FÖR DIG SOM BOR I HALMSTADS KOMMUN JUNI 2013 Snacka med Halmstad via sociala medier Smiley för bra mat BYGGKLARA TOMTER Vart vill du bo? Höjdpunkterna i Sommar- Halmstad
innehåll 5 6 8 10 12 14 16 19 20 Boktips för lata dagar Här finns byggklara tomter Så ska jobben i Halmstad bli flera Miljöhjältarna som fixar vattnet Halmstad Arena inte bara idrott Sociala medier här kan du följa Halmstad Följ Smiley till säkra matställen Enkät: Vad ser du fram emot i sommar? En dag på jobbet med äldrelotsen Denna informationstidning ges ut av Halmstads kommun och distribueras till samtliga hushåll. Ansvarig utgivare: Fredrik Geijer, kommunchef, stadskontoret Projektledning: Carina Johnsson Produktion: Oh My AB/Ann Katrin Norling, Jessica Carlson Tryck: Bording Halmstad Tidningen finns inläst på cd på Stadsbiblioteket Halmstads kommun Box 153, 301 05 Halmstad 035-13 70 00 www.halmstad.se Följ oss gärna på: twitter.com/halmstadskommun facebook.com/halmstadskommun 2 Bilens tvättvatten blir människors badvatten RENA BILAR ÄR TREVLIGT, men tänk på att tvätta den i automattvätt, biltvätt eller gör det själv-hall. Att hålla till på gatan eller garageuppfarten är skadligt för miljön. Kemikalierna i bilschampo och avfettningsmedel rinner ner i dagvattenbrunnar som inte är anslutna till oljeavskiljare eller reningsverk. Tvättvattnet förs orenat via bäckar och åar ut i havet.
anslagstavlan Bild: MATTIAS JOHANSSON Teaterfestival på gator och torg Halmstadborna är bortskämda med en internationell gatuteaterfestival varje år. Denna sommar är inget undantag, den 1-4 augusti sjuder gator, torg, bakgårdar, parker med mera av levande konst. Mera lätttillgänglig kan internationell kultur i olika former inte vara. Det omfattande programmet innehåller egyptiskt gästspel, Gatuteaterfestivalen. Internationell kultur fyller gator och torg under fyra augustidagar. stadsvandring, familjedag i Norre Katts park, långfilm utomhus på teaterfasaden, cirkus, teater, samtal till kaffet, och artister som bjuder på massor av sång och musik utan entréavgifter. Läs mer om programmet på: www.halmstad.se/gatuteater Pengar att söka När pengarna inte räcker till nödvändiga utgifter kan du söka medel från donationsfonder. Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden disponerar fonder för utdelning till olika ändamål. Du kan ansöka om pengar för till exempel inköp av glas ögon och möbler eller utgifter för sjukvård och tandvård. Sista ansökningsdag är 31 augusti. För mer info och ansökningsblankett: 035-13 95 92 eller www.halmstad. se/omsorgstod/ekonomiskhjalpochstod/stiftelser Bygglov över disk NU KAN DU få bygglov över disk. När alla handlingar till bygget är kompletta kan du sticka inom byggnadskontoret en fredag, lämna din ansökan och få den godkänd samma dag. Servicen är en del i byggnadskontorets ambition att vara mer tillgänglig för Halmstadborna. Expeditionen har numera öppet hela dagen, även under lunchtid. Och varje fredag ges bygglov av enklare slag över disk. Men det vilar ett stort ansvar på den som ansöker. Bygglovet får inte avvika i förhållande till den detaljplan som gäller för fastigheten, säger Magnus Runesson, bygglovschef. 11313 är ett nytt telefonnummer som du kan ringa för att få eller lämna information när något har inträffat. Numret ska avlasta och komplettera 112 som är ett nöd nummer men ofta används av allmänheten vid oro för vad som har hänt. Hallå där Hans Ekberg, räddningschef Vad är signalen VMA? Förkortningen står för Viktigt meddelande till allmänheten. Det är en utomhussignal på sju sekunder som upprepas med 14 sekunders mellanrum. Tyfonerna varnar för att något allvarligt har inträffat med risk för att människors liv eller hälsa är i fara. Vad ska man göra? Gå inomhus så fort som möjligt, stäng dörrar och fönster och lyssna på P4 Halland. Fem minuter efter signalen ska Sveriges Radio gå ut i sändning och informera om vad som har hänt. Finns tyfoner på alla orter? Nej, de finns bara i Halmstad. Varningssystemet härrör från tiden före andra världskriget och byggdes egentligen för flyglarm, alltså varning i krig. Det installerades bara i tätorter som hade skyddsrum. Larmet provas på måndagar en gång i kvartalet. Hur når ni övriga kommuninvånare? Det gör vi genom radio, tv och andra medier, inte minst sociala medier. Men någon garanti för att människor lyssnar och läser då finns inte. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, tittar på alternativ till VMA. Jag hade helst sett att vi kunde larma alla i riskzonen med ett mobilsamtal. VMA-signalen kallas för Hesa Fredrik. Vad kommer namnet ifrån? I första testet 1931 hade signalen ett hest läte. Krönikören Oscar Fredrik Rydqvist på Dagens Nyheter var också hes och döpte i en krönika skämtsamt signalen efter sig själv. Namnet blev populärt i folkmun. 3
Spelar golf för själ och hjärta INGER SENOGA HAR inte hållit i en golfklubba förrän nu. Med fokus på tekniken svingar hon klubban och träffar bollen som far iväg från rangen långt ut på greenen. Hon är en av några som tagit chansen att lära sig spela golf som en del i återhämtning. Jag som är född på landet kallar greenen för åker, säger Inger och skrattar gott. Golfträningen är ett samarbete mellan projekten Clavis, som hjälper människor med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning att må bättre, och Golfhuvudstaden som drivs av Halmstad & Co. Golfen är en möjlighet i processen att varva ner, slappna av och fokusera för att komma tillbaka i vardagen, säger Thomas Andersson, frivillig medarbetare på Clavis och initiativtagare till samarbetet. En förmiddag i veckan vid sju tillfällen introduceras de i sportens grunder, teknik och regler på Volkswagen Golfarena i Ringenäs. Det är underbart roligt. Jag älskar att vara ute i naturen och nu är jag fast, säger Inger Senoga. Tränaren Alexander Hjalmarsson är imponerad. De är jätteduktiga och får bollen att flyga iväg, säger han. Samarbetet är det första av många som kommer framöver enligt Lina Siljegård, projektledare för Golfhuvudstaden. Vi vill göra golfen tillgänglig för fler. Det är en skonsam och social sport som passar många oavsett bakgrund och förutsättningar, säger hon. Golfbiten. Inger Senoga väntar på sin tur medan Zoran Popovic instrueras av tränaren Alexander Hjalmarsson i konsten att träffa golfbollen med klubban. 4 Bild: FREDRIK PETERSSON
anslagstavlan Webb-tv live från Rådhuset NUMERA KAN DU följa kommunfullmäktiges möten via webb-tv. Det är möjligt tack vare livesändning från Rådhuset. Två videokameror används vid inspelningen som sänds via tjänsten Bambuser och sedan länkas till Halmstads kommuns webbplats. Livesändning kan öka Halmstadbornas insyn i den kommunala politiken. Man kan också se tidigare fullmäktigemöten eftersom vi lagrar inspelningarna, berättar Joakim Norström, utredningssekreterare och tillika den som sköter kamerorna. Livesändningarna startade i oktober och hittills har fullmäktige följts på webben av i genomsnitt BADSUGNA HITTAR inte några stränder i sommar med Blå Flagg. Det innebär inte att stränderna i Halmstad är sämre. Vi har koll på kvalitén ändå, säger Sofia Warpman, stadsträdgårdsmästare. De flesta av landets kommuner backade när Håll Sverige Rent ett hundratal besökare. Om du vill följa ett live-möte så är nästa chans tisdagen den 18 juni. Då ska politikerna besluta om budgeten med start klockan 8.00. Kommunens kameror är allt oftare på plats när saker händer. Seminarier läggs ut på webb-tv liksom presskonferenser och annat som är av stort intresse. Med den nya videotekniken kan man förmedla information på ett nytt och ofta snabbare sätt, säger Joakim Norström. Se kommunfullmäktige på: www.halmstad.se/live Blå Flagg halas ned i höstas aviserade ökade kostnader för samordningen av Blå Flagg. Men det går att ansöka om den via FEE, Foundation for environmental education. Det är svårt att säga hur stor betydelse Blå Flagg har haft för vår kommun. Vi tror att kusten drar folk ändå. Renhållningen på stranden, service, vattenprover och omsorgen om strandmiljön fortsätter precis som vanligt. Det ska inte märkas någon skillnad. På flaggstängerna kommer istället Halmstads egen flagga att vaja. Bild: PATRIK LEONARDSSON Bild: ISTOCKPHOTO Bibliotekets bästa LÄSTIPS för lata dagar En man som heter Ove Fredrik Backman Ove är en misantrop och ordningsman. Han är 59 år, har mist frun, arbetet och tron på mänskligheten. Han stör sig på det mesta, till exempel folk som inte kan backa med släp. I inledningskapitlet ger sig Ove sig ut i elektronikdjungeln för att köpa en Ipad. Det är obetalbart roligt. Harold Fry och hans osannolika pilgrimsfärd Rachel Joyce Harold Fry går för att posta ett brev till en tidigare kollega men förmår inte att lägga på brevet. Han beslutar sig i stället för att gå till sjukhuset där hon ligger för döden. Promenaden från södra England till Skottland blir en 100 mil lång resa genom Harolds liv och relationer med framför allt hustrun och sonen. Mörk jord, Skuggsida, Ni älskar dem inte Belinda Bauer Tre separata deckare som hänger ihop på ett sinnrikt vis. Miljön är nordöstra England där Exmoorheden breder ut sin karga natur och dimman ligger tät. Det är spänningslitteratur med bra karaktärsbeskrivningar och psykologisk trovärdighet. Skrivbordskrigarna hur extrema krafter utnyttjar internet Lisa Bjurwald En fråga som debatteras i nutid är näthat. I forum som Flashback och Avpixlat får rasister och antifeminister fritt spelrum med åsikter som skulle vara åtalbara om de yttrades på annan offentlig plats. Författaren utforskar rörelsen som nådde sin yttersta konsekvens i Norge genom Behring Breiviks attentat. Hon visar hur extremisterna tar allt större plats på nätet, men även hur vi andra vänjer oss vid språkbruket. Allt detta tillhör mig Petra Hulova Denna tjeckiska debutant har skrivit en fantastisk bok. Miljön är stäppen i Mongoliet där nomadfamiljen bor med sin boskap. Villkoren är hårda och längtan efter något bättre får de yngre att söka sig till Staden där livet tros vara lättare och roligare. Vi möter fyra generationer kvinnor som tar sig rakt in i hjärtat. 5
framtid Funderar du på att bygga hus? Här är de byggklara tomterna Om du funderar på att bygga så bor du i rätt kommun. Politikerna har bestämt att det alltid ska finnas mark för 700 bostäder. Men sanningen är att just nu har vi byggklar mark för 1 300 bostäder, säger Fredrik Ottosson, förvaltningschef på samhällsbyggnadskontoret. TEXT: ANN KATRIN NORLING BILD: FREDRIK PETERSSON ILLUSTRATION: MARTIN KNUTSSON 1 2 OCH DET SER bra ut i många år framöver. Halmstad kommer för lång tid att kunna erbjuda tomtmark runt om i kommunen för villor, bostadsrätter och hyresrätter till privatpersoner och aktörer på bostadsmarknaden. Anledningen till satsningen på bostadsmark är den stora efterfrågan. Halmstad är en tillväxtort som ökar sin befolkning med i genomsnitt 600-700 personer om året. Förra året var överskottet inte mindre än 900 personer. Alla måste ha någonstans att bo. Efterfrågan på bostäder är stor. Därför är Halmstad en intressant och säker ort att investera i. Många stora och små byggaktörer vill bygga här, säger Fredrik Ottosson. Kommunen är utan konkurrens den största markägaren och den som styr var det får byggas någonstans. Därför är det viktigt att det löpande finns tillräckligt med planlagd mark för byggaktörerna. Det finns det nu. När kommunen säljer mark tilllämpas en prissättning som utgår från marknadsvärdet. Därför kan tomtpriserna för privatpersoner variera från cirka 300 000 kronor till 1, 5 miljoner kronor beroende på var man vill bo. För exploatörer tillämpas en annan prissättning, de betalar för läge och byggrätt. FÖR ATT LEVA upp till politikernas beslut om tillgång på mark har det satts fart på själva samhällsbyggnadsprocessen. I den ingår många förvaltningar. Vi har tagit fram en modell för samarbete som gör att vi kan ta hand om frågor på ett bra och smidigt sätt, säger Andreas Ahlman, mark- och exploateringschef. Tidstjuvar har tagits bort och uppföljning av tidsplaner har blivit bättre. Tidstjuv har också avtalstiden för markanvisning varit. En Oavsett när tätorter får ett uppsving ska det finnas bostadsmark att växa på Andreas Ahlman, mark- och exploateringschef byggherre ska vara igång helst inom ett år, i annat fall tar kommunen tillbaka marken och säljer till någon annan. Just nu är 1 300 privatpersoner aktiva i kommunens tomtkö och för det betalar de 300 kronor om året. Kötiden beror på hur flexibel man är. När vi släpper ett område är det inte säkert att de som står först i kön vill bo just där. Möjligheten finns då att få en tomt snabbare, säger Andreas Ahlman. MEST EFTERFRÅGAT ÄR tomtmarker i Halmstads tätort i alla väderstreck som Fyllinge, Vallås, Kärleken, Söder och Väster. Intresset för tätorterna går i vågor. Just nu byggs det mindre i Oskarström och Simlångsdalen, men i Getinge håller ett attraktivt bostadsområde på att växa fram. I Harplinge, Kvibille och Trönninge pågår ett samarbete med privata 6
11 URVAL AV PROJEKT Byggklara Pågående planering 12 ANTAL BOSTÄDER ca 1 050 stycken ca 1 400 stycken 19 20 6 7 13 14 E6 21 15 16 4 5 8 9 17 18 10 3 Läs mer om byggklara JÄRNVÄG tomter på www.halmstad.se/ byggabo 22 BOSTADSOMRÅDEN INOM HALMSTADS TÄTORT exploatörer. Oavsett när tätorter får ett uppsving så ska det finnas bostadsmark att växa på, säger Andreas Ahlman. Mest efterfrågad bostadsform just nu är villor och hyresrätter. Efterfrågan på bostads rätter finns också. Halmstad är en av de orter där bostadsmarknaden fungerar bra. Men i dagsläget tycks marknaden för exklusivare bostadsrätter vara mättad, säger Fredrik Ottosson. Intresserad av en villatomt? Ring samhällsbyggnadskontoret för anmälningsblankett till kommunens tomt- och småhuskö. Tel. 035-13 70 00 Efterfrågan på bostäder är stor konstaterar Fredrik Ottosson, chef på samhällsbyggnadskontoret. 1 Trottaberg etapp II 2 Albinsro 3 Tallvik 4 Hallägra 5 Brudtärnan 3 m.fl. 6 Endräkten 2 och Eskadern 3 (f.d. Gamla Sporthallen) 7 Karl XI no 7 8 Kv Bagaren 9 Kv Borgen 10 Söderkaj 11 Sofieberg 12 Slottsmöllans tegelbruk 13 Gamletull / Nissastrand 14 Kv Kemisten, f.d. Lundgrens gjuteri 15 Klotet 25 16 Krusbäret 8 17 Giganten 5 18 Gasen 1 19 Volontären 20 Vallås 1:5, HalmstadTravet 21 Snöstorps 19:79 m.fl., Snöstorps IP 22 Fyllinge fjärde kvadranten 7
intervju Karolina Davidsson & Annika Vannerberg NÄRINGSLIV OCH SKOLA GÅR HAND I HAND KAROLINA DAVIDSSON, VD FÖR HALMSTADS NÄRINGSLIVS AB Samarbetet har aldrig varit så bra som nu Elever måste få chansen att skolas även till arbetsgivare, inte bara till arbetstagare Läs mer på: www.halmstadsnaringsliv.se www.halmstad.se/ naringslivarbete Vad gör Halmstads Näringslivs AB? Vi jobbar för att främja näringslivet. Min mission är att hela kommunen ska arbeta för ett bättre företagsklimat. Det ska vara enkelt för företag att etablera sig här och vi ska vara tydliga och välkomnande i vår service och attityd. Hur går ni tillväga? Vi är verkligen på gång. Politikerna har beslutat att fokusera på näringslivsfrågor i fem punkter som kallas Halmstads Big Five. Punkterna handlar om att knyta strategiska frågor till det politiska och att Halmstads Näringsliv får en tydligare roll med operativt ansvar för områdena att starta, driva, etablera och utveckla. Vi vill underlätta byråkratin med en väg in via företagslotsen som hjälper till med företagarfrågor och tillståndslotsen som hjälper till med tillstånds frågor. Service och attityder gentemot företag ska bli bättre med bland annat utbildning av personal. Den femte punkten är ett nära samarbete mellan näringslivet och skolan. Hur kan samarbetet mellan näringslivet och skolan bli bättre? Samarbetet har nog aldrig varit så bra som nu. Skolan ska vara en naturlig del av samhället och samverka med företag, högskolor och organisationer. Vi har en gemensam bild om samverkan som speglas i gymnasieskolan med exempelvis Teknikcollege, Made By Halmstad och Ung Företagsamhet. Det finns en koordinator som jobbar med kontakter mellan parterna. Halmstads Näringsliv hoppas nå ut med en signal om att Halmstad behöver fler som vågar bli företagare. Elever måste få chansen att skolas även till arbetsgivare, inte bara till arbets tagare. Hur kan näringslivet bidra till att minska arbetslösheten? Vi måste tänka i större banor kring näringslivsfrågor och vill gärna ha ett blandat näringsliv där alla typer av människor passar in, både som företagare och anställda. Till exempel har elektronikbranschen bildat ett kluster som på sikt kan locka hit andra företag. Tillverkningsindustrin har det tufft men det finns potential. Besöksnäringen året om kan också växa. Halmstads styrka är bredden på näringslivet. Vi har ett guldläge och det gäller att ta vara på möjligheterna. Halmstad är en medelmåttig kommun vad gäller företagsklimatet. Hur ska Halmstad bli bland de bättre? Lösningen är inte en utan många. Vi ska vara proaktiva, lägga örat mot rälsen och snappa upp signaler om företag på väg hit, och förenkla för alla företag, även för dem som redan finns. Med Halmstads Big Five bäddar vi för ett framgångsrikt näringsliv som bidrar till en stabilare arbetsmarknad. 8
För att ungdomar ska få jobb är det viktigt att erbjuda relevanta gymnasieprogram liksom utbildning för vuxna som vill höja kompetensen eller byta yrke. Med ett gott företagsklimat och bra arbetsmarknad ökar livsmiljön i Halmstad. TEXT: ANN KATRIN NORLING BILD: FREDRIK PETERSSON ANNIKA VANNERBERG, CHEF FÖR UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Goda yrkesval berikar näringslivet i Halmstad Vad gör UAF? Vi är en stor utbildningsförvaltning som arbetar med lärande för unga och vuxna. Kunskap ökar förutsättningarna att nå högre studier, få arbete och bli själv försörjande. Vilken är den största utmaningen? Att alla ungdomar avslutar gymnasiet med rätt utbildning för deras krav och behov. De som saknar gymnasieutbildning är överrepresenterade bland arbetssökande. 17 procent i åldern 18-24 år är arbetslösa. Vad görs för att minska ungdomsarbetslösheten? Halmstads kommun är bra på att fånga upp elever så att de fullföljer gymnasiet. Vi har ett brett utbud av åtgärder inte minst i samarbete med näringslivet. Elever som har det kämpigt får individuellt teknikstöd i skolan. Det hjälper dem att få struktur i var dagen och fokus på skolarbetet. Made By Halmstad är ett samarbete mellan skolan och näringslivet för ökat självförtroende. Samarbetet består bland annat i arbetsplatsbesök, praktik på företag, fadderföretag för skolklasser och företagsmässor. Ung företagsamhet inom gymnasieskolan bygger också upp självförtroendet och förbereder elever som vill bli egna företagare. Sommarlovsentreprenörer är en metod som får elever att våga starta eget i sommar. I Sommarkraft finns cirka 600 jobb att söka inom kommunen i år. Vi vet att unga behöver denna första kontakt ut i yrkeslivet och möjlighet att få sin första lön. Hur når ni unga som varken studerar eller arbetar? Via Ungdomskraft för dem mellan 16 år och 24 år. Personalen består av arbetsförmedlare, studie- och yrkesvägledare, kurator med flera som coachar och vägleder individuell. Moving out är en föreläsningsserie för blivande studenter om hur man söker jobb liksom ger råd om studier och yrkesval. Prova på-platser, ett samarbete mellan kommunen och Arbetsförmedlingen, ger unga arbetssökande sex månaders anställning. Hur matchas utbildning mot näringslivets behov av arbetskraft? Vi för ständigt dialog med lokala företag, Halmstads Näringslivs AB och Arbetsförmedlingen om behovet av kompetens. Om ett företag behöver exempelvis fem plattsättare ser vi till att erbjuda en utbildning i plattsättning. Vi har haft ett 30-tal yrkesutbildningar för unga i samarbete med företag. 2014 ska ungdomsarbetslösheten i Halmstad vara lägre än snittet i landet. Hur når UAF målet? Personligen är jag inte nöjd förrän vi har nått målet och mer därtill. Om vi utbildar våra unga till goda yrkesval bidrar vi till en bra livsmiljö och berikar näringslivet i Halmstad. Halmstads kommun är bra på att fånga upp elever så att de fullföljer gymnasiet 9
reportage Halmstad Laholm för säkrare vatten Halmstad och Laholm delar sedan ett par år tillbaka ansvaret för vatten- och avloppssystem och är det gemensamma Laholmsbuktens VA. TEXT: ANN KATRIN NORLING BILD: FREDRIK PETERSSON ILLUSTRATION: ANNA WALDEMARSSON VATTNET SOM HALM- STADBORNA dricker är rent och fint. Kvalitén på grundvattnet i de flesta av våra täkter är så bra att det inte behöver renas. Bara ph-värdet justeras för att undvika rost i ledningsnätet. Dricksvattnet är inte nytillverkat. Det du dricker kan mycket väl dina förfäder för många år sedan också ha släckt törsten med. Vattnet ingår i jordens kretslopp och används om och om igen. Grundvatten är det vatten som via nederbörd hamnar i marken och filtreras där. Vattnet hämtas sedan från grundvattentäkter. Dessa anläggs i områden med grovkorniga och genomsläppliga jordar, oftast i så kallade grusåsar. Vattnet är tillräckligt rent då för att drickas, säger Lennart Lorick, VA-chef. Det mesta dricksvattnet i Halmstad kommer från Sennans dalgång, men Galgberget och Eldsbergaåsen förser oss också med mycket vatten. Härifrån pumpas det ut i kommunala vattenledningsnätet efter att ha passerat ett vattenverk för justering av ph-värdet. Här och där finns reservoarer och tryckstegsanläggningar som ser till att trycket är jämnt oavsett om vi förbrukar mycket eller lite vatten. Mest synligt är vattentornet i Söndrum. HALMSTAD OCH LAHOLM GICK 2011 ihop och bildade en gemensam organisation, Laholmsbuktens VA, med ansvar för vatten- och avloppssystemen. Laholmsbuktens VA har också en egen nämnd med politiker från båda kommunerna. Samarbete om så stora frågor är en trend i Sverige. Fördelarna är att vi kan satsa ännu mer på kvalité och kompetens, säger Lennart Lorick. Just nu pågår arbetet med att koppla ihop huvudledningsnätet för dricksvatten mellan kommunerna. Halmstad kan få vatten från "Reningsverk är miljöhjältar som tar bort samhällets föroreningar" Lennart Lorick, VA-chef Laholm och vice versa vid driftsstopp om till exempel en tankbil skulle läcka olja vid en vattentäkt. Försörjningen tryggas när vi kan pumpa vatten mellan varandra. Laholm har dessutom försörjningssystem ihop med Båstad. Så vi blir tre kommuner som kan samarbeta och det är en storskalig satsning, säger han. LAHOLMSBUKTENS VA kommer under överskådlig framtid att investera närmare 100 miljoner kronor om året på de allmänna VA-systemen. I investeringen ingår bland annat en ny huvudvattentäkt i Eldsbergaåsen, stor som 600 fotbollsplaner. Trots att jorden består till 70 procent av vatten så är tillgången inte oändlig. Särskilt sommartid kan det bli vattenbrist i turistkommunerna. Vattnet går åt fortare än vad Laholmsbuktens VA har miljötillstånd för att pumpa ut från vattentäkter. 10
Allt vatten ingår i kretsloppet DRICKS- VATTEN YT-/GRUND- VATTEN MAT VATTENVERK SLAM TILL GÖDSEL NÄRINGS- ÄMNEN AVLOPPSVATTEN VATTEN RENINGSVERK SLAM RENAT VATTEN AVDUNSTNING Västra strandens reningsverk är Laholmsbuktens VA:s största. Hit rinner vatten varje sekund motsvarande tre fyllda badkar enligt Marie Gunnarsson, miljö- och processingenjör. Så här hjälper du Laholmsbukten, Spola enbart ner kiss, bajs och toapapper i toastolen., Cigarettfimpar och snus innehåller den cancerframkallande tungmetallen kadmium som inte hör hemma i kretsloppet. Kadmium kan också orsaka njurskador och benskörhet. Släng i soppåsen för förbränning., Lämna lösningsmedel, färgrester och andra kemikalier på miljöstationer och mediciner på Apoteket., Använd lägre dosering för tvätt- och diskmedel. Det skonar miljön. Halmstad har mestadels mjukt vatten och då kan man följa de lägsta doseringsråden på förpackningen. Vi har vid enstaka tillfällen tvingats införa bevattningsförbud för att minska konsumtionen, säger han. Förr rann allt använt vatten direkt ut i Nissan. 1962 byggdes Halmstads första reningsverk på Västra stranden där det ligger än i dag. Reningsverk är miljöhjältar som tar bort samhällets föroreningar, säger Lennart Lorick. Allt vatten som spolas i toa, köket eller från annat avlopp går till ett reningsverk. Västra Stranden är Laholmsbuktens VA:s största och hit rinner motsvarande tre fyllda badkar varje sekund. Innan vattnet når friheten i havet har det genomgått mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den mekaniska reningen avslöjar nedspolade otrevligheter som våtservetter, tamponger, cigarettfimpar, fettklumpar och annat som sållas bort och går till förbränning. Den biologiska reningen är levande bakterier som bryter ned organiskt material som matrester och annat. Andra bakterier avskiljer näringsämnena kväve och fosfor. Bakterierna tål inte kemiska produkter. Då störs nedbrytningen. Därför är det viktigt att aldrig spola ner kemikalier eller medicin i avloppet, säger Marie Gunnarsson, miljö- och processingenjör på Västra strandens avloppsreningsverk. DEN KEMISKA RENINGEN avskiljer resterande fosfor ur vattnet. Därefter rinner det renade avloppsvattnet ut i dammarna vid Prins Bertils stig för provtagning före utsläppet i Laholmsbukten. Restprodukten som blir kvar, slammet, rötas i en biogasanläggning. Biogasen återanvänds för produktion av el och värme på reningsverket. När slammet har avvattnats i en jättecentrifug ser det ut som fuktig jord - och går tillbaka till jorden som gödning inom spannmålsodlingen. Vattnet i Halmstad och Laholm 10 MILJONER M 3 VATTEN Så mycket förbrukas om året (hushållen står för 70 procent) 5 PROCENT AV DRICKSVATTNET Så mycket används till mat (resten är hygien, disk, tvätt med mera) 180 LITER PER PERSON Så mycket förbrukas under ett dygn 17 RENINGSVERK Så många tar hand om avloppsvattnet 11
reportage Halmstad Arena satsar på Halmstad Arena är inte bara en anläggning för sport och idrottsintresserade. Här kan du också äta frukost, hemlagad lunch, fika, hyra lokal och beställa restaurang service för privata fester, konferenser, mässor, konserter och över huvud taget event av olika slag. Arenan har alla möjligheter för att små och stora arrangemang ska bli lyckade, säger Joakim Lindh, kostchef. TEXT: ANN KATRIN NORLING BILD: FREDRIK PETERSSON HALMSTAD ARENA ÄR en samlingsplats för idrotten med idrottshallar, ishall, äventyrsbad, simhall, utomhusplaner, skatepark, gym liksom kanslier för kontorspersonal och föreningar. Men - den vill också framstå som en konferensanläggning med service och modern teknik för det lilla slutna sällskapet liksom för de stora eventen som mässor och konserter. Det är lätt att ta sig dit och parkera på någon av de 1 100 p-platserna. I oktober förra året övertog kommunen driften av restaurang- och caféverksamheten som tidigare varit i privat regi. Arenarestaurangen är det första som möter besökarna i entrén på gatuplanet till sporthallarna. Här står matbord och stolar i små inbjudande grupper och här ligger restaurangköket som tillagar maten. Vi ska ge matsalen en gemytligare karaktär och rama in med snygga tyger Halmstad Arena har alla möjligheter för att små och stora arrangemang ska bli lyckade Joakim Lindh, kostchef 12
mat och konferenser Bild: HÅKAN SVENSSON 12 kiosker drivs av föreningar när de har sina respektive tävlingar och event. Här kan du äta och tavlor. Det gör att matgästerna sitter mer ombonat och trevligt, säger Niklas Leihed som tillsammans med Martin Fredin är kökschef. Han berättar att restaurangen har öppet varje dag och besöks av allt fler gäster. Vid lunchtid erbjuder vi varmrätter och en stor salladsbuffé med råkost, marinerat, rostat och grillat. Halvfabrikat förekommer inte, all mat tillagas från grunden i köket. Matgäster är inte bara de som idrottar eller gästar konferenser och mässor. Många kommer dit under arbetsveckan och äter sin lunch. Vi lagar bra och smakrik husmanskost som fläsk och löksås, bruna bönor, ärtsoppa, gulasch, riktig potatispuré. Favoriten är våra wallenbergare gjorda på kalvfärs. Då kan det bli mer eller mindre kaos här, säger Niklas Leihed skojfriskt. Kökspersonalen består av fyra kockar, servitris och extra personal Matsalen i entréplanet är populär vid lunchtid, och inte sällan dukas det upp till fest med trerätters i en av loungerna. Hjärtat i Arenarestaurangen är köket där kökschef Niklas Leihed och hans kollegor lagar mat av bra råvaror. vid behov. Restaurangen har fullständiga rättigheter som innebär att man kan beställa festmenyer där allt ingår, från fördrinken när gästerna anländer till kaffe med avec efter middagen. Vår största tillställning hittills var 1 000 gäster som serverades en trerätters, berättar Niklas Leihed. Och inte sällan dukas det upp till fest i en liten viplounge för slutna sällskap under exempelvis en handbollsmatch. Man äter, umgås och följer samtidigt dramatiken på spelplanen. Fastighetskontoret, teknik- och fritidskontoret och servicekontoret samarbetar om driften av Halmstad Arena. Samarbetet oavsett vilken förvaltning man tillhör fungerar jättebra. Vi hjälps åt när det behövs, som till exempel att transportera och placera ut bord och stolar, säger Joakim Lindh. ARENARESTAURANGEN med plats för 100 matgäster. Viplounge med glasvägg mot A-hallen och plats för 200 matgäster och en bar. På gång är att avskärma en del av läktaren med plexiglas så att folk kan ta en mugg öl med sig ut från baren. VIP-RESTAURANG VID ISHALLEN. Serverar mat och dryck på beställning i slutna sällskap. BADHUSCAFÉET, anpassat för yngre med fika, hamburgare, korv och pasta. LOKALER SOM DU KAN HYRA A-hallen, 5000 personer B-hallen, 400 personer C-hallen, 500 personer Fäktningshallen, 280 personer Jutarum, 60 personer Presskonferensen, 60 personer 13
så funkar det En digital revolution i Halmstad Sociala medier spelar allt större roll i kommunikationen med invånarna. Vem som helst kan få sin röst hörd, inte bara inför enstaka tjänstemän och politiker utan inför alla. Det som vi publicerar är öppet för allmänheten att kommentera, säger Petter Knutsson, webbstrateg och kommunens samordnare av sociala medier på internet. TEXT & BILD: ANN KATRIN NORLING DRYGT HÄLFTEN AV LANDETS kommuner är aktiva användare av sociala medier. Halmstad är en av de flitigaste sett till hur många som följer kommunen på Facebook. Tekniken går fort framåt. På 1990-talet kontaktade man kommunen genom att skicka brev, ringa eller göra personligt besök. Ingen annan hörde eller såg dialogen. Den var knuten till en medborgare och en tjänsteman. Så kom internet och öppnade upp dialogen. Vad vi än informerar om på sociala medier så kan alla kommentera detta. Vi har gått från ett informationssamhälle till ett kommunikationssamhälle. HALMSTAD HAR EN webbplats på internet, men förutom den finns kommunen på andra digitala medier där invånarna kan delta med inlägg, få senaste kommunnytt, tips om lediga jobb, se bilder från evengemang, videoklipp och mycket mera. Ett bra exempel på kommunikation via sociala medier är händelsen i Oceanhamnen i september förra året då Hanson & Möhrings lager brann och spred giftig rök. Branden började 22.45 och en halvtimme efter midnatt gick vi ut med information på Facebook och webbplatsen. Så snart läget förändrades gick vi ut med ny information. Samtidigt kunde allmänheten ge råd och tips via Facebook som andra hade nytta av att läsa. Cirka 60 000 unika besökare läste inlägg från oss under fyra dagar och 5 000 personer interagerade på Facebooksidan med att gilla, kommentera eller dela informationen. Petters uppdrag som webbstrateg är bland annat att förbereda Vad vi än informerar om på sociala medier så kan alla kommentera detta framtidens sätt att kommunicera. Att finnas eller inte finnas på internet är en icke-fråga. Vi strävar mot närvaro liksom att lära oss snabbare arbetssätt. Kommande generationer kräver att vi är aktiva och står på tå. MEN HUR DRIFTIG kommunen än är på sociala medier når den inte Halmstadborna till hundra procent i till exempel en krissituation. Alla har inte en dator. Här har vi en utmaning. Att nå alla är en utopi, men vårt mål är att nå så många som möjligt med sociala medier, press, radio och tv. I värsta fall knackar vi dörr. Men brevens och telefonsamtalens tid är inte förbi, de gäller än hävdar Petter. Och det fysiska besöket kan aldrig ersättas med något annat. SOCIALA MEDIER enkelt uttryckt SOCIALA MEDIER Digital kommunikation på internet där man delar innehåll, åsikter och upplevelser. DIGITAL Kommer från digit som betyder siffra. Digital teknik är en kombination av siffrorna 0 och 1 som snabbt kodar bokstäver, bilder och ljud. WEBBPLATS Värd på en webbserver som kan nås via internet och privata lokala nätverk. INTERAGERA Mötas, samspela och dela information. emedborgare De som har utbildat sig i att använda dator 14
Här kan du följa Halmstad FACEBOOK facebook.com/halmstadskommun Facebook är det största sociala nätverket i världen, även i Halmstad. Via Facebook kan man följa vad som är på gång på till exempel Nolltrefem, biblioteken, fritidsgårdarna, Destination Halmstad, Alla Hjärtans Hus och Mjellby Konstmuseum. TWITTER twitter.com/halmstadskommun Twitter är ett socialt nätverk för korta och snabba meddelanden. Twitter är mer branschspecifikt för press, politiker och marknadsförare. Halmstads kommun använder twitter rätt begränsat som ett komplement till Facebook. YOUTUBE youtube.com/halmstadskommun Youtube är en webbplats där vem som helst kan publicera filmer och videoklipp. Halmstad använder Youtube för att ge invånarna och övriga världen en inblick i olika verksamheter. Exempel är intervjuer med kommunråden inför budgetberedningar eller Halmstadbor som får säga vad de gillar. BLOGG Blogg är en lättsam och personlig krönika med texter, bilder och videofilmer som publiceras i kronologisk ordning på bloggplats. Bloggandet sker lite sporadiskt i den kommunala verksamheten. Används mest av skolor och bibliotek. ANDRA SOCIALA NÄTVERK halmstad.se/socialamedier Andra sociala nätverk som kommunen använder är bland andra Instagram för delning av fotografier med allmänheten, Bambuser för livesändningar och Vimeo för video som ska publiceras på webbplatsen. och mobiltelefon för att hitta information på internet, skicka e-post, uträtta bankärenden, kontakta myndigheter och skaffa e-legitimation. Utbildningspaketet finns att hämta på biblioteken och är gratis. E-BOK Digital bok som kan läsas på dator, läsplatta och mobiltelefon. APP Förkortning av applikation. App är ett litet datorprogram som laddas ned från nätet till en smartphone eller surfplatta. SURFPLATTA Bärbar liten handdator som man kan surfa på nätet, lyssna på musik och ladda ner appar med. SMARTPHONE Ett samlingsord för alla mobiltelefoner som också fungerar som en dator. ITUNES En gratis mediaspelare. Med Itunes i datorn kan man lyssna på musik, ljudböcker och filmer via till exempel smartphone. 15
så funkar det Abbe Cicek på Restaurang & Bar Verona är skinande glad. Han klarar kommunens hygienkontroller och har en Smiley vid entrén. DETTA ÄR SMILEY BEVIS PÅ, Att matstället klarat kontrollen bra., Att kvalité på hygien, mat och miljö lönar sig i längden., Att rutinerna och hygienen är bra., Att kommunen uppskattar matställen som serverar säker mat. 16
Ett leende för säker mat På en del restauranger möts gästerna av symbolen Smiley. Den är ett bevis på att matstället har mycket bra rutiner för hantering och tillagning av mat liksom god hygien. Här kan man äta säker mat. TEXT: ANN KATRIN NORLING BILD: FREDRIK PETERSSON Matställen som redan har Smiley hittar du på: halmstad.se /smiley FÖRHOPPNINGSVIS SITTER DET en Smiley på varenda restaurang, pizzeria och krog i Halmstad när miljö- och hälsoskyddskontoret har gjort ordinarie kontroll och funnit dem värda klistermärket. Vi står på restaurangägarnas sida och tycker att de som kämpar och sköter sig ska premieras. På sikt väljer nog kunder att äta enbart på ställen med Smiley, säger Patrik E Giehler, miljö- och hälsoskyddskontoret. Symbolen har inget stöd i livsmedelslagstiftningen utan är Halmstads kommuns egen idé. De restauranger som inte får Smiley efter ordinarie livsmedelskontroll kan därför inte överklaga. Det enda som gäller är att leva upp till lagar och följa dem över tid. Det är en bra idé som vi har hämtat från Danmark via Helsingborg. Reaktionerna hittills har bara varit positiva. Halmstads krögarförening vill att deras verksamheter ska arbeta för att få varsin Smiley. MEN FÖRST MÅSTE de ha grönt ljus inom 15 kontrollområden vad gäller rutiner i kök och matsal, rengöring, personalhygien, temperatur i kyl och frys, emballage, hantering av mat varor, att menyn stämmer, personalutbildning med mera. Vid varje besök tar vi på oss Vi står på restaurangägarnas sida och tycker att de som kämpar och sköter sig ska premieras Patrik E Giehler, miljö- och hälsoskyddskontoret skyddskläder och är med i köket för att se hur kockarna jobbar och ställer kontrollfrågor, till exempel vad de har för rutiner vid nedkylning av livsmedel eller om någon får ett skärsår. Verona är en av restaurangerna som har en Smiley. Vi firade med att öppna en flaska champagne, berättar Abuzer Cicek, också kallad Abbe, som äger restaurangen ihop med sina söner. Sedan dess hörs glada tillrop från gäster i entrén där symbolen är fastklistrad. De gillar symbolen starkt. Folk betalar för maten, då ska de också ha rätt att äta säker mat. Abbe har drivit Verona i 23 år och vet hur stränga reglerna är. Byråkratin kring tillstånd och kontroller är krånglig. Men restaurangägare har ett stort ansvar för människors hälsa. Vi gör ett bra jobb här och det tackar jag mina med arbetare för. Trots inspektörernas nitiska kontroller har han inte tröttnat på dem. Jag har ställt frågan till mig själv vad jag vill vara bra på. Svaret är att jag vill satsa på bra utrustning och fin kvalité. Tänker man så är kontrollerna inte så jobbiga. Men visst pirrar det i magen tills resultatet är klart. Tänk om vi har missat något? Abbe är inte bara ägare utan kock också. Han älskar att tillaga kött och fisk. Jag bakar pizza, diskar, sköter marknadsföring och bokföring. Man kan säga att jag är allt i allo. Under 2013 och 2014 görs 1 300 kontroller. Alla matställen som riktar sig direkt till konsumenter har då chansen att få en Smiley. Nästa år kommer även skolor och sjukhus att kunna få en Smiley och efterhand alla som erbjuder livsmedel exempelvis butiker. Här hittar du Smiley Här kan du som matgäst förhoppningsvis hitta symbolen under 2013: Restauranger Hamburgerrestauranger Caféer och salladsbarer Pizzerior Sushirestauranger Gatukök Kebabbarer 17
händer i Halmstad / juni till augusti Bild: SARAH SUNDQVIST JOHANSSON Tack vare stadsnätet kan tävlingsgrenarna följas av publiken som väljer tv-soffan. Halmstads stadsnät - en viktig spelare under SM-veckan HALMSTADS STADS- NÄT BEHÖVS för att SM-veckan 1-7 juli ska bli en publiksuccé. De som ser sportevengemanget på SVT 1, 2 och 24 samt SVT-Play har stadsnätet att tacka för att de kan följa sändningarna hemifrån soffan. Vi har ett vägnät av fibertrådar för tv och internet från en huvudpunkt till varenda tävlingsplats, säger Eric Ericsson, vd på Halmstads stadsnät. Kilometer efter kilometer av fina trådar ligger nedgrävda i marken för att tv-kamerorna ska kunna direktsända finalerna av små och stora sporter eller banda för SVT Play. Folk tror att vi på Halmstads stadsnät jobbar med datorer, men i verkligheten arbetar vi med grävspadar. Fibernätet under jord ser ut ungefär som vägnätet ovan jord. Vi drar och gräver ner fysiska trådar till allt som behöver internet uppkoppling. Trycket på att fibernätet ska fungera är hårt under stora event. Men Halmstadborna kan vara säkra på att deras internetuppkoppling inte påverkas. Varje fastighet har sin egen tunna fibertråd som sifferkodningen strömmar igenom. EGENTLIGEN ÄR BORDET redan dukat där under jorden. Huvuddelen av fiberdragningarna gjordes när SM-veckan gick i Halmstad 2011. Den här gången handlar grävj obbet mest om att ta sig till skarvbrunnarna och med laser svetsa ihop trådarna för att säkra kommunikationen på tävlingsplatserna. Men fibertrådarna är till för mer än bara nöjes skull. Halmstads stadsnät är ett kommunalt bolag med uppdrag att erbjuda Halmstadbor, samhället och näringslivet lokalt nätverk. Hittills är 33 procent av invånarna anslutna och målet är att 90 procent av Halmstadborna är anslutna 2020. Så snart ett område med fastigheter har tillräckligt många intresserade dras de tunna optiska fibertrådarna dit. Stora event ställer krav på Halmstads stadsnät men har också sina fördelar. När O-ringen till exempel gick i Halmstad förra sommaren nappade många boende i Simlångsdalen, Vilshärad och Ågarp på erbjudandet om stadsnät. Vi passar på att erbjuda fastighets ägare anslutning när vi ändå är i närheten och gräver. Det tjänar alla på. Folk tror att vi på Halmstads stadsnät jobbar med datorer, men i verkligheten arbetar vi med grävspadar 18
KLIPP UT OCH SÄTT UPP PÅ KYLSKÅPET! JUNI Varje dag till 18/8 UTSTÄLLNING. Dinosaurium. Halmstad Arena Varje dag till 15/9 UTSTÄLLNING. Konstnären Man Ray. Mjellby Konstmuseum 28/7 FOTBOLL. HBK - Syrianska, Örjans Vall 28/7 STANDUP. Sunny Standup, Solgården 31/7 KONSERT. Hoffmaestro och Labyrint, Solgården AUGUSTI Fler evenemang hittar du på halmstad.se 14-17/8 BEACHVOLLEY. Swedish Beach Tour, Stora Torg 18/8 FOTBOLL. HBK Gefle, Örjans Vall Vad ser du mest fram emot i Halmstad i sommar? 23/6 FOTBOLL. HBK BK Häcken, Örjans vall 29/6 KONSERT. Diggiloo, Brottet JULI 1-7/7 IDROTT. SM-veckan 1-4/8 TEATER. Internationella Gatuteaterfestivalen 4/8 FOTBOLL. HBK Malmö FF, Örjans Vall 7/8 KONSERT. Gyllene Tider, Marknadsplatsen 25/8 FOTBOLL. HBK - AIK, Örjans Vall. Thomas Davidsson, 37, driftstekniker, Halmstad SM-veckan för den kommer att dra mycket folk och jag gillar när det händer saker. Och att se åtminstone någon match under slutspelet i Dam-EM. 4-7/7 KYRKLIGT. Gullbrannafestivalen 4 6/7 TRAVSPORT. Sprintermästaren, Halmstadtravet 5/7 KONSERT. Gyllene Tider, Marknadsplatsen Samuel Ivarsson, 18, lastbilschaufför, Laxvik Sitta ute på krogen under fina sommarkvällar. Och så dans- och housemusikfestivalen på Brottet. 10-21/7 FOTBOLL. UEFA Dam-EM 16/7 THAIBOXNING. Champions Night, Solgården 17/7 KONSERT. Magnus Uggla, Solgården 20/7 BILAR. Halmstad Sports Car Event, Brottet Sabina Grajqevci, 28, socialpedagog, Halmstad Sola och bada i Tylösand och äta Riccardos glass på Möllegård. Eftersom jag jobbar med ungdomar kikar jag runt på Gatuteaterfestivalen. 24/7 FOTBOLL. HBK-Helsingborg, Örjans Vall 24/7 KONSERT. Petra Marklund, Solgården 27/7 KONSERT. Dans- och housemusikfestival, Brottet Petra Marklund uppträder i Tylösand för första gången Anette Backeus, 62, undersköterska, Halmstad Ta en öl eller luncha längs Nissans kajkant och torghandla på Stora Torg. Det är sommar för mig. Bild: ANNA LEDIN WIREN 19
till sist GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL En dag med äldrelotsen Markus Andersson Fredag den 3 maj 2013 06.20 Klockan ringer. Väcker barnen, duschar och äter äggfrukost. 07.45 Cyklar till jobbet på Alla Hjärtans Hus. 08.15 Möte på Specialisttandvården med Förebyggande hembesöksgruppen. Ämnet är frågor kring tandvård vid hembesök hos de 79-åringar i Halmstads kommun som inte har hjälp från hemvårdsförvaltningen. 09.40 Återkoppling med kollegan som svarade i Äldrelotstelefonen under mitt möte. Tre samtal. 10.00 Hembesök för att hjälpa en person med en blankett. 10.35 Tillbaka på Alla Hjärtans Hus. Full fart i caféet, ett sällskap har anlänt och jag hjälper till under ruschen. 10.50 Läser och svarar på mail, kollar facebooksidan och bloggen för pensionärer. 12.15 Lunch. Hemlagad tomatsoppa. 12.55 Hjälper en dam som behöver assistans med färdtjänst. 14.15 150 besökare på Alla Hjärtans Hus när Nissans Jazzveteraner uppträder. Jag filmar, tar bilder och umgås i vimlet. Stämmer av efteråt med frivilliga i köket, brandvakter och stolsbärare som gjorde ett fantastiskt arbete. 15.45 Uppdaterar facebooksidan och får samtal från en kommun som ska inrätta Äldrelots. 16.00 Mailar en fredagshälsning till mina kollegor i hemvårdsförvaltningen och renskriver anteckningar från mötet inför Dam-EM. 16.35 Stänger av datorn, summerar ett 20-tal telefonsamtal om anhörigstöd, avlösning i hemmet, flytthjälp av bokhylla, trygghetsboende, musikunderhållning, ledsagare till vårdcentral, färdtjänst, bostads tillägg, med mera och cyklar hem. 11.05 Möte med sångkören och föreningar som planerar aktiviteter under Dam-EM. Idéerna sprudlar. Följ veckans medarbetare från Halmstads kommun på Instagram instagram.com/halmstadskommun