PM, Inventering av förorenade områden MIFO Fas 1 Kemtvättar i Kronobergs län Inledning Länsstyrelserna arbetar på uppdrag av Naturvårdsverket med att inventera och riskklassa potentiellt förorenade områden enligt MIFO-metodiken. Syftet med MIFO-inventering är att, genom insamlande av bl a historiskt material om den verksamhet som legat på platsen, kunna göra en första bedömning av om ett område är förorenat eller ej samt om dessa föroreningar kan ha en negativ inverkan på människa och/eller miljön. Inventeringen utmynnar i en samlad riskbedömning där objektet tilldelas en riskklass på skalan 1-4 där riskklass 1 innebär mycket stor risk och riskklass 4 innebär liten risk. Kemtvättar är en av de branscher som ska inventeras inom detta uppdrag. I Kronobergs län inventerades kemtvättar 2002. På grund av svårigheter att hitta underlagsmaterial var det dock endast ett fåtal som kunde riskklassas då. Under den tid som har gått sedan dess har man uppmärksammat att kemtvättar orsakat föroreningsskador i större utsträckning än man tidigare trott. Länsstyrelsen valde därför att 2010 göra en ominventering av branschen. Inventeringen skulle innefatta samtliga nedlagda kemtvättar i länet. Fokus skulle läggas på de anläggningar som inte blivit riskklassade i tidigare inventering men även riskklassade objekt skulle ses över och vid behov klassas om. Branschinformation Vid kemtvättsanläggningar har man över tiden använt olika typer av tvättkemikalier. I tabell 1 nedan ges en överblick över olika typer av tvättkemikalier som har använts under olika tidsperioder. Postadress Gatuadress Telefon Telefax E-post Webb 351 86 VÄXJÖ Kungsgatan 8 0470-860 00 0470-862 20 kronoberg@lansstyrelsen.se www.lansstyrelsen.se/kronoberg Kontakt i detta ärende Ingrid Simonsson
Tabell 1. Använda kemikalier inom kemtvättsindustri 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000 Bensin Varnolen Trikloretylen Perkloretylen CFC För en fördjupad beskrivning av branschen hänvisas till Länsstyrelsen rapport Inventering av förorenade områden Kemtvättar i Kronobergs län, 2002:36. Branschtypiska föroreningar, spridnings- och exponeringsrisker Av ovan nämnda tvättkemikalier är det framförallt klorerade alifater dvs tri- och perkloretylen (tetrakloreten) som kan utgöra problem ur föroreningshänseende. Anledningen till detta är att klorerade alifater är svårnedbrutna, flyktiga och har förmågan att tränga genom byggnadsmaterial såsom betong. Därmed finns en möjlighet att föroreningar i mark och grundvatten kan tränga in i byggnader underifrån och förorena inomhusluft. Vidare har klorerade alifater en högre densitet än vatten vilket innebär att de kan tränga ned på stora djup, lägga sig i botten av grundvattenmagasin och därifrån sprida sig över stora områden via kvartära formationer och sprickor i berget. Inventering Utgångsmaterial för denna inventering var inventeringen från 2002, genom vilken i princip samtliga kemtvättar hade identifierats och platsbestämts. Under inventeringens gång har ett objekt tillkommit genom information från muntliga källor. Totalt har 18 st kemtvättsanläggningar inventerats. Projektet utfördes i två steg. I det första steget gjordes arkivstudier, platsbesök, intervjuer mm. Det visade sig att känsligheten var hög eller mycket hög på ett flertal av objekten, då dessa idag används för bostadsändamål. Dock var det vid flertalet av objekten mycket svårt att hitta information om verksamheterna. Det bedömdes därför också vara svårt att riskklassa dessa objekt. Med anledning av det valde Länsstyrelsen att, inom ramen för MIFO Fas 1, utföra provtagning av inomhusluft med avseende på klorerade alifater vid ett urval av objekten. De objekt som valdes ut skulle uppfylla ett eller flera av följande kriterier: - Dokumenterad användning av klorerade alifater (tri- eller perkloretylen) - Anläggning var belägen i källare eller på bottenplan i källarlöst hus.
- Bostäder finns på eller i nära anslutning till objektet. - Hög spridningspotential (t ex genomsläppliga jordarter) - Skyddsvärd natur eller skyddsvärt grundvatten inom påverkansområdet. Provtagning av inomhusluft Syftet med provtagningen var i första hand att kunna göra en säkrare bedömning av faktiska risker för de personer som vistas i lokalerna. Fem objekt valdes ut för provtagning av inomhusluft; två i Växjö, två i Älmhult och ett i Markaryd. För samtliga fem hade känsligheten bedömts som hög eller mycket hög och det var bekräftat eller fanns stark misstanke om att tri- eller perkloretylen hade använts. Utförande Innan provtagningen inleddes informerades miljö- och hälsoskyddskontoren i respektive kommun samt berörda fastighetsägare. Provtagare placerades ut på strategiskt utvalda platser i lokalen, där ventilationen bedömdes vara begränsad. Mätdosorna fick hänga ute i sju dygn för de två objekten i Växjö och i fyra dygn för objekten i Älmhult respektive Markaryd. Efter nedtagning skickades adsorbentrören för analys. Resultat provtagning I fyra av fem lokaler har halter av klorerade kolväten, över laboratoriet detektionsgräns, uppmätts. Samtliga halter ligger dock under de s k humantoxikologiska lågriskvärdena för tri- och och tetrakloreten (IMM, 1998). Resultaten redovisas i tabell 2 (se även bilaga 1 för fullständigt analysprotokoll). Tabell 2. Uppmätta halter i inomhusluft (mg/m3) ÄMNE MUNKEN TRÄDAN GRIPEN NIKLAS UVEN Humantox. lågriskvärde cis-dikloreten <0.0002 <0.0002 <0.0005 <0.0005 0,0021 0,4 tetraklormetan 0,00044 0,00046 <0.0006 <0.0006 <0.0006 - trikloreten 0,0086 <0.0003 <0.0006 <0.0006 0,0039 0,023 tetrakloreten 0,18 0,00037 0,0071 <0.0007 0,0067 0,25 Bedömning Resultaten från de utförda provtagningarna av inomhusluft utgör ett viktigt underlag vid riskklassningarna. Det finns dock ett visst mått av osäkerhet i tolkningen av analysresultaten. Dels är mätningar endast utförda i en punkt och vid ett tillfälle per fastighet. Halter i inomhusluft varierar sannolikt i viss utsträckning med årstider och andra externa faktorer såsom t ex atmosfärstryck. Möjligen skulle man därför få mer tillförlitliga resultat om provtagning utfördes på ytterligare platser inom fastigheterna samt vid andra
väderförhållanden. Med tanke på att det dock rör sig om bedömning enligt MIFO Fas 1, har underlagsmaterialet ändå bedömts som tillräckligt för att göra en kvalificerad bedömning och riskklassning. Vad som dock fortfarande är oklart är varför halter av tetraklormetan (koltetraklorid) har detekterats på två av de fem objekten. Tetraklormetan är inte en nedbrytningsprodukt av tetrakloreten och inte heller ett av de ämnen som vanligen omnämns som en kemtvättskemikalie. Dock finns källor som anger att ämnet ska ha använts som tvättkemikalie på vissa håll. En annan möjlig teori skulle kunna vara att tetrakloreten varit kontaminerat med detta ämne. Det finns inga lågriskvärden el dyl framtagna för tetraklormetan men då de uppmätta halterna är mycket låga (strax över detektionsgräns) bedöms det ändå som osannolikt att dessa skulle kunna utgöra en risk för människors hälsa. Vid eventuellt framtida undersökningar vid någon av dessa eller andra kemtvättar bör man vara uppmärksam på eventuell förekomst av även tetraklormetan. Riskklassning Sammantaget i denna inventering tilldelades inget objekt riskklass 1, ett objekt riskklass 2 och 17 objekt riskklass 3. Ett objekt som i inventeringen 2002 tilldelades riskklass 4 fick vara kvar i denna riskklass. Nedan ges objektsspecifik information för de fem objekt där provtagning av inomhusluft har utförts. Samtliga riskklassade objekt finns listade i tabell 3, sist i rapporten. För detaljerad information hänvisas till EBH-stödet, Länsstyrelsens databas över förorenade områden. fd A-tvätt, Munken 10, Växjö Kemtvätt bedrevs under ca 20-30 år mellan 1950-1980-tal i en källarlokal på fastigheten. Verksamheten ska ha varit förhållandevis liten och under de senare åren endast inlämningsställe. Med tanke på den långa tid som tvätten var i drift bedöms det inte osannolikt att spill och läckage kan ha förekommit. Dokumenterade uppgifter finns om att perkloretylen har använts. Idag bedrivs en secondhand butik i lokalerna som delvis är renoverade. I de övre våningsplanen i huset finns såväl kontor som bostäder. Primära skyddsobjekt på objektet är de människor som vistas i lokalen och i byggnaden. Ingen skyddsvärd natur eller skyddsvärt grundvatten finns inom påverkansområdet. Objektet är beläget i centrala Växjö. Halter över detektionsgräns har uppmätts av tetraklormetan, perkloretylen och trikloretylen. Vad gäller perkloretylen är det en förhållandevis hög halt, nästan i nivå med lågriskvärdet. I lokalen hanteras dock nytvättade plagg från en kemtvätt där tetrakloreten
används. De kemtvättade plaggen hängdes undan under själva mätningen men det är ändå troligt att de uppmätta halterna åtminstone delvis härrör från dessa kläder. Eftersom lokalen idag används som butikslokal och människors endast vistas här under delar av dygnet är inte lågriskvärden tillämpliga då dessa är framtagna med avseende på en 24 h-exponering. Objektet tilldelas riskklass 3. Pelles kemiska tvätt, Trädan 29, Växjö Kemtvätten bedrevs i mer än 20 år mellan 1960-1980-tal. Uppgifter finns om att man använde perkloretylen. Alla byggnader revs på tidigt 1990-tal och en ny byggnad uppfördes ungefär vid samma tid. På platsen ligger idag en förskola. Objektet ligger på Öster i Växjö i direkt anslutning till bostadsområde. Primära skyddsobjekt på objektet är de personer, i synnerhet barn, som vistas dagligen i lokalerna. Halter strax över detektionsnivå konstaterades av perkloretylen och tetraklormetan. Halterna ligger långt under lågriskvärde och någon risk för exponering bedöms därför inte finnas. Objektet tilldelas riskklass 3. Älmhults kemiska tvätt, Gripen 15, Älmhult Kemtvätt bedrevs under ca 20 år mellan 1960-1980-tal i bottenvåning på fastigheten. Det är sannolikt att man använde perkloretylen som tvättvätska dock finns endast muntliga uppgifter på detta. Idag står lokalerna tomma men tidigare har det legat en butik här. I övre plan finns bostäder. Fastigheten är belägen, centralt i Älmhults samhälle. Skyddsobjekt är personer som vistas i lokalerna samt boende i övre plan. Skyddsvärt grundvatten, Älmhultsåsen, finns ca 300 m V om objektet och ca 500 m NV om finns ett vattenskyddsområde med en vattentäkt. Halter över detektionsgräns av perkloretylen har uppmätts. Halten ligger dock under lågriskvärdet och det bedöms därför inte finnas någon risk för exponering i lokalen eller i ovanliggande bostadslägenheter. Objektet tilldelas därför riskklass 3. Kemtvätt i kv Niklas, Niklas 9, Älmhult Kemtvätt bedrevs under drygt 10 år kring 1950-1960-tal. Uppgifterna är dock relativt osäkra då de härrör från muntliga källor. Inga uppgifter har gått att få fram angående typ eller mängder tvättkemikalier som användes men med tanke på tidpunkten bedöms det som sannolikt att man använde tri- och/eller perkloretylen. Kemtvätten var belägen i källarplan i ett flerfamiljshus. Denna lokal används i dag som tvättstuga åt boende i huset. Rakt ovanför tvättstugan finns bostadslägenheter. Objektet ligger centralt inne i Älmhults samhälle. Primära skyddsobjekt är boende i huset. Ca 500 m öster om fastigheten finns även skyddsvärt grundvatten, Älmhultsåsen.
Inga halter över detektionsgräns har uppmätts. Objektet tilldelas riskklass 3. Motivet för att inte sätta den lägsta riskklassen 4, är att känsligheten bedöms som mycket hög då det är ett bostadshus. Markaryds kemiska tvätt, Uven 9, Markaryd Kemtvätten bedrevs troligen i minst 20 år mellan 1960-1980tal. Uppgifter finns på att man använde perkloretylen på 1970-talet. Kemtvättslokalen var belägen i källarplan på ett bostadshus. Idag används även källaren som bostad. Objektet ligger centralt i Markaryds samhälle. Skyddsobjekt är primärt de boende i huset. Ca 300 m V om objektet finns även ett vattenskyddsområde med en vattentäkt. Halter av perkloretylen, trikloreten och cis-dikloreten har uppmätts. Samtliga halter ligger dock under lågriskvärdet och bedöms inte utgöra någon risk för människors hälsa. Objektet tilldelas riskklass 2, framförallt då objektet har mycket hög känslighet då bostäder finns i källarplan. Objektet bör prioriteras för undersökning i form av MIFO Fas 2. Slutsatser Trots att det vid flera av de provtagna fastigheterna uppmättes på något förhöjda halter av de eftersökta ämnena har flertalet tilldelats riskklass 3, måttlig risk. Huvudsaklig grund till motiveringen är att det inte bedöms finnas någon risk för människors hälsa att vistas i de aktuella byggnaderna. Riskklass 3 innebär måttlig risk, vilket alltså inte betyder att sannolikheten för förorening under byggnader är obefintlig. Snarare innebär det att det inte bedöms utgöra ett stort problem med dagens markanvändning och därför är det inte motiverat i nuläget att prioritera dessa objekt för vidare utredningar genom exempelvis MIFO Fas 2. Om det däremot i framtiden kommer att utföras markarbeten/rivningar på fastigheterna eller på annat sätt markanvändningen kommer att förändras på ett sådant sätt att förutsättningarna för spridning, känslighet eller skyddsvärde förändras bör historiken beaktas. I ett sådant läge kan det bli aktuellt med vidare utredningar. Av de 18 inventerade och riskklassade objekten har endast ett objekt bedömts vara prioriterat att gå vidare med genom att utföra undersökningar enligt MIFO Fas 2.
Tabell 3. Riskklassade kemtvättar Objektnamn Kommun Fastighet Riskklass Araby Kemtvätt Växjö Sotaren 3 3 A-Tvätt Växjö Munken 10 3 Älmhults kemiska tvätt Älmhult Gripen 15 3 Hammarsteds Växjö Växjö 8:26 3 smidesverkstad/estmana Kemisk tvätt Växjö Djäknen 4 3 Lammhults KemBar Växjö Ljungsåsa 16:6 3 Lammhults Kemtvätt Växjö Lammhult 49:1 3 Markaryds Kemtvätt Markaryd Uven 9 2 OCAB Tjädervägen Växjö Konvaljen 11 3 Pelles Kemiska tvätt Växjö Trädan 29 3 Pelles Kemiska Tvätt 1 Växjö Unaman 1 3 Smålands kemiska Tvätt Älmhult Linné 6 3 Tegs Kem Växjö Kungsljuset 16 4 Tingsryds Kemiska Tingsryd Snäckan 10 3 Värendsgatan Alvesta Blenda 16 3 Östlings kemiska tvätt Älmhult Gunnar Gröpe 14 3 fd Kemisk tvätt i kv Älmhult Gunnar Gröpe 2 3 Gunnar Gröpe 2 Kemtvätt i kv Niklas 9 Älmhult Niklas 9 3 Källor IMM, 1998, Risk assessment of carcinogenic air pollutants. IMMrapport 1/98 Länsstyrelsen i Kronobergs län. 2002. Inventering av förorenade områden Kemtvättar i Kronobergs län. Meddelande 2002:36 ALS Analysprotokoll T1012373, 2010-10-11 Handlingar från bygglovsarkiv i Alvesta, Markaryd, Tingsryd, Växjö och Älmhult kommun. Rapporter från tillsynsprojekt om kemtvättar Växjö miljö- och hälsoskyddskontor 1981 och 1987. Muntliga källor Bilaga 1. ALS Analysrapport T1012373