Reviderat:

Frågor och svar: ViLA Mjölk Reviderat: 2015-06-11 Budskap Gör mjölk Det är en myt att ökad antibiotikaanvändning generellt skulle öka livslängden hos kor. Ryktet att svenska mjölkbönder använder stora mängder illegalt importerade läkemedel motsägs av Sveriges goda resistensläge. Jordbruksverkets förslag överensstämmer med det som Svensk Mjölks styrelse beslutade om för några år sedan. De mjölkbönder som deltog i SLUs pilotstudie för några år sedan var mycket nöjda. En rad antibiotika som är avgörande för människans hälsa ska helt undantas från användning på djur, menar Världshälsoorganisationen, WHO. (OBS förstärkning kring europeisk nivå.) Budskap Konsumerar mjölk Användning av antibiotika på svenska mjölkgårdar är kontrollerad och världsunikt låg, faktiskt lägst i EU. Friska djur behöver inte antibiotika. Sverige har under lång tid arbetat med förebyggande djurhälsovård och är därför fritt från en rad sjukdomar som övriga världen fortfarande brottas med. Mycket ovanligt med antibiotikaresistens bland svenska mjölkkor. Den villkorade läkemedelsanvändningen innebär att mjölkbonden får utföra ett fåtal olika behandlingar under veterinär tillsyn och Jordbruksverkets kontroll. Veterinärens tid på mjölkgården ska användas till ännu mer förebyggande arbete. För djuren är det positivt att behandling kan sättas in tidigt. Det förbättrar djurvälfärden. Den antibiotika som får användas i den villkorade läkemedelsanvändningen är den minst resistensframkallande. 1. Vad är ViLA Mjölk? ViLA mjölk står för villkorad läkemedelsanvändning i mjölkbesättningar. Det innebär att en veterinär har möjlighet att villkora behandling av djur till djurhållaren för vissa förutbestämda symtombilder (juverinflammation och klövspaltsinflammation för kor samt necrobacillos, tarm-, navel-, led- och lunginflammation för kalvar) och med vissa läkemedel (bensylpenicillin, antiinflammatoriska läkemedel och hormonet oxytocin). ViLA ska kopplas till förebyggande djurhälsoarbete genom regelbundna besättningsbesök av ansvarig veterinär, då även behandlingarna som utförts inom ViLA följs upp. LRF Mjölk 105 33 Stockholm Besöksadress: Franzéngatan 6 Växel 0771-573 573

2(5) 2. Varför införs ViLA Mjölk? Jordbruksverket fick 2009 i uppdrag av regeringen att möjliggöra villkorad läkemedelsanvändning i mjölkbesättningar. Syftet är att förenkla och utveckla företagens arbete utan att konsumentsäkerheten äventyras eller miljön påverkas negativt. Djurhållaren behöver därmed vid vissa akutfall inte anpassa sig till veterinärens körschema och kan sätta in behandling snabbt. Veterinären utför regelbundna besättningsbesök där fokus kan läggas på förebyggande arbete för att säkerställa ett gott djurskydd och en god djurhälsa. 3. Har ViLA för mjölkbesättningar testats i Sverige? Under ett års tid, med start i maj 2011, genomfördes SLU på uppdrag av jordbruksverket en pilotstudie av ViLA i mjölkproducerande besättningar. Förutsättningarna som testades hade arbetas fram av en grupp bestående av representanter från Distriktsveterinärerna, Jordbruksverket, länsstyrelserna, Statens veterinärmedicinska anstalt, Svensk Mjölk, Sveriges Veterinärförbund och i arbetets inledningsskede även Veterinärer i Sverige. De nya föreskriftsförslagen följer till stora delar förutsättningarna som testades i pilotstudien och de erfarenheter som framkom där. 4. Finns ViLA för mjölkbesättningar i andra länder? Villkorad läkemedelsanvändning i mjölkbesättningar finns i andra länder, till exempel i Danmark. 5. Kommer inte detta innebär ökad användning av läkemedel? I pilotstudien sågs ingen ökad användning av penicillin, som är det enda antibiotikum som får användas inom ViLA. Veterinären ska följa upp alla behandlingar som utförts och vad gäller juverinflammation måste mjölkprov tas för bakteriologisk analys. Stort ansvar läggs på veterinären att övervaka läkemedelsförbrukningen och undersöka vilka orsaker som ligger bakom en eventuell ökning i en besättning. Det är det dyrt att behandla djur då det innebär både medicinkostnad och karenstid för mjölken, vilket gör att en djurhållare inte vill behandla djur i onödan. 6. Hur ser dagens antibiotikaanvändning ut på svenska mjölkgårdar? När det gäller livsmedelsproducerande djur har Sverige den lägsta antibiotikaförbrukningen av alla EU-länder. Den allra viktigaste förklaringen till den låga antibiotikaanvändningen i Sverige är vår goda djurhälsa. Dessutom behandlar vi djur först när de blivit sjuka och inte förebyggande och vi behandlar i första hand enskilda djur och inte grupper, något som är vanligt i andra länder. Av den antibiotika som används till nötkreatur i Sverige är en väldigt hög andel smalspektrigt vanligt penicillin. Ett smalt spektrum innebär att det är riktat mot ett fåtal specifika bakterietyper, medan antibiotika med brett spektrum slår mot ett flertal typer av bakterier. Smalspektrig antibiotika är bättre ur resistenssynpunkt än bredspektrig antibiotika 7. Innebär inte detta en risk för antibiotika i mjölken? Det kommer inte vara någon ökad risk för antibiotikarester i mjölken som levereras till mejeriet. Redan idag ger mjölkbonden djuren uppföljande medicineringar efter att veterinären startat upp en behandling, och ansvarar

3(5) för att mjölken under behandlings- och karenstiden inte går ut till mjölktanken. Det kommer därmed inte vara någon skillnad med ViLA. 8. Kommer inte antibiotikaresistensen att öka med ViLA? Det är bara smalspektrigt vanligt penicillin som får villkoras inom ViLA, vilket är bra ur resistenssynpunkt. Ett smalt spektrum innebär att det är riktat mot ett fåtal specifika bakterietyper, medan antibiotika med brett spektrum slår mot ett flertal typer av bakterier. Bredspektrum-antibiotika påverkar därmed andra bakterier än den som orsakar infektionen, exempelvis tarmfloran. Smalspektrig antibiotika är bättre ur resistenssynpunkt än bredspektrig antibiotika. 9. Får vem som helst ansluta sig till ViLA? Villkorad läkemedelsanvändning är inte en rättighet, utan en möjlighet, och ska knytas till ett strategiskt förebyggande djurhälsoarbete i besättningen. Veterinären ska bedöma om besättningens djurhälsa och djurskydd är sådant att det är lämpligt med ViLA och kontrollera att besättningen under den senaste 12-månadersperioden ligger under uppsatta gränsvärden för självdöda/avlivade kor, kalvdödlighet (1 60 dagar ålder) och behandlingsincidens för juverinflammation. 10. Vilka krav kommer att ställas på mjölkbonden som har ViLA? All personal som kommer behandla enligt ViLA i en besättning måste ha genomfört en kurs som avslutas med en examination. Kursen ska bland annat innehålla: generella bestämmelser för läkemedelsanvändning, anatomi och kroppsfunktioner, symtombilder för vanliga hälsostörningar, hantering av sjuka djur, biverkningar av läkemedel och resistens hos smittämnen, restsubstanser och karenstider, arbetsmiljörisker vid hantering av djur och läkemedel, samt journalföring. 11. Vilka krav kommer att ställas på veterinären som ansvarar för ViLA? Veterinären måste ha genomgått särskild utbildning som omfattar både villkorad läkemedelsförskrivning och strategiskt förebyggande djurhälsoarbete. Veterinären ska känna till djurhållningen i den aktuella besättningen väl och ha gjort en utredning i besättningen med fokus på sjukdomsförekomst och djurhälsa. Veterinären utför återkommande besök i besättningen, av dessa för högst 20 % göras av en ersättare. 12. Vilken roll kommer veterinären att ha? Veterinären är ansvarig för ViLA i besättningen och ska ge utförliga skriftliga behandlingsanvisningar för varje symtombild och hur läkemedlen ska användas och hanteras. Veterinären ska utföra regelbundna besök i besättningen där behandlade djur följs upp och förebyggande djurhälsoarbete bedrivs. Frekvensen bestäms dels av besättningsstorlek och dels av hälsoläget i besättningen, baseras på ett antal djurhälsomått. 13. Hur ofta genomförs veterinärbesök i besättningar med ViLA? Veterinärbesök ska utföras med 1-3 veckors intervall beroende av besättningsstorlek, ju större besättning desto tätare intervall. Om besättningen

4(5) når upp till en viss nivå på ett antal djurhälsomått kan intervallet utökas till 3-6 veckor. Även om besättningen når upp till de uppsatta målen vad gäller djurhälsa är det veterinären som avgör om det är lämpligt med förlängt intervall. Besättningsveterinären måste utföra 80 % av dessa besök, dvs 20 % får utföras av en annan veterinär vid semester etc. 14. Hur kommer mjölkbonden att följas upp/kontrolleras? Veterinären ska vid varje besök följa upp de behandlingar som har gjorts sedan det föregående besöket, stämma av medicinåtgång och göra en bedömning av de djur som har ökad risk för att drabbas av sjukdom, till exempel nykalvade kor. Veterinären ska också försäkra sig om att de grundläggande förutsättningarna för ViLA är uppfyllda och med regelbundna intervall utföra en djurskyddsdeklaration. 15. Hur kommer veterinären att följas upp/kontrolleras? Länsstyrelsen är den myndighet som utövar offentlig kontroll över att bestämmelserna för ViLA följs. 16. Vad händer ifall man bryter mot regelverket? Veterinären ska omedelbart upphöra med ViLA i besättningen om instruktionerna inte följs eller om djurskyddet i besättningen inte är godtagbart. Veterinären ska anmäla till länsstyrelsen om den ViLA upphör. 17. Kommer ViLA göra det bättre för djuren? ViLA kan innebära en förbättring, då djuren kan behandlas på en gång de upptäcks vara sjuka. Den veterinära närvaron i besättningen kan leda till ett mer förebyggande arbete som i så fall gynnar djurhälsan. Stort ansvar läggs dock på veterinären att koppla till detta förebyggande arbete i ViLA besättningarna. 18. Varför får djurhållaren behandla djur när man inte får behandla människor? De flesta djurhållare har stor erfarenhet av att upptäcka och ta hand om sjuka djur. Inom ViLA är det vanligt förekommande symtombilder som är aktuella, vilka djurhållaren känner till väl. Det är fotfarande veterinären som är ansvarig för behandlingarna, som ska ske enligt noggranna instruktioner och bara på ett fåtal symtombilder. 19. Varför är antibiotikaanvändningen begränsad till penicillin? Penicillin är ett antibiotikum med ett smalt spektrum, vilket är bättre ur resistenssynpunkt än bredspektrig antibiotika. Om ett annat antibiotikum ska användas måste djuret först undersökas och bedömmas av en veterinär. Ett smalt spektrum innebär att det är riktat mot ett fåtal specifika bakterietyper, medan antibiotika med brett spektrum slår mot ett flertal typer av bakterier. Bredspektrum-antibiotika påverkar därmed andra bakterier än den som orsakar infektionen, exempelvis tarmfloran. Smalspektrig antibiotika är bättre ur resistenssynpunkt än bredspektrig antibiotika. Användning av antibiotika på svenska mjölkgårdar är kontrollerad och världsunikt låg, faktiskt lägst i EU. Det även mycket ovanligt med antibiotikaresistens bland svenska mjölkkor. Detta gör att vanligt penicillin fungerar vid de allra flesta infektioner.

5(5) 20. Varför är det bara vissa behandlingar som får villkoras behandling för? Djurhållaren ska inte göra avancerade medicinska bedömningar, utan endast följa en veterinärs i förväg lagda instruktioner. Det är därför begränsat vilka symtombilder veterinären kan överlåta till djurhållaren att behandla, och även med vilka läkemedel. 21. Kommer risken för felbehandling av djuren att öka? Veterinären ska upprätta noggranna skriftliga instruktioner för de behandlingar som är aktuella i besättningen. Vid juverinflammation ska dessutom mjölkprov tas för bakterielogisk analys. Djurhållaren ska inte göra medicinska bedömningar utan följa tydligt uppsatta kriterier. Det kan finnas en risk för felbehandling. De läkemedel som är aktuella för ViLA är dock begränsade, och vad gäller antibiotika är det bara penicillin som får användas vilket är bättre ur resistenssynpunkt än andra antibiotikagrupper. Det är det dyrt att behandla djur då det innebär både medicinkostnad och karenstid för mjölken, vilket gör att en djurhållare inte vill behandla djur i onödan. Talesperson Jonas Carlsson LRF Mjölk telefon 010 471 06 16 mobil 0708 23 49 50