Kursplan Institutionen för humaniora Kurskod LIX144 Dnr 01:169 Beslutsdatum 2001-11-07 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Litteratur och andra medier Literature and Other Media Litteraturvetenskap Poängtal 10 Nivå 1 40 Kursplanen gäller från 2002-01-01 Inplacering i utbildningssystemet Förkunskaper Kursen ges som fristående kurs. Standardbehörighet B 1
Syfte Syftet med kursen är att ge den studerande förtrogenhet med litteraturvetenskaplig terminologi och begreppsapparat samt i viss mån elementära metodologiska och teoretiska kunskaper i ämnet. Förmågan att tillgodogöra sig, analysera och tolka skönlitterära texter som såväl konstnärliga gestaltningar som historiskt relaterade uttrycksformer ska övas upp, liksom medvetenheten om hur individuella och samhällsrelaterade erfarenheter och problem genom tiderna har formulerats, gestaltats och förts fram av litteraturen. Kursen ska ge en skissartad svensk och allmän litteraturhistorisk orientering, men syftet är främst att belysa frågor av följande slag: Vad har litteraturen gemensamt med andra medier och konstformer, till innehåll och form, och vad skiljer dem åt? Vad finns det för aspekter på litteraturen som har att göra med bild och ljud snarare än text? Vilka är de viktigaste genrerna som på olika sätt blandar olika medier och uttrycksformer, och hur ser den allra senaste utvecklingen inom detta område ut? Vad finns det för poäng med att överskrida gränserna mellan olika konstformer och medier, och vad kan det ha för effekt? Vilken betydelse har datorn, internet och andra informationteknologiska landvinningar haft för litteraturen? Vad är en hypertext? Hur har litteraturen skildrat, influerats av och kritiserat de olika konstformerna och medierna? En viss tonvikt läggs på det sena 1900-talets och det tidiga 2000-talets litteratur. Vidare ska kursen uppöva kritiskt tänkande samt förmågan att i grupp och framförallt självständigt utföra förelagda uppgifter, såväl muntligt som skriftligt. Efter genomgången kurs ska den studerande kunna författa en enklare, litteraturvetenskaplig text. Ett kompletterande mål för all utbildning inom det humanistiska området är förmågan att korrekt använda svenska språket i tal och skrift. Innehåll Inom kursen utförs en analysuppgift motsvarande 3 poäng som baseras på ett grundläggande studium av litteraturvetenskaplig terminologi och begreppsapparat. Om den studerande tidigare läst någon av kurserna LIX141, LIX142 och LIX143 ska analysuppgiften ge den studerande elementära kunskaper i metodologi och teori, fördjupning i och möjlighet till självständig tillämpning av terminologi och begreppsapparat samt träning i skriftlig, vetenskaplig framställning. Övriga 7 poäng består av ett tematiskt studium av litteratur och andra medier med fördjupning i enskilda litterära verk. Kursens innehåll är identiskt med delkurs 4 inom LIB140 Litteraturvetenskap, tematisk kurs. Denna kurs om 40 poäng studeras enligt särskild kursplan. Undervisningsformer Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier och gruppövningar. Nätbaserade uppgifter som lämnas in på distans med hjälp av speciella webbprogram kan också förekomma. För vissa av läraren angivna moment gäller att närvaro är obligatorisk. 2
Läromedel Examination Betygsättning Övrigt Läromedel redovisas i separat läromedelsförteckning. Examination sker via hemtenta, paper och redovisningsuppgifter. Vid betygsättningen används något av betygen Väl godkänd, Godkänd och Underkänd. Studerande som med godkänt resultat genomgått kursen erhåller kursbevis. 3
Läromedelsförteckning Institutionen för humaniora Kurskod LIX144 Dnr 01:86D Beslutsdatum 01-12-07 Kursens benämning Litteratur och andra medier Poängtal 10 Författare/red. Titel, förlag och utgivningsår Sidor Litteratur till analysuppgiften Staffan Bergsten Litteraturhistoriens grundbegrepp, Lund 1990 182 Lars Elleström Lyrikanalys. En introduktion, Lund 1999 164 Claes-Göran Holmberg och Anders Ohlsson Epikanalys. En introduktion, Lund 1999 125 Göran Lindström Att läsa dramatik, Lund 1978 170 Inga-Britt Lindblad Uppsatsarbete. En kreativ process, Lund 1998 60 Litteraturhistoriska referensverk Bernt Olsson och Ingemar Algulin Bernt Olsson och Ingemar Algulin Elisabeth Møller Jensen, red. Litteraturens historia i världen, Stockholm 1990 och senare Litteraturens historia i Sverige, Stockholm 1987 och senare Nordisk kvinnolitteraturhistoria, band 1 4, Höganäs 1993 och senare 150 150 100 Rekommenderade antologier Lennart Breitholtz, red. Litteraturens klassiker, band 1 18, 1961 och senare (LK)
Birgitta Svanberg och Ebba Witt-Brattström, red. Bengt Lewan och Birthe Sjöberg, red. Bernt Olsson och Ingemar Algulin m fl, red. Björn Håkanson, red. Hundra skrivande kvinnor, band 1 3, 1995 och senare (HSK) Världsdramatik, band 1 4, 1990 och senare (VD) Svensk litteratur, band 1 5, 1993 och senare (SL) Levande svensk poesi, 1996 och senare (LSP)
Tematisk facklitteratur Staffan Bergsten Lars Burman Claus Clüver Mirjam Eladhari Lars Elleström Anna Gunder Den trösterika gåtan. Tio essäer om Tomas Tranströmers lyrik, Stockholm 1989 Figurdikten som barock blandkonst, i Lyrikvännen 1991:4 Interartiella studier: en inledning, i I musernas tjänst, red. Ulla-Britta Lagerroth m. fl., Stockholm/Stehag 1993 Interaktiv skönlitteratur på hypertext, i Skrivandet som redskap, red. Ingegerd Bäckström, Stockholm 1996 Paul Celans Todesfuge. En dikt och en titel, i I musernas tjänst, red. Ulla-Britta Lagerroth m. fl., Stockholm/Stehag 1993 Inget enkelt sätt att säga detta. Om Michael Joyces hyperroman Afternoon, TFL 1999:3/4 109 127 191 198 17 47 15 291 312 39 63 Lena Kåreland Möte med bilderboken, Malmö 1985 70 80 Ulla-Britta Lagerroth Hans Lund Atterboms Lycksalighetens ö. En teatraliserad romantisk text, i I musernas tjänst, red. Ulla-Britta Lagerroth m. fl., Stockholm/Stehag 1993 Den ekfrastiska texten, i I musernas tjänst, red. Ulla- Britta Lagerroth m. fl., Stockholm/Stehag 1993 313 344 207 224 Hans Lund, red. Intermedialitet. Ord, ton och bild i samspel, Lund 2002 200 Anders Ohlsson ur Läst genom kameralinsen, Nora 1998 7 61, 250 289 Jesper Olsson Bord, hyllor och radikala artefakter. Öyvind Fahlström och den konkreta poesin, i Ord & Bild 1998:1/2 13 26 Anders Palm Möten mellan konstarter, Stockholm 1985 193 211 Johan Svedjedal Från hypertext till hyperverk, i Gudar på jorden, red Stina Hansson och Mats Malm, Stockholm/Eslöv 2000 15 Skönlitteratur Forntiden Aiskylos Agamemnon (LK eller VD)
Theokritos idyller (LK) Horatius (LK 3) Medeltiden Völuspá illustrerade manuskript Ulrich von Lichtenstein Dante Minnesång (LK) ur Divina Commedia (LK) 1500- och 1600-talen François Rabelais ur Gargantua och Pantagruel (LK) figur emblem Lars Wivallius (SL 1) Een Sommarwisa (SL 1) Israel Holmström (SL) 1700-talet Bengt Lidner Carl Michael Bellman Grefvinnan Spastaras död (SL) (SL) 1800-talet Per Daniel Amadeus Atterbom Carl Jonas Love Almqvist Edgar Allan Poe August Strindberg Gustaf Fröding ur Lycksalighetens ö (SL eller LSP) Drottningens juvelsmycke The Raven (LK) Röda rummet (SL eller LSP)
Erik Axel Karlfeldt (SL eller LSP) 1900-talet Hugo Ball Guillaume Apollinaire Vladimir Majakovskij Ezra Pound Marcel Proust Gertrude Stein Swann och kärleken ur Swanns värld texter i urval (HSK) James Joyce ur Odysseus (kapitel 1 4) Virginia Woolf Sigrid Undset Elmer Diktonius Gunnar Björling Birger Sjöberg W H Auden Pär Lagerkvist Harry Martinson Jorge Luis Borges Raymond Queneau Solveig von Schoultz Erik Lindegren Karl Vennberg Anna Rydstedt Allen Ginsberg Mot fyren Jenny Musée des Beaux Arts Dvärgen Aniara Biblioteket i Babel, Trädgården med gångar som förgrenar sig Cent Mille Milliards de Poèmes
Lawrence Ferlinghetti Nathalie Sarraute Tropismer konkreta Öyvind Fahlström Bengt Emil Johnson Tomas Tranströmer Lennart Sjögren Göran Sonnevi Paul Celan Raymond Carver Julio Cortázar Paul Auster A S Byatt William Gibson Michael Joyce Stig Larsson Bruno K Öijer Eva Runefelt Eva Ström Katarina Frostenson Arne Johnsson Ann Jäderlund Bord Dödsfuga Elementärt Rayuela En stad av glas Matisseberättelser Neuromancer Afternoon Nyår Totalt omkring 4000 sidor skönlitteratur