 www.ramboll.fi
1-2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 4 1.1 Identifikationsuppgifter 4 1.2 Detaljplaneområdets läge 4 1.3 Planens namn och syfte 6 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen 6 2. SAMMANDRAG 6 2.1 Olika skeden i detaljplaneprocessen 6 2.2 Detaljplanen 6 2.3 Genomförandet av detaljplanen 6 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 7 3.1 Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet 7 3.1.1 Allmän beskrivning av området 7 3.1.2 Naturmiljön 7 3.1.3 Den byggda miljön 7 3.1.4 Markägoförhållanden 9 3.2 Planeringssituationen 9 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet 9 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen 9 3.2.1.2 Landskapsplanen 9 3.2.1.2.1 Etapplandskapsplan 1 11 3.2.1.2.2 Etapplandskapsplan 2 11 3.2.1.3 Strategisk generalplan 11 3.2.1.4 Generalplan 11 3.2.1.5 Gällande detaljplan 12 3.2.1.6 Byggnadsordningen 13 3.2.1.7 Tomtindelning och tomtregister 13 3.2.1.8 Baskarta 13 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN 13 4.1 Behovet av detaljplanering 13 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna 13 4.3 Deltagande och samarbete 14 4.3.1 Intressenter 14 4.3.2 Anhängiggörande 14 4.3.3 Deltagande och växelverkan 14 4.3.4 Myndighetssamarbete 15 5. MÅL FÖR DETALJPLANEN 15 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen 15 6. DETALJPLANENS UTGÅNGSALTERNATIV 15 6.1 Detaljplaneutkastet 15 6.1.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när detaljplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem 16 6.2 Detaljplaneförslaget 16
1-3 6.2.1 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när detaljplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem 16 7. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 16 7.1 Planens struktur 16 7.1.1 Dimensionering 17 7.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet 17 7.3 Detaljplanens förhållande till övriga planer 17 7.4 Områdesreserveringar Beteckningar och bestämmelser 17 7.5 Namn 18 8. PLANENS KONSEKVENSER 18 8.1 Utredning om konsekvenserna på detaljplaneområdet 18 8.1.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön 18 8.1.2 Konsekvenser för den byggda miljön 19 9. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 20 9.1 Genomförande och tidsplanering 20
1-4 1. BAS- OCH IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1.1 Identifikationsuppgifter Planeringen förverkligas som ett samarbetsprojekt mellan Korsnäs kommun och Ramboll Finland Oy. Lantmäteriingenjör YH Jonas Aspholm har fungerat som planläggare och Lantmäteriingenjör YH Christoffer Rönnlund har fungerat som ansvarig planerare. Information om detta program och planläggningsprojektet fås av kommunens planläggare (kontaktuppgifterna nedan). PLANLÄGGARE: PLANLÄGGNINGSKONSULT: Korsnäs kommun Strandvägen 4323 66200 KORSNÄS Tel. (06) 347 9130 Fax (06) 347 9190 www.korsnas.fi Ramboll Finland Oy Hovrättsesplanaden 19 E, 65100 VASA Tel. 020 755 7600 Fax 020 755 7602 www.ramboll.fi Kontaktperson: Teknisk chef: Ulf Granås T +358 50 591 0056 E-post: ulf.granas@korsnas.fi Kontaktpersoner: Planens utarbetare: Lantmäteriingenjör YH Jonas Aspholm T +358 41 4341678 E-post: jonas.aspholm@ramboll.fi Ansvarig planerare: Lantmäteriingenjör YH Christoffer Rönnlund T +358 44 3122301 E-post: christoffer.ronnlund@ramboll.fi 1.2 Detaljplaneområdets läge Detaljplaneområdet är beläget i Korsnäs kommun, Molpe kommundel. Det berörda området ligger centralt i Molpe, mellan Sjövägen och Finnhamnsvägen. Intill området finns Molpe fiskehamn och fryseri. Till kommuncentrumet i Korsnäs är avståndet ca 13 km, till centrum i Petalax ca 13 km, till centrum i Yttermalax ca 20 km och till Vasa stad ca 43 km (avstånden längs befintliga vägar). Områdets regionala läge och preliminära avgränsning kan studeras i nedanstående bilder.
1-5 Bild 1. Områdets regionala läge Lantmäteriverket. Bild 2. Områdets riktgivande läge. Lantmäteriverket.
1-6 1.3 Planens namn och syfte Planens namn är FINNHAMN DETALJPLAN. Målsättningen med projektet är att skapa förutsättningar för havsnära boende i ett trevligt och naturnära område. Attraktiva tomter ger förbättrade möjligheter för Molpe att öka sitt invånarantal. 1.4 Förteckning över bilagor till beskrivningen Befintliga och aktuella utredningar för detaljplaneområdet beaktas. Utredningarna kompletteras efter behov. Bilagor: Bilaga 1: Program för deltagande och bedömning. Bilaga 2: Bilaga 3A: Bilaga 3B: Naturinventering. Bemötandesammanställning, utkastskedet. Bemötandesammanställning, förslagsskedet (tillfogas senare i processen). 2. SAMMANDRAG 2.1 Olika skeden i planläggningsprocessen 1.6.2015 152 Kommunstyrelsen beslöt att inleda detaljplaneringen...201_ 14.8 31.8.2015 PDB till påseende. Kungörelse gällande påbörjandet av detaljplanen på kommungårdens anslagstavla för offentliga kungörelser samt i de lokala dagstidningarna. Kungörelsen i samband med att PDB (Program för deltagande och bedömning) framlades till officiellt påseende. 29.2 30.3.2016 Utkastet till påseende (hörande i beredningsskedet)....201..201_..201_..201_ Förslaget till påseende. Tekniska nämnden behandlade detaljplanen. Kommunstyrelsen behandlade detaljplanen. Kommunfullmäktige godkände detaljplanen. 2.2 Detaljplanen De centrala markområdesreserveringarna i detaljplanen är beteckningar för boende och rekreation. Detaljplanens beteckningar och bestämmelser förevisas noggrannare på detaljplanekartan och under punkt 7.4 Områdesreserveringar Beteckningar och bestämmelser. 2.3 Genomförandet av detaljplanen Förverkligandet av detaljplanen kan påbörjas när detaljplanen blivit godkänd i kommunfullmäktige och vunnit laga kraft. Förverkligandet ankommer på privata markägare. Innan kommunfullmäktige godkänner detaljplanen har Korsnäs kommun som avsikt att göra upp ett markanvändningsavtal med markägarna.
1-7 3. UTGÅNGSPUNKTERNA 3.1 Utredning om förhållandena på detaljplaneområdet 3.1.1 Allmän beskrivning av området Detaljplaneområdet utgörs av ca 4,0 ha. Landskapsplanen omfattar hela det aktuella området. Området är generalplanerat. Området är inte detaljplanerat. På området finns i dagens läge tre bostadshus. För några år sedan detaljplanerades ett intilliggande område för att ge möjlighet till havsnära boende. Detta tilltänkta område är i direkt anslutning till Strandbacka detaljplan och således ett naturligt utvecklings-/utvidgningsområde för boende. I närheten av området finns Molpe fiskehamn som tillhör RKY registret (byggda kulturmiljöer av riksintresse) och bör beaktas i planläggningen. 3.1.2 Naturmiljön Landskapets särdrag Både i och kring fiskebyn Molpe präglas landskapet av skärgårdsmiljö samt åker- och skogsmark för småskaligt jord- och skogsbruk. Byn och närområdet är flackt och endast svag kupering förekommer. Topografi Detaljplaneområdet ligger mellan höjdkurvorna på 0 m.ö.h. och 5,0 m.ö.h. Båthusen och sjöbodarna ligger mellan 0 m.ö.h. och 2,5 m.ö.h. Övrig byggnation har placerats ovanför höjdkurvan på 2,5 m.ö.h. Informationskälla; Lantmäteriverket. Jord- och berggrund Markbeskaffenheten består av morän av finkornig jordart. Berggrunden består i huvudsak av biotitparagneis (Biotite paragneiss). Informationskälla; GTK. Vattendrag och vattenhushållning På detaljplaneområdet eller i den absoluta närheten finns inget grundvattenområde. Informationskälla; SYKE, Karttakeskus. Naturvärden På detaljplaneområdet finns inte sådana naturvärden som behöver beaktas i detaljplanearbetet. Se bilaga Naturinventering. Informationskälla; Naturinventering. 3.1.3 Den byggda miljön Boende och befolkningens struktur I Molpe finns dryga 600 invånare. Informationskälla; Molpe delgeneralplan.
1-8 Samhällsstruktur Detaljplaneområdet ligger i den västra delen av tätortsområdet Molpe. På detaljplaneområdet finns tre st. egnahemshus. I norr gränsar området till Molpe fiskehamn, i väster gränsar området till detaljplanerat område för småhus. Öster om området ligger Molpe centrum. Informationskälla; YKR/SYKE, Lantmäteriverket. Service I Molpe finns daghemsverksamhet, lågstadieskola och livsmedelsaffär. I kommunens centrum (ca 13 km söderut) och i Petalax (ca 13 km norrut) finns kompletterande servicefunktioner. I Petalax finns bl.a. högstadieskola och gymnasium. Rekreation och fritidsverksamhet I skärgårdsbyn Molpe finns goda möjligheter till fritidsaktiviteter. I byn finns bollplan, rink och simstrand. I skärgården finns bl. a. möjlighet till fiske, båtliv och paddling. Trafik Detaljplaneområdet nås via Sjövägen (förbindelseväg 6732) och Finnhamnsvägen. Informationskälla; Trafikverket. Den byggda kulturmiljön och fornminnen Molpe fiskehamn tillhör RKY registret (byggda kulturmiljöer av riksintresse). Fiskehamnen som finns i Molpe har varit den bästa hamnplatsen i Korsnäs och samtidigt ett av de största hamnområdena längs den österbottniska kusten med tanke på fiske och sjöfart. Båt- och nothusen ligger utspridda längs med Finnhamnvikens och Finnhamnens stränder. Bild 3. Bilden förevisar RKY-områdets utsträckning (Molpe fiskehamn). Informationskälla; Museiverket, OIVA.
1-9 Teknisk försörjning I området kring Strandbacka finns el-, vatten- och avloppsledningar. Informationskälla; Korsnäs kommun, Avloppets verksamhetsområde. 3.1.4 Markägoförhållanden Alla fastigheterna på området är i privat ägo, förutom en som är samfälld. Lägenheter som berörs är HEMSTRAND RN:r 1:251, STRANDBO RN:r 1:266, HEMBO RN:r 1:286, TORPET RN:r 1:252, HEMSTRAND RN:r 1:65, SKÖNMAN RN:r 1:285, FRIMAN RN:r 1:20, LAX RN:r 1:104 och LERTÄKT RN:r 878:17. 3.2 Planeringssituationen 3.2.1 Planer, beslut och utredningar som berör detaljplaneområdet 3.2.1.1 De riksomfattande målen för områdesanvändningen De riksomfattande målen för områdesanvändningen (Statsrådets beslut 30.11.2000) vann laga kraft 26.11.2001 och revideringen av dem trädde i kraft den 1.3.2009. De riksomfattande målen för områdesanvändningen är grupperade enligt sakinnehåll i följande helheter, av vilka alla förutom nummer fem gäller för detaljplaneområdet: 1. Fungerande regionstruktur 2. Enhetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön 3. Kultur och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser 4. Fungerande förbindelsenät och energiförsörjning 5. Specialfrågor i Helsingforsregionen 6. Helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. 3.2.1.2 Landskapsplanen För kustområdet i Österbotten gäller Österbottens landskapsplan (fastställd: 21.12.2010). I inledningsorden beskrivs landskapsplanen på följande sätt; "Landskapsplanen är en plan på lång sikt. Lösningarna i planen påverkar betydligt förutsättningarna för förverkligandet av en hållbar utveckling. Målet med planeringen är att skapa förutsättningar för en bra livsmiljö och främja en ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt hållbar utveckling i Österbotten. Planen behandlar bl.a. ramarna för utvecklingen av region- och samhällsstrukturen, tryggar förutsättningarna för genomförandet av de regionala nätverksstrukturerna och säkerställer de största behoven av naturskydd, kulturmiljö och rekreation. Områdesreserveringar har anvisats i den mån och med den noggrannhet som man har ansett vara nödvändigt med tanke på de riksomfattande eller landskapsomfattande målen för områdesanvändning eller för att områdesanvändningen i flera kommuner ska samordnas.
1-10 Bild 4. Utdrag ur Österbottens landskapsplan. (fastställd: 21.12.2010). Inom detaljplaneområdet, eller i dess närhet, finns följande beteckningar i landskapsplanen: Beteckning Beskrivning av beteckningen, bestämmelser Område med turistattraktioner / utvecklingsområde för turism och rekreation Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges områden som är attraktiva med tanke på turismen. Planeringsbestämmelse: Vid planering och utveckling av turismrelaterade funktioner bör man fästa uppmärksamhet vid områdets särdrag och dra nytta av deras attraktionskraft. Rekreationsområden och -leder bör bilda samverkande nätverk. Byggande för turism och rekreation bör anpassas till miljön. MOLPE _BERGÖ, mv-8 Natur och kultur i skärgårdsmiljö: Skärgårdssamhällets rekreationsmöjligheter. Molpehällorna. Hamnplatserna. Petalax åmynning. Område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges nationellt värdefulla landskapsområden och byggda kulturmiljöer. Planeringsbestämmelse: Vid planering och användning av samt byggande i områdena skall bevarandet av de värden som hänför sig till kultur- och naturarvet främjas. Vid detaljerad planering skall landskapsområdenas och den byggda kulturmiljöns helheter, särdrag och tidsmässiga skiktning beaktas. Småbåtsled som är viktig för turismen Havsnära by Beskrivning av beteckningen: Med beteckningen anges för havsnära boende lämpliga byar.
1-11 Planeringsbestämmelse: Vid områdesplanering bör byns ställning stärkas genom att sammanjämka behoven beträffande fritidsbosättning, fast bosättning och övrig verksamhet. Byn bör utvecklas till en fungerande helhet med tanke på trafikarrangemang samt by- och servicestruktur. Vid planläggning bör man beakta särdragen i ett kustområde med landhöjning, landskapsmässiga värden och ordnandet av samhällsteknik. Översvämningskänsliga områden bör inte anvisas för byggande. Rekreationsobjekt / turistattraktion Beskrivning av beteckningen: Området är avsett för rekreation och turism. På området gäller inte bygginskränkning enligt 33 i MBL. Planeringsbestämmelse: Vid planering bör speciellt kultur-, landskaps- och miljövärdena uppmärksammas. Riktgivande friluftsled Cykelled Gästhamn Småbåtsled Stomvattenledning Bebyggt område 3.2.1.2.1 Etapplandskapsplan 1 Etapplandskapsplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, innehåller inga beteckningar för detaljplaneområdet eller dess direkta närhet. Etapplandskapsplan 1 godkändes av landskapsfullmäktige den 14.5.2012 och fastställdes av miljöministeriet den 4.10.2013. 3.2.1.2.2 Etapplandskapsplan 2 Etapplandskapsplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, innehåller inga beteckningar för detaljplaneområdet eller dess direkta närhet. 3.2.1.3 Strategisk generalplan Över detaljplaneområdet finns ingen strategisk generalplan. 3.2.1.4 Generalplan Molpe delgeneralplan godkändes av kommunfullmäktige den 24.3.2004. En revidering av delgeneralplanen är under arbete, utkastet och förslaget har varit framlagt till påseende. I förslaget till den nya delgeneralplanen har det berörda området reserverats som bostadsområde dominerat av småhus (AP).
1-12 Bild 5. Utdrag ur förslaget till delgeneralplan för Molpe. 3.2.1.5 Gällande detaljplan Över detaljplaneområdet finns ingen gällande detaljplan. I anslutning till planläggningsområdet finns det detaljplanerade området Strandbacka detaljplan, denna nya detaljplan är en naturlig utvidgning av det detaljplanerade området. I övrigt finns inga detaljplanerade områden i närheten. Bild 6. Utdrag Strandbacka detaljplan.
1-13 3.2.1.6 Byggnadsordningen Byggnadsordningen är godkänd i kommunfullmäktige den 4.6.2003. 3.2.1.7 Tomtindelning och tomtregister Information angående fastighetsindelningen på detaljplaneområdet är baserad på tidsenliga uppgifter från Lantmäteriverket. 3.2.1.8 Baskarta Som bas i planeringen har aktuell baskarta använts. 4. OLIKA SKEDEN I PLANERINGEN AV DETALJPLANEN Kommuner har enligt finsk lagstiftning planläggningsmonopol och således bör det genom planläggningsprocessen hållas ett smidigt och informativt samarbete med Korsnäs kommun. Intressenter bör ges möjlighet att höras och där av ordnas officiella påseendeskeden för allmänheten. Som första steg utarbetas ett Program för deltagande och bedömning (PDB). PDB sätts till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. PDB är en informativ handling och berättar vad planläggningsarbetet handlar om, vilka lagparagrafer som styr planläggningen och vem som står som kontaktperson vid eventuella frågor. Om behov finns uppdateras PDB under planläggningsprocessen. Som andra steg utarbetas ett detaljplaneutkast för markanvändning, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för PDB beaktas. Uppgjorda och befintliga utredningar som berör projektet beaktas. När en fungerande planlösning erhållits sätts utkastet till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in påpekanden och av myndigheter begärs utlåtande. Första och andra steget kan utföras parallellt. Som tredje steg utarbetas ett detaljplaneförslag, i vilket inkommen respons från påseendeskedet för utkastet beaktas. Förslaget uppgörs för att erhålla en optimal lösning. När en fungerande planlösning erhållits sätts förslaget till officiellt påseende. Under påseendeskedet kan intressenter lämna in anmärkningar och av myndigheter begärs utlåtande. Som fjärde steg görs tekniska justeringar på förslaget. Tekniska justeringar utförs på basen av inkommen respons från påseendeskedet för förslaget, samt genom att korrigera eventuella och observerade småfel. Stora förändringar i förslaget kan medföra att förslaget åter en gång sätts till officiellt påseende. Små korrigeringar i förslaget kräver dock inte ett nytt påseendeskede. Som femte, och sista, fas skall kommunen godkänna förslaget. Besvär kan göras mot godkännandet. Inkommer inga besvär vinner planen laga kraft. 4.1 Behovet av detaljplanering De allmänna mål som ställs på områdesplanering i markanvändnings och bygglagens 5 utgör grund för planläggningsarbetet, medan behovet av att utarbeta detaljplan grundar sig på MBL 51. 4.2 Planeringsstart och beslut som gäller denna Kommunstyrelsen beslöt den 1.6.2015 enligt 152 att inleda detaljplanering på området. Initiativet till detaljplanearbetet har tagits av privata markägare.
1-14 4.3 Deltagande och samarbete Intressenter är markägarna och de vars boende, arbete eller andra förhållanden kan påverkas betydligt av planen samt de myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas i planeringen. Intressenter har möjlighet att delta i beredningen av planen, bedöma verkningarna av planläggningen och skriftligen eller muntligen uttala sin åsikt om saken. Som intressenter i planeringen har följande definierats (enligt MBL 62 och MBF 28 ): 4.3.1 Intressenter Myndigheter och sammanslutningar vars verksamhetsområde behandlas vid planeringen: KORSNÄS KOMMUNS OLIKA FÖRVALTNINGAR (STRANDVÄGEN 4323, 66200 KORSNÄS) NÄRINGS-, TRAFIK- OCH MILJÖCENTRALEN (PB 262, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS FÖRBUND (PB 174, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS MUSEUM (PB 3, 65101 VASA) ÖSTERBOTTENS RÄDDNINGSVERK (SMEDSBYVÄGEN 14-16, 65100 VASA) Områdets företag, lokala sammanslutningar och organisationer vars bransch berörs av detaljplanen: VASA ELNÄT AB (PB26, 65101 VASA) BOTHNIA BROADBAND AB OY LTD (MALMGATAN 5, 66101 MALAX) Alla de vars boende, arbete eller övriga förhållanden kan påverkas betydligt av detaljplanen: Användare, innehavare, markägare och invånare i planeringsområdet och dess influensområde. Föreningar och sammanslutningar, vilkas verksamhetsområde eller intressegrupper planeändringen kan ha konsekvenser för. 4.3.2 Anhängiggörande Planeringsarbetet anhängiggjordes den 8.6.2015 i samband med protokollutgivandet från kommunstyrelsens möte den 1.6.2015 i Korsnäs kommun. Genom en kungörelse i samband med påseendeskedet för PDB (Program för deltagande och bedömning) har det meddelats allmänheten om projektstarten. Föredragningslistor och protokoll har kunnat ses på www.korsnas.fi. 4.3.3 Deltagande och växelverkan Denna punkt kompletteras med datum under detaljplaneprocessen när respektive skede behandlats. PDB (Program för deltagande och bedömning) var framlagt under tiden 14.8 31.8.2015 i enlighet med MBL 63 och MBF 30.
1-15 Detaljplaneutkastet var framlagt under tiden 29.2 30.3.2016 i enlighet med MBL 62. Begäran om utlåtande över utkastet sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar i enlighet med MBF 30. Över utkastet inkom tre utlåtanden. Detaljplaneförslaget var framlagt under tiden. -..201_ i enlighet med MBL 65. Begäran om utlåtande över förslaget sändes till berörda myndigheter och sammanslutningar i enlighet med MBF 27 och MBF 28. Över förslaget inkom utlåtande/n och anmärkning/ar. 4.3.4 Myndighetssamarbete Pga. detaljplanens ringa betydelse har det inte ansetts nödvändigt att ordna ett samråd eller arbetsmöte med myndigheterna. Om något sådant visar sig behövas kan det i enlighet med MBL 66 och MBF 26 ordnas innan förslaget läggs till påseende. 5. MÅL FÖR DETALJPLANEN På området finns i dagens läge tre bostadshus. För några år sedan detaljplanerades ett intilliggande område för att ge möjlighet till havsnära boende. Detta tilltänkta område är i direkt anslutning till Strandbacka detaljplan och således ett naturligt utvecklings-/utvidgningsområde för boende. I närheten av området finns Molpe fiskehamn som tillhör RKY registret (byggda kulturmiljöer av riksintresse) och bör beaktas i planläggningen. Målsättningen med planeringen är att skapa möjlighet till byggande av egnahemshus på området. Områdets läge nära havet och byns centrum tros kunna bidra till att skapa ett attraktivt bostadsområde. För förverkligande av detaljplanen står markägarna. Finnhamnsvägen kommer till den del den berörs av planen klassificeras som gata. Detaljplanearbetets utförande: 5 Målen för områdesplanering i Markanvändnings och bygglagen utgör grund för planläggningsarbetet. 5.1 Mål enligt utgångsmaterialet och som uppkommit under detaljplaneprocessen Bakgrundsmaterial Landskapsplanen, befintlig generalplan och aktuell fastighetsindelning utgör basmaterial som detaljplanearbetet bygger vidare på. Uppgjord naturinventering och aktuella bakgrundsutredningar används i arbetet. 6. DETALJPLANENS UTGÅNGSALTERNATIV 6.1 Detaljplaneutkastet I det utarbetade detaljplaneutkastet har beaktats de målsättningar som framförts från både markägarnas och kommunens sida. Befintlig markanvändning har analyserats och konstaterade behov för att skapa en fungerande planläggningsstruktur har tillgodosetts, så som möjlig avrinning i den lokala grönområdesstrukturen. Målen i punkt 5 och punkt 5.1 har beaktats.
1-16 Bild 7. Detaljplaneutkastets utformning. Till vänster syns Strandbacka detaljplan. 6.1.1 Utlåtanden och åsikter som inkommit när detaljplaneutkastet varit framlagt till officiellt påseende och beaktandet av dem: En sammanställning över myndighetsutlåtanden och inlämnade åsikter från detaljplaneutkastets officiella påseende, samt bemötandet av dem, redovisas i Bilaga 3A Bemötandesammanställning, utkastskedet. 6.2 Detaljplanförslaget Utgående från den respons som kom in i utkastskedet har utarbetats ett planförslag. Mindre tekniska kartjusteringar har utförts. Bestämmelserna för sk-1 området och de allmänna bestämmelserna har justerats. 6.2.1 Utlåtanden och anmärkningar som inkommit när detaljplaneförslaget varit framlagt till officiellt påseende och bemötandet av dem En sammanställning över myndighetsutlåtanden och inlämnade åsikter från planeutkastets officiella påseende, samt bemötandet av dem, redovisas i Bilaga 3B Bemötandesammanställning, förslagsskedet. 7. REDOGÖRELSE FÖR DETALJPLANEN 7.1 Planens struktur Med detaljplanen ges utrymme för sex nya egnahemshustomter och samtidigt anvisas tre befintliga. Med detaljplanen anvisas också ett enhetligt grönområde och ett gatuområde. För att und-
1-17 vika ytterligare väganslutningar till Sjövägen har anslutningen till tomt nr. 3 i kvarter 13 anvisats genom en körförbindelse via en befintlig väganslutning, vilken är utanför planområdet. 7.1.1 Dimensionering Allmänt Detaljplanearbetet har resulterat i nio AO-tomter. Övriga områden har planlagts som VL-område. 7.2 Uppnåendet av målen för miljöns kvalitet Genom att följa detaljplanens allmänna byggnadsbestämmelser kan det säkerställas att den byggnation som planen möjliggör inte försämrar vattenkvalitén i Finnhamnsviken. 7.3 Detaljplanens förhållande till övriga planer Beaktan av landskapsplanen: I detaljplanearbetet har landskapsplanen och de i punkt 3.2.1.2 Landskapsplanen angivna beteckningarna beaktats. Molpe är i landskapsplanen anvisad som en havsnära by. Vid områdesplanering bör byns ställning stärkas genom att sammanjämka behoven beträffande fritidsbosättning, fast bosättning och övrig verksamhet. Byn bör utvecklas till en fungerande helhet med tanke på trafikarrangemang samt by- och servicestruktur. Eftersom Molpe är ett nationellt värdefullt område med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården bör landskapsområdenas och den bebyggda kulturmiljöns helheter och särdrag beaktas i detaljplaneringen. Konstaterande: Detaljplanen är uppgjord i god samverkan med landskapsplanen. Beaktan av etapplandskapsplan 1: Etapplandskapsplan 1, Lokalisering av kommersiella tjänster i landskapet, berör inte området för den aktuella planen. Konstaterande: Etapplandskapsplan 1 berör inte detaljplanen. Beaktan av etapplandskapsplan 2: Etapplandskapsplan 2, Förnyelsebara energiformer och deras placering i Österbotten, berör inte området för den aktuella planen. Konstaterande: Etapplandskapsplan 2 berör inte detaljplanen. Beaktan av Molpe delgeneralplan: I detaljplanearbetet har förslaget till delgeneralplan för Molpe och de i punkt 3.2.1.4 - Generalplan angivna beteckningarna beaktats. Konstaterande: Detaljplanen är uppgjord i god samverkan med förslaget till delgeneralplan för Molpe. 7.4 Områdesreserveringar Beteckningar och bestämmelser Detaljplanens beteckningar finns presenterade i nedanstående punkter samt angivna på kartan. Bestämmelserna enbart på kartan. AO KVARTERSOMRÅDE FÖR FRISTÅENDE SMÅHUS.
1-18 VL OMRÅDE FÖR NÄRREKREATION. Övriga beteckningar: se detaljplanekartan. 7.5 Namn Planens namn är FINNHAMN DETALJPLAN. 8. PLANENS KONSEKVENSER 8.1 Utredning om konsekvenserna på detaljplanområdet 8.1.1 Konsekvenser för naturen och naturmiljön Landskapets särdrag Verkställd detaljplan medför en förändring av det lokala landskapet. Exploateringen är ringa, men förändringen av områdets karaktär är märkbar till de delar som ny exploatering sker. Summering: Eftersom det direkta närområdet från tidigare är exploaterat bedöms konsekvenserna för landskapets särdrag som mycket ringa. Topografi Detaljplanen medför inga negativa konsekvenser för topografin. Omformningen av topografin sker i huvudsak när tomterna anläggs. Summering: Konsekvenserna för topografin bedöms som ringa. Jordmån och berggrund På de områden där man under byggtiden är tvungen att forma terrängen för anläggning av tomter och gator, förorsakar verkställandet av detaljplanen förändringar/ingrepp i jord- och berggrunden. Gator och kommunalteknik finns från tidigare i anslutning till området, varför åtgärderna för nämnda kan kategoriseras som justeringsåtgärder. Gällande tomterna antas jordmånen ändras till en ytlig del, men beroende på resultatet av markundersökningarna, som detaljplanen kräver, kan även ett mer omfattande massabyte vara aktuellt. Summering: Konsekvenserna för jordmånen och berggrunden bedöms som ringa, de eventuella åtgärder som behövs vid jordbyggnads- och anläggningsarbetet av nya tomter kategoriseras som naturliga. Vattendrag och vattenhushållning Genom att ansluta bostadshusen till kommunalt avloppsnät så förorsakar inte ett förverkligande av detaljplanen några men för den rådande vattenkvalitén i området. Grönområdesstrukturen som finns angiven på området är tillräckligt stor för att infiltrera avrinningen på området, inom grönområdet har dessutom anvisats riktgivande avgränsning för ledning och filtrering av dagvatten i system av diken och bassängar. Summering: Konsekvenserna för vattendrag och vattenhushållning bedöms som obetydliga. Det bör ses som positivt att grönområdesstrukturen kan förverkligas som ett strukturerat avrinningsområde för kvarteret.
1-19 Naturvärden På detaljplaneområdet finns inte sådana naturvärden som behöver beaktas i detaljplanearbetet. Summering: Konsekvenserna för naturvärden bedöms som obetydliga. 8.1.2 Konsekvenser för den byggda miljön Boende och befolkningens struktur Till detaljplaneområdet har anvisats sex nya tomter för fast boende. Två av dessa tomter för fast boende har anvisats i delgeneralplanen för Molpe men definieras noggrannare i detaljplanen. Nya attraktiva tomter i den centrala delen av Molpe kan medföra en ökad inflyttning. Permanent boende har anvisats till detaljplaneområdet. Summering: Konsekvenserna för boende och befolkningens struktur bedöms som goda och av positiv karaktär. Samhällsstruktur Detaljplaneområdet ligger centralt i Molpe och nya tomter i området skulle medföra ett tätare byacentrum och en utveckling av befintlig tätortsstruktur. Summering: Konsekvenserna för samhällsstrukturen anses vara av komplement- /utvecklingskaraktär för tätortsområdet och bedöms således som positiva. Service Detaljplanen medför ingen ytterligare serviceverksamhet. Nya bostadstomter kan dock ge en ökad befolkningsmängd, vilken kan fungera som positivt i syfte att trygga och stärka befintlig service. Summering: Detaljplanen ger möjlighet att trygga och stärka befintliga servicefunktioner, således bedöms konsekvenserna för servicen i Molpe som goda. Rekreation och fritidsverksamhet Grönstrukturen på detaljplaneområdet kan användas i rekreationssyfte, utrymmen för fritidsverksamhet har inte anvisats. Summering: Konsekvenserna för rekreations- och fritidsverksamhet bedöms som ringa. Trafik Den trafikökning som en förverkligad detaljplan medför är av ringa betydelse i förhållande till trafiken i Molpe, till hamnområdet och till Bergö längs med Sjövägen. Summering: Konsekvenserna för trafiken bedöms som ytterst ringa. Den byggda kulturmiljön och fornminnen För att beakta den värdefulla kulturmiljön av riksintresse (RKY), Molpe fiskehamn, har det i detaljplanens bestämmelser bl.a. angetts att byggnader skall uppföras i trä och i traditionell stil. Hela Molpe by är i landskapsplanen anvisad som område som är nationellt värdefullt med tanke på kulturmiljön eller landskapsvården, således bör allt nybyggande beakta de värden som finns i byn. De allmänna planbestämmelserna som har angetts stöder bevarandet och utvecklandet av byns värdefulla kulturmiljö. Till förslagsskedet har det befintliga huset på Sjövägen 201 getts en särskild beteckning: byggnad som bör bevaras (s 1). Med beteckningen strävar man efter att uppmärksamma byggnadens lokala värde med tanke på landskapet och byggnadshistorian. Fornminnen finns inte på området. Summering: Konsekvenserna för den byggda miljön bedöms som goda. Ny byggnation skall anpassas till traditionell stil.
1-20 Teknisk försörjning Byggnaderna på detaljplaneområdet kan kopplas till befintlig el-, vatten- och avloppsledning. Inom området finns anvisat ett delområde som reserverats för byggnader och konstruktioner för samhällsteknisk service. Summering: Verkställd detaljplan medför en sund- och kostnadseffektiv utbyggnad/utveckling av kommunaltekniken. I förhållandet till det nämnda bedöms konsekvenserna för den tekniska försörjningen som småskaliga och goda. 9. GENOMFÖRANDE AV DETALJPLANEN 9.1 Genomförande och tidsplanering Avsikten är att detaljplanen skall godkännas i kommunfullmäktige under år 2016. Efter att detaljplanen blivit fastställd ankommer förverkligandet av området på markägarna.