Anvisningar för examensarbete

Linköpings tekniska högskola Institutionen för produktionsekonomi Anvisningar för examensarbete Skriften är riktad till teknologer som utför sitt examensarbete vid Institution för produktionsekonomi (IPE). Här anges de formella regler som gäller vid IPE. Regler vid olika institutioner kan skilja åt. Skriften innehåller också allmänna råd om planering, genomförande och rapportutformning. Delar av skriften är även lämplig för opponenter och handledare på företag. Version 2005-02-10

INNEHÅLL 1 ALLMÄNT... 2 1.1 EXAMENSARBETET SOM UTBILDNINGSMOMENT... 2 1.2 EXAMENSARBETEN VID IPE... 2 1.3 KRAV FÖR ATT FÅ PÅBÖRJA EXAMENSARBETE VID IPE... 2 1.4 VAL AV EXAMENSARBETE... 3 1.5 REGISTRERING OCH FÖRSÄKRING... 3 1.6 OPPONENTER... 3 1.7 HEMLIGA EXAMENSARBETEN... 4 2 AKTIVITETER OCH ETAPPER... 4 2.1 EXAMENSARBETET SOM PROJEKT... 4 2.2 HANDLEDNING... 4 2.3 PLANERINGSRAPPORT... 5 2.4 HALVTIDSRAPPORT OCH -SEMINARIUM... 5 2.5 TRYCKNING... 5 2.6 PRESSRELEASE... 6 2.7 ELEKTRONISK PUBLICERING... 6 2.8 FRAMLÄGGNING... 6 2.9 OPPOSITION... 7 2.10 EXAMENSARBETE UTOMLANDS... 8 3 ARBETETS GENOMFÖRANDE OCH RAPPORTENS UPPLÄGGNING... 8 3.1 RAPPORTENS UPPLÄGG... 8 3.1.1 Bakgrund, Syfte, Avgränsningar... 8 3.1.2 Problembakgrund... 9 3.1.3 Problembeskrivning... 9 3.1.4 Teoretisk referensram... 9 3.1.5 Problemanalys...9 3.1.6 Lösningsförslag... 10 3.2 CHECKLISTA FÖR EN BRA RAPPORT... 10 4 FORMELLA KRAV PÅ RAPPORTEN... 11 4.1 FORMAT OCH LAYOUT... 11 4.2 INLEDANDE SIDOR I RAPPORTEN... 11 4.2.1 Omslag... 11 4.2.2 Titelsida... 12 4.2.3 Bibliotekssida, förord, sammanfattning och innehåll... 12 4.3 KÄLLFÖRTECKNING... 12 4.4 BILAGOR... 13 5 CHECKLISTA FÖR AKTIVITETER OCH ETAPPER... 14 1

1 ALLMÄNT 1.1 Examensarbetet som utbildningsmoment Traditionen att avsluta högre utbildning med någon form av självständigt utarbetad uppsats eller avhandling är alltsedan medeltiden fast rotad i Västeuropa. Till skillnad från utbildningens kursdel, i vilken stoffet är systematiserat och kunskapsinhämtningen prövas genom tentamen, ligger betoningen vid examensarbetet på studentens förmåga att självständigt identifiera och analysera problem, föreslå lösningar och stringent kommunicera processen med omvärlden. Det bör poängteras att civilingenjörsutbildningens examensarbete inte är att jämställa med någon slags praktik eller konsultarbete, då såväl innehållet som författandet av detsamma är examinerade moment inom utbildningen. Även om detta är självklart för många, eftersom det normala är att studenten ägnar återstoden av sitt yrkesverksamma liv åt just tillämpad problemlösning, förekommer ibland uppfattningen att huvudsaken är uppdragsgivarnas tillfredsställelse. Detta är givetvis orimligt i en generell utbildning, där fokus snarare är lösandet än lösningen av ett problem. Förhållandet visas också av kravet på presentation av examensarbete vid ett offentligt seminarium med tillhörande opposition. Examensarbetet klassas som vilken annan kurs på tekniska högskolan, för IPE är kurskoden TPXD20. Det innebär att kursplanen i Studiehandboken är den formella beskrivningen av kursen. 1.2 Examensarbeten vid IPE För att erhålla civilingenjörsexamen måste teknologen utföra ett godkänt examensarbete. Examensarbetet ska visa om teknologen kan tillämpa sina under studietiden förvärvade kunskaper och självständigt behandla en förelagd uppgift. Examensarbetet bör normalt kräva en arbetsinsats motsvarande en studietermin (20p). För att hela momentet examensarbete ska godkännas krävs: 1. närvaro (auskultation) vid minst tre framläggningar av andra examensarbeten, vilket måste göras före opposition och framläggning 2. opposition vid framläggning av annat examensarbete 3. tryckning, e-publicering, inlämning av pressrelease och framläggning av eget godkänt examensarbete Observera att närvaromomentet ska göras före de två andra momenten och att närvaro vid framläggningar inom andra utbildningslinjer vid Tekniska högskolan får tillgodoräknas. 1.3 Krav för att få påbörja examensarbete vid IPE Eftersom examensarbetet från högskolans sida är en avslutande del av utbildningen, som avser att tillämpa förvärvade kunskaper, och för uppdragsgivaren är ett sätt att få en 2

kvalificerad frågeställning behandlad, ställs det krav på förkunskaper. För att påbörja examensarbete på IPE krävs att: 1. Examensarbetet utförs i grupper om två studenter. 2. Båda studenterna har uppnått minst 135 studiepoäng inom den aktuella utbildningen. 3. Båda studenterna har klarat alla spärrkurser från lägre årskurser. 4. Båda studenterna har klarat minst 9 poäng från åk 4 (D-nivå) inom det ämnesområde på IPE där examensarbetet ska utföras. 5. I vissa fall måste specifika kurser vara klara om examensarbetet behandlar just dessa områden. 6. Handledare på IPE har utsetts. 7. Uppgiften för examensarbetet är godkänd av studierektor eller handledare på IPE. 1.4 Val av examensarbete Enligt LiTH:s anvisningar får teknologer utan särskilt tillstånd utföra examensarbete inom något av de i studiehandboken angivna ämnesområdena. Väljs något annat ämnesområde krävs utbildningsnämndens godkännande. Vid Institutionen för produktionsekonomi (IPE) är de flesta examensarbeten initierade av något företag eller annan organisation som önskar få en problemställning behandlad. De flesta studenter tar själva ta kontakt med företag för att hitta en lämplig uppgift. Det går också att fråga ansvarig studierektor på IPE om institutionen har förslag på examensarbete. 1.5 Registrering och försäkring När ämne är valt och en handledare vid IPE har utsetts ska examensarbetet registreras vid institutionen innan arbetet påbörjas. Detta görs hos ansvarig administratör genom att fylla i en registreringsblankett. Vidare måste teknologen registrera i LADOK att examensarbetet utförs vid IPE, precis som för alla andra kurser. Kurskoden är TPXD20. Examensarbetarna ska vara registrerade både på IPE och i LADOK för att högskolans försäkring ska gälla. Det är studenternas eget ansvar att kontrollera sitt försäkringsskydd. För examensarbete utomlands är detta extra viktigt. Villkor för högskolans försäkring finns hos Kammarkollegiet: http://www.kammarkollegiet.se/forsakr/villkor.html. 1.6 Opponenter Varje examensarbete ska ha en eller två opponenter. Opponenterna roll är först vid seminariet då examensarbetet presenteras. IPE:s syn på opponenterna vid examensarbeten är densamma som vid andra akademiska avhandlingar. De ska kritiskt granska arbetet och inte själva vara en aktiv del av arbetet. Examensarbetarna ska själva hitta opponenter. Opponenterna ska, precis som examensarbetarna, ha närvarat vid tre presentationer före framläggningen. Opponenter och examensarbetare får inte opponera korsvis på varandra. 3

1.7 Hemliga examensarbeten Ibland händer det att delar av ett examensarbete baseras på information som ur uppdragsgivarens synvinkel inte bör vara offentligt tillgänglig. Syftet med examensarbetet kan vara att ge underlag för framtida beslut som helst inte ska kunna förutses av konkurrerande företag. Ett sätt att lösa konflikten mellan å ena sidan den offentlighetsprincip som råder för examensarbeten och å andra sidan uppdragsgivarens behov av att skydda information, är att lägga känsliga uppgifter i bilagor. Opponenter, handledare och examinator får ta del av de hemliga bilagorna, men de trycks inte och går inte ut till olika bibliotek. Är det känsliga innehållet av en sådan natur eller omfattning att uppdragsgivaren vill ha hela rapporten hemlighållen, så måste uppdragsgivaren skriftligen begära detta. IPE är mycket restriktiva till att bevilja hemligstämpling av examensarbeten baserat på den akademiska principen om öppenhet. Den tidsperiod som ett examensarbete kan beslutas vara hemligt under är maximerad till fem år. Frågan om känslig information bör på ett tidigt stadium diskuteras med uppdragsgivaren. Beslut om hemlighållande fattas av prefekten vid IPE. Företagets representant ska skriftligen till prefekten göra en hemställan om hemligstämpling i ett antal år, dock högst fem år. Hemställen ska ha diarieförts på IPE senast en månad före tryckning av examensarbetet. 2 AKTIVITETER OCH ETAPPER 2.1 Examensarbetet som projekt Med 20p och en termins arbete är examensarbetet normalt det största enskilda moment som under utbildningen. Till skillnad från de flesta kurser, som oftast är väl definierade till innehåll och organisation, innebär ett examensarbete att teknologen måste ta ansvar för hela genomförandet. Detta innefattar bl.a. utarbetande av preciserad problemformulering, datainsamling, val av angreppssätt, framtagning av lösningsförslag och rapportskrivning, samtidigt som handledares synpunkter inhämtas och beaktas. Förutom den egna, uppgiftsanpassade planeringen, som är nödvändig för ett framgångsrikt arbete, har IPE några regler angående genomförandet som också ska ses som ett stöd i utförandet. Dit hör planeringsrapporten och halvtidsrapporten (se nedan). Sist i denna skrift finns en checklista som kan användas för att planera arbetet och för att inte missa någon av de obligatoriska aktiviteterna. Eventuell ekonomisk ersättning och vilka resurser som i övrigt görs tillgängliga, är en fråga mellan examensarbetarna och uppdragsgivaren. IPE:s ekonomiska engagemang är begränsat till att bekosta handledning, handledarens besök hos uppdragsgivaren och tryckning av den färdiga rapporten. 2.2 Handledning Förutom institutionens handledare ska det också finnas en handledare eller kontaktperson som representerar uppdragsgivaren. Det är viktigt med regelbunden kontakt med handledarna under arbetet. Såsom uppdragsgivare har företaget rätt att kräva att bli informerat om arbetets 4

fortskridande. I sin roll som rådgivare och examinator är det nödvändigt att institutionens handledare kontaktas kontinuerligt och inte först när problem har uppstått. 2.3 Planeringsrapport Examensarbetet inleds med en planeringsfas på 2-4 veckor. Planeringsfasen resulterar i en planeringsrapport som beskriver en preciserad uppgiftsformulering, inklusive avgränsningar, och en preliminär aktivitetsplan. Innehållet diskuteras och godkänns av såväl uppdragsgivare som institutionens handledare bland annat beträffande högskolans krav på omfattning och akademisk nivå. Under planeringsfasen, som normalt tillbringas vid företaget, görs också en nulägesbeskrivning (problembakgrund). När planeringsrapporten är klar besöker ofta handledaren examensarbetarna hos uppdragsgivaren för att stämma av att allting fungerar. Exempel på innehåll i planeringsrapporten är problembakgrund, problembeskrivning, syfte, aktivitetsplan och tänkbara teoretiska referensområden. 2.4 Halvtidsrapport och -seminarium Efter ungefär halva tiden för arbetet presenteras en halvtidsrapport vid ett öppet seminarium på LiTH. Rapporten ska innehåll arbetets problembakgrund, problembeskrivning, syfte samt teoretiska referensram, vilka är de metodmässigt viktigaste delarna. Vid seminariet, där några av lärarna vid IPE medverkar, får författarna muntligt redogöra för sina bevekelsegrunder och försvara avgränsningar och problemdefinitioner. Normalt kräver författandet av halvtidsrapporten att studenterna efter de första 4-5 veckorna på företaget tillbringar de följande 4-5 veckorna vid LiTH eller annat lärosäte, då utarbetandet av den teoretiska referensramen ofta förutsätter tillgång till universitetsbibliotek. Observera att halvtidsrapporten ska vara klar (och handledaren tillhanda) senast en vecka före seminariet. 2.5 Tryckning När den färdiga rapporten är godkänd av handledaren trycks den upp i svart-vitt genom institutionens försorg. Av den tryckta upplagan får varje examensarbetare fem, opponenterna varsitt och uppdragsgivaren tre exemplar. Rapporten ska inlämnas till tryck senast 10 arbetsdagar före framläggningen, se anmälan om framläggning nedan. Den färdiga rapporten sänds dock inte till företag och bibliotek förrän den är slutgiltigt godkänd, det vill säga efter framläggningen. Tryckningen går till enligt följande: 1. Studenterna skickar rapporten som pdf-fil via e-post till ansvarig administratör på IPE. Själva rapporten med inledande sidor ska ligga i en enda fil. Omslaget bör vara en egen fil och eventuell ryggtext bör ligga i ytterligare en egen fil. 2. Tryckeriet gör ett förtryck som kan granskas av examensarbetarna på plats eller som skickas till examensarbetarna, meddela i så fall ansvarig administratör vilken adress provtrycket ska skickas till. 5

3. De tryckta rapporterna skickar tryckeriet till ansvarig administratör på IPE, sedan ser handledaren till att studenterna får sina exemplar. 2.6 Pressrelease Till alla examensarbeten ska en pressrelease skrivas. Den lämnas in i Word-format till administratören samtidigt som pdf-filen med rapporten lämnas in. Pressreleasen ska vara max 200 ord och vara upplagd enligt löpsedelsteknik med de viktigaste resultaten först och fokus ska ligga på nyttan av resultaten. Därefter kan övrig information komma. Det är viktigt att informationen är lätt för en läsare att ta till sig snabbt. Pressreleasen ska träna teknologen i att på ett kondenserat och populärvetenskapligt sätt snabbt kunna förmedla sina resultat. 2.7 Elektronisk publicering Rapporten ska publiceras elektroniskt via universitetets E-Press. Elektronisk publicering ska inte göras för hemliga examensarbeten. Elektronisk publicering innebär att rapporten blir fritt åtkomligt via Internet under 25 år. E-publicering ger följande fördelar: Rapporten blir lätt tillgängligt för alla som inte sitter på LiU och vill ta del av arbetet genom att det indexeras och direktlänkas från bibliotekskatalogen och de vanligaste sökmotorerna. Enkelt att lämna som referens med en fast URL-adress. Möjliggör användning av färgbilder. Den elektroniska publikationen går till på följande vis: 1. Studenterna går in på http://www.ep.liu.se/exjobb/ och följer instruktionerna för att mata in persondata och liknande. Då fås även en länk som kommer att leda till filen med rapporten, länken kan tryckas i den slutliga rapporten. 2. Studenterna går in på http://www.ep.liu.se/exjobb/ och laddar upp pdf-filen som motsvarar den tryckta rapporten. Filen måste innehålla titelsida och bibliotekssidan. 3. Framläggningen genomförs. 4. Ansvarig administratör på IPE offentliggör den elektroniska versionen när examensarbetet blivit godkänt. 2.8 Framläggning Observera att var och en av examensarbetarna ska ha närvarat vid tre andra framläggningar (auskultationer) innan presentationen genomförs. Examensarbetarna får inte tidigare ha opponerat på opponenternas examensarbete. Examensarbetet presenteras avslutningsvis vid ett offentligt seminarium på Tekniska högskolan. Att skaffa opponenter till framläggningen åligger examensarbetarna. Tidpunkten för seminariet bestäms i samråd med handledare och opponenter, och kan inte väljas tidigare 6

än att rapporten blir upptryckt i tid samtidigt som opponenterna ska ha fått rapporten minst sju dagar före seminariet. För utlysning av seminariet, som ska hållas under normal terminstid, behöver anmälan om presentationstidpunkt senast göras i samband med att manus lämnas till tryckning, två veckor före framläggningen. I samband med att framläggningsdatum bestäms erhålls även examensarbetets ISRN-nummer (International Standard technical Report Number). Utlysning och upptryckning sköts av ansvarig administratör vid IPE. Vid presentationen ska ett sammandrag av examensarbetet delas ut till auditoriet, som gör det möjligt för dem som inte har läst rapporten att få en uppfattning om innehållet. Sammandraget utgörs ofta av rapportens sammanfattning, eventuellt tillsammans med viktigare figurer och diagram. Den muntliga presentationen ska vara så fyllig att även de som inte lästrapporten ska ha möjlighet att följa med och delta i den följande diskussionen. Presentationen bör inte vara en komprimering av rapporten utan koncentreras till det som anses som väsentligt. Den avsatta tiden för framläggningen är två timmar, varav lämplig tid för presentationen är 20-30 minuter. Resterande del av tiden ägnas åt opponenternas genomgång och diskussion. 2.9 Opposition Observera att var och en av opponenterna ska ha närvarat vid tre andra framläggningar (auskultationer) innan oppositionen genomförs. Opponenterna får inte tidigare haft examensarbetarna som opponenter på sitt eget examensarbete. Varje examensarbete ska ha en eller två opponenter. Oppositionen är ett examinationsmoment som kan ge betyget godkänd eller underkänd för var och en av opponenterna. Opponentens roll vid slutseminariet är att diskutera det presenterade arbetets förtjänster och brister. Detta kräver att vederbörande antingen sedan tidigare har kunskap om examensarbetets problemområde eller har möjlighet att skaffa detta. All kritik ska vara konstruktiv och möjliga alternativa tillvägagångssätt ska presenteras. Oppositionen ska läggas upp som en konstruktiv dialog med författarna alla i auditoriet kan följa, istället för att opponenterna kommer med påståenden som författarna ska värja sig mot. Mellan två och fem dagar före seminariet ska opponenten ta kontakt med handledaren för examensarbetet och redogöra för hur oppositionen är tänkt att genomföras. Vid slutseminariet ska opponenten inleda med att klargöra för auditoriet hur oppositionen är avsedd att genomföras. Oppositionen ska behandla både hur själva arbetet genomförts samt hur det presenteras i rapporten och i den muntliga presentationen. Normalt ska arbetets genomförande vara dominerande vid diskussionen. Helhetsintryck o Tillämpbarhet i praktisk verksamhet o Teoretiskt bidrag o Nyhetsvärde, originalitet o Väl utfört ur metodsynpunkt Arbetets genomförande 7

2.10 o Tillvägagångssätt o Användning av existerande teorier o Slutsatsernas relevans o Arbetets styrkor och svagheter samt författarnas medvetenhet om dessa Rapport och presentation o Läsbarhet (t.ex. språk, röd tråd) o Formella synpunkter på rapporten (t.ex. rubriker, figurer, källor) o Muntligt framförande Examensarbete utomlands Examensarbete utomlands ställer ännu större krav på examensarbetarnas förmåga att planera och ta ansvar för sitt arbete. Samtidigt är examensarbete utomlands en nyttig erfarenhet. När examensarbetet utförs utomlands kan det bli nödvändigt att lägga upp arbetet något annorlunda än som beskrivits ovan. Med hänsyn till resekostnader är det inte alltid möjligt att efter den inledande fasen åka till LiTH för att skriva och presentera halvtidsrapporten, för att därefter återvända till företaget. I en sådan situation får examensarbetet inledas med cirka en månads arbete vid LiTH som avslutas med en seminariepresentation av en tidigarelagd halvtidsrapport. Denna skrivs utifrån den information om problemet som går att skaffa från Sverige och kan därför bli mer allmänt teoretiskt hållen än annars. Framläggning och opposition ska genomföras som vanligt. 3 ARBETETS GENOMFÖRANDE OCH RAPPORTENS UPPLÄGGNING 3.1 Rapportens upplägg Examensarbetet ska utmynna i en rapport som beskriver problembakgrund, problembeskrivning, teoretisk referensram, problemanalys samt lösningsförslag. Rapportens preliminära innehållsförteckning ska till stora delar kunna skrivas redan efter planeringsarbetets avslutande. Kraven på rapportens innehåll och utformning är höga. Planeringsrapporten och halvtidsrapporten bör skrivas på sådant sätt att innehållet, med endast smärre justeringar, kan infogas i huvudrapporten. Genomgående bör skrivande ske parallellt med att andra arbetsuppgifter genomförs. På så sätt förbättras också möjligheterna att kontinuerligt inhämta handledarens synpunkter på innehållet. Nedanstående modell beskriver i grova drag hur rapporten kan struktureras. Till största delen speglar modellen i de flesta fall också en naturlig arbetsgång. 3.1.1 Bakgrund, Syfte, Avgränsningar Det första kapitlet i rapporten innehåller normalt en kortfattad redogörelse för hur den behandlade uppgiften är beskaffad. Förutom ett avsnitt om bakgrunden till uppgiften, ett avsnitt om vad syftet med arbetet är samt ett avsnitt om med vilka begränsningar som uppgiften behandlats, kan i detta kapitel även ingå en beskrivning om hur arbetet genomförts samt ett avsnitt om hur rapporten är disponerad (läsanvisning). 8

3.1.2 Problembakgrund Problembakgrunden består av en relevant introduktion till området. För ett empiriskt arbete kallas denna del normalt nulägesanalys och omfattar en organisatorisk, teknisk och ekonomisk beskrivning av den aktuella organisationen. För ett mer teoretiskt arbete ligger tyngdpunkten på problemets motivering, industriell relevans och tidigare lösningsmetoder och deras tillkortakommanden. Ett exempel är att i problembakgrunden för ett tillverkande företag, förutom själva företaget, beskriva olika symptom på illa fungerande materialstyrning, t ex långa ledtider, höga buffertlager och bristande kontroll över lagerinnehåll. Problembeskrivningen lyfter fram beordringen som ett huvudproblem och avgränsar behandlingen från organisatoriska, marknads- och produktionstekniska faktorer. 3.1.3 Problembeskrivning Problembeskrivningen är en kort, men mycket viktig del av rapporten där författarna utifrån bakgrunden identifierar och avgränsar en eller flera frågeställningar för utförlig behandling. Eftersom rapportens värde kommer att bestämmas av huruvida frågeställningarna är besvarade eller inte, måste särskild vikt läggas vid formuleringen av uppgiften och dess avgränsningar. Alla följande delar i rapporten som inte direkt stöder eller refererar till problemet kommer att ifrågasättas vid en metodmässig granskning, liksom kopplingen mellan bakgrund och identifierat problem. 3.1.4 Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen syftar till att demonstrera författarnas förmåga att finna, analysera och referera bakomliggande teori för problemanalys och lösning. Beskrivningen ska vara så omfattande att senare delar i rapporten som t ex problemanalysen eller modell-och metoddiskussioner kan skrivas med teoriavsnittet som en av utgångspunkterna. Samtidigt är det viktigt att det som tas upp i teorigenomgången verkligen stöder uppgiftens behandling och inte är allmänna referat ur till exempel kurslitteratur. Linköpings universitetsbibliotek har sammanställt råd för teoretisk informationsinsamling: http://www.bibl.liu.se/utbildning/tgv/tgv.htm Ett exempel är att i den teoretiska referensramen ge en modell med faktorer som på verkar beordringen och hur felfunktioner i dessa påverkar systemets egenskaper. Olika teorier och principiella lösningsmetoder för liknande problem presenteras. 3.1.5 Problemanalys Efter det att den teoretiska referensramen har förklarats och nuläget har kartlagts följer normalt en analys av problemet, där data från problembakgrunden sätts in i sitt teoretiska sammanhang och därmed kan kopplas till någon lösningsmetodik. Vanligen leder detta till att det ursprungligen formulerade problemet bryts ned i delproblem eller eventuellt i någon form av problemhierarki. De beslut om ytterligare avgränsningar som kan följa ska motiveras. Resultatet av problemanalysen ligger sedan till grund för val av lösningsmetod/-modell. 9

Ett exempel är att jämföra problemanalysens bakgrundsdata för det verkliga systemet med modellens antaganden och visar att modellen är användbar, dess lösning tillämpbar och tillvägagångssättet, uträkningar och sammanställningar. 3.1.6 Lösningsförslag Den avslutande delen presenterar ett lösningsförslag och möjligen rekommendationer för dess tillämpning. Som tidigare nämnts är det viktigt att lösningen är utformad på så sätt att läsaren kan bedöma om rapportens uttalade syfte är uppnått. Allmänna reflektioner och iakttagelser bör undvikas i denna del, även om de kan vara av värde för uppdragsgivaren. Lösningsförslaget följer naturligt och återknyter igen till den inledande problembeskrivningen och bakgrunden. 3.2 Checklista för en bra rapport Hänger rapportens olika delar ihop? 1. Framgår det av texten att slutsatserna följer av resultaten? 2. Är modell-/metodbeskrivningar baserade på den teoretiska referensramen och nuläges-/problemanalysen? 3. Är modell-/metodval anpassade till syfte, avgränsningar och nuläges-/problemanalys? 4. Motsvarar resultat och slutsatser det syfte med arbetet som ställts upp? Detaljutformning 5. Är rapporten genomarbetad språkligt? Låt gärna någon kamrat läsa manus och ge synpunkter. 6. Har alla figurer/diagram/tabeller och bilagor hänvisningar i texten? 7. Framgår det tydligt vad som är rapportförfattarnas egna idéer, figurer, förslag, etc och vad som är hämtat från andra källor? Referenser till olika källor ska anges i omedelbar anslutning till återgivningen och inte samlas ihop till början eller slutet av avsnitt eller kapitel. 8. Är det som hämtats från andra källor absolut korrekt återgivet? Inför den slutliga versionen (om inte tidigare!): 9. Är examensarbetets titel (både i svensk och engelsk version) bra? (Viktigt att tänka på då titeln anges på examensbeviset!) 10. Är alla figurer/diagram/tabeller numrerade och försedda med text och refererade i texten? 11. Finns referenser i texten till alla källor i källförteckningen, och finns alla källor med i källförteckningen? 10

12. Är innehållsförteckningen korrekt? 4 FORMELLA KRAV PÅ RAPPORTEN 4.1 Format och layout Examensarbetet skrivs i A4-format med både vänster- och högermarginal ca 25 mm (utan särskild bindningsmarginal). Vid tryckning förminskas manus till S5-format (81%) och trycks dubbelsidigt. Sidnumreringen ska vara centrerad. På grund av förminskningen till S5-format bör typsnittsstorleken vara någon punkt större än annars. Ett lämpligt typsnitt är Times, 13 punkter, eller motsvarande. Innehållet struktureras i kapitel och avsnitt som förses med numrering som framhäver strukturen och med rubriker som svarar mot innehållet. Exempel: 7 FORMER FÖR PRODUKTIONSORGANISATION 7.1 Funktionell verkstad 7.1.1 Kapacitetsutnyttjande Med en genomtänkt strukturering av materialet ska inte mer än tre rubriknivåer behövas. De tabeller, figurer och diagram som rapporten innehåller ska vara numrerade och ha innehållet angivet. Exempel: FIGUR 3.1 U-formad flödesgrupp med tre operatörer Figurer blir tydligast om de görs svartvita, gråskalor kan vara svåra att få bra vid tryckning eller framtida kopiering. 4.2 Inledande sidor i rapporten 4.2.1 Omslag På rapportens omslagsframsida ska titel, var examensarbetet är utfört (institution och uppdragsgivare), författarnas namn samt ISRN-numret finnas. Mall för omslagsframsida kan hämtas på IPE:s hemsida. Om rapporten är mer än 80 sidor kan ryggtext tryckas. Eventuell ryggtext skrivs på en rad i 12-punkters stil och får max vara 22 cm. Ryggtexten ska enbart innehålla författarnas efternamn (två namn åtskiljes av och), examensarbetets titel och Linköping samt årtal. På omslagsbaksidan skrivs en kort lättförståelig sammanfattning av examensarbetet, det går även att placera bilder på författarna där, motsvarande passbilder, samt eventuellt länk till elektronisk version. 11

4.2.2 Titelsida Rapporten inleds med en titelsida på vilken både svensk och engelsk titel ska anges. Titelsidan ska i tillägg till informationen på omslagets framsida också innehålla namnen på handledare vid LiTH respektive hos uppdragsgivaren. Eventuellt kan även länk till elektronisk version anges på titelsidan. Det kan vara lämpligt att använda omslagsframsidans utformning och lägga den tillkommande informationen på nedre halvan. Mall för titelsida kan hämtas på IPE:s hemsida. 4.2.3 Bibliotekssida, förord, sammanfattning och innehåll Efter titelsidan följer en förtryckt bibliotekssida som bland annat ska innehålla en mycket kortfattad sammanfattning av arbetet. Mall för omslagsframsida kan hämtas på IPE:s hemsida.. Ett eventuellt förord placeras efter bibliotekssidan. En mer utförlig sammanfattning kommer därefter. Den bör vara på en till två sidor och i huvudsak koncentreras på resultat och slutsatser. Sammanfattningen ska alltid finnas på både svenska och engelska, fler språk kan vara aktuellt om examensarbetet utförs i ett annat land eller för exempelvis studenter på de internationella civilingenjörsprogrammen. Innehållsförteckning som följer ska omfatta alla rubriker och tillhörande nummer samt sidhänvisning. I innehållsförteckningen upptas också eventuella bilagor till rapporten. 4.3 Källförteckning Sist i rapporten (men före bilagor) placeras källförteckningen. Källförteckningen är inte ett kapitel som en del av rapporten och ska således inte kapitelnumreras. Källförteckningen ska omfatta all litteratur i form av böcker, artiklar och rapporter om refereras till i examensarbetet. Även muntliga och elektroniska källor upptas här. IPE använder det så kallade Harvard-systemet för att ange referenser. Litteraturangivelserna uppställs 1. i bokstavsordning efter första författarens familjenamn 2. med alla författares familjenamn och samtliga förnamnsinitialer 3. med publiceringsåret angivet inom parentes omedelbart efter författarnamnen 4. med artikelns titel följt av tidskriftens namn kursiverat och med volym- och häftesnummer samt artikelns sidnummer om det är en publicerad artikel 5. med titeln kursiverad följt av förlagets namn och publiceringsort om det är en utgiven bok 6. rapporter och skrifter utgivna av företag, organisationer, myndigheter el. dyl. och utan angiven författare, placeras efter namnet på företaget, organisationen myndigheten el. dyl. (T.ex. skulle en manual för MS Excel tas upp med Microsoft Corp. som författare.) Exempel: 12

Billington, P.J., McClain, J.O. och Thomas, L.J. (1988). Heuristics for Multilevel Lot-Sizing with a Bottleneck, Management Science, Vol 32, No 8, pp 989-1006 Johnson, L.A. och Montgomery, D. (1974). Operations Research in Production Planning, Scheduling and Inventory Control, J Wiley & Sons, New York Hänvisningar till litteraturförteckningen i texten ska innehålla författarens familjenamn och källans tryckår, exempelvis Johnson och Montgomery (1974). Verk av fler än två författare citeras med första namnet följt av et al och årtal, exempelvis Billington et al (1988). Flera arbeten av samme författare och med samma publikationsår skiljes åt genom a, b och så vidare efter årtalet. Guider till Harvard-systemet och referenser med exempelvis muntliga och elektroniska källor finns på: http://www.bibl.liu.se/utbildning/tgv/tgv.htm 4.4 Bilagor I bilagor placeras sådant material som skulle försvåra en genomläsning av rapportens kapitel om det hade placerats där, men som samtidigt bör finnas tillgängligt för läsaren. Material av denna typ kan vara omfattande uppställningar med beräkningar eller andra data, lay-outskisser, broschyrmaterial, el dyl. En bilagas innehåll ska kunna förstås utan att man samtidigt läser själva rapporten. Dess sidor ska vara numrerade på lämpligt sätt. Bilagorna ska vara inbördes numrerade och upptagna i innehållsförteckningen med en titel som beskriver innehållet. 13

5 CHECKLISTA FÖR AKTIVITETER OCH ETAPPER Vecka Var Aktivitet Klart LiTH Uppgift bestämd... Handledare vid IPE utsedd... Registrering vid IPE... Registrering i LADOK... 0 Företaget Arbetet börjar 2 Företaget Datainsamling för nulägesbeskrivning 4 Företaget Planeringsrapport... Handledaravstämning av planeringen... Bokning av tid för halvtidsseminarium... 6 LiTH Litteraturstudier och skrivning av halvtidsrapport 8 LiTH Halvtidsrapport till handledare... Halvtidsseminarium... 10 Företaget Analys och lösningsförslag; Rapportskrivning 12 Företaget Analys och lösningsförslag; Rapportskrivning 14 Företaget Analys och lösningsförslag; Rapportskrivning 16 Företaget Analys och lösningsförslag; Rapportskrivning 18 Företaget Analys och lösningsförslag; Rapportskrivning 20 LiTH Inlämning av tryckoriginal... Opponenter utsedda... Bestämning av framläggningsdatum... 21 LiTH Rapporten upptryckt... Opponenterna får rapporten... E-publicering... Pressrelease... Närvaro vid minst tre andra framläggningar avklarade... 22 LiTH Sammanställning av presentationsmaterial och sammandrag för auditoriet... FRAMLÄGGNING... Rapporten sänds el. överlämnas till företaget... 14