Skolinspektionen Beslut 2013-06-26 Waldorfskolan i Karlshamn Rektorn vid Waldorfskolan i Karlshamn Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Waldorfskolan i Karlshamn i Karlshamns kommun Skolinspektionen, Post- och besöksadress Lund, Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 07 www.skolinspektionen.se
2(11) Tillsyn i Waldorfskolan i Karlshamn Skolinspektionen genomför tillsyn i Karlshamns kommun under våren 2013. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Waldorfskolan i Karlshamn besöktes av Skolinspektionen den 26 mars 2013. Fakta om skolan Karlshamns Waldorfskola ligger strax utanför centrum i Karlshamn. Skolan startade hösten 2002 med elever i årskurserna 1 och 2. Skolan har därefter vuxit med en årskurs per år. Läsåret 2012-2013 omfattar skolan 77 elever från förskoleklass till klass 9. På skolan finns elever från förskoleklass till årskurs 9 samt tillhörande fritidshem. Vid Skolinspektionens besök fanns 77 elever på skolan varav 10 i förskoleklassen. Skolan finns i två byggnader; en skolbyggnad från sekelskiftet samt ett nybyggt skolhus. På skolan finns 17 pedagoger varav ett flertal är utbildade waldorfpedagoger. Huvudmannen för skolan är Daggkåpans ekonomiska förening som startade sin verksamhet 1990 med waldorfförskolan Daggkåpans barnstuga. Föreningens medlemmar är föräldrar och personal i verksamheten. Föreningens styrelse består av personal och föräldrar. När det gäller resultat för nationella ämnesproven i svenska och matematik för årskurs 3 har skolan lämnat resultat för 2011. Både i svenska och i matematik var det 20 procent av eleverna som inte genomförde proven. Alla elever som genomförde proven uppnådde målen. Ar 2012 var det bara två elever i årskurs 3 och därför finns inga inrapporterade resultat. Enligt uppgifter lämnade av skolan till Skolinspektionen stämde dock elevernas resultat väl överens med pedagogens bedömning av elevernas kunskapsutveckling. Resultat för nationella ämnesprov i årskurs 6 för 2012 fmns i svenska, engelska och matematik. I svenska genomförde alla elever delprov A, B och E och samthga nådde kravnivån. I delprov C och D var det 14 procent av eleverna som inte genomförde proven. De elever som genomförde dessa delprov nådde upp till kravnivån. I proven i matematik och engelska var det 14 procent av eleverna som inte gjorde något av delproven, övriga elever nådde kravnivån. På grund av ett htet antal elever fmns ingen nationell statistik för årskurs 9 att tillgå. Rektor beskriver att sett över tid har skolan ett högt meritvärde och en hög andel elever behöriga till nationellt program.
3(11) Helhetsbedömning De elever som Skolinspektionen möter på Karlshamns waldorfskola ger bland annat uttryck för att de tycker skolarbetet är roligt och att de trivs på skolan. Skolan leds av en rektor som har kunskap om de nationella styrdokumenten och som tar ansvar som pedagogisk ledare och verkar för att utbddningen utvecklas. Av skolans dokumentation och rektors beskrivning framgår att det systematiska kvahtetsarbetet är igång och att arbetet pågår på olika nivåer. I tillsynen av skolan har det identifierats några områden som skolan behöver arbeta mer med. Elever som lätt når kunskapskraven ska ges ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Vidare behöver elevernas inflytande över undervisningen stärkas. De skriftliga individuella utvecklingsplanerna med omdömen behöver vidare bh tydhgare i såväl koppling till kunskapskrav som framåtsyftande delar. Även innehållet i åtgärdsprogrammen behöver bli tydligare så att det klart framgår vilka åtgärderna är. I arbetet med elevernas utveckling mot målen är bland annat elevinflytande, tydhg återkoppling avseende elevernas kunskapsutveckling samt tydhga åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilt stöd väsentliga delar för att uppnå en ökad måluppfyllelse. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på ett antal områden som huvudman och rektor måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger med stöd av 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Waldorfskolan i Karlshamn att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 23 september 2013 redovisas för Skohnspektionen. Undervisning och lärande inom bedömningsområdet Undervisning och lärande. Se till art den pedagogiska personalen samverkar med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen och för att ge överblick och sammanhang.
4(11) Se till att elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås i skolan får ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Enligt författrungarna ska lärarna samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen, och för att kunna ge eleverna överblick och sammanhang i sina studier. Vidare ska lärarna ge elever som lätt når kunskapskraven som minst ska uppnås ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Lärarna framhåller att det sker samverkan men på grund av skolans storlek menar de att pedagogiska diskussioner sker genom informella möten som kommer till stånd när tillfälle ges. Lärarna uppger dock att samverkan är personberoende och att det varierar i vilken orrdattning samverkan äger rum. Bilden bekräftas av rektor som också menar att möjligheten till samverkan ser olika ut bland annat beroende på att lärarna har sin hemvist i olika byggnader. Eleverna ger vid intervjuerna uttryck för att det finns variationer mellan olika lärare och ämnen avseende huruvida de ges ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. I några ämnen måste eleverna själv be som extra uppgifter och i andra ämnen fmns uppgifter på flera olika nivåer. I lärarintervjuerna framkommer att möjiigheten till att ge ledning och stimulans till elever för att de ska nå längre i sin kunskapsutveckling är ämnesberoende. Det upplevs också av lärarna som svårt att hitta olika former för att stimulera eleverna på det sätt som passar bäst för var och en av dem vilket innebär att det kan vara lätt att tappa bort de duktiga eleverna. Mot bakgrund av ovanstående ska lärarna enligt författningarna samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen, och för att kunna ge eleverna överblick och sammanhang i sina studier. Vidare ska lärarna ge elever som lätt når kunskapskraven som ininst ska uppnås ledning och stimulans för att nå längre i sin kunskapsutveckling. Lgr 11 2.2 Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper, riktlmjer 3 kap. 3 andra meningen skollagen Grundläggande värden och inflytande inom bedömningsområdet Grundläggande värden och inflytande.
5(11) Se till att eleverna har ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisriingens innehåll. Av skolförfattningarna framgår att eleverna ska ha ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll. Av elev- och lärarintervjuer framgår att det varierar i vilken omfattning eleverna bereds möjlighet att ha inflytande i klassrummet när det gäller arbetssätt, arbetsformer och undervisningens mnehåll. Elever ger exempel på hur de involveras i såväl planeringen av arbetssätt som arbetsformer i vissa ämnen medan de i andra ämnen inte ges tillfälle till att vara med och påverka. Eleverna kan inte svara på frågan om de fått vara med och påverka undervisningens imiehåll. Av lärarintervjuerna framkommer att eleverna i vissa ämnen kan vara med och påverka arbetssätt och arbetsformer men att det upplevs svårare i andra ämnen. Rektor bekräftar bilden att elevinflytande i undervisningssituationen är ett utvecklingsområde. Enligt rektor har det i skolans elevenkät framkommit synpunkter att elevema vill vara mer delaktiga i undervisningssituationen. Mot bakgrund av detta behöver skolan se till att eleverna har möjhghet till reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisriingens innehåll. 4 kap. 9 skollagen, Lgr 111 Skolans värdegrund och uppdrag, Rättigheter och skyldigheter, 2.3 Övergripande mål och riktlmjer, Elevemas ansvar och inflytande, 2.8 Rektorns ansvar Särskilt stöd inom bedömningsområdet Särskilt stöd. Se till att skolan ger studiehandledning på modersmålet till elever som har behov av det. Se till att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Enligt skollagen ska rektorn se till att skolan ger studiehandledning på modersmålet till elever som har behov av det. Vidare ska rektorn se till att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är och hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna följs upp och utvärderas.
6(11) I rektorsintervjuframkommeratt det saknas rutiner för att ge de elever som är i behov av det studiehandledning på modersmålet detta stöd. Enligt lärare och rektor finns elever på skolan som skulle vara i behov av studiehandlecming på modersmålet men som inte får detta behov tillgodosett. De åtgärdsprogram Skolinspektionen har tagit del av är av skiftande kvalitet. En del av åtgärdsprogrammen är vagt och oprecist formulerade och anger även en del åtgärder som inte kan hänföras till varken läroplan eller kursplaner. I åtgärdsprogrammenframkommerinte alltid med tydlighet vilken kopplingen mellan behov och åtgärder är. De åtgärder som anges är inte alltid tillräckligt konkreta. Mot bakgrund av detta ska huvudmannen säkerställa att rektor ser till att studiehandledning på modersmålet ges till elever som har behov av det samt att åtgärdsprogrammen anger vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas samt att. 3 kap. 9 skollagen 5 kap. 4 skolförordningen och betygssättning inom bedömningsområdet och betygssättning. Se till att betyg utfärdas i enlighet med författrringarnas krav och föreskrifterna om betyg följs. Se till att omdömena i de skriftliga individuella utvecklingsplanerna avser elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. - Se till att i de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Enligt skollagen ska rektor se till att betyg utfärdas i enlighet med författningamas krav och att föreskrifterna om betyg följs. Av förvaltningslagen 11 punkt 1 framgår att den som skall handlägga ett ärende, så som till exempel att sätta betyg för en elev, är jävig om saken angår barn till personen i fråga och om ärendets utgång kan medföra synnerligen nytta för någon närstående. Av skollagen framgår vidare att rektor ska se till att omdömena i de skriftliga individuella utvecklingsplanema avser elevens kunskapsutveckling i förhållande
7(11) till kunskapskraven och att i de individuella utvecklingsplanerna framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. I samtliga intervjuer med elever, lärare och rektor framkommer att det på skolan finns lärare som betygssätter sina egna bam, något som inte är förenligt med förvaltningslagens bestämmelser ovan. De omdömen Skolinspektionen sett formulerade i text är av varierande kvalitet och i en del ämnen är kopplingen mellan elevens kunskapsutvecklmg i förhållande till kunskapskraven alltför vagt beskriven. I en del omdömen förekommer även värderande beskrivningar av elevemas personliga egenskaper som inte kan knytas till elevens sociala utveckling enligt läroplanen. De skriftliga individuella utvecklingsplaner som Skolinspektionen tagit del av är upprättade av eleverna tillsammans med mentor. När det gäller de msatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt finns brister. En del framåtsyftande formuleringar är för vida och för vagt formulerade och därmed får inte utvecklingsplanen den stödjande effekt som avses. Det krävs att det i alla skriftliga individuella utvecklingsplaner med omdömen tydligt framgår vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Enligt rektor är arbetet med likvärdiga formuleringar i de skrifthga individuella utvecklingsplanerna med omdömen ett utvecklingsområde och det bedrivs ett medvetet utvecklingsarbete kring denna fråga. Rektor är medveten om att lärarna formulerar sig olika men menar att hon diskuterar med de lärare som behöver utveckla sitt skrivande. Mot bakgrund av detta ska rektor se till att betyg utfärdas i enlighet med förfatmingarnas krav. Rektor ska också säkerställa att omdömena i de skrifthga individuella utvecklingsplanerna med omdömen avser elevens kunskapsutveckling i förhållande till kunskapskraven. De skrifthga individuella utvecklingsplanerna med omdömen ska därtill vara framåtsyftande. Det ska också framgå vilka insatser som behövs för att eleven ska nå kunskapskraven och i övrigt utvecklas så långt som möjligt. Förvaltriingslagen 11 första punkten, 12 10 kap. 13 skollagen
8(11) Omfattning och resurstillgång inom bedönrningsområdet Omfattning och resurstillgång. Se till att eleverna har tillgång till skolbibhotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Enhgt skollagen ska huvudmannen se till att eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjhgt att kontinuerhgt använda biblioteket som en del i utbildningen. Biblioteket ska omfatta böcker, facklitteratur och skönhtteratur, informationsteknik och andra medier och vara anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning. Tillsynen visar att skolan har ett begränsat utbud av htteratur, både skönlitteratur och fackhtteratur. Den htteratur som finns är i huvudsak skönlitteratur anpassad för eleverna i de äldre årskurserna. Det finns inte heller tillgång till varken uiformationsteknik eller andra medier på skolbibhoteket. I elevintervjun säger eleverna att skolbiblioteket mest används som extra rum om eleverna vill arbeta enskilt. Eleverna uppger att de inte besöker kommunbibhoteket regelbundet vilket bekräftas av rektor som säger att det i dagsläget inte finns några rutiner för de äldre eleverna att besöka kommunbiblioteket. Enligt rektor är skolbiblioteket inte tillräckligt för att tillgodose elevernas behov. Rektor har inlett en förhandling med Karlshamns kommun för att kunna använda kommunbiblioteket som skolbibhotek men beslut har inte fattats. Mot bakgrund av ovanstående måste huvudmannen säkerställa att eleverna har tillgång till skolbibliotek som används i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevemas lärande. 2 kap. 36 skollagen Fritidshemmets uppdrag och innehåll inom bedönrningsområdet Fritidshemmets uppdrag och innehåll. Se till att fritidshemmet arbetar för att eleverna får en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings och kulturliv.
9(11) Enligt läroplanen ska fritidshemmet arbeta för att eleverna får en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Vid intervju med personal från fritidshernmet framkommer att mycket av verksamheten består av fri lek eftersom barnen är trötta när de kommer från skolan. I de fall det förekommer studiebesök är de förlagda till loven och att det i övrigt inte genomförs något arbete för att eleverna ska få en inblick i närsamhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv. Genom att förlägga eventuella studiebesök till loven ges inte alla elever möjlighet till att delta. Bilden bekräftas av rektor som säger att barnen själva väljer aktiviteter på fritidshemmet och att dessa aktiviteter sedan anpassas efter barnens behov. Mot bakgrund av ovanstående ska huvudmarmen säkerställa att fritidshemmet arbetar för att eleverna får en inblick i närsamhället och dess arbets-, föreningsoch kulturliv. 14 kap. 2 skollagen Lgr 11, avsnitt 2.6 I ärendets slutliga handläggning har deltagit utredare Josefine Esbjörnsson och utredare Annika Mullaart Ed. På Skolinspektionens vägnar Peter Sääw Utredare Annika Welinder Utredare/Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2013-06-26 10(11) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla kommuner för att granska skolväsendet. Tillsyn genomförs samtidigt i de fristående skolor som finns i kommunen. Vid tillsynen tar Skolinspektionen ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande att nå de nationella målen och bedömer om huvudmamien uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Tillsynen fokuserar på sådana faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevernas möjligheter att uppnå kmiskapsmålen. Förutom att Skolinspektionen bedömer måluppfyllelsen inriktas tillsynen mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. Varje skola får efter besöket ett beslut där iakttagelser och bedömningar som rör den granskade skolan redovisas. För offentliga huvudmän sammanställs iakttagelser och bedömningar, som rör huvudmannens ansvar för utbildningsverksamheten i kommunen, i ett beslut (kommunbeslut). Kommunens förskoleverksamhet och verksamheten vid fritidshemmen redovisas i var sitt sammanfattande beslut. Fritidshem vid fristående skolor inspekteras i anslutning till tillsynen av den fristående grundskolan. Skolinspektionen ger alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. Skolinspektionens granskning avser emellertid mte att ge en heltäckande bild av tillståndet i skolväsendet utan i vilken utsträckning huvudmannen, vid det aktuella granskningstillfället, avviker från de krav och förväntningar som uttrycks i skollag, läroplaner och övriga författningar som rör skolväsendet, inom de granskade områdena. Beskrivningarna och bedörruriingarna i besluten grundas på de dokument som huvudman och skolor lämnat samt på de iakttagelser och intervjuer som genomförts vid besök i verksamheten. Även annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, eller som finns publicerad på annat sätt, har använts. Skolinspektionen använder olika tillsynsmetoder vilket mnebär att besöken vid skolor och verksamheter kan variera avseende såväl omfattningen som av vilka grupper som mtervjuas. Vid kommunala förskolor och fritidshem grundar sig inspektionen i huvudsak på intervjuer med personal, föräldrar och ledning. För den offentliga verksamheten kompletteras alla beslut med en muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen. Inom de områden där Skolmspektionen bedömt att det finns brister har huvudman och rektor eller förskolechef ett ansvar för att åtgärder vidtas. Med
Skolinspektionen Bilaga 1 2013-06-26 11 (11) anledning av tillsynen ska huvudmannen till Skolinspektionen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i verksamheterna inom den tid och i den orclning som anges i beslutet. Ytterligare information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats (www.skolinspektionen.se/tillsyn).