2011 Årsredovisning
INNEHÅLL ÅRSREDOVISNING 2011 Kommunstyrelsens ordförande 2 Omvärldsanalys, vår utveckling 3 Kommunövergripande utvecklingsområden 11 Övergripande mål 17 Välfärdsbokslut 24 God ekonomisk hushållning 29 Finansiell analys 33 Miljöredovisning 39 Sammanställd redovisning 42 Driftredovisning, inkl nämndöversikt 53 Verksamheten 2010 54 Framtiden verksamheterna 62 Sammanfattande investeringsredovisning 68 Medarbetare 69 Resultaträkning 75 Noter resultaträkning 76 Kassaflödesrapport 77 Balansräkning 78 Noter balansräkning 79 Pensionskostnader och förvaltning 84 Sammanställd redovisning 86 Redovisningsprincip 88 Förslag till beslut 90
Årsredovisning 2011 2 Året som gick var det första på innevarande mandatperiod. Mycket arbete har lagts på att ta fram nya mål för mandatperioden. Nytt för denna period är att kommunfullmäktige beslutat om kommungemensamma prioriterade mål för perioden. Nämnderna, styrelsen och bolaget jobbade under hösten med att fastställa mål med bäring mot kommunfullmäktiges mål och vision, Det goda livet i storstadens närhet. Året som gick var ekonomiskt sett bättre än 09-10 då vi genomförde ett anpassningsprogram på 20 Mkr. I budget 2011 hade verksamheterna fått goda ekonomiska förutsättningar, trots det varslade man i april om underskott på 10 Mkr. Under resterande del av året har mycket arbete lagts ned på att få ekonomin i balans. Det är med stor glädje jag nu kan konstatera att vi 2011 redovisar överskott för tionde året i följd. Sedan 2008 har ett intensivt arbete pågått för att få fram förslag till ny översiktsplan. ÖPn har varit föremål för medborgardialog i flera steg under processen. Det var med stor tillfredsställelse som kommunen antog en ny översiktsplan i november 2011. ÖPn speglar ambitionerna i visionen. Arbetet med att planera för och erbjuda nya tomter och bostäder fortsätter. Byggklara tomter finns i Hallstahammar, Kolbäck och Strömsholm.Tomterna erbjuds både av kommunen och privata markägare. 2011 har dock varit ett mellanår. Kommunen har inte sålt så många tomter, troligtvis beroende på bankernas nya hårdare villkor. Under året har kommunfullmäktige satt som mål att vi ska ha 75 nya invånare varje år. Trots de hårdare villkoren för banklån med färre nybyggnationer som följd, har vi en ökad inflyttning. Vi har lyckats attrahera många barnfamiljer till kommunen vilket har satt tryck på ett av våra, sedan många år tillbaka, prioriterade områden, barnomsorgen. Under 2011 har särskilda medel anvisats för 70 nya förskoleplatser och åren därpå 20 platser per år. Tre tillfälliga paviljonger finns på plats för att möta det ökade behovet. Dessutom har beslut fattats om en ny förskola i Kolbäck. Efter en medborgardialog beslutades att förskolan ska ligga intill Vallmobadet i Kolbäck. Under 2011 kunde vi äntligen erbjuda personalen inom äldreomsorg och omsorg önskad sysselsättningsgrad vilket varit ett önskat mål under lång tid. Satsningen på en gymnasieskola i egenregi tillhör en av periodens satsningar. Kommunfullmäktige har bedömt att det är av avgörande betydelse för kommunens tillväxt att erbjuda gymnasieskola i kommunen. Mycket arbete har lagts på satsningen av en gymnasieskola i egenregi under året. Parallellt ska nuvarande gymnasieförbund avvecklas. Näringslivsklimatetförbättrats stadigt Arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat sker i samverkan med Hallstahammar Promotion (HP), med en gemensam vision att skall skapa ett av landets bästa näringslivsklimat. Det är med mycket stor glädje vi noterat att vår kommun är bland de snabbast klättrande i landet gällande närinslivsklimatet. Vår satsning på trygghetsskapande åtgärder har fortsatt under året med en rad olika åtgärder allt från polisvolontärer och grannsamverkan med nätverk som omfattar runt tusen personer till samverkan med polis och kommunen. Vi genomför kontinuerligt medborgarmöten där trygghetsskapande åtgärder diskuteras. Vi samordnar framöver detta område med säkerhet och folkhälsa. En organisation förväntas fastsällas tidigt 2012. Det är fortfarande fokus på att locka till oss fler kommuninvånare samt att fler stannar kvar i vår kommun. Befolkningssiffror per sista december 2011 pekar mot ett invånarantal kring 15224 personer, en ökning i paritet med förra året. Med de orden vill jag tacka förtroende- valda och alla medarbetare i verksamheterna som alla bidrar till att vi kan vara stolta över vår kommun. Kommunstyrelsens ordförande. Catarina Pettersson
Årsredovisning 2011 3 OMVÄRLDSANALYS Befolkning Folkmängden i Hallstahammar var 31 december 2011 15224 personer, en ökning med 49 personer från föregående årsskifte, samt en ökning med 24 personer sedan 1 november. Under 2011 har 149 nyfödda tillkommit ( plus 5 st nyinflyttade nollåringar ). Antalet avlidna uppgår till 169 personer. Flyttnettot uppgår till +65. Mot länet uppvisas minus 15 mot riket plus 11 samt utrikes överskott med. 69 Flyttnettot har förbättrats markant i förhållande för några år sedan. Hälften av Västmanlands kommuner uppvisar positiva befolkningssiffror under de senaste tre åren med Västerås i toppen. Befolkningsutvecklingen är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för kommunen. Att bibehålla och helst öka befolkningen ingår som en av de viktigaste byggstenarna i vision om Hallstahammar 2015. 20 000 ANTAL INVÅNARE I HALLSTAHAMMARS KOMMUN 1980-2020 18 000 16 000 14 000 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1980 1990 2000 2010 2020 Total folkmängd 0-19 år 20-64 år 65 år eller äldre 300 ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I HALLSTAHAMMARS KOMMUN ÅR 2010 OCH 2020 250 200 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 År 2010 År 2020
Årsredovisning 2011 100 FÖRÄNDRING I ANTALET PERSONER EFTER ÅLDER MELLAN ÅREN 2010 OCH 2020 I HALLSTAHAMMARS KOMMUN 80 60 40 20 0-20 - 40-60 - 80-100 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Skillnad i folkmängd mellan åren 2010 och 2020 Ovanstående diagram visar kommunbefolkningens sammansättning dels 2010, samt dels en framskrivning/prognos gällande år 2020. Vidare visas förändringen per åldersklass. 3 000 ANTAL ÄLDRE I HALLSTAHAMMARS KOMMUN 1980-2020 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1980 1990 2000 2010 2020 65-79 år 80 år eller äldre 1,00 FÖRSÖRJNINGSBÖRDA I HALLSTAHAMMARS KOMMUN 1980-2020 0,90 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 1980 1990 2000 2010 2020 Hallstahammars kommun Riket Försörjningsbörda i Hallstahammar från barn och ungdomar (0-19 år) Försörjningsbörda i Hallstahammar från äldre (65 år eller äldre)
Årsredovisning 2011 Arbetsmarknad Den genomsnittliga totala arbetslösheten uppgår för år 2011 till 7,5 (8,9) % och den öppna arbetslösheten till 3,9 (4,7) % för gruppen mellan 16 och 64 år. Motsvarande värde för riket är 6,2 (6,9) % respektive 3,4 (3,9) %. Länet redovisar 7,4 (8,1) % respektive 3,8 (4,3 )%. Arbetsmarknaden förbättrades under början av året men avmattades under andra halvan av 2011. I slutet av december var 393 000 personer öppet arbetslösa eller inskrivna i program med aktivitetsstöd i hela Sverige. Det motsvarar 8,6 procent av den registerbaserade arbetskraften (yrkesverksamma plus summan av öppet arbetslösa och antalet som får aktivitetsstöd). Den registerbaserade arbetskraften är genomgående ett lägre tal jämfört med befolkningstalen. En konsekvens av detta blir att den procentuella arbetslösheten blir högre än vid en jämförelse mot befolkningstalen (8,9 procent för ett år sedan). Antalet varslade personer ökade och var nu 4 800. Under månaden fick 31 000 personer någon form av arbete, 7 000 färre än samma period förra året. Fler nya arbetslösa personer, 30 000, har anmält sig på Arbetsförmedlingen under december. Det är 2 000 fler än under samma period år 2010. Näringsliv Våra stora företag, Bulten, Kanthal, och TPC och andra är väl kända. Flera av dem i stora delar av världen. Vad som är mindre känt är att det finns närmare 700 företag i kommunen. Bilden av den gamla bruksorten med ett fåtal stora företag byts snabbt ut mot intrycket av en modern kommun med många företag i många branscher. Se vidare under avsnittet Övergripande mål. Bostadsmarknaden Under en följd av år präglades vår bostadsmarknad av låg efterfrågan och många tomma lägenheter. Saneringsprogrammet tillsammans med projektet Bo hos oss har ingått som viktiga byggstenar i arbetet med att få till stånd en förändring. Under perioden 2004-2007 fanns program om att riva drygt 400 lägenheter till en kostnad på mer än 100 Mkr. Parallellt med detta har det nyproducerats drygt 80 nya bostäder under de senaste tre åren. Det är glädjande att nyproduktionen tagit fart. Projektet Bo hos oss bedöms ha påverkat denna utveckling tillsammans med en historisk låg räntenivå samt en god prisutveckling på villapriserna. Under år 2009 har nyproduktionen av bostäder återigen ökat efter en nedgång under år 2008. Detta speglar tydligt av sig i befolkningssiffrorna. För åren 2010 och 2011 minskar åter nyproduktionen. Trots detta uppvisas befolkningsökning. En trend är att familjer med barn i förskoleåldern flyttar till oss. Under 2009 till 2011 har antalet barn i ålder 1 till 5 år ökat med mer än 80 stycken. Nationell och internationell utveckling OMVÄRLDEN Mot bättre tider Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Men trots den försvagning som skett uttrycker idag många industriföretag en större optimism om framtiden än tidigare. Även andra tecken tyder på att oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris har lättat något. Vår bedömning är att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av, men att svensk ekonomi snart växer igen. Tillväxten blir dock i år och nästa år väsentligt svagare än under 2010 och 2011. Arbetslösheten kommer därför att stiga något, men inte särskilt mycket. Lägre sysselsättning och dämpad inflation håller tillbaka skatteunderlaget, men andra faktorer som ökade pensioner verkar i
Årsredovisning 2011 motsatt riktning. Sammantaget innebär det att skatteunderlagets nivå 2013 beräknas bli något högre än tidigare prognoser. SKL:s bedömning utgår från att skuldkrisen på sikt klaras upp under ordnade former. Även med ett lyckligt slut kommer det dock ta tid innan förtroendet återvänder och oron på de finansiella marknaderna lägger sig. Vår utgångspunkt är att oron för ett eurosammanbrott kvarstår, men att sannolikheten för och förväntningarna om en positiv lösning gradvis växer. Trots detta i huvudsak positiva anslag antas det svaga tillståndet i framförallt södra Europa bestå under lång tid framöver. Enligt SKL:s bedömning kommer utvecklingen både i Sverige och i övriga Europa - att vara som svagast under vinterhalvåret 2011/2012. I takt med att turbulensen på de finansiella marknaderna lägger sig påbörjas en återhämtning av den internationella konjunkturen. Marknadstillväxten för svensk export ökar också. För många länder riskerar dock återhämtningen ta tid och tillväxttalen till en början bli måttliga. Men ökad draghjälp från exportindustrin i kombination med gynnsamma förutsättningar för inhemsk efterfrågan gör att svensk ekonomi kan växa i relativt snabb takt från och med 2014. Även sysselsättningen beräknas på sikt ta fart vilket bidrar till att arbetslösheten kan sjunka från 8 ner till 6 procent. Den positiva utvecklingen på arbetsmarknaden för med sig att också skatteunderlaget fortsätter växa i god takt. Långsam skatteunderlagstillväxt de närmaste åren Skatteunderlagsprognosen bygger på den samhällsekonomiska bild som sammanfattas här ovan. Skatteunderlaget växte under år 2011 i relativt måttlig takt. Konjunkturavmattningen leder till att den starka utvecklingen på arbetsmarknaden slår om till minskande sysselsättning och lägre löneökningstakt år 2012. Effekten på skatteunderlaget motverkas dock av två faktorer. Dels ökar pensionsinkomsterna betydligt när den automatiska balanseringens broms år 2011 förbyts i gas år 2012. Dels ökar inte grundavdragen i samma omfattning 2012 som de gjorde 2011, då grundavdragen för personer som fyllt 65 år höjdes. Skatteunderlaget växer därför något mer 2012 än 2011. Slutavräkning 2011 Enligt Rådet för kommunal redovisning, Rekommendation 4:2, ska det bokas upp en preliminär avräkning för innevarande års skatteintäkter i bokslutet. Avräkningen ska enligt rekommendationen beräknas utifrån SKL:s skatteunderlagsprognos i december. Regeringens fastställda uppräkningsfaktorer för 2010 och 2011 innebär en lägre uppräkning av skatteunderlaget än förbundets prognos. Detta gör att slutavräkningen 2010 och 2011 blir positiv, 144+727 kr per invånare. För Hallstahammars kommun innebär detta drygt 13,2 miljoner kronor i ökade skatteintäkter i förhållande till budgetvärdet. Ur SKL:s ekonomirapport per slutet 2011 I början av året rådde en betydande optimism och lättnad över att världsekonomin slutligen tycktes ha lämnat finanskrisen bakom sig. Redan under början av 2011 började dock orosmolnen att torna upp sig. Därefter har stämningsläget i den globala ekonomin ändrats dramatiskt. För kommunsektorn, vars ekonomi påverkas av den alltmer oroliga omvärlden, kommer nu några tuffare år efter att man klarat finanskrisen med rekordresultat. Resultatet faller från 18 till 2 miljarder och landstingen får underskott 2011, främst som en följd av en engångskostnad för ökad pensionsskuld. Under kommande år fram till och med 2015 lyckas dock sektorn få ett mindre överskott, tack vare återhållsam volymökning, ökade statsbidrag och skattehöjningar i landstingen. Orosmolnen hopar sig SKL kan nu se en tydlig avmattning i USA, där både den offentliga sektorn och hushållen har dålig ekonomi. Läget på arbetsmarknaden är fortsatt svagt vilket innebär att hushållens inkomster inte växer i en takt som medger en snabb fortsatt återhämtning. När sedan den latenta skuldkrisen, främst i delar av södra Europa, gick in i ett nytt akut skede under försommaren drabbades de finansiella
Årsredovisning 2011 marknaderna av stora frossan. Under sensommaren och hösten har det tidvis varit fråga om ren panik på finansmarknaderna med både stora fall och kraftiga rörelser på världens börser samtidigt som räntenivåerna har skenat till extremt höga nivåer i de mest utsatta länderna som Grekland m fl. I takt med att det finansiella kapitalet flytt från osäkra hamnar har istället räntorna fallit till historiskt låga nivåer i trygga hamnar som USA, Sverige etc. Det såg ett tag ut som om de realekonomiska problemen skulle kunna isoleras till de skuldsatta länderna men på senare tid har vi fått tydliga signaler om att även de ekonomiskt starka länderna i norra Europa har drabbats av oron. Redan under det andra kvartalet gick flertalet stora europeiska ekonomier som Frankrike, Storbritannien och Tyskland mer eller mindre i stå. Global avmattning men inte recession. Även om mycket talar för att Kina fortsätter att ånga på kan detta inte uppväga svagheten i industrivärlden. SKL räknar nu med en exportvägd BNP tillväxt på 2,1 procent under 2012 och endast en måttlig acceleration under 2013. Detta är en betydande nedrevidering jämfört med Ekonomirapporten i maj. Vi behåller dock i stora drag den prognos för år 2012 som vi presenterade i augusti medan prognosen för 2013 skruvas ner. Även om Sverige hittills stått starkt ska man inte förvänta sig att den svenska konjunkturen på ett avgörande sätt kommer att avvika från utvecklingen i resten av den industrialiserade världen. Sverige sitter tätt ihop med omvärlden både genom omfattande utrikeshandel och, inte minst, via kopplingen över de finansiella marknaderna och det allmänna stämningsläget. Visserligen har Sverige på många sätt en fördelaktig position jämfört med många andra länder klart starkare statsfinanser, högt sparande i den privata sektorn, etc men vi kan inte räkna med att undkomma en global avmattning. Konsekvensen blir att vi även drar ner vår prognos för den svenska tillväxten för de närmaste åren. Vi räknar nu med att svensk BNP växer med 1,8 procent 2012 för att öka till 2,7 procent 2013. Ett sådant relativt fördelaktigt scenario skulle även innebära att den svenska arbetsmarknaden kan fortsätta återhämtningen 2013 med tillväxt i arbetade timmar och fallande arbetslöshet, efter ett tillfälligt avbrott nästa år. Den relativt korta svackan, med en svensk tillväxt över den nivå som vi bedömer vara långsikt hållbar redan under 2013, speglar bedömningen att skuldkrisen i Sydeuropa kan lösas under någorlunda ordnade former. Ordnade former kan innebära att Grekland och andra länder lyckas med att bringa ner skuldbergen utan att drabbas av akuta likviditetsproblem, bland annat med hjälp av de stödåtgärder som inrättats av den så kallade trojkan bestående av IMF, EU och ECB. En annan och kanske mer sannolik, utveckling är att Grekland tvingas/väljer att göra en betydande nedskrivning av statsskulden. Detta scenario kan fortfarande vara förenligt med ordnade former om det sköts på rätt sätt. En nödvändig förutsättning för att en grekisk skuldnedskrivning ska kunna få ett lyckligt slut är att det globala politiska systemet säkerställer att det inte uppstår spridningseffekter till andra skuldsatta länder som Italien, Spanien och Portugal. Detta borde vara möjligt eftersom dessa länder i grunden inte alls befinner sig i samma prekära situation som Grekland men för att undvika smittoeffekter kommer det sannolikt att krävas betydande utökningar av mandatet hos de finansiella institutioner som etablerats av trojkan. Ordnade former innebär i vilket fall att den finansiella oron kan skingras inom de närmaste åren, vilket är en förutsättning för en rejäl global återhämtning med betydande risker för ett värre förlopp Det kan dock inte uteslutas att utvecklingen tar en mer dramatisk vändning. Det europeiska banksystemet har betydande exponering mot de skuldsatta länderna genom att många banker har lånat ut stora summor till regeringarna i dessa länder. En oordnad grekisk betalningsinställelse med betydande risker för stora bankförluster skulle till exempel kunna utlösa en våg av panik med kraftiga kapitalflöden från både Grekland och de övriga skuldsatta länder. För att förhindra finansiella systemrisker skulle flera stater tvingas genomföra omfattande räddningsinsatser gentemot exponerade banker, vilket i sin tur riskerar att urholka statsfinanserna i dessa länder. Ett sådant förlopp skulle med största säkerhet utlösa nya kraftiga börsfall och snabbt stigande räntor i de skuldsatta länderna. Det skulle även innebära mycket kraftiga rörelser på valutamarknaderna. Det är svårt att se att Eurozonen i detta fall skulle kunna undvika att dras ner i en recession. Det finns även en stor risk att USA:s sårbara ekonomi skulle dras med vilket sammantaget skulle innebära ett betydligt svagare förlopp även för den svenska ekonomin. Ett riskscenario med dessa ingredienser skulle innebära både en betydligt djupare nedgång och en mer utdragen svacka för Sveriges del jämfört med SKL:s prognos. Självklart skulle
Årsredovisning 2011 detta även innebära en betydligt svagare arbetsmarknad med konsekvenser för skatteunderlagets tillväxt de närmaste åren. Sektorn klarar plusresultat tack vare återhållsamhet, höjda skatter och ökade statsbidrag Prognosen för sektorns intäkter bygger på att skuldkrisen klaras upp under ordnade former. I annat fall ser vi en betydligt mörkare utveckling för kommuner och landsting. Efter 1990-talskrisen hade sektorn, främst landstingen, många tuffa år. Det tog 13 år innan landstingens ekonomi kom i balans. Efter en kraftansamling med stora besparingar under 2004 har både kommun- och landstingssektorn uppvisat positivt resultat under alla år sedan 2005. En tillbakablick under 2000-talet visar att kommuner och landsting blivit allt bättre på ekonomistyrning. Trots de senaste två årens stora överskott finns dock ett par landsting och nästan ett tjugotal kommuner som inte lyckats få sin ekonomi i balans ens under dessa år. När nu skatteintäkterna växer långsammare än i våra tidigare prognoser, konjunkturstödet avvecklas och statsbidragen minskar med anledning av nya gymnasieskolan kommer dessa och ett antal andra kommuner och landsting att få det mycket tufft. Mellan 2010 och 2011 minskar resultatet för sektorn från 18 till 2 miljarder kronor. År 2011 uppstår dock en engångskostnad på grund av att kommunernas och landstingens nuvärdesberäknade pensionsskuld ökar med anledning av den historiskt låga svenska räntan. Den ökade pensionsskulden påverkar resultatet negativt med 8 miljarder, varav landstingen drabbas värst, med 6 miljarder, på grund av fler anställda med hög inkomst. Detta gör att landstingen år 2011 får underskott på 3 miljarder. Tack vare positivt resultat i kommunerna blir sektorns sammantagna resultat 2 miljarder. Svårt att hålla tillbaks kostnadsökningar De goda åren 2009 och 2010 kom av att krismedvetande och besparingsbeting var höga som en följd av finanskrisen. När så staten sköt till 17 miljarder kronor i konjunkturstöd och effekterna på svensk arbetsmarknad inte blev så stora som alla bedömare prognostiserat blev resultaten rekordhöga. Att återigen ta fram besparingsprogram i ett läge då resultaten trots alla tidigare varningar blev mycket positiva kan vara svårt. Det finns en inre drivkraft i verksamheten att utvecklas, det finns alltid verksamhet som kan förbättras och efterfrågan på kommunala tjänster mattas inte av som en följd av en europeisk skuldkris. Många ropar efter bättre skola, kortare köer i sjukvården och ökad kollektivtrafik och det är svårt för sektorn att stå emot alla krav... Demografisk volymutveckling 115 Index 110 105 100 95 90 85 Förskola Grundskola Funktionshindrade Övrigt Totalt Äldreomsorg Gymnasieskola 80 2009 2012 2015 År Totalt beräknas efterfrågan på kommunala tjänster pga demografin öka med cirka 4 procent mellan 2009 och 2013 men med stora skillnader mellan verksamheter. Gymnasieskolan minskar kraftigt i
Årsredovisning 2011 volym medan barnomsorg, äldreomsorg samt omsorgen om de funktionshindrade beräknas öka i volym. En stor utmaning framöver blir att omfördela resurserna från områden med minskande målgrupper till områden med växande målgrupper. Vår utveckling, övergripande mål Årsresultatet för Hallstahammars kommun uppgår för år 2011 till +14,9 miljoner kronor (exklusive försäljning av tomträttsmark samt jämförelsestörande poster). Resultatutvecklingen framgår av nedanstående tabell. Resultatutveckling, andel av skatt o statsbidrag samt belopp 2002 1,0 % 5,4 Mkr 2003 1,6 % 8,9 Mkr 2004 1,7 % 9,9 Mkr 2005 1,5 % 8,8 Mkr 2006 1,9 % 11,0 Mkr 2007 1,4 % 8,9 Mkr 2008 0,6 % 4,1 Mkr 2009 0,7 % 5,0 Mkr 2010 1,8 % 12,9 Mkr 2011 2,0 % 14,9 Mkr Resultatet för vår kommun beräknas, mätt som kronor per innevånare innebär att halften av Sveriges kommuner har ett sämre resultat. Tas hänsyn även till tomtförsäljningarna och Jämförelsestörande poster hamnar vårat resultat i den bästa tredjedelen av samtliga kommuner. Årets resultat 2011 uppgår totalt till 18,4 Mkr (20,2 Mkr 2010). I detta resultat ingår ett antal poster som skall exkluderas när det sk balanskravsresultatet fastställs. Nedan visas denna utredning Balanskravsutredning 2011 Årets resultat 18 384 tkr Reavinster fastigheter -1 187 tkr Balansresultat 17 197 tkr I balansresultatet ingår 4 215 tkr för delfinansiering av citybanan. Vårt belopp fördelas under en femårsperiod Årets resultat Milj kr 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År
Årsredovisning 2011 2,5 Årets resultat (% i jämförelse med målsättningen (över mandatperioden) Procent av SoB 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År
Årsredovisning 2011 11 KOMMUNÖVERGRIPANDE UTVECKLINGSOMRÅDEN UNDER PERIODEN 2008-2011/14 Det finns vissa utvecklingsområden, som kommunstyrelsen och kommunfullmäktige tidigare beslutat att satsa särskilda medel på i syfte att uppnå mål och visioner. BEFOLKNINGSUTVECKLING Befolkningsläget är den enskilt viktigaste framgångsfaktorn för kommunen. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2011 att anta en befolkningsprognos med 75 nya invånare per år. Sista december 2011 uppgår invånarantal till 15 224 vilket innebär en ökning på 49 personer vilket ligger i paritet med förra året. Antalet nollåringar uppgår till 154 vilket är lägre än förra årets 178. För år 2011 redovisas födelseunderskottet men positivt flyttnetto. Totalt under de senaste tre åren har invånarantalet ökat med 210 personer. - DET GODA BOENDET - Under perioden är följande projekt prioriterade; De kommunala tomter som funnits utmed de nyöppnade gatorna på Duvhällsområdet är nu slutsålda. Skanska har upplåtit till Smålandsvillan att marknadsföra ett 20-tal nyckelfärdiga hus på området. Nyproduktion på Sofielundsområdet i Strömsholm. I den fastställda detaljplanen ingår 12 parhus som byggs av PEAB, varav ett visningshus nu finns på plats. Parhusen har marknadsförts sedan 2007 men efterfrågan har varit dålig. PEAB planerar därför att istället uppföra friliggande villor på området. Vidare finns i detaljplanerna ett flerbostadshus med 15 lägenheter. Tomterna marknadsförs av Björklidenhus. Vidare finns i den angränsande detaljplanen möjlighet att uppföra ett flerbostadshus med upp till fyra våningar. Planen för Herrskogen med 11 nya tomter är klar. En ny gata har färdigställts, Landåvägen, och området är nu klart för bebyggande. Tomterna har lämnats ut till försäljning men ingen tomt är ännu såld. Vid Sjöhaga/Utnäslöt har markägaren Calle Eriksson styckat av sex tomter för hästboende. Tomterna marknadsförs av Svensk Fastighetsförmedling. Det finns en ny detaljplan för Östra Nibbleområdet. På området planeras för nya bostäder - mest villor men också radhus, som blandas med de hyreshus som sparats och som kommer att rustas upp. Under 2008 öppnades den första gatan på området (etapp 1) med beredskap för att kunna öppna ytterligare en gata (etapp 2). Under 2011 har inga tomter sålts. Fyra tomter finns kvar till försäljning på etapp 1. När etapp 2 öppnas upp finns ytterligare 17 tomter till försäljning på området. Ytterligare en gata har öppnats på Vallmoområdet i Kolbäck med 15 nya tomter. Under 2011 har en tomt sålts. Totalt finns 10 tomter kvar till försäljning på etapp 1 och 2. I Gröndal nära Skantzsjön i Hallstahammar planeras ett område med ett 20-tal villor, vilka marknadsförs av LB-hus. I centrala Trollebo planerades tidigare en ny gata med ett 10-tal parhus. Intresset för parhus har varit lågt varför man istället beslutat att området styckas av för småhustomter. Under mandatperioden har kommunen beslutat att lägga ner två skolor till följd av elevminskning. Tuna skola och Vallmoskolan. Båda skolorna är sålda till privata entreprenörer som avser att bygga om f d skolorna till marknära lägenheter. Totala antalet försålda tomter under perioden uppgår till 29 varav 2 är industritomter
Årsredovisning 2011 12 FÖRSÄLJNING AV TOMTRÄTTER Kommunfullmäktige beslutade 2008 att erbjuda tomträttsinnehavare med småhus att friköpa sin tomträttsmark till ett förmånligt pris. Under 2011 har 15 tomträtter sålts. Totalt har 269 tomträtter sålts för sammanlagt 31 183 tkr. BEBYGGELSESTRUKTUR -ÖVERSIKTSPLAN mm. Ett högt prioriterat område är inflyttning till kommunen. Det gäller att vi kan erbjuda attraktiva boendemiljöer nu och i framtiden. Därför prioriteras anläggandet av infrastruktur för nya bostadsområden högt. Liksom arbetet med en ny översiktplan som bl.a tar sikte på framtida boendeområden. ÖVERSIKTSPLANEN Sedan 2008 har ett intensivt arbete att få fram förslag till ny översiktsplan. Det material som arbetades fram utgör ett bra grundmaterial som nulägesbeskrivning. Under 2009 har arbetet med att synkronisera kommunfullmäktiges vision med översiktsplanen pågått. Skisserna har kommunicerats med kommuninvånare och intressegrupper under 2010. Under våren 2011 har ÖP varit utställd. Ytterligare synpunkter har kommit in. ÖP:n omarbetades och beslutades av kommunfullmäktige i november 2011. Länsplan Under 2011 arbetar Länsstyrelsen med en s k länsplan där Hallstahammars kommun medverkar. I länsplanen fokuseras tre områden, arbetsmarknad, kommunikationer och fysiskplanering. Länsplanen blir tidigast fastställd mot slutet av 2012. - DET FRAMGÅNGSRIKA NÄRINGSLIVET SAMVERKAN MED NÄRINGSLIVET Samarbetet med kommunens näringsliv bedöms som en viktig strategisk fråga eftersom tillväxt i kommunen är ett högt prioriterat område. De lokala företagsnätverken bildar tillsammans den ekonomiska föreningen Hallstahammar Promotion (HP), en organisation för samverkan mellan kommunens sju företagsnätverk. HP har under året avslutat fem kompetensutvecklingsprojekt, som drivits med stöd från Europeiska Socialfonden. Sammanlagt 1 100 medarbetare hos drygt 70 företag har utbildats. Glädjande är att denna utbildningsinsats har bidragit till att 72 procent av företagen nyanställt personal under projekttiden. Projekten har på samtliga arbetsplatser bidragit till utveckling av nya och moderna arbetsmetoder. En ny bok Vinna Framtiden sammanfattar arbetet med projekten. Boken beskriver hur femton av företagen lyckat höja kompetensen hos sina medarbetare. HP har ansökt om ytterligare medel för kompetensutveckling av handeln i kommunen. Detta som ett led i att stärka den lokala handeln inför den ökande konkurrensen från Erikslund i Västerås. Kommunen borgar för den checkkredit som behövs för att klara betalningen av kostnader för genomförd kompetensutveckling. HP deltar i kommunens visionsarbete och en gemensam målsättning är även att kommunen ska vara topprankad i Svenskt Näringslivs ranking avseende företagsklimatet år 2015.
Årsredovisning 2011 13 Stort intresse för Kanalmässan För fjärde gången arrangerade Hallstahammar Promotion, i samarbete med kommunen, en stor företagsmässa, Kanalmässan, i Hallstarena. Under två dagar var hallen fylld med över 100 utställande företag. Mässan blev återigen en stor succé, med många besökare. På mässan uppmärksammades årets företagare, årets grundbult, årets inspiratör, årets uppstickare. I kommunens monter presenterades platser för nyproducerat boende och förslag till översiktsplan. Samtliga personer i Västerås stads tomtkö var inbjudna till montern. Många besökare passade på att komma med synpunkter och idéer till planförslaget. Även Hallstahem presenterade sina verksamheter under kommunens varumärke. I Svenskt Näringslivs ranking, avseende företagsklimatet, har kommunen avancerat från 218 plats till 140 under perioden Detta innebär en kontinuerlig förbättring med 110 placeringar under fem år. - DEN GODA SERVICEN - FÖRSKOLAN Antalet nollåringar uppgick under 2011 till 154 vilket är något lägre än de två tidigare åren. Under 2009-2010 var antalet nyfödda 170 resp 178. Detta innebär att barnomsorgen är hårt ansträngd. Under 2011 har därför särskilda medel anvisats för 70 nya förskoleplatser och åren därpå 20 per år. Tre tillfälliga paviljonger finns på plats för möta det ökade behovet. I Kolbäck planeras för en ny förskola som ska ersätta i första hand Koltrasten. Ytterligare ett tilläggsuppdrag har getts till barn- och utbildningsnämnden att planera för en ny förskola som även ska ersätta Myran. FOLKHÄLSOPROJEKT TRYGGHETSSKAPANDE ÅTGÄRDER 2011 SÄKERHET MM Under 2010/11 sammanställdes ett välfärdsbokslut. Vid summering av den aktuella situationen i Hallstahammars kommun så ingår många Hallstahammarsbor i någon form av riskgrupp som hämmar hälsans positiva utveckling och kan på kort och långsikt skapa ohälsa. Dessa faktorer är i Hallstahammars fall: hög andel med låg utbildningsnivå, tämligen lågt valdeltagande, brist i fysisk aktivitet, övervikt, hög konsumtion av droger, arbetslöshet, skolk, låga betyg, försämrad psykisk hälsa och höga sjukskrivningstal. Som ett led i att samla alla krafter i kommunen har kommunfullmäktige antagit en handlingsplan med målet om en framtida certifiering enl WHO:s standard som en trygg och säker kommun. En organisationsstruktur har arbetats fram. Den fångar upp hela spannet av frågor inom ramen för trygg och säker kommun. Rådet för trygg och säker kommun har som syfte att bättre kunna styra och samordna nödvändiga insatser över verksamhetsgränserna. Man skulle kunna benämna den som kommunens riskhanteringsprocess. I rikshanteringsprocessen ligger följande delar: Område Folkhälsa Tillsyn och rådgivning Säkerhetssamordning Räddningstjänst Processfokus Innan det händer Att inget händer Om det händer När det har hänt Kommunen behöver också hitta en ambitionsnivå för den fortsatta utvecklingen inom detta samlade område.
Årsredovisning 2011 14 De trygghetsskapande åtgärderna har de senaste åren prioriterats högt. En samordnare har till uppdrag att organisera och strukturera såväl kommunens egna resurser som frivilliga krafter och organisationer i syfte att uppnå målet att Öka känslan av trygghet för kommunens invånare och genom samverkan mobilisera samhällets alla krafter för ett tryggare och säkrare Hallstahammar. Under 2011 har arbetet med att vidga området ytterligare skett. De trygghetsskapande åtgärderna kommer att samordnas med andra områden som t ex säkerhet, beredskap till att omfatta allt folkhälsoarbete. Arbetet bedrivs i nära samverkan med landstinget. Kommunen har tillsammans med polisen gemensamt avtalat om samverkan inom flera områden. Barn och unga i riskzonen, våld i offentlig miljö och tillgreppsbrott har särskilt fokus. Därtill fortsätter utvecklingen av polisens volontärer, grannsamverkan som snabbt kan nås via SMSinformation. 220 personer är engagerade som grannsamverkansombud i kommunen, men fler behövs. 1200 kommuninnevånare finns i det stora SMS-nätverk som mottagare av polisinformation. Kommunen och polisledning har gemensamma medborgarmöten där allmänheten m fl bjuds in till rådslag om förbättringar. Arbete med utveckling av trygga platser i centrumdelen pågår. Ett framgångsrikt trygghetsarbete måste bedrivas på bred front där samhällets alla olika delar och målgrupper blir involverade. Statistik från brottsförebyggande rådet pekar på minskat antal brott i kommunen totalt sett. Särskilt gäller det tillgreppsbrott, inbrott och våldsbrott. NY GYMNASIESKOLA I EGEN REGI Satsningen på en gymnasieskola i egen regi tillhör en av periodens satsningar. Kommunfullmäktige har bedömt att det är av avgörande betydelse för kommunens tillväxt att erbjuda gymnasieskola i kommunen. Gymnasiet har tillförts extra resurser. Förhoppningen är att skolan kan attrahera eleverna från grundskolan, i hård konkurrens av andra skolor. Under våren 2011 erbjöds ett brett utbud av program. Efter att ansökningstiderna gått ut konstateras att skolan får en tydlig inriktning på yrkesprogram. Söksiffrorna inför läsåret 2012/2013 är efter den första ansökningsperioden väldigt låga och risk föreligger att det inte kommer att kunnas starta några år 1 klasser på yrkesprogrammen. Arbetet med att starta den nya skolan pågått intensivt under 2011. En ny gymnasiechef har rekryterats för arbetet. Under hösten har den nya gymnasieskolan marknadsfört i syfte att få sökanden till skolan. Samtlig personal har erbjudits utbildningssatsningar och arbetat i olika grupper för att få den nya skolan attraktiv. Vuxenutbildning och SFI övergår från och med årsskiftet till socialnämnden. Parallellt arbetar kommunalförbundet med att avveckla förbundet. Från och med årsskiftet har kommunalförbundet gått över i förbundet i likvidation. HEMSJUKVÅRDEN Sedan flera år tillbaka har ett arbete pågått där hemsjukvården för vissa grupper överförs från landstinget till kommunerna. Ambitionen är att förbättra för brukarna genom att det finns en huvudman för hela vårdkedjan. Ärendet har behandlades av kommunfullmäktige i september 2011. Förändringen sker vid årsskiftet och motsvarar en skatteväxling genom 16 öre. Landstinget kommer under första halvåret att fortsätta verksamhet men på avtalsbasis. Det innebär att överföring av verksamhet sker successivt under första halvåret. LOKALA INFRASTRUKTURSATSNINGAR UNDER 2011 Hallstahammar stadsnät Under hösten 2007 beslutade kommunfullmäktige att Hallstahammar stadsnät ska byggas i nära samverkan med Mälarenergi Stadsnät. Enligt beslutet ska kommunen investera och äga nätet. Mälarenergi stadsnät utgör kommunikationsoperatör. Syftet med ett stadsnät är att stärka förutsättningarna för ett attraktivt boende och företagande inom kommunen. Här förväntas tillgången
Årsredovisning 2011 15 till Internetbaserade mediatjänster som TV, telefoni och datakommunikation vara en faktor av stor betydelse. Per den 31/12 2011 finns det 38 direktanslutna villor och 74 anslutningar via privata fastighetsägare. Det finns vidare 2 420 anslutna lägenheter i Hallstahem samt ett antal Telemetritjänster. I början av 2012 finns ett avtal med en bostadsrättsförening med 43 anslutningar Totalt 2 575 hushåll är nu anslutna till stadsnätet. Det finns även ett antal företag som är anslutna Kommunikationer Enligt Länsstyrelsens prognoser är Hallstahammar en av de kommuner i Västmanland som förväntas nettoinflyttning och tillväxt. Enligt Länsstyrelsen är de avgörande faktorerna för tillväxt närheten till större städer, bra kommunikationer samt satsningar på boende. Både bra kommunikationer och särskilda satsningar på boende har prioriterats högt i kommunstyrelsen och kommunfullmäktiges visioner och mål. REGIONALA OCH NATIONELLA INFRASTRUKTURSATSNINGAR. Sedan ett antal år tillbaka kan konstateras att staten inte ger sina verk tillräckligt med resurser för utbyggnaden av infrastruktur. Det innebär att kommunerna själva måste agera för att få en hållbar utbyggnad av det nationella tåg- och vägnätet. Insatser som har varit aktuella är allt från att kommunerna agerar bank, d v s lånar ut pengar, till ren medfinansiering av projekten. Även Hallstahammars kommun måste de närmaste åren avsätta medel i investeringsbudgeten för att bidra till den nationella infrastrukturens utbyggnad. Det finns ett antal projekt som de närmaste åren kan vara aktuella. Citybanan i Stockholm För Hallstahammars kommun innebär projektet att drygt 20 Mkr kommer att behöva avsättas de närmaste åren som medfinansiering i Citybanan. Bergslagspendeln Det har sedan en tid tillbaka varit önskvärt att ett dubbelspår (mötesspår) byggs i Surahammars kommun samt att kurvorna i Virsbo och Ängelsberg rätas ut. På så sätt kan tågens hastighet öka. Målet är att trafiken mellan Fagersta och Västerås kan kortas ner till 51 min. Dessutom kan halvtimmestrafik uppnås på sträckan Surahammar Hallstahammar Västerås. Kostnaden är beräknad till 40 Mkr. Det är Banverket som har ansvaret för infrastrukturella åtgärder på banan. I en förstudie som genomförts av Banverket har en mycket hög samhällsekonomisk faktor räknats fram vilket gör att projektet kan få hög prioritet. Förhoppningen är därmed stor att Banverket tar hela kostnaden. Dessvärre har projektet prioriterats ned i statens infrastruktursatsningar. ÖVRIGA PÅGÅENDE PROJEKT UVEN (Tågsträckan Uppsala-Västerås Eskilstuna Norrköping) E 18 252:an Kommunen har beslutat om medfinansiering med 6 Mkr ufa att vägen byggs 2014. NY KOLLEKTIVTRAFIKLAG FR O M 2012. Under 2011 pågår ett arbete med att förbereda en ny organisation för kollektivtrafik då det kommer en ny lag fr o m 2012. Ärendet behandlades av kommunfullmäktige i september. Det är angeläget att kommunen kan fortsätta att bedriva den avgiftsfria Brukslinjen
Årsredovisning 2011 16 Den nya lagen innebär att kommunen skatteväxlar till en ny kollektivtrafikmyndighet på 4 öre. I början av 2012 förväntas kommunen skriva på ett avtal om kollektivtrafik och verksamheten vid VLAB under den tid till dess att bolaget formellt övergår till landstinget. ÖKAD INTERN EFFEKTIVITET. Under perioden 2008 2010 arbetade kommunen med ett omstruktureringsprogram detta till följd av att skatte- och statsbidraget räknats ner kontinuerligt. För kommunens del innebär minskade intäkter motsvarande c:a 20 Mkr. Arbetet är till största delen avklarat men kommunen måste kontinuerligt arbeta med att ha en beredskap för att parera svängningar. Under 2011 har översyn av den kommunala utjämningen presenterats vilket kommer att få negativa följder för Hallstahammars kommun. Vid en jämförelse mellan bokslut 2008 (Plus 9,6 %) och 2011 (plus 3,3 %) har kommunens kostnader jämfört med strukturkostnaderna förbättras avsevärt. Styrning och ledning Arbetet med att utveckla mål- och resultatstyrning har fortlöpande pågått sedan ett antal år tillbaka. Under 2011 har kommunfullmäktige i juni antagit nya prioriterade mål med indikatorer utifrån visionen 2015. Det goda livet i storstadens närhet. Samtliga nämnder och helägda bolag arbetade fram mål med bäring på KFs prioriterade områden. Det övergripande syftet med visionen är att skapa en gemensam syn på hur kommunen ska utvecklas för att människor ska vilja bo och verka i Hallstahammars kommun. NY NÄMNDS- OCH FÖRVALTNINGS- STRUKTUR Inför den nya mandatperioden har en översyn av nämnder och förvaltningar genomförts. Bygg- och miljöfrågorna har förts ihop under en samlad nämnd med förvaltning för att skapa en tydlig myndighetsnämnd inom dessa områden. Utifrån ett kundperspektiv Kunden i centrum förväntas nämnden och förvaltningen kunna leverera en god samlad service. Kunden vänder sig till ett ställe och kan få hjälp med flera olika tillstånd. Vidare har en kultur och fritidsnämnd med förvaltning skapats med ett tydligt fokus på ungdomsfrågor. Tidigare tillhörde verksamheten barn och bildningsnämnden. Den nya barn och utbildningsnämnden, BUN, kommer att syssla med utbildningsfrågor för barn och ungdomar då även den nya gymnasieskolan kommer att tillhöra nämndens område fr o m 2012 i och med att förbundet upphör. Kommunstyrelsen hanterar framöver den fysiska planeringen. Under 2011 har arbetet pågått med att verkställa den nya nämnds- och förvaltningsorganisationen.
Årsredovisning 2011 17 Uppföljning av måluppfyllelsen för målperioden 2008-2011 Inledning Kommunfullmäktige beslutade om visionen om Det goda livet i storstadens närhet samt att samtliga nämnder skulle anta nämndsmål som stödjer visionens alla delar. Detta arbete har under innevarande mandatperiod utvecklats ytterligare dock med samma syfte att arbeta mot den gemensamma visionen. För perioden 2008-2011 antog kommunstyrelsen 13 mål som nu efter avslutad målperiod ska stämmas av för hela perioden 2008-2011. Denna avstämning kommer att ske dels i en sammanfattande bild där förändringen i graden av måluppfyllelse för hela perioden redovisas under rubrikerna; avsevärt förbättrad, förbättrad och oförändrad/försämrad måluppfyllelse. Hur såg läget ut 2008 och hur ser läget ut 2011. De mål som läggs under den gröna pilen är således de mål som får betyget hög grad av måluppfyllelse. Men det finns även en mer utförlig beskrivning i löpande text under respektive mål. Måluppfyllelsen bedöms under denna mandatperiod enligt samma skala som ovan. Detta då hela målperioden ska bedömas. Summarisk bild av utvecklingen av måluppfyllelsen 2008-2011 Avsevärt förbättrad måluppfyllelse 46,2% Gäller Inom 46,2 % av kommunstyrelsen mål kan redovisa en avsevärt bättre grad av måluppfyllelse 2011 jämfört med 2008. KS- mål nummer 3,4,5,9,11 och 12. Förbättrad måluppfyllelse 38,5% Gäller Inom 38,5 % av kommunstyrelsen mål kan redovisa en bättre grad av måluppfyllelse 2011 jämfört med 2008. KS- mål nummer 1,2,6, 8 och 10. Oförändrad/Försämrad måluppfyllelse 15,3% Inom 15,3 % av kommunstyrelsen mål kan redovisa en oförändrad eller försämrad grad av måluppfyllelse 2011 jämfört med 2008. Gäller KS-mål 7 och 13.
Årsredovisning 2011 18 Bedömning av måluppfyllelsen 2008-2011 mål för mål 1. Kommunen ska ha en god ekonomisk hushållning, samt vara beredd att ompröva verksamheter. Kommunens resultat ska uppgå till minst 1,5 procent av verksamhetens nettokostnader sett över hela mandatperioden. Huvudprincipen är att ekonomin sätter gräns för måluppfyllelsen. Om konflikt uppstår mellan mål och medel gäller medlen, d v s ekonomin sätter gräns för måluppfyllelsen för en given tidsperiod. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Genomsnittlig resultatnivå för den senaste fyraårsperioden uppgår till 1,3 procent av skatter och bidrag. Kommunens definition av god ekonomisk hushållning innehåller tre nyckeltal (till och med år 2011, från 2012 gäller helt ny styrmodell med såväl nya mål som indikatorer för mätning av måluppfyllelsen). Ett årligt resultat om minst 1 procent och ett genomsnitt om 1,5 procent per mandatperiod. Årsresultatet uppgår till 1,9 procent och det fleråriga resultatet till 1,3 procent. Likviditeten bör inte understiga 4 procent av de externa utgifterna. Periodvis under året har vi inte klarat målsättningen men på bokslutsdagen uppgår likviditeten till mer än 4 procent. Det tredje måttet avser soliditeten som inte bör understiga 65 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Inklusive pensionsförpliktelser bör soliditeten inte understiga 20 procent. Soliditeten uppgår till 66,4 procent respektive 17,0 procent. Måluppfyllelsen under målperioden har förbättrats precis som för övriga kommuner i Sverige. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden 2008-2011. 2. Kommunens anställda ska känna delaktighet och ansvar samt uppfatta Hallstahammars kommun som en god och attraktiv arbetsgivare. Visionen och de övergripande målen ska genomsyra hela kommunens organisation/koncern. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Kommunen har under målperioden 2008-2011 genomfört en lång rad insatser för att ytterligare göra kommunens vision om Det goda livet i storstadens närhet samt de övergripande målen kända för all personal i kommunen. Detta skedde genom en stor informationssatsning i den kommunala ishallen. Vid dessa tillfällen fick all anställd personal och ett stort antal företagare information om visionen, budgeten och målen från kommunens styrande förtroendevalda m.fl. Inom vården och omsorgen samt administrationen har utbildningar i LEAN som arbetsmetod som bl a bidrar till större delaktighet och inflytande i vardagen genomförts. Kommunens chefer har under målperioden fått utbildning i kommunikativt ledarskap, arbetsmiljökunskap, arbetsrätt mm. Kommunens sammanlagda sjuktal har fortsatt att minska under hela målperioden 2008-2011, sjuktalen har mer än halverats under denna period. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden 2008-2011. 3. Ett primärt mål är att utveckla Hallstahammars kommun så att fler människor och företag väljer att bo och driva verksamhet i kommunen. Centralt är att kommunen erbjuder goda kommunikationer för pendlare samt attraktiva boendemiljöer för barnfamiljer. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Under målperioden har kommunen haft en positiv befolkningsutveckling och kommunfullmäktige har under 2012 antagit mål för att ytterligare intensifiera arbetet för att Hallstahammars kommun ska få än fler invånare. Jämfört med januari 2008 hade kommunen i november 2011 ökat sin befolkning från
Årsredovisning 2011 19 15014 till 15200 invånare d.v.s. + 186 invånare. Under målperioden har fastighetsvärdena på småhus ökat mycket och kan vara ett tecken på kommunens attraktivitet som boendeort. Infrastruktursatsningarna i t.ex. 252:an, Citybanan osv. kommer även fortsättningsvis att ta mycket kommunala resurser i anspråk under kommande år. Frågan om en ny kolletivtrafikmyndighet har avgjorts under 2011 och konsekvenserna för Hallstahammars kommun är i dagsläget inte helt tydliga. Den positiva utvecklingen av kollektivt resande har fortsatt under målperioden. Väldigt många använder sig av brukslinjen och flexlinjen. Den senare har även inneburit en kraftigt minskad kostnad för färdtjänsten. Kommunen erbjuder som nästan enda kommun gratis kollektivtrafik i kommunen. Befolkningsutvecklingen är för målperioden positiv och företagsklimatet har utvecklats positivt under målperioden. Dessa två indikatorer redovisas utförligare under andra mål. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden 4. Hallstahammars kommun ska utveckla medborgardialogen genom olika kanaler, både fysiskt och virtuellt. Särskild vikt ska läggas på hur ungdomar ska kunna engageras i samhällsfrågorna. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Arbetet med att utveckla medborgardialogen har skett på en lång rad olika sätt under perioden 2008-2011. Detta sker till exempel genom det under perioden instiftade Ungdomsrådet som utgjort referensgrupp i en rad ärenden t.ex. översiktsplanen samt skolskjutsfrågor. En rad medborgarmöten har arrangerats inom ramen för Värna Hallstahammar och arbetet med att öka och förbättra tryggheten i kommunen. Dessa möten har lockat många deltagare. Kommunen har också under målperioden antagit en ny översiktsplan som tagits fram i bred demokratisk anda. En lång rad medborgarmöten har anordnats där förtroendevalda träffat medborgare och diskuterat den fysiska planeringen i just deras boendemiljö. Kommunen har också använts sig av medborgarmöten för att diskutera förläggningen av den nya förskolan i Kolbäck. Kommunen har naturligtvis bedrivit medborgardialog med sina väl etablerade råd som kommunala pensionärsrådet och det kommunala handikapprådet. Den nya hemsidan syftar också till ökad medborgardialogen och förbättra insynen. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden. 5. Medborgare, företag och föreningar ska uppleva kommunen som tillgänglig, kompetent och serviceinriktad. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Företagare Under målperioden 2008-2011 har Stockholm Business Alliance (SBA) genomfört två servicemätningar där bl a miljötillsynen, bygglovshanteringen bedöms av de företagare som erhållit service från kommunen inom dessa områden. Tillgängligheten, bemötandet, kompetensen och effektiviteten i handläggningen får särskilt bra betyg av företagarna. Sammantaget får kommunen klart godkänt av företagarna i dessa undersökningar. Denna undersökning genomförs i fler regioner än Stockholmsregionen (där Hallstahammar ingår) då under namnet Insikten. I en jämförelse med alla dessa ingående kommuner får kommunen bättre betyg än genomsnittet vilket är viktigt och positivt. Medborgarna
Årsredovisning 2011 20 Under denna målperiod har kommunen genomfört en större medborgarundersökning via Statistiska centralbyrån (SCB) försorg. I denna mätning fick kommunen bättre betyg för tillgängligheten och servicen av kommunmedborgarna och i paritet med genomsnittet i riket (bland de kommuner som genomfört undersökningen ca 200). Kommunen genomför årligen en mätning av vårt bemötande, tillgängligheten och svarstider via det nationella nätverket Kommunens kvalitet i korthet. Kommunen får sammantaget bättre och bättre betyg över tid i dessa nationella mätningarna av servicen och tillgängligheten. Bland annat så uppgav 89 % av dem som ringer kommunen att de får ett gott bemötande i den sista mätningen under målperioden. I jämförelse med andra kommuner så erhåller kommunen en hög andel mycket nöjda kunder. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden 6. Medborgare, företag och föreningar ska anse att det är lätt att hitta och förstå information från kommunen. Webbaserad service och tjänster till medborgare, företag och föreningar ska utvecklas för att förbättra öppenhet, information och effektivitet. Olika IT-lösningar ska bli en del av servicen Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Den nya kommunala hemsidan www.hallstahammar.se har en avsevärt förbättrad utformning och innehållet har förenklats och utökats. Informationen från kommunen via hemsidan (webbinformationen) får allt högre betyg i återkommande mätningar inom ramen för Kommunens kvalitet i korthet. Över tid har andelen nöjda ökat markant sedan 2007/2008. Syftet med dessa återkommande mätningar är att kunna visa en samlad bild av starka och svaga sidor av kommunens informationsgivning på kommunens webbplats till medborgarna. Metoden innebär att en extern mätning sker av kommunens webbsida. Informationsindexet består av ca 200 frågor. Svaret på varje fråga ska kunna hittas inom två minuters sökning på kommunens webb. Undersökningen är indelad i 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100 %. Hallstahammars kommun har under målperioden förbättrat sitt resultat med cirka 20 %. Arbete med utformning av e-tjänster fortsätter under 2012 och under året kommer kommunens första e-tjänst att släppas. Under målperioden har också det kommunala stadsnätet utvecklats och hade per den 31/12 2011 38 direktanslutna villor, 74 anslutningar via privata fastighetsägare, 2420 anslutna lägenheter i Hallstahems bestånd. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden 2008-2011. 7. Öka känslan av trygghet för kommunens invånare och genom samverkan mobilisera samhällets alla krafter för ett tryggare och säkrare Hallstahammar. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Positiv utveckling Inom ramen för Värna Hallstahammar har arbetet engagerat många och skapat många goda resultat på bland annat brottsstatistiken. Detta arbete har också ökat samverkan mellan kommunen och dess medborgare samt polismyndigheten i Västmanlands län. Under de senaste tre åren har Hallstahammars kommun anordnat två stycken medborgarmöten per termin i Kolbäck och i Hallstahammar. Det blir sammantaget 12 stycken medborgarmöten under en 3 årsperiod med många deltagare och stort engagemang. Polisen har cirka 1200 stycken mobilnummer till Hallstahammarsbor som anmält intresse att vara informationsmottagare. De får då polisiär information om brott eller risk för brott via ett SMS-utskick.
Årsredovisning 2011 21 Tjänsten är kostnadsfri. Kommunen hjälper till att administrera tjänsten och kan också nyttja kanalen för t ex inbjudan till möten, utbildningar. Denna annorlunda lösning har varit mycket uppskattad både av polisen samt medborgarna. Denna lösning har också väckt intresse från andra kommuner m.fl. Kommunen har också cirka 220 stycken grannsamverkansombud, det stora flertalet boendes i villor. Ombuden är en länk mellan polis/kommun och de boende i närområdet. Kommun och Polisen är motor i detta arbete, vilket är ganska ovanligt. Kommunen bistår med material, utbildningar, temakvällar samt riktad information via SMS (de utgör egen SMS-grupp). Polisens volontärer, ansvaras av polisen men i nära samverkan med kommunen. En etablerad verksamhet med ca 15 stycken aktiva volontärer. De kan bistå med information till äldre om tillgreppsbrott, delta i antilangningskampanjer, nattvandra, hastighetsövervakning (ej myndighetsutövning), finnas synliga på gator o torg. Risklinjen - för att allmänheten ska kunna anmäla risker i den fysiska miljön (gator, parker, gångstråk mm). Den ersätts nu av av Riskrapportering via kommunens hemsida. Samverkansavtalen med polisen kring; 1/ Barn som far illa 2/ tillgreppsbrott, 3/ våld i offentlig miljö. Antalet anmälda brott och antalet anmälda våldsbrott har dock minskat 2009-2011. Kommunfullmäktige har i juni 2011 beslutat att kommunen ska arbeta för att bli certifierade som Trygg och säker kommun senast 2014 så arbetet framskrider på bred front. Mindre positiv utveckling I medborgarundersökningen som genomfördes av Statistiska centralbyrån 2010 har andelen trygga minskat jämfört med mätningen 2007. När det gäller målsättningen att mobilisera samhällets krafter i arbetet för ett tryggare och säkrare Hallstahammar så är graden av måluppfyllelse mycket hög, men när det gäller målsättningen att medborgarna ska uppleva en ökad grad av trygghet så måluppfyllelsen inte lika hög. Andelen trygga totalt har minskat jämfört med tidigare mätningar. Oförändrad/Försämrad måluppfyllelse under målperioden. 8. Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att varje skattekrona förvaltas på ett för invånarna bästa sätt. För att effektivisera verksamheter och möta ökande medborgarkrav ska Hallstahammars kommun kontinuerligt låta utvärdera verksamheten i syfte att förbättra service, kvalitet och resursanvändning. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Vid en jämförelse mellan bokslut 2008 (+9,6 %) och 2011 (+3,3 %) har kommunens kostnader jämfört med strukturkostnaden förbättras avsevärt om vi jämför oss med oss själva. Sammantaget kan dock konstateras att övriga svenska kommuner ställer om snabbare vid förändrade demografiska utmaningar. Kommunens kvalitet i korthet som årligen summerar kommunens effektivitet visar på en förbättrad överensstämmelse mellan kostnader och service samt nöjdhet hos kunderna. Under målperioden har dock välfärdsbokslut tagits fram årligen där välfärdsluckor synliggörs. Utbildningssidan redovisar sämst överensstämmelse (god ekonomisk hushållning ur ett verksamhets perspektiv) mellan insatt kapital, förutsättningar och resultat av kommunens samtliga verksamheter. Kvalitetsbristkostnaden i utbildningsapparaten är hög och resultatet av dessa brister syns i flera kommunala verksamheter samt t.ex. hos Arbetsförmedlingen. Kommunen har dock 2011 en betydligt bättre bild av kommunens effektivitet och resultat än 2008 och återgärder är planerade för ett fortsatt fokuserat arbete. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden 2008-2011.
Årsredovisning 2011 22 9. Hallstahammars kommun ska kännetecknas av ett positivt företagsklimat och nära samverkan mellan näringsliv och kommun. Det ska vara så enkelt som möjligt att etablera och utveckla företag i Hallstahammars kommun. Ett resultat av detta arbete ska vara ett ökat antal arbetstillfällen i kommunen. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Företagsklimatet har förbättrats mycket under perioden 2008-2011. I Svenskt Näringslivs ranking har kommunen avancerat från 218 plats till 140 plats under denna målperiod. Hallstahammar tillhör de åtta kommuner som förbättrat sig allra mest av alla Sveriges kommuner. Denna utveckling kan även ses i enkätdelen där de lokala företagarna m.fl. får lämna sina synpunkter på företagsklimatet i kommunen. Nyföretagandet i kommunen har under målperioden 2008-2011 ökat endast marginellt. Kanalmässan arrangerades i april 2011 med stor uppslutning och stor massmedial uppmärksamhet. Denna mässa har arrangerats tidigare under målperioden med minst lika goda resultat. Under målperioden har en rad kompetensutvecklingsprojekt avslutats, som drivits med stöd från Europeiska socialfonden. Runt 1000 medarbetare har utbildats hos de lokala företagen och en hög andel (72 %) av de inblandade företagen har nyanställt under projekttiden. Detta för att nämna några lyckade lokala initiativ. Det kvinnliga företagandet står sig också bra i en nationell jämförelse och för 2011 befinner sig kommunens kvinnliga företagare på en 109:e plats bland Sveriges samtliga kommuner. Sammantaget har måluppfyllelsen inom detta målområde förbättrats radikalt under målperioden vilket är oerhört viktigt och positivt för kommunens fortsatta utveckling. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden. 10. Hallstahammars attraktionskraft bygger mycket på småstadskaraktär och en unik kulturoch naturmiljö. Kommunen bidrar, i samarbete med föreningar och näringsidkare, till utvecklingen av befintliga och nya, attraktiva besöksmål. Hallstahammar marknadsförs som en attraktiv och välkomnande destination för besökare. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 I kampanjen Bo hos oss har möjligheten till nyproducerat boende i kommunen marknadsförts i en lång rad olika sammanhang som utställning vid bla Kanalmässan, Strömsholmstävlingen, Svenskt Grand National, SM i Triathlon och Jazzens museum. Samtliga personer i Västerås stads tomtkö, har varit inbjudna till kommunens monter på Kanalmässan osv. Försäljningen av annonsplatser vid kommunens vägtavlor vid E18 har intensifierats. Strömsholms kanal arbetar också för att öka attraktionskraften för kanalen. Utifrån externa undersökningar kring ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Hallstahammars kommun kan utvecklingen följas på en aggregerad nivå inom en rad områden. Under målperioden har antalet årssysselsatta inom turismen ökat med ett tiotal personer, den totala omsättningen har ökat med cirka 20 miljoner kronor per år och dagbesöken med drygt 50 000/år för att nämna några av de mer omfattande nyckeltalen. Bland annat så är Åsbyområdet ett av Västmanlands största besöksmål. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden 2008-2011.
Årsredovisning 2011 23 11. Det ska finnas planerade områden för bostadsbebyggelse i Hallstahammar, Kolbäck, Strömsholm samt vattennära boende som med god framförhållning kan öppnas vid efterfrågan. Möjlighet till byggande i närheten av vatten eller andra attraktiva lägen ska tillvaratas i samklang med natur- och kulturvärden. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Det finns idag planerade områden för bostadsbebyggelse i alla delar av Hallstahammars kommun. Kommunen har under målperioden sålt 27 kommunala tomter för småhus. Den nya översiktsplanen har också skapat ännu bättre förutsättningar för markanvändningen i framtiden. I den nya översiktsplanen finns framtidens bostadsområden etc. tydligt angivna. Kommunen måste över tid öka sin befolkning varje år för att klara framtida utmaningar och kommunfullmäktige har också lagt en offensiv befolkningsökning som grund för kommunens fortsatta utveckling. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden 12. Kommunens inköp ska präglas av effektivitet, kompetens, miljöhänsyn och samverkan, där bästa totalekonomi är målet. Vid all upphandling ska miljöaspekterna värderas högt med inriktning mot ekologiska och närproducerade livsmedel. En upphandlingspolicy ska utarbetas under 2008 som stödjer denna målsättning. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Arbetet med att effektivisera kommunens samlade inköp har fortsatt under 2011. De flesta av dessa upphandlingar har gjorts inom områden där det tidigare inte upphandlats ramavtal och därmed inte tidigare varit utsatta för marknadskonkurrens. 2008 fanns det runt 10 ramavtal vid slutet av 2011 fanns det drygt 70 ramavtal. Kommunen har också minskat antalet leverantörer. Kommunen har förbättrat sin måluppfyllelse avsevärt inom detta område under målperioden men arbete kvarstår. En sammantagen strategi behöver arbetas fram för den fortsatta utvecklingen av kommunens samlade inköp. Kedjan mellan verksamheten, upphandling och uppföljning/utveckling måste göras än starkare. Avtalstroheten måste öka och kommunens samlade inköpsmönster ses över. Arbetet är påbörjat och alla nämnder följer avtalstroheten löpande. Ett förslag på en centraliserad inköpsorganisation kommer att tas fram under 2012 och en omfattande granskning av köptroheten bland kommunens nämnder pågår. Avsevärt förbättrad måluppfyllelse under målperioden. 13. En miljöpolicy ska utarbetas under 2008. Den ska ange inriktningen för Hallstahammars kommuns miljöarbete och vara utgångspunkt för omställning till ekologiskt hållbar utveckling. Miljöpolicyn ska lägga fast ett förhållningssätt för kommunen när den agerar i sina olika roller t.ex. som planerare, inköpare, utbildare, myndighet eller förvaltare. Det gäller hela kommunens organisation/koncernen. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 En miljöpolicy för Hallstahammars kommun antogs av kommunfullmäktige under slutet av 2008. Policyn anger inriktningen för Hallstahammars kommuns miljöarbete och kommer att fungera som utgångspunkt i den långsiktiga omställningen till ekologiskt hållbar utveckling. Kommunen har bland annat upphandlat miljöbilar under 2009-2011. Andelen miljöbilar har under målperioden 2008-2011 gått från 0 % till 35 %. En rad miljöinvesteringar i uppvärmning etc. är också genomförda. Mycket arbete kvarstår dock och kommunfullmäktige samt kommunstyrelsen m.fl. har antagit specifika mål för det fortsatta miljöarbetet i kommunen. Oförändrad/Försämrad måluppfyllelse under målperioden.
Årsredovisning 2011 24 Välfärdsbokslut 2011-2012 Sammanfattning Den goda hälsan inte jämt fördelad i samhället i Hallstahammars kommun. Framtidens folkhälsoarbete i Hallstahammar bör därför handla om att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande utifrån ett brett perspektiv. Målet bör långsiktigt vara att alla ska ha lika samhälleliga förutsättningar för en god hälsa. Bäst hälsa finner man hos de människor som känner sig delaktiga, har medinflytande, känner samhörighet och jämlikhet samt har stöd ifrån sin omgivning. Det är därför viktigt att skapa förutsättningar för att varje individ ska få dessa möjligheter. Kommunens alla delar är basen för folkhälsoarbetet. Där skapas de stödjande miljöer som skall ge förutsättningar för människor att välja en hälsosam livsstil. Alla verksamheter är viktiga och måste delta i detta arbete, liksom föreningar och enskilda individer. Hallstahammars välfärdsbokslut 2011-2012 är en bred beskrivning av kommunens verksamhet och kommunbefolkningens levnadsvillkor ur ett välfärdsperspektiv. Bokslutet som är det tredje i sitt slag består av ett antal basindikatorer där utvecklingen ska följas år från år. Basindikatorerna kompletteras med resultat från olika aktuella undersökningar. Den statistik som presenteras är i första hand från offentliga källor. Statistiken är ofta på en aggregerad nivå för att kunna jämföra kommunen med länets kommuner och riket som helhet oberoende av kommunstorlek (invånarantal). I fokus för välfärdsbokslutet finns strävan efter den goda hälsan men också en jämlik hälsa för hela befolkningen, därför presenteras jämförelser såväl över tid och geografiskt som åldersmässigt och ur ett genusperspektiv. Välfärdsbokslutet ska bidra till ett bra beslutsunderlag för politikernas prioriteringar och stimulera till en bred diskussion om vilka förändringar och vilken utveckling som är önskvärd. Hallstahammar kommuns vision om en god livskvalitet (Det goda livet i storstadens närhet) är nära relaterad till såväl folkhälsa som välfärd. I visionen framhävs vikten av att Hallstahammar ska kännas säkert och tryggt, att kommunen ska erbjuda goda möjligheter att utvecklas genom kulturella aktiviteter, utbildning och i möten med andra. Det är god politik att göra folkhälsofrågorna till en del av Hallstahammars kommuns utvecklingsstrategi och en viktig del i tillväxten. Sambanden mellan folkhälsa och tillväxt brukar förklaras enligt nedanstående punkter: En ökad medellivslängd ökar efterfrågan av varor och tjänster. Lusten att investera (i boende, bilar, fritidshus osv.) ökar om man tror att man ska leva längre och vara frisk. I en frisk befolkning är fler i arbete och producerar mer och bättre varor och tjänster. Sjukdom medverkar långsiktigt till dålig ekonomi såväl för den enskilde och hans/hennes anhöriga som för samhället som helhet. Ökad dödlighet i arbetskraften minskar produktiviteten och skatteintäkterna. Hallstahammarsbon ur ett folkhälsoperspektiv Summeras den aktuella situationen i Hallstahammars kommun så ingår många Hallstahammarsbor således i någon form av riskgrupp som hämmar hälsans positiva utveckling och kan på kort och lång sikt skapa ohälsa. Dessa faktorer är i Hallstahammars fall: hög andel med låg utbildningsnivå, tämligen lågt valdeltagande, brist i fysisk aktivitet-övervikt, hög konsumtion av droger, arbetslöshet, skolk, låga betyg, försämrad psykisk hälsa och höga sjukskrivningstal. Runt 300 barn i Hallstahammars kommun lever i vad Rädda barnen benämner barnfattigdom. Betydligt fler lever i ekonomiskt knappa förhållanden som dagligen påverkar vardagen. Positiva nyheter under 2011 Gemensam målbild formulerad Arbetet med att systematisera det långsiktigt förebyggande arbetet samt utveckla välfärden i Hallstahammars kommun har intensifierats under 2011. De förtroendevalda har tagit beslut om
Årsredovisning 2011 25 prioriterade mål under gällande mandatperiod med tydligt fokus på trygghet och säkerhet och ett uttalat behov av insatser och aktiviteter inom välfärdsområdet. En lång rad insatser är planerade för 2012 och framåt och en kraftsamling pågår för att ytterligare utveckla lösningsfokuset samt kanalisera alla krafter mot det gemensamma målet om en trygg och säker kommun. Handlingsplan för Trygg och säker kommun ( Safe community ) Kommunfullmäktige antog under 2011 handlingsplanen för arbetet kring Trygg och säker kommun. Västmanlands läns landsting antog även de samma handlingsplan. Safe Community som utgör en viktig strategi i Folkhälsoinstitutets nationella och WHO:s internationella skadeförebyggande program är en modell för det skadeförebyggande arbetet i lokalsamhället. Den bärande tanken i Safe community är att skapa en struktur för tvärsektoriell samverkan mellan olika parter i kommunen. Denna struktur utgår ifrån och bygger på ordinarie verksamheter och involverar även civilsamhället. För att bli certifierad som en trygg och säker kommun finns bla följande kriterier som ska uppfyllas: 1/ En tvärsektoriell grupp som arbetar med skadeprevention 2/ Kommunens nätverk ska involveras 3/ Programmen ska omfatta alla åldrar, miljöer och situationer 4/ Programmen ska visa särskild omsorg om riskgrupper och riskmiljöer 5/ Hälso- och sjukvården ska kunna dokumentera skadors frekvens och orsaksmönster 6/ Programmen måste vara långsiktiga 7/ Väl valda indikatorer som följer upp förändringsprocesserna Målgrupp för projektet Målgruppen för projektet är invånarna i Hallstahammars kommun med ett särskilt fokus på utsatta grupper såsom barn och unga, äldre samt personer med funktionsnedsättning. Roll och funktion för kommunen och landstinget Landstinget Västmanlands övergripande roll i projektet är att: v Rapportera utvecklingen av hälsoläget som en del i planeringen och uppföljningen av projektet. (Välfärdsbokslut nyckeltal, skaderegistrering) v Bidra med medicinsk sakkunskap, arbetsmetoder och folkhälsovetenskapligt kunnande v Initiera folkbildningsinsatser som kan mobilisera egenkraften, stödja ett hälsosamt liv och underlätta hälsosamma val hos målgruppen. Hallstahammars kommuns roll i projektet är att: v Samordna kommunala verksamheter tvärsektoriellt v Engagera civilsamhället i gemensamma åtaganden v Implementera program som är långsiktiga och stärker utsatta målgrupper v Följa upp resultat v Samordna pilotprojektet övergripande Kommunen planerar och organiserar sitt skadeförebyggande arbetssätt utifrån WHO:s kriterier om säker och trygg kommun. Utöver dessa kriterier kommer kommunen att sträva efter att knyta an även till områden som faller utanför dessa kriterier men som hör till riskhanteringsprocessen. Både ris och ros under 2011 Under 2011 har utvecklingen visat på både positiv som negativ utveckling för kommunens invånare som måste beaktas i det fortsatta arbetet. Ros- Försörjningsmåttet och sjukdagar Antalet sjukdagar per person och år minskar årligen i Hallstahammars kommun och närmar sig så smått länets och rikets nivåer. Men dagens nivåer är oroande höga speciellt för kommunens kvinnor.
Årsredovisning 2011 26 Försörjningsmåttet är en sammanställning av kostnader för offentlig försörjning från Försäkringskassan (sjuk- och rehabiliteringspenning, sjuk- och aktivitetsersättning), Arbetsförmedlingen (A-kassa och aktivitetsstöd) samt kommuner (försörjningsstöd) och redovisas per invånare 16-64 år och dag. Försörjningsmåttet är ett gemensamt mått på hur bidragsförsörjningen (eller utanförskapet) inom ohälsoområdet och arbetsmarknadsområdet utvecklar sig över tid. Utvecklingen av försörjningsmåttet kvartal 1 och 3 2010 samt 2011 i Hallstahammars kommun, Västmanlands län samt riket (kr/individ och dag- kommuninvånare 16-64 år) Kvartal 1 2010 Kvartal 3 2010 Kvartal 1 2011 Kvartal 3 2011 Försörjningsmåttet Hallstahammar 73 62 61 (-16,4%) * 55 (-11,3%) ** Försörjningsmåttet Länet 64 58 57 52 Försörjningsmåttet Riket --- --- 50 46 * Förändringen mellan kvartal 1 2010 och kvartal 1 2011 i procent. Minus betyder minskning och ska tolkas positivt. ** Förändringen mellan kvartal 3 2010 och kvartal 3 2011 i procent. Minus betyder minskning och ska tolkas positivt. Tabellen visar att kostnaderna sammantaget för alla dessa insatser via kommunen, arbetsförmedlingen och försäkringskassan minskat under perioden 1/1 2010-30/9 2011. Det är dock främst kostnaderna för statliga insatser som minskat medan de kommunala kostnaderna har förändrats marginellt under perioden men endast marginellt i dessa sammanhang (de kommunala kostnaderna rör försörjningsstödsutvecklingen). Statens minskade kostnader syns inte denna statistik i ökade kostnader för kommunen. Under kvartal 3 år 2011 betalade således Hallstahammarsbon 55 kr/dag och individ 16-64 år för sjukpennig, aktivitetsstöd, A-kassa, socialbidrag mm. Utvecklingen är mycket positiv för Hallstahammars kommun under denna period. I snitt betalar varje kommunmedlem i Hallstahammars kommun 16-64 år nästan 7 kr per dag och individ för kostnaderna som försörjningsstödet kostar i kommunen. Det är endast Västerås och Köping som har högre kostnad än Hallstahammar i Västmanlands län. Detta är i princip samma resultat som var fallet 2010. Ris- Barnfattigdomsindex År 2009 levde 36 % av Hallstahammars barn med utländsk bakgrund i ekonomiskt utsatta hushåll medan motsvarande siffra för barn med svensk bakgrund var 6 %. Genomsnittet för i riket var 32 % och i länet 34 % för barn med utländsk bakgrund. För barn med svensk bakgrund var rikets snitt 6 % och länets 7 %. Runt 300 barn i Hallstahammars kommun lever i det Rädda barnen benämner barnfattigdom. Betydligt fler lever i ekonomiskt knappa förhållanden som dagligen påverkar vardagen. 1.3 Behov av fortsatt arbete Kvinnor i välfärden i Hallstahammar I Hallstahammars kommun finns flera tecken på att kvinnors situation i det dagliga livet är särskilt utsatt. Kvinnor är överrepresenterade i sjuktalsstatistiken, de ansvarar oftast för den största delen av det obetalda hem- och omsorgsarbetet och de är de som i undersökningar från låg ålder och uppåt upplever psykiska problem etc. Bilden är dock inte helt ensidig utan flickor lyckas bättre än pojkar i skolan, män tar i större utsträckning självmord osv. Kommunen behöver få en mer samlad bild och ökad kunskap om läget för kvinnorna i kommunen och därefter planera särskilda och breda insatser. Insatserna bör förslagsvis harmonisera med riksdagens mål för jämställdhet.
Årsredovisning 2011 27 Riksdagens övergripande mål för jämställdhet lyder; Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv För att uppnå detta övergripande mål har riksdagen fastställt fyra långsiktiga delmål. Målen antogs av riksdagen den 16 maj 2006. En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Jämställdhetsintegrering är en strategi för att uppnå uppsatta jämställdhetsmål. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i såväl beslutsfattande, som i planering och utförande av en verksamhet. Förslag och beslut måste analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser för kvinnor och män. Hallstahammars kommun behöver arbeta fram en strategi för jämställdhet Jämställdhetsstrategin bör tas fram för att synliggöra utvecklingsbehovet kring jämställdhet i Hallstahammars kommun, föreslå insatser som för utvecklingen framåt och inspirera till samverkan mellan olika aktörer. Jämställdhet mellan män och kvinnor är en av de avgörande utvecklingsfrågor som vi skulle kunna bli mycket bättre på i Hallstahammars kommun. Om vi blir bra på jämställdhet skulle vi exempelvis bli bättre på att tillvarata den kompetens och arbetskraft som finns i kommunen. Strategin bör bygga på de fyra jämställdhetspolitiska målen (se ovan) och vänder sig till alla som bor eller vistas i kommunen. Vad säger forskningen? Ojämlika maktförhållanden mellan könen är ett grundläggande demokratiskt problem både på en individuell och på en samhällsnivå. Jämställdhetsarbetets viktigaste syfte är att förändra denna obalans. Det finns en omfattande forskning på detta område. Yvonne Hirdmans teori om genussystemet (Hirdman Genus om de stabilas föränderliga former ) är en förklaringsmodell på hur ojämställdhet skapas. Enligt Hirdman inordnas människor efter kön i alla sammanhang och efter två principer. Den ena principen är att könen hålls isär, liksom handlingar och principer som är könspräglade. Den andra principen är att det är mannen som är norm för alla människor. Utifrån detta skapas föreställningar och värderingar om kvinnor och män. Hirdman anser att vi ingår ett osynligt kontrakt ett genuskontrakt, som upprätthålls av både män och kvinnor. Hirdman menar att föreställningarna och värderingarna om män och kvinnor skapas av oss alla tillsammans och dessa förändras hela tiden. Vad som är manligt och kvinnligt förändras ständigt och denna skapelse av kön innehåller en mängd normer. Normer för vad som är korrekt respektive avvikande beteende utifrån kön. Dessa normer är svåra att upptäcka eftersom vi tar dem för givna, vi är så vana vid dem. Om mannen utgör normen för människan innebär det att kvinnan är avvikande, den underordnade. Normen begränsar kvinnor och mäns handlingar och möjligheter i samhället, dvs. makten blir ojämnt fördelad. Individer kommer inte till sin rätt, vilket både människor och samhälle
Årsredovisning 2011 28 förlorar på. Om normen däremot skapas av oss alla i samhället innebär det också att den går att förändra. Jämställdhetsarbete handlar därför om att förändra attityder, förhållningssätt och normer. Satsningar som särskilt fokuserar på att förbättra kvinnors situation har av erfarenhet alltid visats sig vara viktigt ur jämlikhetssynpunkt, välfärdssynpunkt osv. Kommunen har antagit mål för att öka jämställdheten, möjligheten att leva på sin lön och kommer löpande följa en rad indikatorer som redovisar könsskillnader.
Årsredovisning 2011 29 Mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Hallstahammars kommun Kommunfullmäktige beslutade i samband med att Mål och Budget 2008-2010 antogs att fastställa nedanstående definition av god ekonomisk hushållning. DEFINITION AV GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Syftet med kommunal verksamhet är att bedriva den verksamhet man politiskt har beslutat att genomföra och inte att få ekonomisk avkastning på skattebetalarnas pengar. Finansiella mål behövs för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten behövs för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella ramarna, det vill säga koppling mellan ekonomi och verksamhet. Dessa behövs också för att främja en kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet samt för att göra uppdraget gentemot kommuninvånarna tydligt. Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. God ekonomisk hushållning handlar inte enbart om att få ekonomin för helheten att gå ihop. Minst lika viktigt är att organisationen arbetar effektivt och att verksamheterna utför de uppdrag som politiken och de ekonomiska ramarna ger. Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska finnas ett klart samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter som säkerställer kostnadseffektiv och ändamålsenlig verksamhet. Det krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om avvikelser mot uppställda mål. För att kunna styra verksamheterna åt rätt håll behövs bland annat verksamhetsplaner, kvalitetspolicy, investeringsplaner, lokalförsörjningsplaner, upphandlings- och konkurrenspolicy och kompetensförsörjningspolicy. I de antagna finansiella målen ingår ett mål som uttrycker vikten av att det även är hushållning i verksamheten. Med det menas att det är en bra effektivitet i verksamheten, att avgifterna sätts efter förhållandena till kostnaderna och den service som tillhandahålls. Vidare att verksamhetens omfattning och kvalitet är rätt i förhållande till kommunmedborgarnas behov och politiska prioriteringar. Detta mål kan sägas vara formulerat utifrån verksamhetsperspektivet som tar sikte på kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. SYFTE OCH MÅL Överordnade syften Hallstahammars kommun ska ha verksamhet och ekonomi i gott skick. Det förutsätter ett långsiktigt tänkande. För att säkerställa detta krävs att varje generation står för de kostnader de ger upphov till. I annat fall kommer morgondagens medborgare att få betala inte bara för den verksamhet de själva konsumerar utan även för den som tidigare generationer konsumerat. En annan viktig hörnpelare för att uppnå en verksamhet och ekonomi i gott skick är att kommunen som ansvarig för förvaltningen av medborgarnas skattepengar alltid strävar efter att dessa används på effektivast möjligaste sätt. Öppenhet och lättillgänglighet ska känneteckna kommunens rapportering. Dessa riktlinjer avser i huvudsak den kommunalt skattefinansierade verksamheten. För VA-verksamheten gäller att den fullt ut ska finansieras via konsumtionsavgifter. För den verksamhet som drivs i företagsform sker styrningen i huvudsak genom kommunens policys, bolagsordningar, ägardirektiv och årliga beslut om budget och avkastningskrav. Utgångspunkten för dessa styrdokument ska dock också vara långsiktigt god ekonomisk hushållning.
Årsredovisning 2011 30 Ekonomiska mål Kommunen ska redovisa ett positivt resultat som över en mandatperiod minst motsvarar 1,5 % av kommunens skatteintäkter och generella statsbidrag för samma period. Kommunens totala nettolåneskuld inklusive kommunens totala pensionsåtagande bör inte öka. Detta innebär att kommunens investeringar bör finansieras med egna pengar och att kommunens framtida pensionsåtaganden ska tryggas genom att belopp motsvarande den årliga skuldökningen avsätts för att i första hand placeras på finansmarknaden och i andra hand amortera på den kommunala förvaltningsorganisationens låneskuld. I det fall placeringar blir aktuellt ska detta ske enligt riktlinjer som fastställts av kommunfullmäktige. Nedan görs ett försök att utifrån målen analysera läget vid årsslut 2011. Hallstahammar kommuns mål för den finansiella planeringen 2008 och framåt Hallstahammar kommuns mål för den finansiella planeringen avser såväl räkenskapsår, budgetår som de efterföljande planåren. Det är tre mål, vilka också kan uttryckas som mått/nyckeltal. Därmed formuleras målen enligt följande för 2008: Årets resultat exklusive jämförelsestörande poster ska vara så stort att det egna kapitalet värdesäkras Inflationstakten dec 2010 till dec 2011 uppgår till 2,3 procent. Årets resultat i förhållande till eget kapital uppgår till 2,7 procent.. Målet bedöms vara uppfyllt. Mäts resultatet som andel av skatter och statsbidrag uppgår resultatet till 2,0 procent och målet bedöms vara uppfyllt Likviditeten (exkl. kapitalförvaltningen) bör inte understiga fyra procent av de externa utgifterna. Likviditeten uppgår till 6,5 procent. Likviditeten är dock uppblåst på bokslutsdagen. Tas hänsyn till detta uppgår den underliggande likviditeten till cirka 4,0 procent. Målet bedöms vara uppfyllt. Soliditeten bör inte understiga 65 procent exklusive pensionsförpliktelser redovisade som ansvarsförbindelser. Inklusive pensionsförpliktelser bör soliditeten inte understiga 20 procent. Soliditeten uppgår till 66,4 procent respektive 17,0 procent. Målet bedöms delvis vara uppfyllt, Soliditeten inkl pensionsförpliktelser har försämrats med 4,5 procentenheter från föregående år Det första målet/måttet analyserar det ekonomiska resultatet i ettårsperspektivet, men utgör också förutsättningen för en långsiktig god ekonomisk utveckling. De två övriga målen/måtten utgör summan av flera års resultat och uttrycker den ekonomiska styrkan - betalningsförmågan - på kort respektive lång sikt. God ekonomisk hushållning för Hallstahammar kommun ur ett verksamhetsperspektiv I Hallstahammar kommun är en väl fungerande organisation som utgår från medborgare och brukare grundläggande för god ekonomisk hushållning. För att styra verksamheterna finns säkerställda processer som är av betydelse för att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Kommunens styrning för god ekonomisk hushållning är våra riktlinjer för ekonomi- och verksamhetsstyrning som bland annat innehåller:
Årsredovisning 2011 31 Täta resultatuppföljningar med åtgärder vid eventuella avvikelser. Kvalitetsredovisningar i nämnderna. Intern kontroll. Regelverk för att åtgärda befarade budgetavvikelser Löpande avstämningar av volymförändringar kopplat till befolkningsutvecklingen och budget. Kommunens viktigaste processer för att trygga förutsättningarna att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt är: Granskningar utifrån kommunstyrelsens uppsiktsansvar över nämnderna. Kvalitetsarbetet i nämnderna. Interna- och externa jämförelser i form av benchmarking m.m. Arbetsmiljöundersökningar. Vision 2015 plus nämndernas mål. Dialog mellan kommunledning och nämnder/förvaltning. Metoder för att utveckla och ompröva verksamheter och processer, exempelvis swotanalys. God ekonomisk hushållning förutsätter att verksamheten ryms inom de ekonomiska ramarna. Många verksamheter regleras dessutom av lagar, förordningar och nationella mål. Under året kan verksamheter bli mer omfattande än planerat. Om det finns en risk att ramarna inte håller måste resurser omfördelas, vilket kan motivera revideringar av verksamhetsmålen. God ekonomisk hushållning ur ett verksamhetsperspektiv 2011 I kommunallagen läggs fast att kommunerna skall ha en god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Den kommunala verksamheten skall genomsyras av en god ekonomisk hushållning i ett både kort- och långsiktigt perspektiv. Kännetecknande för en god ekonomisk hushållning är bland annat att de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna och att resultatet, sett över en längre period, är positivt Krav på mål och riktlinjer Från och med 2004 har lagen förtydligats och det läggs fast att kommunerna skall ange finansiella mål för ekonomin och mål och riktlinjer för verksamheten Målen skall vara av betydelse för en god ekonomisk hushållning. I lagens förarbeten sägs att det är viktigt att mål och riktlinjer uttrycker realism och handlingsberedskap samt att de kontinuerligt utvärderas och omprövas. Verksamhetsperspektivet Verksamhetsperspektivet tar sikte på kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. För att åstadkomma detta krävs bland annat en utvecklad planering med framförhållning och handlingsberedskap, tydliga och mätbara mål samt en rättvisande och tillförlitlig redovisning som ger information om resultatet i förhållande till uppställda mål. För att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning måste det finnas ett klart samband mellan mål, resursåtgång, prestationer, resultat och effekter. För att kunna styra verksamheterna måste kommunerna säkerställa processer av betydelse för förutsättningarna att bedriva verksamheten kostnadseffektivt och ändamålsenligt. Lagstiftaren har inte närmare reglerat omfattningen och innehållet i dessa mål och riktlinjer, inte heller vilka områden av den kommunala verksamheten som skall omfattas. Verksamhetsperspektivet beskriver den utveckling och förbättring av verksamheten som ska ske, och hur resurserna ska användas för att nå de strategiska målen och möta medborgarnas och andra intressenters förväntningar.
Årsredovisning 2011 32 För verksamhetsperspektivet innebär god ekonomisk hushållning att Hallstahammars kommuns verksamheter är ändamålsenliga och kostnadseffektiva, och att Hallstahammars kommuns verksamheter bidrar till tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. En effektiv kommun klarar över tid att växa där det finns en behovsökning och på samma sätt minska där behoven minskar. Verksamhetsmål- god ekonomisk hushållning -verksamhetsperspektivet Kommunstyrelsen har ett inriktningsmål som särskilt riktar sig mot god ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv. 8. Den kommunala verksamheten ska bedrivas effektivt så att varje skattekrona förvaltas på ett för invånarna bästa sätt. För att effektivisera verksamheter och möta ökande medborgarkrav ska Hallstahammars kommun kontinuerligt låta utvärdera verksamheten i syfte att förbättra service, kvalitet och resursanvändning. Bedömning av måluppfyllelsen under perioden 2008-2011 Vid en jämförelse mellan bokslut 2008 (+9,6 %) och 2011 (+3,3 %) har kommunens kostnader jämfört med strukturkostnaden förbättras avsevärt om vi jämför oss med oss själva. Sammantaget kan dock konstateras att övriga svenska kommuner ställer om snabbare vid förändrade demografiska utmaningar. Kommunens kvalitet i korthet som årligen summerar kommunens effektivitet visar på en förbättrad överensstämmelse mellan kostnader och service samt nöjdhet hos kunderna. Under målperioden har dock välfärdsbokslut tagits fram årligen där välfärdsluckor synliggörs. Utbildningssidan redovisar sämst överensstämmelse (god ekonomisk hushållning ur ett verksamhets perspektiv) mellan insatt kapital, förutsättningar och resultat av kommunens samtliga verksamheter. Kvalitetsbristkostnaden i utbildningsapparaten är hög och resultatet av dessa brister syns i flera kommunala verksamheter samt t.ex. hos Arbetsförmedlingen. Kommunen har dock 2011 en betydligt bättre bild av kommunens effektivitet och resultat samt att återgärder är planerade för ett fortsatt fokuserat arbete. Förbättrad måluppfyllelse under målperioden 2008-2011
Årsredovisning 2011 33 FINANSIELL ANALYS MODELLEN Den finansiella analysmodellen bygger på fyra perspektiv. Det finansiella resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen av den finansiella utvecklingen. Modellen, benämnd RK-modellen är framtagen av Kommunforskning i väst. Det finansiella resultatet Årets resultat och dess orsaker kartläggs. En eventuell obalans, dvs att kostnaderna överstiger intäkterna eller att en rörelseriktning mot obalans sker, är en varningssignal. Under detta perspektiv analyseras också investeringar och deras utveckling. Kapacitet Den andra aspekten benämns kapacitet eller långsiktig betalningsberedskap. Här redovisas vilken finansiell motståndskraft kommunen har på lång sikt. Riskförhållanden Med tredje aspekten risk avses hur kommunen är exponerad finansiellt. En god ekonomisk hushållning innefattar att kommunen i kort och medellångt perspektiv inte behöver vidta drastiska åtgärder för att möta finansiella problem. Här analyseras också borgensåtaganden och kommunens samlade pensionsskuld. Kontroll Med den fjärde aspekten kontroll avses hur upprättade finansiella målsättningar och planer följs. En god följsamhet mot budgeten är uttryck för god ekonomisk hushållning. Finansiella nyckeltal Varje perspektiv analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal som har till uppgift att belysa ställning och utveckling inom de fyra perspektiven. Modellen tillämpas sedan årsredovisningen för år 2005.
Årsredovisning 2011 34 FINANSIELL ANALYS KOMMUNEN Hallstahammars kommun redovisar ett positivt årsresultat på 18,4 (20,2) Mkr. I resultatet ingår reavinster försäljning gamla tomträtter samt jämförelsestörande poster om sammanlagt 3,5 (7,2) Mkr. Det sk balansresultatet uppgår till 17,2 (12,9) Mkr, en resultatbättring med 4,3 Mkr jämfört med föregående år. Bruttoinvesteringarna uppgår till knappt 39 (24) Mkr. Den långfristiga låneskulden har ökat med 12 Mkr och uppgår till 77,2 Mkr vid utgången av år 2011. Ingen nyupplåning har skett under året, men en tänkt amortering för tidigare års försäljningar av tomträtter om 15,5 Mkr har inte verkställts. Som långfristig skuld tillkommer från år 2010 vår andel av CityBaneprojektet, 21,1 Mkr som kommer att kostnadsföras under en femårsperiod med start 2010. För år 2011 tillkommer indexeringen för åtagandet (3,3 Mkr). Soliditeten är hög och uppgår till 66,4 procent. Den har ökat på ett års sikt. Sett över den senaste femårsperioden har soliditeten sjunkit med nästan 2 procentenheter. Minskningen kan helt hänföras till den upplåning som skett för att hjälpa Hallstahem med sitt lägenhetsöverskott samt åtagandet för Citybanan. Kommunens likviditet har minskat med 32 Mkr och uppgår vid utgången av december månad till knappt 55 Mkr eller motsvarande 16 dagars betalningsberedskap. Under år 2009 och 2010 har försäljning av gamla tomträtter tillsammans med utbetalningen av konjunkturstödet (15 Mkr) under december månad 2009 jämte återköp av värdepapper ur pensionsportföljen (10 Mkr, som skall återinvesteras under år 2010) starkt bidragit till likviditetsuppbyggnaden. Likviditeten har under år 2011 periodvis legat på en väl låg nivå vilket inneburit att skärpt likviditetsbevakning varit nödvändig för att säkerställa betalningsflödena. Resultat och kapacitet Verksamhetens nettokostnader ökar med 3,2 procent jämfört med föregående år. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökar sammantaget med 3,1 procent Intäkterna och kostnaderna alltså i princip samma ökningstakt. Under den senaste treårsperioden har verksamheternas nettokostnader ökat med i genomsnitt 2,6 procent medan skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med i genomsnitt 2,3 procent. Det vill säga relativtt god överensstämmelse föreligger mellan utvecklingen av kostnader och intäkter. Viktigt för kommunens ekonomi är hur nettokostnaderna utvecklar sig i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag. Nyckeltalet speglar hur stor del av intäkterna som den löpande driften tar i anspråk. Det utrymme som finns kvar kan användas för amorteringar av långa lån, finansiering av investeringar och/eller sparande. Verksamheternas andel av skatter och statsbidrag har minskat med en 0,8 procentenheter i förhållande till föregående år. Kommunens bruttoinvesteringar uppgick under året till 38,9 Mkr. Volymen är väsentligt högre än föregående år. En lämplig nivå på investeringsverksamheten, över tiden, är att nivån inte överstiga självfinansieringsutrymmet. Utöver detta bör frågan om avsättningar för pensioner och avsättningar till framtida finansiella reserver vägas in. Vi är nu inne i en intensiv investeringsperiod, som allt annan oförändrat, kommer att innebära en ökad låneskuld. Självfinansieringsgraden mäter hur stor andel av investeringarna som kan finansieras med de skatteintäkter som återstår när den löpande driften är finansierad. En självfinansieringsgrad över 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringarna och att kommunens långfristiga finansiella handlingsutrymme stärks. Under året 2011 har investeringsverksamheten inte fullt ut självfinansierats. Den genomsnittliga självfinansieringen för perioden 2008-2011 uppgår till 135 procent. Investeringsnivån framöver ligger på en väsentligt högre nivå framförallt till följd av den nyligen beslutade VA-planen. Framöver kommer behovet av nyupplåning att öka. Det är för närvarande stor skillnad mellan budgeterad nivå och utfallsnivån beträffande investeringsverksamheten. Ungefär halva nivån av budgeten är förbrukad. Påfrestningen framöver för såväl likviditeten som låneskulden kommer att bli betydande på grund av kraftigt ökande investeringsnivåer.
Årsredovisning 2011 35 Resultatutveckling, andel av skatt o statsbidrag samt belopp 2002 1,0 % 5,4 Mkr 2003 1,6 % 8,9 Mkr 2004 1,7 % 9,9 Mkr 2005 1,5 % 8,8 Mkr 2006 1,9 % 11,0 Mkr 2007 1,4 % 8,9 Mkr 2008 0,6 % 4,1 Mkr 2009 0,7 % 5,0 Mkr 2010 1,8 % 12,9 Mkr 2011 2,0 % 14,9 Mkr Kommunen redovisar för tionde året i rad ett positivt resultat. Det genomsnittliga resultatet under perioden 2008-2011 är, i relation till skatteintäkter och statsbidrag, 1,3 procent (exklusive försäljning tomträttsmark inklusive dessa intäkter över 2 procent). Vår definition av god ekonomisk hushållning utifrån ett finansiellt perspektiv, den långsiktiga målsättningen. (1,5 %) klaras 2011. I jämförelse med övriga kommuner indikeras ett resultat mätt som kronor per invånare som slås av mer än hälften av Sveriges kommuner. Långsiktigt behöver resultatnivån upp framförallt med beaktade av vår höga nivå för de framtida investeringarna. Det egna kapitalet har ökat i en takt som klart överstiger inflationen, fram till år 2006. För åren 2007 till 2008 klaras inte detta. 2009 års historiskt låga inflationstakt 0,9 procent klaras precis (1,0 %). För år 2010 uppgår inflationstakten till 2,3 % och resultatet i förhållande till eget kapital till 2,4 procent. 2011 indikerar ett resultat som överstiger inflationstakten med 0,4 procentenheter. Mätt över hela perioden 2008 till 2011 har värdesäkringen av det egna kapitalet lyckats. Soliditet är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella utrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som finansierats med egna medel. Soliditeten har ökat i jämförelse med tidigare år och är mycket god. I jämförelse med övriga kommuner tillhör vi den bästa fjärdedelen. Tas hänsyn även till pensionsåtagandet före 1998 sjunker soliditeten rejält. I en jämförelse med övriga kommuner tappar vi inte längre i ranking. Man kan alltså konstatera att i jämförelse med övriga kommuner är vi minst lika bra som genomsnittskommunen när det gäller att säkra pensioner före 1998. En medveten strategi gäller sedan några år beträffande åtagandet. Kommunfullmäktige har beslutat att minst årets resultat skall avsättas i sk garantiprodukter för att delvis matcha åtagandet. Totalt beräknas åtagandet uppgå till drygt 426 Mkr (inkl skulder/åtaganden i dotterföretagen ) medan avsättning i garantiprodukter uppgår till nominellt 242Mkr. Omkring 57 procent av pensionsåtagandet är säkrat i form av värdepapper. I jämförelse med övriga kommuner en hög siffra.. Enligt en sammanställning av Dagens Samhälle tillhör vi den bästa femtedelen av Sveriges kommunen när det gäller hur stor del av pensionsåtagandet som matchas av tillgångar i form av värdepapper eller liknande. På bokslutsdagen beräknas marknadsvärdet för pensionsportföljen överstiga bokfört värde med cirka 5 Mkr. Totalt har pensionsförvaltningen sedan den startades avkastat netto knappt 28 Mkr. Kommunalskatten i Hallstahammars kommun uppgår till 21:69. Skatten höjdes senast 1981. Tre stycken skatteväxlingar har skett sedan dess, ädel, omsorgen samt vissa gymnasieutbildningar (vård o lantbruk). Rikets genomsnittliga skattesats uppgår 2011 till 20:73 och länets till 21:01. I länet varierar skattesatserna mellan 20:24 och 22:54.
Årsredovisning 2011 36 Risk kontroll Ett mått som mäter likviditet eller kortfristig betalningsberedskap är kassalikviditet. Om måttet är 100 procent innebär det att de likvida medlen är lika stora som de kortfristiga skulderna. Kassalikviditeten har minskat under perioden 2005-2008. Under 2009 ökar kassalikviditeten och betalningsberedskapen, för att sedan sjunka under år 2010 och 2011. Betalningsberedskapen är vid årsskiftet något låg och varierar kraftigt under året. Det är först de sista dagarna i december månad som betalningsberedskapen förbättrats väsentligt. Periodvis under 2011 har betalningsberedskapen endast varit kring fem dagar. Man bör även notera att de kortfristiga skulderna överstiger omsättningstillgångarna med 40 Mkr. Man kan säga att måttet finansiella nettotillgångar uttrycker betalningsberedskapen på medellång sikt. De finansiella nettotillgångarna har ökat med knappt 6 Mkr under 2011. Nettot har förstärkts under hela perioden 2003-2011. Måttet indikerar en mycket god betalningsstyrka på medellång sikt och har sin förklaring i dels den relativt låga låneskulden samt dels i stora finansiella tillgångar i värdepapper. Ingen nyupplåning har skett under året. Under 2011 har dock tidigare års tomträttsförsäljningar ianspråktagits för investeringsverksamhet och inte för att lösa lån. Tas hänsyn till detta har summan långa lån ökat med 11,5 Mkr under 2011. Ur riskperspektiv är det viktigt att redovisa och beskriva eventuella ränte- och valutarisker. Med ränterisk avses risken för eventuella förändringar i räntenivån och med valutarisk avses risk för eventuella kursförluster vid utlandslån. En ökad genomsnittlig ränta med 1 procent på hela låneskulden medför en ökad nettokostnad med 0,9 Mkr. Genomsnittsräntan har legat på en låg nivå och har under den senaste treårsperioden i genomsnitt legat kring 2,3 procent. Genomsnittsräntan för år 2011 är omkring 3,1 procent. För närvarande har kommunen en mycket hög andel lån med kort bindningstid vilket historiskt gett en lägre kostnad men en högre risk jämfört med en längre genomsnittlig bindningstid. För det mycket oroliga året 2008 var det inte gynnsamt att ha en så hög andel med kort räntebindningstid. Under 2009 till 2011 har det dock varit gynnsamt. I planeringsdokumenten har en räntenivå motsvarande en fast ränta på 5 år används som budgetunderlag. Nivån på låneskulden har givetvis en stor betydelse när ränterisken skall bedömas. Kommunens låneskuld är i jämförelse med övriga kommuner låg. Finansnettot för år 2011 är positivt, intäkterna överstiger kostnaderna med 7,4 Mkr. Stora borgensåtagande kan betyda en finansiell risk för kommun i form av övertagande av lån alternativt ägartillskott. Hallstahammars kommun har borgensåtaganden på mer än 36 tkr per invånare. Beloppet är klart över genomsnittet för Sveriges kommuner. Det hänger framförallt ihop med ett stort åtagande för Hallstahems bostadsbestånd. Hallstahem är som företrädare för hyresrätter helt dominerande i kommunen. Samtidigt som detta i en balanserad marknad ger en stark ställning är det en utsatt position i en marknad med bostadsöverskott. Enligt fullfonderingsmodellen har kommunens totala pensionsskuld (inklusive löneskatt) ökat kraftigt i årets bokslut (+43 Mkr). Förklaringen ligger i sänkt ränteantagande enligt RIPS. Det stora åtagandet som hänför sig till tiden före 1998 har fram till början av 2000-talet endast varit en post bland andra inom linjen. Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat beslut om att minst årets resultat skall avsättas för att matcha kommande ökande pensionsutbetalningar. Vid ingången av år 2011 uppgår de sk garantiplaceringarna till 242 Mkr. Pensionskostnaderna för detta åtagande beräknas öka med minst 1 Mkr per år fram till omkring år 2025 och då uppgå till omkring 24 Mkr mot en årlig kostnad nu på omkring 15 Mkr. Syftet med pensionsplaceringarna är att toppen skall kunna kapas och därigenom minska påverkan på det framtida ekonomiska utrymmet för våra verksamheter. Fortsatta placering under de kommande 5-8 års perioden borde kunna innebära att pensionskostnaden för åtagandet före år 1998 ej behöver ianspråkta mer än omkring 17 Mkr av det årliga totalutrymmet. Resterande belopp kan då finansieras via de tidigare avsättningarna och avkastningen av dessa. Utöver detta belopp tillkommer sedan det årliga nyintjänandet (fn uppgår beloppet till omkring 19 Mkr inkl löneskatt), men det beloppet kostnadsförs direkt och överförs till
Årsredovisning 2011 37 respektive medarbetares individuella placeringskonto. I jämförelse med övriga kommuner är våra öronmärka avsättningar för framtida pensionsutbetalningar höga. Dagens Samhälle har i en enkät efterfrågat storleken på dessa placeringar och Hallstahammars kommun hamnar då på 33:e bästa plats bland alla kommunerna. Ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till en god ekonomisk hushållning upprätthålls är prognossäkerheten. En god prognossäkerhet innebär att kommunen på ett bättre sätt kan korrigera eventuella svackor på kort sikt. Avvikelsen mellan årsprognosen och slutligt utfall kommenteras i det avslutande avsnittet. Utvecklingen för hela den kommunala verksamheten visar på en allt bättre ekonomisk kontroll. Avvikelsen mot budget uppgår till omkring 0,6 procent för år 2011 eller -4,7 Mkr. Det föreligger alltså en god överensstämmelse mellan tilldelad budgetram och utfall. Givetvis finns det för de olika delverksamheterna större avvikelser men respektive nämnd har klarat av att matcha dessa över och underskott på ett mycket förtjänstfullt sätt. Balanskravet har klarats för hela mandatperioden. Balanskravsutredning 2011 Årets resultat 18 384 tkr Reavinster fastigheter -1 187 tkr Balansresultat 17 197 tkr I balansresultatet ingår 4 215 tkr för delfinansiering av citybanan. Vårt belopp fördelas under en femårsperiod Kommunens egna effektmål Kommunens ekonomiska planering skall utgå från att det ekonomiska resultatet uppgår till 1,5 procent av kommunalskatt och generella statsbidrag, för närvarande motsvarar det 11 miljoner kronor (helår). Resultatet skall mätas för hela mandatperioden och tillåtas att för ett enskilt år avvika med högst 1,0 procent. Avvikelsen för ett enskilt år skall dock återställas så att när avstämning sker för mandatperioden, resultatet uppgår till minst 1,5 procent mätt för hela perioden. Underskridande av resultatmålet får endast ske när ej förutsedda händelser inträffar framförallt gällande skattekraftsutvecklingen samt förändringar i statsbidragshanteringen. Resultatutveckling, andel av skatt o statsbidrag samt belopp 2002 1,0 % 5,4 Mkr 2003 1,6 % 8,9 Mkr 2004 1,7 % 9,9 Mkr 2005 1,5 % 8,8 Mkr 2006 1,9 % 11,0 Mkr 2007 1,4 % 8,9 Mkr 2008 0,6 % 4,1 Mkr 2009 0,7 % 5,0 Mkr 2010 1,8 % 12,9 Mkr 2011 2,0 % 14,9 Mkr Kommunen redovisar för tionde året i rad ett positivt resultat. Det genomsnittliga resultatet under perioden 2007-2010 är, i relation till skatteintäkter och statsbidrag, 1,3 procent (exklusive försäljning tomträttsmark inklusive dessa intäkter över 2 procent). Kommunens resultatmål om minst 1,5 procent för hela mandatperioden har alltså inte fullt ut klarats för mandatperioden (om man räknar av tomträttsförsäljningarna. Inklusive dessa har resultatmålet nåtts (2 %).
Årsredovisning 2011 38 Avslutande kommentarer *Betalningsstyrkan på lång och medellång sikt är god. *Betalningsstyrkan på kort sikt uppgår till cirka 16 dagar. *Pensionsförpliktelserna och borgensåtagandena är omfattande och är i jämförelse med övriga kommuner höga. *De finansiella anläggningstillgångarna, framförallt i form av garantiplaceringar har ökat väsentligt under mandatperioden och bidrar starkt till att betalningsstyrkan på medellång sikt har förbättrats. *Kommunens långfristiga upplåning är i jämförelse med övriga kommuner låg men har stigit under perioden 2005 till 2011 med cirka 40 Mkr. *Kommunen uppvisar, för tionde året i rad ett positivt resultat. *Nämnderna har en fortsatt god budgetefterlevnad och uppvisar för år 2011 ett mindre budgetunderskott, 0,6 procent av omslutningen motsvarande 4,7 Mkr. KONCERNEN Hallstahammars kommun uppvisar överskott om 14,9 Mkr. Hallstahem uppvisar överskott om 2,7 Mkr och Kolbäcksådalens gymnasieförbund underskott om 11,0 Mkr. Vår andel (6,7 Mkr) ingår kommunens resultat varför det sammantagna resultatet för koncernen Hallstahammars kommun beräknas till ett överskott om 17,6 Mkr.. Utöver dessa företag redovisar Mälardalens Brand o Räddningsförbund (MBR) överskott). I bilaga till årsredovisningen finns en mer omfattande finansiell analys.
Årsredovisning 2011 39 KOMMUNENS MILJÖARBETE 2011 Inledning Kommunerna har flera betydelsefulla uppgifter i arbetet för att uppnå miljömålen dels genom sitt myndighetsarbete, sitt ansvar för samhällsplanering samt genom åtgärder i sin egen verksamhet. Åtgärdsstrategier och kommunal samhällsplanering ger ramar och underlag för miljöarbetet på lokal nivå samt samordning med Förbundet Agenda 21 i Västmanland. Som ett riktmärke finns 16 miljömål som riksdagen har fastslagit. Övergripande mål är att de stora problemen ska vara lösta inom en generation. Så här arbetar vi med miljöfrågor i Hallstahammars kommun Kommunledningen arbetar med samordning och styrning av kommunens verksamhet. Detta innebär bland annat ansvar för att verksamheten är effektivt organiserad och att de kommungemensamma mål och strategier som finns styr verksamheten. Tekniska förvaltningen ansvarar för till exempel förvaltning av kommunala byggnader, vattenförsörjning, avlopp, renhållning, planfrågor, gatu- och väghållning, trafikplanering, trafiksäkerhetsarbete, lokala trafikföreskrifter och parkeringsfrågor samt kart- och mätteknisk verksamhet. Bygg och miljöförvaltningen har uppsyn över hela bygg- och miljöområdet och har det som ett av de primära uppdragen. Miljötillsyn Tillsynsverksamheten sköts av bygg och miljöförvaltningen. Den har planerats med de nationella miljömålen som utgångspunkt. Den grundläggande delen i verksamheten är handläggning av tillstånds och anmälningsärenden samt tillsyn över verksamheter genom bland annat inspektioner, granskning av miljörapporter och egenkontroll. Miljöarbetet i kommunens skolor I kommunens skolverksamhet arbetar man med miljöfrågor integrerat i olika ämnen i undervisningen. Man arbetar också genom olika satsningar för att öka ungdomarnas/barnens miljömedvetenhet bl.a. genom olika miljöprojekt. Miljöeffektiva transporter Trafiken utgör ett av de större miljöproblemen i Hallstahammar och medför buller, miljöföroreningar och barriäreffekter. Kommunen verkar för bättre infrastruktur, bl.a. genom att få en ny sträckning på länsväg 252. Detta skulle lösa en hel del av dagens problem med tung trafik inom tätorten. I april 2004 antog Hallstahammars kommun en resepolicy som gäller vid tjänsteresor, benämnd Miljöoch trafiksäker resepolicy. Som ett led i detta arbete startades den 1 mars 2005 en tjänstebilpool i Hallstahammars kommun. Genom en övergång till miljöbilar under 2009 kan även miljöeffekterna av bilpoolen förstärkas. Ytterligare steg i satsningen på miljöbilar togs då kommunen anslutit sig till central upphandling av elbilar. Det återstår att se om någon elbil kan anskaffas mot rimlig driftskostnad. Nya bilars klimatpåverkan fortsätter att minska men skillnaden mellan kommunerna är stora. Hallstahammar ligger på tredje plats, (andra plats 2010) i länet med en ranking på 105 plats av Sveriges 290 kommuner. Västmanland har näst högst ökningstakt i andel nyregistrerade miljöbilar. Det framgår av ett index över nya bilars klimatpåverkan, som upprättats av Naturvårdsverket, Vägverket och Konsumentverket.
Årsredovisning 2011 40 Andel nyregistrerade miljöbilar av samtliga nyregistrerade bilar i Hallstahammar/år 34 % (riket 40%) 300 250 200 150 100 50 0 Nyregistrerade bilar år 2010, genomsnittligt koldioxidutsläpp enligt tillverkare 17 Energieffektivisering av fastigheter Utsläppen av koldioxid från bostäder och service har minskat nästan varje år sedan år 1990. Detta beror till stor del på att oljeanvändningen har minskat och i stor utsträckning ersatts av biobränslen, värmepumpar, el och fjärrvärme. Kommunen satsar fortsatt på omställning av fastigheternas uppvärmningssystem enligt en fastställd handlingsplan. Vid nyproduktion studeras miljöanpassade alternativ så långt det är ekonomiskt och tekniskt rimligt. Flera kommunägda fastigheter, som t.ex. Nibbleskolan, har konverterats från direktverkande el till fjärrvärme. Infrastruktur Ledningsnätet för spill- och dagvatten genomgår för närvarande omfattande renovering. Syftet är att säkerställa leverans av dricksvatten med hög kvalitet till kommuninvånarna samt att minska läckaget av avloppsvatten så att miljöbelastningen minskar. Avloppsreningsverket är moderniserat för att kunna minska utsläppen av kväve till ån, Mälaren och slutligen Östersjön. Avfall och renhållning Hallstahammar är som en av delägarna i Västmanlands Avfallsaktiebolag (VAFAB) med i biogasanläggningen Växtkraft. Biogasen där framställs av bland annat avfallet från de bruna tunnorna. Biogasen renas till fordonsbränsle och används i huvudsak inom Västerås med omnejd än så länge. Västmanlands Lokaltrafik är en av de större kunderna och bussarna från Hallstahammar till Västerås går nu mera på denna biogas.
Årsredovisning 2011 41 Farligt avfall är miljömässigt en viktig avfallstyp att samla in, så att det så långt som möjligt inte hamnar okontrollerat i vår miljö. I Västmanland, och i Hallstahammar i synnerhet, är vi duktiga på att samla in farligt avfall. Total mängd insamlat farligt avfall via återbruket i kg/invånare 31,6 (riket 5.5) Naturvård Flera projekt är igång som verkar för att den biologiska mångfalden ska bevaras och utvecklas i positiv riktning. Det största projektet berör bland annat Strömsholm och Billingen och det är ett EU-finansierat mångmiljonprojekt för att utveckla Mälarens skärgårdsnatur. Stora arealer restaureras och görs mer tillgängliga. Kommunen själv driver fortsatt två projekt och det är biotopvård och fiskvandringsvägar i Kolbäcksåns nedre delar samt utveckling av Sörkvarnsforsens naturreservat med bl.a. anläggande av gångbro till forsmiljön. I övrigt kan nämnas att den tätortsnära skogen vårdas i enlighet med en moderniserad skogsbruksplan. Andel skyddad mark genom naturreservatsbildning av den totala landytan i kommunen 6 % (riket 8%)
Årsredovisning 2011 42 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Positivt resultat Resultatet för 2011 är positivt och uppgår till +17,6 Mkr, motsvarande värde för åren 2010 och 2009 var 17,7 resp 6,0 miljoner kronor. Under den senaste tioårsperioden har en kraftig resultatförbättring skett inom koncernen. Från ett underskott på drygt 21 miljoner kronor för år 2000 till ett överskott om drygt 17 miljoner kronor 2011. Resultat ovan är före jämförelsestörande poster (tomtförsäljningar reavinster) inklusive dessa årets resultat +21,1 respektive+25,0 samt +26,1 miljoner kronor(åren 2010 till 2009). För år 2011 redovisar kommunen och Hallstahem överskott. Kolbäcksådalens gymnasieförbund redovisar ett underskott om 11 miljoner kronor (6,7 Mkr, vår andel ingår i vårt resultat). Utöver företagen som ingår i den sammanställda redovisningen kan bland annat nämnas MBR som redovisar positivt resultat för år 2011 4,6 Mkr (2010 +9,2 Mkr). Utvecklingen är positiv men det gäller att hålla hårt i utvecklingen. Avvecklingen av gymnasieförbundet pågår för fullt och mer än 7 Mkr av deras resultat kan direkt hänföras till avvecklingsarbetet. Arbetet fortsätter under 2012 men redan nu ser vi att till följd av dåliga söksiffror till år 1 i gymnasieskolan att hela våran gymnasieskola är hotad och kommunfullmäktige kommer under våren att fatta beslut om fortsättningen. Hur som, kommer de kommande två åren att kraftigt påverkas att den dåliga tillströmningen till vår gymnasieskola. Förklaringsfaktorer till det goda resultatet, utöver ett idogt arbete ute i de olika verksamheterna, är framförallt skatteutfallet samt jämförelsestörande intäkter (återbetalningar från FORA, tomtförsäljningar samt ändrat po-pålägg för ej uttagen semester, på kostnadssidan tillkommer indexering för citybaneprojektet) för kommunen. För hela koncernen har sedan det gynnsamma ränteläget påverkat resultatet i positiv riktning. Vidare har uthyrningsläget förbättrats i Hallstahem. Ytterligare en faktor som bör nämnas är befolkningstillväxten i vår kommun. Under de senast tre åren har befolkningen ökat med 210 personer. Från 15 014 sista december 2008 till 15 224 sista december 2011. För år 2012/13 ser de ekonomiska utsikterna dock kärva ut. Utan extra tillskott från staten torde sektorn få svårt att upprätthålla såväl servicenivå som resultatnivå. Lokalt tillkommer sedan problematiken med utvecklingen av Kolbäcksådalens gymnasieförbund. Surahammars kommun har i beslut i slutet av 2008 begärt utträde ur förbundet. Detta tillsammans med ett mycket kraftigt tapp i elevunderlaget (-30 procent på tre år) samtidigt som antalet fristående gymnasieskolor ökat markant under en följd av år innebär att gymnasiefrågan kommer att påkalla särskild uppsikt under de kommande åren. Vi går dock stärkta ur år 2011 och förutsättningarna för år 2012 har förbättrats sedan Mål och Budgetplanen för år 2012 till 2014 fastställdes, framförallt beroende på ett väsenligt bättre resultat för våra verksamheter i jämförelse med tidigare delårsprognoser. Fortsatt idogt arbete ute i verksamheterna krävs även framgent. Finansiell ställning Av koncernens tillgångar på cirka 1 446 miljoner kronor är drygt 59 % finansierade med lån och andra kortfristiga skulder. Soliditeten uppgår till cirka 41 %. Koncernens nettoinvesteringar uppgår till 43 miljoner kronor 2011 ( 2010 43 Mkr, 2009 50 Mkr och 2008 58 Mkr). Den samlade låneskulden Den samlade låneskulden uppgår i bokslutet för 2011 till 588 Mkr (2010 till 581 Mkr 2009 601 Mkr och 2008 632 Mkr). Utöver denna skuld tillkommer sedan medfinansieringen för Citybanan (21 Mkr). Låneskulden fördelas enligt följande:
Årsredovisning 2011 43 Hallstahammars kommun 77 Mkr (2010: 66 Mkr) HFAB 511 Mkr (2010:515 Mkr) Kolbäcksådalens Gymnasieförbund 0 Mkr (2009: 0 Mkr) Borgen Ansvarsförbindelser Kommunen har iklädd sig borgen för de kommunala företagens lån enligt nedanstående sammanställning. Hallstahem Gymnasieförbundet 510 Mkr 10 Mkr Pensionsåtagande I koncernens balansräkning finns upptaget sammanlagt 10,7 miljoner kronor för upplupna pensionskostnader. Utöver detta belopp finns mycket stora åtaganden för pensioner intjänande före 1998 som ansvarsförbindelser. Totalt uppgår detta belopp till 425 miljoner kronor, varav 393 miljoner kronor avser kommunen och resten vår andel av gymnasieförbundets åtagande. Detta måste beaktas når koncernens ekonomiska ställning analyseras. Åtagandet är säkrat till knappt 57 procent i form av sk garantiplaceringar. En nivå kring 75 till 80 procent kan anses som en nivå som säkerställer pensionsåtagandet. Avkastningen av dessa placeringar kan sedan fylla ut upp till 100 procent. Under de åtta år som kommunen arbetat med placeringar har hittills c:a 13 procent av pensionskapitalet tillkommit via avkastning. Företagspolicy och ägardirektiv För att ytterligare utveckla ägarrollen och nå en ännu bättre samordning och samverkan mellan kommunen och bolagen har kommunfullmäktige fastställt ägardirektiv. Syftet är dels att skapa gemensamma spelregler för att utveckla den kommunala koncernen och dels att tydliggöra styrelsens roll och ansvar i respektive bolag.
Årsredovisning 2011 44 KORT BESKRIVNING AV DE I DEN SAMMANSTÄLLDA REDOVISNING INGÅENDE BOLAG. Hallstahem Ägardirektiv Hallstahammars kommun har i sina ägardirektiv för bolaget angett att AB Hallstahem skall utifrån Hallstahammars kommuns vision Det goda livet i storstadens närhet utarbeta mål som har bäring mot visionen. Dessa fyra mål skall sedan årligen utvärderas i årsredovisningen. Utvärdering av Det goda livet i storstadens närhet : Det goda boendet: Vi har ett varierat utbud av lägenheter med god tillgänglighet. 35 procent av våra lägenheter har hiss eller ligger i markplan. En fortsatt ökad tillgänglighet i samband med stamrenoveringar har skett under året. Det har tillskapats ett 55- plusboende i centrala Hallstahammar. Den goda servicen: Vi har en hög servicenivå mot våra hyresgäster, vilket verifierats i vår Hyresgästundersökning, där vi får ett mycket högt serviceindex. Serviceindex innefattar Ta kunden på allvar, Trygghet, Rent och snyggt samt Hjälp när det behövs. Den goda miljön: Vi satsar på energibesparingar (värme, el- och vattenförbrukning) enligt speciellt uppsatta mål. Vi har god miljö både ut- och invändigt. Det framgångsrika näringslivet: Vi tillmötesgår företagare och näringsidkare när det gäller lokaler och anpassningar så långt som möjligt. För närvarande är alla lokaler i centrala Hallstahammar uthyrda. Bolaget skall även, enligt ägardirektivet, tillsammans med olika berörda intressenter aktivt arbeta för att Hallstahammars kommun ska vara ett attraktivt boendealternativ i regionen. Vi ska också tillhandahålla bra bostäder till rimliga hyresnivåer samt sköta och underhålla fastigheterna enligt god teknisk praxis. Vidare ska vi utveckla en god bostadsmiljö med tyngdpunkt på bra boendeformer för äldre och möjligheter för ungdomar att etablera sig på bostadsmarknaden. Vidare framgår av ägardirektivet bl a att bolaget ska bedriva sin verksamhet på affärsmässiga villkor och sträva efter en ekonomisk utveckling som ger förutsättningar för en ekonomisk stabilitet. Affärsidé Hallstahammars Fastighets AB skall på marknadsmässiga villkor erbjuda ett tryggt och bekvämt boende och vara en pålitlig och rejäl hyresvärd som ser sitt fastighetsinnehav långsiktigt och tar ansvar för sina fastigheter, hyresgäster och personal.. Fastighetsbestånd Fastighetsbeståndet uppgick vid årsskiftet till 41 (41) fastigheter. Antalet bostäder uppgick till 2 384 (2 384) och antalet lokaler till 318 (318), totalt 170 642 (170 648) m 2. Uthyrningssituationen Antalet vakanta lägenheter uppgick till 95 i snitt jämfört med 141 året innan. Hyresbortfallet p g a vakanta lägenheter uppgick till 4,2% (6,2%).
Årsredovisning 2011 45 Framtidsutsikter Befolkningsutvecklingen i kommunen har under de senaste åren sakta men säkert gått i rätt riktning och mycket positivt händer i vår kommun. Det är glädjande att våra vakanser har minskat och vid årsskiftet var uthyrningsläget det bästa någonsin. De neddragningar som nyligen aviserats hos en av kommunens större arbetsgivare ger dock anledning till en viss oro. Med våra hyresgästers stora förtroende för oss som förvaltare ser vi ändå positivt framåt och har börjat planera för en framtida nyproduktion i mindre skala. Stam- och badrumsrenoveringar kommer att ha fortsatt hög prioritet. Likaså fortsätter arbetet för att öka tillgängligheten i befintligt bestånd enligt den tillgänglighetsinventering som tidigare genomförts. Hyror Den 1/1 2011 höjdes hyrorna med 2,9 procent för bostäder och lokaler med förhandlingsklausul. Garagen höjdes mellan 0 40 kr/månad. P-platser med eluttag fick en höjning med 20 kr/månad och p-platser utan eluttag med 10 kr/månad. Överenskommelsen med Hyresgästföreningen för år 2012 innebär en höjning med 2,45 procent för bostäder och lokaler med förhandlingsklausul. Garagen höjs mellan 0 10 kr/månad. Resultat Årets vinst efter finansiella poster uppgår till 2 689 tkr (2 394 tkr för år 2010 samt 906 tkr för år 2009). Soliditet Soliditeten uppgår till 13,0% (12,7%). Investeringar Bolagets investeringar i byggnader och inventarier har totalt uppgått till 19 482 tkr (12 900 tkr). Ombyggnation Stambyte/ombyggnad av badrum har skett av återstående 105 lägenheter i fastigheten Växeln 7. Årets investering för stambyten uppgår till 13 211 tkr. Arbetet pågår för investering i ny grundvattenvärmeanläggning i Strömsholm. Nedlagd kostnad 2011 uppgår till 2 009 tkr. Underhåll Utöver sedvanligt underhåll har 3 671 tkr kostnadsförts på stambytet i kv. Växeln 7.
Årsredovisning 2011 46 KOLBÄCKSÅDALENS GYMNASIEFÖRBUND ÅRET SOM GÅTT Sista året med Gymnasieförbundet har börjat 2011. Från början visste vi inte hur innehållet skulle se ut för det nya gymnasiet som skall ingå i Hallstahammars kommuns organisation. Det gjordes några budgetar för troliga organisationer som fick revideras allt eftersom. Förhandlingar upptogs och fick förändras allt eftersom nya idéer om organisationen uppkom. I maj tog Hallstahammars kommun beslut att enbart satsa på praktiska program och att årskurs tre skulle få slutföra sin utbildning på Kantzowska gymnasiet. Förutom detta kommer ridutbildningen och Introduktionsprogrammen att fortsätta. Oppositionen reserverade sig och föreslog att skolan skulle läggas ner snarast. SFI och vuxenutbildning kommer att upphandlas av respektive kommun. Förhandlingar skedde utifrån de senaste programförslagen. Vissa avslutades inför sommaren och uppsägningar utskickades. Emellertid drogs vissa förhandlingar till centrala förhandlingar p.g.a. att parterna ej var överens om SFI och vuxenprogrammen skulle finnas kvar i Hallstahammars regi eller om de skulle upphandlas. Parterna skildes i oenighet. Under första halvåret leddes förbundet av Lennart Ahlström som slutade vid halvårsskiftet och efterträddes av Lars Jonsson. Lars Jonsson, anställd av Hallstahammars kommun, hade som uppgift att under första halvåret se över hur organisation och verksamhet på det nya gymnasiet skall vara efter nyår 2012. Även detta år har kommunerna tillskjutit medel för att vuxenutbildningen skulle fortsätta i den omfattning som under tidigare år. Efter valet 2010 blev det en delvis ny styrelse varvid några av de äldre som funnits försvann ur styrelsen. Även arbetsutskottet blev delvis nytt. Under året valdes Catarina Pettersson in i direktionen och även i arbetsutskottet. Hösten har präglats av att informera berörd personal som skall överföras till Hallstahammars kommun vid årsskiftet 2012. Sista månaderna har det diskuterats hur organisationen skall se ut för Gymnasieförbundet efter nyår. Det beslutades att all uppsagd personal och treorna och viss personal som tillhör dessa skall finnas kvar i Förbundet i likvidation (FIL) eftersom den uppsagda personalen måste ha en arbetsgivare. Ingen av kommunerna ville ta detta ansvar så det blev ovanstående som gäller till all personal har slutat. Gymnasieskola År 2011 har för gymnasieskolans del, liksom föregående år, präglats av en ständigt pågående översyn av verksamheten. Förberedelser inför upplösningen av gymnasieförbundet och övergången till Hallstahammars kommun har också präglat året. Den ekonomiska situationen har hela tiden funnits med som bakgrund till allt som skett. Året 2011 var ett turbulent år. Under våren beslutades att samhällsprogrammets alla inriktningar och barn- och fritidsprogrammet skulle läggas ned. Inget intag gjordes på dessa program och eleverna i år 1 flyttades till skolor i Västerås inför höstterminsstarten. Eleverna som påbörjade år 3 hösten 2011 får däremot slutföra sin utbildning på Kantzowska. Förste rektor Lennart Ahlström gick i pension i samband med läsårsskiftet och Lars Jonsson tog över den positionen. De två andra rektorerna fick nya jobb och valde att sluta vilket föranledde snabb rekrytering av nya rektorer under sommaren. Detta ledde till att vi hade en helt ny skolledning när höstterminen 2011 startade. På grund av neddragningen av antal program sades en del personal upp i juni och av den kvarvarande personalen var det många som fick förändrade arbetsuppgifter inför läsåret 2011/2012. Trots uppsägningarna tvingades vi till ett betydande rekryteringsarbete då samtliga lärare utom en slutade på Bygg- & anläggningsprogrammet under 2011. Det blev även en del personalförändringar på Industri-tekniska programmet. Liksom andra skolor märker vi av svårigheten att rekrytera behöriga yrkeslärare.
Årsredovisning 2011 47 Konkurrensen om gymnasieeleverna hårdnar för varje år. Samtidigt vet vi att antalet elever i gymnasieåldern minskat väsentligt och fortsätter att göra det de kommande åren. För att få tillräckligt elevunderlag på Kantzowska gymnasiet måste de utbildningar som skolan erbjuder i framtiden motsvara de utbildningar eleverna efterfrågar. Därför beslutades det under 2011 att Kantzowska ska bli ett renodlat yrkesgymnasium. De program som kommer att finnas på skolan från och med 2012 är Bygg- och anläggningsprogrammet, El- och energiprogrammet, VVS- och fastighetsprogrammet, Industritekniska programmet, Naturbruksprogrammet samt Introduktionsprogrammen. Hösten 2011 genomfördes också en omfattande gymnasiereform (GY 2011) i Sverige, vilken innebär att alla våra program fått nya examensmål och programstrukturer samt att alla gymnasieskolans kurser har fått nya namn och nya kursplaner. Dessutom infördes en ny betygsskala. Reformen berör endast de elever som påbörjade sin utbildning hösten 2011. Elever som började tidigare slutför sin utbildning enligt det gamla systemet vilket innebär att såväl lärare som administrativ personal måste arbeta i dubbla system. På Kantzowska blev reformen mest märkbar på vårt ridsportsprogram. Då man enligt reformen inte längre får erbjuda specialutformade program blev lösningen att få in ridsportsutbudet i Naturbruksprogrammet, som är ett yrkesprogram. Organisationen av de nya Introduktionsprogrammen har också krävt en hel del arbete. Upplägget kräver, i högre grad än tidigare, individuella lösningar vilket försvårar tjänstefördelning och schemaläggning. På Kantzowska erbjuder vi alla fem Introduktionsprogram. För att implementera alla förändringar som beskrivits ovan lades mycket tid på förändringsarbete under hösten. Till vår hjälp hade vi konsultföretaget Influence som var med oss vid planering och genomförande av höstens kompetensutvecklingsdagar. Sju fokusområden; Samarbete med det lokala näringslivet, Marknadsföring av nya Kantzowska, Kantzowskaeleven, Förbättrade studieresultat, Flickor till våra yrkesprogram, Våra lokaler och Ämnesintegration, valdes ut och all personal var delaktig i en grupp som fördjupade sig i något av områdena. Under hösten satsade skolan också omfattande resurser på att marknadsföra de utbildningar som ska finnas på vår skola. Personal och elever från Kantzowska gymnasiet deltog i den gemensamma gymnasiemässa som anordnades i Västerås. På hemmaplan ordnades också ett Öppet hus där elever och föräldrar fick möjligheter att bekanta sig med skolan och dess verksamheter. Utvecklingen av antalet gymnasieelever Diagram 1 nedan visar antalet elever i medeltal studerande på Kantzowska gymnasiets program under år 1998-2011. Diagram 2 nedan visar antalet elever i medeltal från medlemskommunerna studerande på Kantzowska gymnasiets program eller på annan ort under år 1998-2011. Från att förbundet bildades har antalet elever som studerar på Kantzowska gymnasiet ökat till följd av allt större elevkullar samt att förbundet hösten 2001 startade det Specialutformade programmet Ridsport med riksintag. År 2004 låg medelantalet elever på den högsta nivån sedan förbundet startade. En minskning har därefter skett till följd av att allt fler av medlemskommunernas elever väljer att studera på annan ort, se diagram 2, men även pga minskade elevkullar. Våren 2011 beslutade Hallstahammars kommun att fr.o.m. 1 januari 2012 starta en ny gymnasieskolan i egen regi. Program har därför avvecklats redan från hösten 2011 vilket har medfört en minskning av antalet elever på Kantzowska gymnasiet. Mellan vt-2011 och ht-2011 så skedde en minskning med 176 elever. Antalet elever från andra orter minskade fram till år 2000 då förbundet år 1998 förlorade riksintag till lokalgren Multimedia på Mediaprogrammet. Antalet elever från andra orter ökade igen år 2001 då man hösten 2001 startade Specialutformat program Ridsport och där de flesta elever kommer från andra kommuner. Samma år påbörjades även ett samarbete med NVU. År 2011 fortsätter antalet elever från andra orter att ligga kvar kring 100 elever per år, varav de flesta eleverna studerar på Specialutformat program Ridsport/Naturbruksgymnasiet med inriktning ridsport.
Årsredovisning 2011 48 Diagram 1 Antal elever som studerar på Kantzowska gymnasiet Antal gymnasieelever 1000 900 800 700 817 816 787 764 840 899 915 897 896 868 802 705 600 578 432 460 460 472 486 502 493 489 466 500 440 419 491 372 400 348 317 301 286 296 297 291 294 294 281 264 273 264 300 225 200 119 120 95 117 116 113 113 108 102 108 100 68 55 41 60 111 107 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Elever totalt Elever från Hallstahammar Elever från Surahammar Elever från andra orter Antal gymnasieelever 1400 1200 1000 962932 919 901 977 1033 1091 1122 1191 1238 1269 1285 1150 1100 800 749 761 746 704 745 782 799 784 783 760 700 688 683 716 600 400 200 213 171 173 197 232 251 292 338 408 478 569 597 467 384 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Egna elever totalt Elever till annan kommun Egna elever på Kantzowska gymnasiet Diagram 2 Antal elever från medlemskommunerna som studerar på Kantzowska gymnasiet eller på annan ort
Årsredovisning 2011 49 Vuxenutbildning Vår egen verksamhet Särvux verksamhet har bedrivits som vanligt under året och samtliga elever hann bli trygga i detta. Under året fick eleverna arbeta med samma material som SFI använder då detta passar bra till Särvux. Eleverna fick under året måla med akvarell, måla på porslin och göra almanackor. Vår verksamhet på grundläggande nivå (GRUV) har legat på ungefär samma nivå som tidigare år. Det är mestadels elever med invandrarbakgrund som läser kurser på grundläggande nivå. Under 2011 startades två grupper i Svenska som andra språk, en på våren och en på hösten. Det fanns gott om ansökningar och utbildningen genomfördes på två terminer med halvtidsstudier i svenska igen. Eleverna hade då möjlighet att komplettera sin utbildning med kurser i matematik, engelska eller samhällskunskap. Verksamheten bedrevs i Hallstahammar. Undervisning i Svenska för invandrare har fortsatt att vara omfattande under 2011. Vi har haft ca 90 elever inskrivna i Hallstahammar och ca 40 elever inskrivna i Surahammar. Vid halvårsskiftet förlades all SFI-undervisning till Kantzowska i Hallstahammar. Nivågrupperingen som tidigare infördes har förkortat studietiden för de studerande samt lättat på trycket på lärarna. Nivågrupperingen har skett inom hela enheten vilket har inneburit att en del elever fortsatt har fått resa mellan Hallstahammar och Surahammar under våren. Andelen analfabeter bland eleverna ökade vilket innebar att personalstyrkan ökades med en tjänst. Samtal fördes med Arbetsförmedlingen kring den nya etableringsreformen. Antalet helårsstuderande på gymnasiala kurser har fortsatt ligga på en hög nivå. Prioriteringar har dock behövt göras för att få ekonomin att gå ihop. Intresset för våra yrkesutbildningar har ökat bland invånarna i kommunerna. Vård- och Omsorgscollege var under 2011 den enda yrkesutbildning vi hade i egen regi. Övriga yrkesutbildningar köptes av andra kommuner, framförallt från Västerås. Den ekonomiska situationen har gjort att vi fått lov att neka några att studera dyra yrkesutbildningar. Detta trots det extra tillskottet från kommunerna och statsbidraget för Yrkesvux. Vård- och Omsorgscollege skickade in en ettårsredovisning och blev fortsatt certifierat. Under hösten har VOC arbetat med uppgifter för en ny certifieringsperiod. Det nära samarbetet med arbetsgivarna har fungerat mycket tillfredsställande och vår utbildning har hög status i kommunerna. Inom ramen för Yrkesvux genomfördes också handledarutbildning för kommunernas elevansvariga. Vi utbildade ca 100 stycken och det är flest i Västmanland. Handledarna fick diplom på detta och arbetsgivarna vet exakt vad handledarna kan. Från och med årsskiftet 2011/2012 anordnas utbildningen av Lernia på plats i Hallstahammar. Den externa distansutbildningen på gymnasienivå låg ungefär lika som under 2009. Det flexibla kursupplägget med kontinuerligt intag utvecklades under 2010. Det är Historia A och B, Samhällskunskap A och B, Svenska A och B, Engelska A och B samt Matematik A-E som bedrivs i egen regi. Vuxenutbildningen har under 2010 fortsatt med plattformen FRONTER. Kommunsamarbetet Västmannavux gick i graven under året. Distansutbildning mot högskolor har inte skett alls under 2011 beroende på att det inte finns tillräckligt med personal för att arbeta med detta. Den kontakt vi hade med det lokala arbetslivet i kommunerna var under arbetet med ansökan till Yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna. Då samarbetade vi kring kartläggningen av bristyrken och intresset för utbildning bland de anställda. Vi samarbetade också med arbetsförmedlingen för att kartlägga utbildningsbehoven bland de arbetssökande.
Årsredovisning 2011 50 MÄLARDALENS BRAND- OCH RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUND Omvärldsanalys MBR jämför sig kontinuerligt med motsvarande organisationer såsom andra kommunalförbund inom räddningstjänsten samt de s.k. 100000-kommunerna. SKL:s öppna jämförelser samt statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ligger också till grund för jämförelserna. Det som kan konstateras är att MBR har en mycket kostnadseffektiv organisation med låg skattebelastning på innevånarna. Den heltidsberedskap för vardagsolyckor som produceras, samt det förebyggande arbetet är i nivå med övriga jämförbara kommuner, medan beredskap med deltidsanställda brandmän s.k. RIB-personal ligger på en lägre nivå. MBR har en bred verksamhet med bl.a. vattendykning, som endast förekommer i ett fåtal av landets kommuner. Ett annat inslag är den stora satsning på s.k. förstahandsenheter som skett inom förbundet. Utslussningen till samhället av dömda ungdomsbrottslingar, via den verksamhet som Statens Institutionsstyrelse har vid brandstationen i Surahammar, är en unik företeelse. MBR har ett väl utvecklat handlingsprogram för räddningstjänst där samtliga mål och eventuella avsteg från programmets beredskapsnivåer, kontinuerligt redovisas vid varje direktionsmöte. Detta är också unikt i jämförelse med andra kommuner. Inom den förebyggande verksamheten pågår sedan drygt 10 år, en kontroll av trapphus i flerbostadshus. Denna uppgift utförs i alla delar av MBR:s heltidsbemannade räddningsstyrkor. Året som gått 2011 uppvisar ett positivt resultat på 4,6 Mkr, vilket är 2,6 Mkr mer än vad prognosen i augusti indikerade. Totala antalet larm inom förbundet har kraftigt ökat, från 1794 stycken 2010 till 2002 stycken 2011. Den stora ökningen beror bl.a. på fler anlagda bilbränder samt fler ambulanslarm prio 1 i Surahammar. Nya avtal för automatlarmsanläggningar ökar och intäkter för onödiga automatlarm ligger i nivå med 2010 års utfall. I övrigt påverkas intäktssidan av mer restvärdesräddning åt olika försäkringsbolag, samt mindre extern kursverksamhet till följd av personalfrånvaro, omstruktureringar inom förebyggandeavdelningen och återbud på redan bokade kurser. Personalkostnaderna, inklusive arbetsgivaravgifter och försäkringar, är lägre än budgeterat trots högre sjuk-lönekostnader till följd av ökad sjukfrånvaro. Ytterst få av sjukskrivningarna är dock arbetsrelaterade. På deltidsstationerna har omsättningen på s.k. RIB-personal varit låg, liksom antalet mantimmar på larm varit lågt, med minskade kostnader som följd. Under året har fyra medarbetare gått i pension, varav två med särskild avtalspension för brandpersonal. En pensionerad medarbetare inom administrationen ersattes tillfälligtvis med en medarbetare från ett bemanningsföretag, vilken sedan anställdes av MBR. Brister i MBR:s HRkompetens har gjort att en extern HR-resurs anlitats för vissa frågor. Såväl kostnader för bemanningsföretaget som HR-resursen belastar redovisningsmässigt övriga driftkostnader och inte personalbudgeten. Stora och fortlöpande utbildningssatsningar på ledarskapsfrågor och attitydfrågor är nödvändiga för att implementera nya metoder och arbetssätt. Även kommande personalomsättningar, till följd av att många befäl har möjlighet att gå i pension de närmaste åren, måste hanteras. Av dessa anledningar har MBR under hösten bl.a. påbörjat en utbildning i ledar- och medarbetarskapsfrågor som fortsätter under 2012. Under senare delen av 2011 har stora investeringar genomförts, totalt motsvarande 12,4 Mkr. De största investeringarna avser två större brand- och räddningsbilar (BAS), en s.k. skärsläckarbil och fem
Årsredovisning 2011 51 s.k. förstahandsenheter. De försenade RAKEL-investeringen har även kunnat genomföras. Investeringen i en större rökgasfläkt har av tidsbrist framflyttats till 2012. Då lagen om offentlig upphandling är ytterst komplicerad tar inköpsprocesserna allt mer tid och kräver specialistkompetens. Förskjutningar i drifttagandet är därför alltmer förekommande. Motsvarande gäller för de fastighetsfrågor där MBR är beroende av fastighetsägarens upphandlingsprocess. Detta har bl.a. gjort att ombyggnation av tvätthall på Vallby ännu inte påbörjats och därmed planerad hyreshöjning hittills uteblivit. Ökade kostnader till följd av motorhaverier på bilar, sönderkörd asfaltbeläggning på Brandthovdastationen och övningsfält, samt äldre och sliten räddningsmateriel har under året uppstått. Under 2011 har MBR anslutit sig till Västerås Stads finanspolicy. Tre lån med rörlig ränta har lösts och därmed reducerat låneskulden och minskat räntekostnaderna. P.g.a. MBR:s goda likviditet under året har internlimiten inte behövt nyttjas för investeringar och ränteintäkterna blivit betydligt högre än budgeterat. P.g.a. diskonteringen av pensionen har de finansiella pensionskostnaderna ökat kraftigt, men kompenseras till stor del av medlemskommunerna. Framåtblick Utbildning i bl.a. mångfaldsfrågor, ledarskap, medarbetarskap, alkohol och drogfrågor samt ett stort behov av kompetensutveckling i nya räddningsmetoder präglar det närmaste året och därmed också kostnadsbilden En stor fråga för svensk räddningstjänst är hur mångfalden skall kunna ökas bland de anställda, för att prägla mångfalden hos våra kunder. En ny jämställdhetsplan har därför antagits med den breddade titeln Plan för lika rättigheter och möjligheter. Då det statliga utbildningssystemet för brandmän inte tillräckligt medverkar till ytterligare mångfald, måste MBR göra egna satsningar på området. En fortsättning med s.k. Prova På-dagar samt ett internt jobb med utbildning och andra insatser för ökad medvetenhet i dessa frågor är därför nödvändigt. Samtidigt kan en stor del av de anställda befälen gå i pension de närmaste åren. De kan med tre månaders varsel meddela sin avgång från att de fyllt 58 till att de fyller 67 år, alltså en mycket stor osäkerhet i rekryteringsplaneringen och behovet av formell kompetensutbildning i yrket. Då tillgången på kompetens externt är låg till dessa befattningar krävs att interna satsningar görs. Samma personalkategori uppvisar ett så stort arbetsuttag att åtgärder måste vidtas för att inte kompensationstid eller övertidskostnader skall bli oskäliga. Ytterligare tjänster eller bortprioriteringar av arbetsuppgifter måste övervägas kommande år. Nya metoder för räddning och släckning gör att gamla invanda mönster vid övning och insatser måste omvärderas vilket ställer krav på att ledare och underställd personal talar samma språk och drar åt samma håll. Då MBR vill ligga bland de främsta i landet på effektiv brandsläckning och räddning krävs utbildning på många områden och i alla led. En viktig del i att utveckla verksamheten i önskad riktning är att HR-frågorna ges en ökad dignitet. Fungerande samverkanssystem liksom arbetsmiljöfrågor och rehabiliteringsfrågor är centrala i verksamheten, som hittills saknat specialist på området trots drygt 170 anställda medarbetare. MBR kommer därför att rekrytera eller mer permanent hyra in kompetens för detta, vilket har budgeterats 2012. Ett nytt Handlingsprogram för räddningstjänst har utarbetats och antagits av direktionen. Det nya handlingsprogrammet gäller från den 1 januari 2012 och till dess att en ny plan antas under kommande mandatperiod. Förbundet har i programmet ett stort
Årsredovisning 2011 52 antal mål i olika nivåer att uppfylla. Målen följs fortlöpande upp och avvikelser meddelas direktionen. Några mål är att öka beredskapen för insatser i Kvicksund och Ramnäsområdena. Detta kommer sannolikt att ske framför allt genom utökning av antalet s.k. förstahandsinsatspersoner (FIP). Samverkan med Eskilstuna vad gäller Kvicksund är i detta fall väsentligt och kommer därför att närmare utredas En annan samverkan som är väsentlig är inom det förebyggande området där MBR:s kompetens nyttjas av medlemskommunerna i bl.a. riskbedömningsfrågor. Tyvärr minskar kapaciteten på detta område då en brandingenjör övergår till annan arbetsgivare och ny kompetens måste rekryteras. Produktionsbortfall inom hela förebyggandeområdet kan därför förutses då omfördelning av arbetsuppgifter samt rekrytering och introduktion av ny specialist tar betydande tid. Ett antal större investeringar kommer att äga rum och en EU-upphandling starta för införskaffande av nytt höjdfordon, för livräddning och släckarbete i förbundets höga byggnader. En beräknad kostnad på upp mot 6 miljoner kronor. I övrigt är ombyggnationer på Vallbystationen nödvändiga efter 30 år med samma lokaler. En anpassning av kontor, arbets- och utbildningslokaler ur arbetsmiljöaspekter samt allmän uppfräschning av entréer är nödvändigt. Under våren 2012 kommer direktionen att arbeta fram en ny långsiktig vision och ett antal övergripande mål för MBR som kan ge ger långsiktighet i organisationens planering. Sammantaget kommer MBR att utvecklas för att möta framtiden på ett konstruktivt och kostnadseffektivt sätt. Den omstrukturering som började 2008 med stora rationaliseringar till följd av underskott, skall via några år med stora ekonomiska överskott successivt anpassas till en mer optimal verksamhet och en budget i balans. En verksamhet där personal, materiel och metoder används optimalt i förbundets samtliga kommuner.
Årsredovisning 2011 53 DRIFTREDOVISNING BUDGET UTFALL BU-RES UTFALL UTFALL 2011 2011 2011 2010 2009 KOMMUNSTYRELSEN PERSONALKOSTNADER 34 055,0 35 685,1-1 630,1 32 849,0 41 794,5 ÖVRIGA KOSTNADER 28 597,0 29 148,5-551,5 30 141,8 32 057,5 INTÄKTER -9 045,0-9 454,1 409,1-10 216,6-16 384,8 NETTOKOSTNADER 53 607,0 55 379,5-1 772,5 52 774,2 57 467,2 PENSIONER MM PERSONALKOSTNADER 27 280,0 14 377,4 12 902,6 9 459,9 2 776,4 ÖVRIGA KOSTNADER 0,0 7 770,5-7 770,5 14 635,5 8 866,9 INTÄKTER 0,0-296,4 296,4-146,1-575,7 NETTOKOSTNADER 27 280,0 21 851,5 5 428,5 23 949,3 11 067,6 TEKNISKA NÄMNDEN PERSONALKOSTNADER 43 194,0 39 903,9 3 290,1 41 624,8 42 088,3 ÖVRIGA KOSTNADER 114 555,0 127 840,0-13 285,0 122 019,8 123 329,8 INTÄKTER -135 672,0-144 746,0 9 074,0-139 747,1-141 235,0 NETTOKOSTNADER 22 077,0 22 997,9-920,9 23 897,5 24 183,1 MILJÖNÄMND PERSONALKOSTNADER 4 775,0 4 567,2 207,8 2 970,8 3 185,4 ÖVRIGA KOSTNADER 4 874,0 3 910,0 964,0 333,1 437,6 INTÄKTER -4 070,0-2 141,8-1 928,2-961,7-1 072,7 NETTOKOSTNADER 5 579,0 6 335,4-756,4 2 342,2 2 550,3 BARN- OCH BILDNINGSNÄMND PERSONALKOSTNADER 178 487,0 178 601,3-114,3 192 159,0 193 880,6 ÖVRIGA KOSTNADER 73 341,0 72 953,7 387,3 97 122,7 93 588,9 INTÄKTER -21 742,0-23 111,4 1 369,4-30 460,5-31 613,9 NETTOKOSTNADER 230 086,0 228 443,6 1 642,4 258 821,2 255 855,6 KOMMUNALFÖRBUND MM PERSONALKOSTNADER 16 544,0 16 727,1-183,1 3 677,7 3 460,9 ÖVRIGA KOSTNADER 116 243,0 124 702,7-8 459,7 92 387,8 101 048,0 INTÄKTER -10 547,0-10 753,0 206,0-2 697,8-2 758,3 NETTOKOSTNADER 122 240,0 130 676,8-8 436,8 93 367,7 101 750,6 SOCIALNÄMNDEN PERSONALKOSTNADER 231 761,0 231 535,4 225,6 227 516,1 216 643,9 ÖVRIGA KOSTNADER 110 999,0 115 681,2-4 682,2 109 603,3 108 877,7 INTÄKTER -68 983,0-73 521,8 4 538,8-72 558,5-66 243,2 NETTOKOSTNADER 273 777,0 273 694,8 82,2 264 560,9 259 278,4 Totaler 734 646,0 739 379,5-4 733,5 719 713,0 712 152,8 Spec, kommunalförbund mm BUDGET REODVISAT SKILLNAD ANSVAR Jan 11 - Mån 13 11 Jan 11 - Mån 13 11 REVISION 685 667 18 VALNÄMND 450 13 437 ESF FOND 0 1-1 RÄDDNINGSFÖRBUNDET 8 785 8 929-144 KOLBÄCKSÅDALENS GYMNASIEF 79 444 86 958-7 514 PROJEKT HOS BBN 0-1 1 OMR KULTUR O FRITID 26 867 27 299-432 BAD O CAMPING 4 715 5 061-346 ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN 1 294 1 749-455 ÖVRIGA 122 240 130 677-8 437
Årsredovisning 2011 54 VERKSAMHETEN 2011 Fördjupad information över verksamheten 2011 ges i respektive nämndredovisning, där även nämndernas mål följs upp. KS / Ks-förvaltningen Översiktlig presentation av styrelsens verksamhet Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska organ. Styrelsens uppdrag är främst styrning, ledning och samordning av kommunens ekonomi och verksamheter. Arbetet med att utveckla styr- och ledningssystemet utvecklas kontinuerligt. Kommunstyrelsen har ett särskilt ansvar för att styra och följa upp den kommunala ekonomin. Ekonomistyrning och uppföljning har de senaste åren intensifierats. Kommunstyrelsen följer särskilt noga den ekonomiska utvecklingen för kommunen som helhet. Parallellt med uppföljningen av den ekonomiska utvecklingen utvärderas verksamheternas prestationer utifrån insatta resurser. Kommunen ingår i SKL:s jämförelseprojekt Kvalitet i korthet. Mätningarna indikerar vilka förbättringsområden som finns. Kommunfullmäktige fastställde i början av förra mandatperioden en vision. Ledstjärnan är DET GODA LIVET I STORSTADENS NÄRHET. Syftet är att vi ska locka till oss fler kommuninvånare samt att fler stannar kvar i vår kommun. I visionen lyfts följande områden fram: Det goda boendet, -servicen miljön och framgångsrika näringslivet. Alla nämnder och styrelsen har satt upp mål inom samtliga områden för att visionen ska uppnås. Målstyrningsmodellen har även utvecklats ytterligare till att gälla hela koncernen. Det övergripande syftet med visionen är att skapa en gemensam syn på hur kommunen ska utvecklas för att människor ska vilja bo och verka i Hallstahammars kommun. Ambitionen är också att visionen skall fungera som utvecklingsplan och vägvisare för en hållbar samhällsutveckling och därmed utgöra ett strategiskt instrument för beslut inom hela samhällsområdet. Under 2011 har kommunfullmäktige antagit en ny översiktsplan som tar sikte mot visionen. Kommunens myndighets- och ansvarsstruktur gör styrningen av hela organisationen till en komplex uppgift. Kommunstyrelsen har ett omfattande ansvar för styrnings- och uppföljningsfrågor, vilka alla syftar till att kommunfullmäktiges beslut skall genomföras och följas upp samt att kommunen skall verka som en hel och effektiv organisation. Under förra mandatperioden utvecklades styrningen av kommunen genom att processen för uppföljning och utvärdering utvecklats. Dessutom infördes en bredare beredning av mål och budget processen. Under 2011 har kommunfullmäktige utvecklat området ytterligare genom att i juni fastställa prioriterade mål med indikatorer för uppföljning utifrån visionens fyra områden. Under hösten 2011 har samtliga nämnder och bolaget arbetat med att sätta sina respektive mål. De redovisades på kommunfullmäktiges decembersammanträde. Kommunstyrelseförvaltningen är kommunens centrala förvaltning, som bereder och verkställer politiska beslut samt samordnar och lämnar service till kommunens övriga nämnder/ styrelser/ förvaltningar och kommunala bolag. Kommunchefen med ledningsgrupp och stab har ansvar för de strategiskt övergripande styrningsfrågorna i kommunen. Kommunstyrelsen har, förutom sin samordnade och ledande funktion, även verksamhetsansvar för näringsliv, besöksnäring, information och marknadsföring. Av praktiska skäl finns dessutom den kommungemensamma administrationen konsult och service organiserad under kommunstyrelseförvaltningen. Enheterna inom konsult och service ska arbeta så att alla förvaltningar får bästa möjliga stöd och service. Under 2011 har ett intensivt arbete pågått att införa ett nytt lönesystem Personec P. Kunder/intressenter Kommunstyrelseförvaltningens intressenter är dels alla som på olika sätt är intresserade av vår kommun och våra verksamheter, dels invånarna, näringslivet och besökarna i kommunen men även
Årsredovisning 2011 55 personer och företag som ämnar flytta hit eller etablera sig här. Andra intressenter finns regionalt, nationellt och internationellt. Även kommunens förvaltningar, politiker, nämnder och bolag är intressenter för kommunstyrelseförvaltningen. Ledningsgruppen och stabens uppgift är att med ett övergripande perspektiv och ansvar arbeta så att kommunstyrelsens intentioner verkställs medan avdelningarna skall arbeta så att förvaltningarna får bästa möjliga stöd och service. Verksamhetsidé Kommunstyrelseförvaltningens uppgift är att med en helhetssyn arbeta med de långsiktiga och strategiska framtidsfrågorna så att Hallstahammars kommun utvecklas på ett positivt sätt och så att förutsättningar och möjligheter som finns tas till vara. Kommunstyrelseförvaltningen ger förvaltningar och förtroendevalda beslutsunderlag och beslutsstöd för att säkerställa en korrekt och effektiv verksamhet. Alla ärenden ska vara fullständigt och allsidigt beredda. Servicen till den politiska verksamheten har hög prioritet. Värdegrund Kommunstyrelseförvaltningen arbetar utifrån kommunens gemensamma värdegrund som består av tre delar: Kunden i centrum, Ständiga förbättringar, Hållbarhet/ uthållighet. Alla intressenter skall bemötas på ett ansvarsfullt och professionellt sätt och vårt arbete skall ske med Hallstahammars bästa för ögonen på ett öppet och respektfullt sätt så att medborgarna kan känna stolthet för det vi gör. Kommunstyrelseförvaltningen arbetar med ständiga förbättringar genom bl a kontinuerlig översyn rationaliseringar och effektiviseringar av bland annat administrativa rutiner. Alla beslut inom förvaltningen ska präglas av långsiktighet och uthållighet. Kvalitetsavstämning KS per sista december 2011 Det är angeläget att verksamheterna löpande kan lämna uppgift om vilken kvalitet som finns i verksamheterna och generellt beskriva hur man arbetar med kvalitetsfrågor inom kommunstyrelsens ansvarsområde. Utifrån kommunstyrelsens fastställda mål arbetar förvaltningen utifrån en verksamhetsplan. Avstämning av måluppfyllelse beskrivs i särskilt avsnitt, även om kommunstyrelsens mål i huvudsak är av den karaktären att de bör stämmas av årsvis. I avsnittet avstäms nu mandatperioden Helhetsresultat Kommunstyrelsens har ett underskott mot budget på 1 773 tkr. Resultatet kan dels hänföras till ITverksamheten som saknar budgetmedel för den nivå vi nu har på kommunens IT-verksamhet, vilken till största delen köps från Västerås stad sedan några år. Viss kompensation har erhållits men fortfarande saknas medel. Vidare belastas resultatet av kostnader för avgångsvederlag för den förra socialchefen som slutade under sommaren 2011. TN / Tekniska kontoret Tekniska nämnden förvaltar kommunens mark, byggnader och anläggningar, fullgör uppgifter som huvudman för kommunens allmänna vatten- och avloppsanläggningar, ansvarar för avfallshanteringen, centrala städfunktionen, kart- och mätningsteknisk verksamhet och energirådgivning. Bostadsanpassningsverksamheten hanteras fr. o. m i år av bygg- och miljöförvaltningen. Nämnden har ca 95 anställda varav ca 90,1 årsarbetare. Den tillhandahåller nödvändig personal för kommunstyrelsens verksamheter.
Årsredovisning 2011 56 Verksamheten 2011 Arbetet under året har inriktats på att förverkliga det goda livet i storstadens närhet. En viktig del i detta är att kommunens innevånare ska ha goda möjligheter till resor mellan arbete och bostad, erbjudas bra boendealternativ, att kommunens skolelever erbjuds lokaler som skapar goda förutsättningar för studier samt att vi tillhandahåller alternativ även för dem som vill byta sin bostadsmiljö. För att förverkliga detta ska vi även erbjuda goda och säkra kommunikationer oavsett vilket färdsätt man väljer att transportera sig med. Vår strävan är att skapa en trygg och säker miljö för kommunens innevånare. Ett långsiktigt och hållbart samhälle ska speglas i det arbete som genomförs inom förvaltningen och vi ska hela tiden arbeta med ständiga förbättringar av den verksamhet som bedrivs inom tekniska förvaltningens ramar. På uppdrag av Kommunstyrelsen har planavdelningen avslutat arbetet med en ny översiktsplan för Hallstahammars kommun. Översiktsplanen vann laga kraft i slutet av november 2011 och är därmed klar. Nya detaljplaner har arbetats fram för en ny förskola i Kolbäck, kvarteret Väringen, Sofielund i Strömsholm samt för Sandvik AB s planerade nybyggnation. Vidare har avdelningen arbetat fram ett förslag till Vindkraftspolicy för kommunen i samverkan med Köpings kommun. Arbetet med detta fortsätter under 2012. Ett genomgripande förslag till ny hastighetsplan för Hallstahammars kommun har tagits fram i enlighet med konceptet Rätt fart i staden. Inom park- och fastighetsavdelningen har ett omfattande arbete påbörjats för att öka tillgängligheten till kommunens fastigheter och offentliga platser. Bland annat har ett stråk med ledplattor lagts för att förbättra tillgängligheten för synskadade och kommunhusets entré har försetts med en ramp för rullstolsburna besökare. För att spara energi har ytterliggare en etapp i att konvertera Nibbleskolan till fjärrvärme genomförts. Ridsportens hus och Sofielunds skola har fått grundvattenvärme. Gruppbostaden på Bondegatan har påbörjats och beräknas bli klar i maj 2012. Gator och vägar har fått ny asfalt och den sedan tidigare planerade Rallstavägen har belagts. Trots en ramutökning för underhåll har det toppbelagts sparsamt under 2011, detta för att begränsa underskottet till följd av vintern 2010/2011. En ny gata för villatomter har byggts i Herrskogen och 11 villatomter är klara att bebyggas. VA-avdelningen har fortsatt och slutfört det sedan tidigare påbörjade projektet med att införa kväverening vid reningsverket. Avdelningen har vidare arbetat med ett antal åtgärder för att säkerställa kommunens dricksvattenförsörjning. Bland annat har en inventering gjorts av vilka åtgärder som behövs för att förbättra skyddet mot sabotage och annan skadegörelse. Vidare har reservoaren i Kolbäcks vattentorn gjorts ren invändigt och invändiga skador har reparerats. På ledningsnätet har arbetet med att relina huvudvattenledningen fortsatt i enlighet med det 6-års program som tidigare beslutats av Hallstahammars kommunfullmäktige. På avloppsnätet har ledningarna inom bostadsområdet Näs förnyats genom strumpinfodring. En löpande översyn och reparation av kommunen brandposter har påbörjats. Under året har det nettoinvesterats för ca 37,9 MSEK. Totalt har 11 tomträtter sålts under året. Den sedan tidigare planerade organisations- förändringen på tekniska förvaltningen har genomförts och den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 2012. Ekonomisk analys För den skattefinansieradeverksamheten kan extraordinära händelser förklara kostnadsökningen där vinterväghållningen i början på året var snörik medan mot slutet på året upplevdes den som ganska
Årsredovisning 2011 57 mild dock med en varierande temperatur. Resultatet blev ändå ett betydande underskott för vinterväghållningen. Sanering av Hydromacken genomfördes under året med stora kostnader som följd. Detta underskott begränsades genom att toppbelägga sparsamt. Därmed redovisar de skattefinansierade verksamheter ett underskott om ca 1 044 tkr. För den intäktsfinansierade verksamheten har VA-avdelningen genomfört två kostsamma utredningar där den ena ålades av länsstyrelsen. Att ett överskott ändå kunde erhållas förklaras av en oförutsedd vattenförbrukningsökning där taxeintäkterna för kvartal 4 var ca 2 MSEK större än för de 3 tidigare kvartalsdebiteringarna. De taxefinansierade verksamheterna redovisar ett överskott om ca 123 tkr. Totalt redovisar nämnden ett underskott om ca 921 tkr. BMN / Bygg- o Miljöförvaltningen Bygg- och miljönämnden ansvarar i huvudsak för frågor rörande kontroll av miljö, hälsoskydd och livsmedel samt har det närmaste inseendet över byggnadsverksamheten enligt plan- och bygglagen (PBL). Bygg- och miljönämnden hade den 31 december 2011 9 personer anställda, varav samtliga arbetar heltid. Verksamheten 2011 Den nya bygg och miljönämnden med förvaltning är satt i drift och ett första år har passerat. Efter en inkörningsperiod med upprättande av nya styrdokument, rutiner och nya kontaktytor internt i kommunen så kunde verksamheten komma upp i normalt tempo. Som en följd av omorganisationen blev tillsynen eftersatt under den första tiden och därmed blev intäkterna mindre. Byggsidan har med rådande konjunkturläge haft mindre bygglov och fått lägre intäkter. Bostadsanpassningen hamnade på en högre nivå än budget. Del av underskottet kan också förklaras med kostnader för övergång till ny förvaltning. Nödvändig sammanslagning av databaser för bygg och miljö genomfördes, vilket har varit en utdragen process. Vissa inventarier köptes in till den personal som flyttade fysiskt. En ny plan- och bygglag började gälla 2 maj 2011. Ny taxa är antagen av fullmäktige. Effekterna av införande av ny PBL medförde att tid fick läggas på utbildningar för personal och politiker, upprättande av nya rutiner och blanketter samt revidering av informationsmaterial. Taxan för miljöbalken är reviderad och är nu anpassad till det nya systemet med riskklassning. Verksamheterna kommer nu att bedömas mer individuellt vad gäller tillsynsbehov. Livsmedelskontrollen får åter ändrade förutsättningar till 2012. Ytterligare en taxa är antagen för det nya ansvarsområdet receptfria läkemedel. Sammantaget för alla ansvarsområden har antalet ärenden legat på samma nivå som tidigare år. Vissa utåtriktade aktiviteter genomfördes såsom minimässa för företag med information om PBL, miljöbalk och livsmedelskontroll. Bygg och miljö- nämnden är från år 2011 delaktiga i satsningen på utveckling av GIS genom medverkan i Geodatasamverkan, vilket är en portal som ger åtkomst till data från en rad myndigheter. Ökade krav och ökat intresse för energifrågor, klimatanpassning och förorenade områden gör att mer tid måste avsättas för detta. Vissa övergripande strategiska dokument bör tas fram och det är grönstrukturplan och vattenplan. Måluppfyllelsen är för aktuell period är god. Ekonomisk analys Under året har vissa kostnadsökningar noterats såsom startkostnader i samband en bildandet av en ny förvaltning samt medverkan i geodatasamverkan på miljösidan. På byggsidan har den rådande konjunkturen yttrat sig genom lägre bygglovsintäkter. Samtidigt som komplicerade anpassningar har genomförts vilket leder till höga kostnader för bostadsanpassningsverksamheten.
Årsredovisning 2011 58 Totalt redovisas ett underskott om 756 tkr, vilket är något sämre än vid tidigare prognos. BUN / Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamheten 2011 Vid årsskiftet 2010/11 delades barn- och bildningsnämnden i barn- och utbildningsnämnd och kulturoch fritidsnämnd. Motsvarande delning av förvaltningen kunde genomföras fullt ut under augusti då ny förvaltningschef för kultur- och fritid tillträdde. Vid årsskiftet 2011/2012 utökas barn- och bildningsnämndens uppdrag med en kommunal gymnasieskola. Förberedelser har genomförts på olika nivåer för en kommunal gymnasieskola med begränsat antal gymnasieprogram. Utökning av 70 förskoleplatser och ändrad lagstiftning i förskolan har genomförts med ramkompensation med 7 mkr, (startade redan hösten 2010 med tilläggsbudget från kommunfullmäktige). Elva nya tjänster har inrättats samt en tjänst till den enskilda förskolan EKOT:s platsökning. Lokalerna har utökats med två paviljonger vid förskolan Jan Pers Backe, en paviljong vid förskolan Duvan samt tillfällig omfördelning av lokaler i Strömsholms skola. Sparbeting, elevminskning och förskolans volymökning har genomförts. Verksamheterna anpassade sin organisation inför innevarande läsår. Förskolans budgetläge var ansträngt trots utökad ram utifrån ökad efterfrågan. Prognosen efter april pekade på ekonomisk obalans, merparten inom personalkostnader. Lönerevision, fördröjd uppsägningsprocess med avvecklingskostnader för elevassistenter samt vikariekostnader gjorde att personalstyrkan inte rymdes inom personalbudget för 2011. Anpassningsprogram och stram ekonomisk hushållning krävdes. Åtgärderna har varit omfattande och i vissa fall mycket kännbara för verksamheterna, bl.a. att minska kostnaderna för vikarier. En budget i balans med god marginal blev resultatet som medarbetare på alla nivåer i alla verksamheter bidragit till. Med gemensam ambition levereras ett positivt ekonomiskt resultat, plus 0,7 %, vilket innebär drygt 1,6 mkr av en budget på 230 mkr. Ett resultat som medarbetare på alla nivåer i alla verksamheter bidragit till. Slutbetygen åk 9 vårterminen 2011 har förbättrats. Andel godkända i alla ämnen och meritmedelvärdet ökade för kommunen som helhet. Något trendbrott är det inte att tala om men det är glädjande att konstatera en förbättring jämfört med förra året, även om värdena fortfarande är låga. Betygsresultaten kommer fortsatt att vara den enskilt största uppgiften för förvaltning och verksamhet på alla nivåer i organisationen att fokusera på. Den strategiska planen ska verkställas tills betygsresultaten stabilt förbättrats. Statliga satsningar och ett antal projekt bidrar till att öka kompetens och utveckling inom jämställdhet, matematik, läsa, skriva, räkna, elevernas närvaro och entreprenöriellt lärande. Under hösten har barn- och utbildningsnämnden beslutat om mål för 2012-2015 kopplade till kommunens vision och övergripande fokusområden. Målen ska vara mätbara och kopplingen mellan mål och medel är en förutsättning för realistiska nåbara mål. Ekonomisk analys Barn- och utbildningsnämndens driftbudgetram 2011 var 230 086 tkr inkl tilläggsbudget för förskolans etableringskostnader 600 tkr för paviljong II vid förskolan Jan Pers backe och 1 100 tkr för paviljong vid förskolan Duvan samt 200 tkr för utemiljö.
Årsredovisning 2011 59 Vid jämförelse med bokslut 2010 måste beaktas att kultur- och fritidsverksanheten ingick i barn och bildningsnämndens budget. Delårsprognosen efter april tydde på överskridande på personalbudgeten för bl a vikariekostnader och uppsägningslöner med kringkostnader. Stram ekonomisk hushållning har präglat verksamheterna därefter för att få en budget i balans till årsskiftet. Tack vare höstens åtstramning är budgetbalansen återställd. Dessutom finns överskott på energibudget tack vare varm höst samt överskott på barnomsorgsavgifter och sålda förskole/skolplatser. Barn- och utbildningsnämnden lämnar 2011 ett överskott med 1 642 tkr som motsvarar 0,7%. KFN / Kultur- och fritidsförvaltningen Verksamheten 2011 Det ekonomiska läget har varit ansträngt och nödvändiga besparingsåtgärder har verkställs för att få en verksamhet i balans med de nya ekonomiska förutsättningarna och beslutade ekonomiska ramar. Under året har många arrangemang hållits för både gammal och ung. Ett Kulturliv för Alla och föreläsningsserien har haft ett stort och variationsrikt program. Arrangemanget Tillsammans genomfördes för andra året, denna gång i något större skala på Westerqwarn Pub & Restaurang. Kulturveckorna hade fler programpunkter än någonsin och dessutom några nya kategorier som spel och hälsa. Kultur i förskola och skola har inneburit att kommunens barn från 3 år till åk 9 (sammanlagt 3456 barn och 48 föreställningar/program).tillsammans med skolans kulturombud kan mycket kultur inom teater, musik, författarbesök och skolbio skapas för de begränsade medel som finns i Allmänkulturens ram. En rad åtgärder har genomförts vid Vallmobadet och Skantzö bad och camping under 2011. Receptionen vid campingen har byggds om, nya bommar till campingområdet och installation av nytt bokningssystem Turbo. Vid Vallmobadet har ett nytt låssystem installerats. Invallningsmodul för hantering av klor och syra vid Vallmodet och Skantzöbadet blev klart under 2011. Installation av en hissanordning var också nödvändig åtgärd för att förbättra arbetsmiljön kring hanteringen av klortunnorna. Biblioteket hyr lokaler av Hallstahem. Under våren renoverades lokalerna som anpassades för att bättre motsvara dagens behov för både besökande och personal. Kostnaderna för renoveringen i form av ökad hyreskostnad är planerad och överenskommen. Kostnader som tillkommit under renovering och vid omflyttning av verksamhet är ofinansierade och måste hanteras inom verksamhetens ram. Ekonomisk analys Vid förra årsskiftet delades Barn- och bildningsnämnden i barn- och utbildningsnämnd och kultur- och fritidsnämnd och tillhörande förvaltning delades i samband med att förvaltningschefstjänst för kulturoch fritid inrättades. Under 2010 fattade barn- och bildningsnämnden beslut om anpassningsprogram för att anpassa verksamheterna till det rådande ekonomiska förutsättningarna utifrån beslut och budgetläge. Programmet innebar utebliven kompensation för pris- och löneökning samt minskad ram med 500 tkr. Dessa förutsättningar för 2011 klarades genom riktade neddragningar där minskade bidrag till vuxenföreningarna med 500 tkr verkställdes. Medel för oförutsett finns inte avsatta för den nya kulturoch fritidsnämnden. Personalbudget beräknades vid delårsprognosen att överskridas med c:a 500 tkr som härrör från avgångsvederlag till områdeschefen för kultur- och fritid. Samtliga enheter har
Årsredovisning 2011 60 bidragit till att minska överskridandet, vilket stannade på 135 tkr. Övriga kostnader överskrids med c:a 140 tkr beroende på en efterdebitering av vatten till Ishallen fr o m nov 2008 samt extra-insatser på Ishallen. Bad och camping överskridande på 346 tkr tas av fond. Överskridandet var planerat och avser trygghets-, säkerhets- och miljöåtgärder för boende och personal på Campingen och badet i syfte att återvinna den 4:e stjärnan. 2011 års resultat blev bättre än prognosen. Kultur o fritids underskott krymptes från 600 tkr till 432 tkr och Bad o campings från planerade 400 tkr till 346 tkr. SN / Socialförvaltningen Verksamhet 2011 har präglats av behov av stora omställningar inom många verksamheter, på grund av kärva ekonomiska förutsättningar, ökade lagkrav och volymökningar. Samtliga verksamheter har gjort ett fantastiskt 2011 vilket bl a inneburit att socialnämnden visar ett ändå gott ekonomiskt resultat. Bokslutet visar ett resultat på -373 kkr. Det ger oss goda förutsättningar 2012. Alla arbetar på olika sätt för att ständigt öka måluppfyllelsen av socialnämndens och kommunstyrelsens mål. Ett stort anpassningsprogram har verkställts inom socialförvaltningen under de senaste åren. Som ett led i detta beslutar socialnämnden om grundbemanning inom äldreomsorgen och det pågår fortfarande arbete för att verkställa detta. Arbetsmarknadsavdelningen sätts under hård press p g a samhällsutvecklingen och svarar med att utveckla och utöka verksamheten, för att möta det ökade/förändrade behovet. Under året har önskad sysselsättningsgrad införts för vårdpersonalen och TimeCare har införts på alla enheter. Utvecklingen av kosten är i full fart. Flera viktiga frågor för vår kvalitetssäkring och struktur/tydlighet är påbörjade under slutet av 2010 ny delegationsordning, nytt kvalitetssystem, nya riktlinjer för biståndsbedömning, m.m. Under 2011 har socialchefen bytts ut och tjänsten har varit vakant under några månader, vilket gjort att arbetet med dessa frågor inte gått i planerad takt. Dock fortsätter arbetet under kommande år. Inför kommande mandatperiod har nya mål arbetats fram. Till dessa har nämnden också kopplat indikatorer som ska hjälpa oss att mäta och jämföra måluppfyllelsen över tid. Vi ser fram emot detta med spänning. Året har även inneburit en ökad kundorientering i praktiken. Vilket är angeläget, självklart och bitvis svårt. I arbetet med att implementera kommunens gemensamma vision och värdegrund har dessa brutits ned och konkretiserats i en Inre miljö och en Verksamhetsidé. Den senare lyder: Kunden i centrum kundorientering i praktiken. Tillgänglighet - Tillgänglighet ska prägla alla verksamheter. Graden av tillgänglighet kan se olika ut beroende på verksamhet och behov hos människor. Information - Samhällsmedborgarna och brukarna ska ges tydliga, uttömmande och väl anpassad information. Bemötande - Genom det goda bemötandet skapa optimala förutsättningar för tjänstens genomförande. Bästa möjliga möte. Delaktighet och inflytande - Brukarna ges inflytande över tjänstens utformning, innehåll och utförande. Salutogent synsätt. Pålitlighet/trygghet - Brukarens/kommuninvånarens tillit till att tjänsten utförs på ett sådant sätt som man kommit överens om. Talar gott om varandras verksamheter. Rättssäkerhet - Tjänsten erbjuds och utförs i överensstämmelse med gällande rätt.
Årsredovisning 2011 61 Vi måste ALLA våga kliva fram och med rak rygg säga det är jag som är ansvarig, vad kan jag bidra med för att möta brukarens behov, för att utveckla den här arbetsplatsen, den här förvaltningen. Vi skapar en arbetsplats där ansvarstagandet och skapandet är gemensamt utifrån mål och uppdrag. Ekonomisk analys Socialnämndens kostnader är 344 Mkr, med en nettokostnad av 275 Mkr. Socialnämnden redovisar ett underskott på totalt 373 tkr, vilket kan jämföras med 2010 års överskott på 730 tkr. Område Äldreomsorg redovisar ett underskott på -2039 tkr, vilket kan jämföras med 2010 års överskott på 1 960 tkr. Område Omsorgen redovisar ett överskott på 446 tkr vilket kan jämföras med 2010 års underskott på -1 745 tkr. Område Individ- och familjeomsorg redovisar ett överskott på 653 tkr vilket kan jämföras med 2010 års underskott på -2 159 tkr. I resultatet inkluderas 2 500 tkr från planeringsreserven avseende försörjningsstöd.
Årsredovisning 2011 62 FRAMTIDEN Ytterligare information över framtiden ges i respektive nämndredovisning. Ks / Ks-förvaltningen Kommunstyrelsen kompenserades ekonomiskt i MoB 2011-2013 inom flera områden. Det gör att arbetet med utvecklingen av hemsida, intranet och e-tjänster fortsätter under 2011 utifrån den utökade budget som tilldelats. Kommunstyrelsen beslutade att ta ett övergripande tag i turismfrågorna under den kommande perioden. Arbetet inleddes under 2011. Dessutom pågår just nu ett intensivt arbetet med att se över och uppdatera det arbetsgivarpolitiska/ personalpolitiska programmet. Vidare ska arbetet med trygghet, säkerhet och folkhälsa samordnas under den kommande perioden. Anpassningsprogrammet för kommunstyrelsen har genomförts genom vakanshållning av tjänster och en ett antal effektiviseringsåtgärder. Effekten är dock att verksamheten är väldigt känslig för förändringar av olika slag och frånvaro med anledning av sjukdom etc. Dessutom är genomsnittsåldern inom kommunstyrelseförvaltningen hög. Samtidigt framförs önskemål om mer kvalificerat administrativt stöd från verksamheterna. Detta måste hanteras i samband med flerårsplaneringen mål och budget 2012-2014. Arbetet med ett nytt personal och lönesystem har fortsatt under året med inriktning på att det nya körs igång hösten 2011. Det framförs vidare behov av mer verksamhetsnära stöd på förvaltningarna. Dessa resurser har aldrig förts över till den kommungemensamma administrationen med något undantag. Diskussioner hur förvaltningarna ska lösa detta fortsätter. Kostnaderna för kollektivtrafik ökar mer än förväntat. Detta tillsammans med förändringar som hänger samman med en ny lag om kollektivtrafikmyndighet som träder i kraft fr o m 2012 gör att området har kommer att genomlysts under 2011 från flera synvinklar. Dessutom är KS bidrag till olika organisationer för närvarande underfinansierade med 300 tkr. Utöver ovanstående gäller att leda och samordna avvecklingen av gymnasieförbundet samt dessutom hantera den nu uppkomna situationen med ett svagt söktryck till våra yrkesinriktade program. Översiktligt kan uppdraget formuleras, att säkerställa våra ungdomars gymnasieutbildning på ett såväl ekonomiskt som kvalitetssäkert bästa möjliga sätt. TN / Tekniska kontoret Hallstahammar har ett gynnsamt läge med sin närhet till både Västerås, Eskilstuna och Köping. Goda möjligheter till pendling finns inom regionen vilket gynnar Hallstahammars kommun. Kommunen förväntas därför att ha en fortsatt god efterfrågan på tomter till småhus. Översynen av organisationen slutfördes i slutet av 2011. Den nya organisationen med ny struktur startar 1 januari 2012. I den nya organisationen skall ett antal nya tjänster tillsättas och all personal skall få möjlighet till kompetensutveckling allt efter de behov som finns. Ny teknik kommer att introduceras allt eftersom den blir tillgänglig och med hänsyn till behov och resurser. Ökad omvärldsbevakning ska leda till bättre resursutnyttjande samt till att vi anammar metoder och arbetssätt som visat sig beprövade och som kan effektivisera verksamheten. Arbetet med en ny grönstrukturplan samt energiplan beräknas starta så snart resurser för detta finns. Ett antal detaljplaner beräknas startas under kommande år. Det är idag osäkert vilka planer som kommer att prioriteras. Hallstahammars kommun är med i Geodatasamverkan vilket har varit och kommer att vara till stor nytta i många projekt.
Årsredovisning 2011 63 Det finns ett stort behov av att förbättra beläggningen på kommunens gator och vägar. Inom vissa områden finns bärighetsproblem vilka måste åtgärdas genom en mer genomgripande ombyggnad av vägkroppen. Alternativet att lägga på mer asfalt innebär att man inte löser problemet utan snarare förvärrar det. Tekniska nämnden har tagit fram nya mål som ska gälla fram till 2015. Till målen finns indikatorer som kommer att mätas en gång per år. Reningsverk och pumpstationer har ett omfattande eftersatt underhåll. Endast akut underhåll har kunnat utföras under senare år vilket inneburit att nödvändiga effektiviseringar inte kunnat genomföras. För att på sikt få ner driftskostnaderna och förbättra arbetsmiljön behövs omfattande insatser under kommande år. På ledningsnätet fortsätter det sedan tidigare av kommunfullmäktige beslutade investeringsprogrammet i framförallt vattenledningsnätet. Målet är att minska antalet läckor samt att minska driftskostnaderna över tid. BMN / Bygg- o Miljöförvaltningen I takt med att förvaltningen blir mer samkörd kommer arbetet att löpa mer effektivt. Fortsatt arbete sker med utveckling av verksamhetsstöd. Ärendehanteringen, fastighetsdata och annan GISinformation ska sammanlänkas med syfte att få effektivare och mer rättssäker handläggning. Säkerheten ökar vad gäller att få rätt adressat och rätt målgrupp vid t.ex. samråd med det nya systemet. Detta är särskilt intressant på byggsidan vid handläggning av bygglov. De höga sanktionsavgifterna enligt PBL som döms ut om byggnation påbörjas, genomförs eller tas i bruk utan att ansökan är gjord eller om beslut saknas kommer sannolikt att tillämpas under 2012. Beloppen är flera gånger den ordinarie bygglovavgiften. Tidigare kunde kommunen välja nivå på avgiften för s.k. svartbyggen. Den möjligheten finns inte nu utan nu ska avgiften dömas ut enligt fastställt belopp. Avgiften tillfaller kommunen när besluten är verkställda. Informationen om detta var vid införandet av nya PBL ytterst blygsam från Boverkets och kommunens sida. Detta ska åtgärdas under 2012. En kombination av prisutveckling samt att mer komplicerade anpassningar krävs i större omfattning är bakomliggande orsaker till att trenden med ökade kostnader per bostadsanpassning håller i sig. Demografiska förutsättningar tyder på att antalet anpassningar kommer att öka i framtiden, därför är bedömningen att extra medel bör tilldelas denna verksamhet. Förvaltningen ansluter sig till ett par riks- eller länsprojekt enligt miljöbalken under år 2012. Förberedelser görs nu inför projektet tatuering, piercing och fotvård som genomförs 1 jan.- 31 maj 2012. Det är inom området hälsoskydd där hygienen är i fokus med bl.a. risk för blodsmitta. Projektet Greppa näringen gentemot lantbruket startar i år, vilket ska leda till effektivare bruk av växtnäring och minskat läckage. Kemikalieinspektionen drar igång ett projekt som ska ge ökad kompetens rörande REACH kemikalielagstiftningen. Sekundärt ger detta effekter såsom rätt val mindre gift, mindre risk mindre spill. Att arbeta med projekt på läns- eller riksnivå är med rätt upplägg givande. Underlag och metoder blir likriktat och tas fram med liten egen insats. Jämförelser fås med andra vilket kan ge flera mått på läget i vår kommun relativt andra. Verksamhetsutövarna ser också att den aktuella frågan även gäller andra utanför kommunen. Livsmedelskontrollen har ännu en gång fått ändrade förutsättningar. Avgiftssystemet blir mer nyanserat, vilket medför att ändring av avgifter inte blir lika drastisk som tidigare. Kraven från livsmedelsverket på heltäckande kontroll har mildrats, vilket ger livsmedelsinspektören möjligheter till
Årsredovisning 2011 64 att begränsa kontrollen vid kontrollbesöket till utvalda parametrar. Detta kan ge en effektivare kontroll då tiden kan läggas mer där den bäst behövs. Animaliska biprodukter, grovt uttryckt köttavfall, ska kontrolleras på ett mer omfattande sätt än tidigare som en följd av ett implementerat EU-direktiv. Frågan rör både livsmedelslagstiftningen och miljöbalken och kommer att kräva mer tillsynstimmar. Det nya ansvarsområdet receptfria läkemedel blir först år 2012 ett påtagligt inslag i verksamheten, om än relativt litet. Den inledande fasen med första kontrollbesöken blir dock relativt krävande då allt är nytt vad gäller arbetsuppgifter inom detta område. Områden som får ökad betydelse för hela förvaltningens arbete är energifrågor, förorenade områden och klimatförändringar. De ökade kraven samt ökade intresset för detta kommer att kräva omprioriteringar av tillsynsuppgifter. Frågan om luftkvalitet och luftmätningar har aktualiserats. Naturvårdsverkets roll ändras i sammanhanget, vilket gör att en omfördelning av ansvar mellan stat och kommun sker. Luftvårdsförbundet är en viktig aktör i sammanhanget och bör nu kunna bistå kommunen mer vid mätning i tätort än förut. Övergripande och mer på sikt är behovet av ett antal planer där bygg och miljöförvaltningen har en aktiv roll. Dessa planer är främst vattenplan och grönstrukturplan, Framtagande av energi- och klimatstrategi är också ett arbete där förvaltningen har en roll. Andra planer som skulle kunna realiseras är ett kommunalt miljöprogram. Alla dessa exempel är resurskrävande uppgifter som kräver omfördelning av resurser på berörda förvaltningar och då även på bygg och miljöförvaltningen. Tempot i arbetet får givetvis anpassas till en realistisk nivå utifrån givna förutsättningar. Arbete med vattenplan, miljöprogram och naturvårdsplan måste också förankras politiskt om dessa planer ska verkställas. Vattendirektivet innehåller krav på att kommunen ska ta fram åtgärdsplaner. Bygg och miljöförvaltningen tolkar detta som att en vattenplan bör tas fram inom några år. Frågan är tvärsektoriell och ligger inledningsvis på ett strategiskt plan. Ansvaret för detta arbete kan ligga på kommunstyrelsen, tekniska eller bygg och miljöförvaltningen. Grönstrukturplanen är i traditionell mening primärt ett dokument för planavdelningen att ha till hands i handläggningen vid upprättande av planer. Bygg och miljöförvaltningens kompetens behövs dock i arbetet för värdering och tolkning av indata. Beroende på ambitionsnivå så kan grönstrukturplanen bli ett värdefullt dokument med bredare betydelse i flera sammanhang. Det kan användas för utveckling av rekreationsområden, vid förvaltning av grönområden eller användas för naturvården i tätortsnära miljö. Ett miljöprogram ger kommunen ett uthålligt stöd i arbetet med att förbättra livsmiljön för kommuninvånarna. Det ger trovärdighet och goodwill om man visar upp ett planerat övergripande miljöarbete. En del av det som görs redan idag kan struktureras, i vissa fall utvecklas och åtminstone synliggöras i denna plan.
Årsredovisning 2011 65 BUN / Barn- och utbildningsförvaltningen Indikatorer för att följa måluppfyllelse Mål för 2012-2015 kompletteras av barn- och utbildningsnämnden med beslut om indikatorer för uppföljning av måluppfyllelsen. Beslut väntas i februari. Verksamhetsplanen för 2012 utformas utifrån de nya målen med tillhörande indikatorer. Strategi för ökad måluppfyllelse Verkställighet av den strategiska planen prioriterar för 2012 på två fokusområden, undervisning och hälsa. Åtgärder riktas allt mer till processer i skolans vardag. Bemötande och förväntningar att klara alla elever med godkända resultat i skolans vardag ligger i fokus. Det är ett gemensamt uppdrag för alla som verkar i skolan att bidra i sin yrkesroll för att skapa de bästa förutsättningar för elevernas lärande. Olika projekt pågår med syfte att öka måluppfyllelsen, en del skapade av egna medel andra genom statliga satsningar som lokala näringslivets medverkan inom entreprenörskap i skolan, kultursatsningar, matematikprojekt etc. Elevsociala team ska skapas på 6-9 skolor. Goda exempel från andra skolor ska tas tillvara. Förutsättningar och tid för rektors pedagogiska ledning förstärks genom att lyfta ansvaret för måltidsverksamheten från enhetsnivå till områdesnivå. Organisation av vaktmästarfunktion och administrativt stöd utreds. Vikariebudget Vikariebudget har inte tidigare särskilt avsatts. För att få en realistisk budget beslutades inför internbudget 2012 att avsätta en del av verksamheternas personalbudget till vikarier, vilket påverkar grundbemanningen. Behörighetskomplettering En skattning av kommunens framtida lärarbehov behöver göras innan planeringen av behörighetskomplettering kan slutföras. Den statliga delfinansieringen för Lärarlyftet II minskar kraftigt vilket har betydelse för de villkor som kan erbjudas lärare som behöver komplettera sin behörighet. Beslut måste tas kring ansvar, omfattning och villkor för komplettering för de som saknar full behörighet. Ensamkommande barn Från januari 2012 finns i kommunen organisation för att ta emot ensamkommande barn enligt avtal med Migrationsverket. Skolorna, främst högstadiet och gymnasiet, tar emot eleverna i skolan på samma sätt som andra nyanlända utifrån individuella behov och förutsättningar. Framtida planering för förskolans utökning Kommunens bedömning utifrån befolkningsprognos är att efterfrågan på förskoleplatser ökar med ca 20 platser/år. I mål och budget 2012-2014 planeras 2,2 miljoner/år i utökad ram till förskolans platsutökning. Intresse från alternativa utförare av förskoleverksamhet innebär att barn och ekonomi fördelas på fler utförare. Behovet av förskoleplatser i kommunal regi är svårt att planera över tid. Återhållsam, stram hushållning krävs och beredskap för snabba förändringar.
Årsredovisning 2011 66 I en kostnadseffektiv ekonomi finns inte utrymme för att hålla platser i beredskap. Samtidigt behöver nyinflyttade snabbt få plats i förskolan d.v.s. kort framförhållning att ordna platser och bra mottagande av barn och föräldrar. Ambitionen är att alla ska få plats på önskat datum. Ny förskola i Kolbäck Under 2010 beslutades att bygga en ny förskola i Kolbäck för förskolan Koltrastens behov och för förskolan Myrans (framtida) behov av bättre lokaler/utemiljö. Förberedelser för byggnationen pågår hos tekniska förvaltningen. Beslut om byggnation och finansiering förväntas tas före sommaren 2011 Kommunal gymnasieskola Från årsskiftet utökades barn- och bildningsnämndens uppdrag med gymnasieskola i kommunal regi. Gymnasieskolan erbjuder fyra yrkesinriktade gymnasieprogram ( BA,EE, IN, VF), introduktionsprogram (INTRO) samt ridsportgymnasium vid ridskolan i Strömsholm (RSG.). Planering och marknadsföring pågår och mycket arbete återstår innan gymnasieskolan i kommunal regi hittar sin form med ekonomi, personal, lokaler och stabil god elevtillströmning. I mitten av februari kommer elevernas ansökningar att presenteras. Söksiffrorna utgör ett bedömningsunderlag för planering inför nästa läsår, även om eleverna har möjlighet att göra omval under våren. Söksiffrorna per mitten februari är väldigt låga och det mesta tyder på att det inte går att starta några nya yrkesettor till höstterminen 2012. KFN / Kultur- och fritidsförvaltningen Att sätta kunden i centrum är en central målsättning för att uppnå hög kvalitet inom verksamheterna. Det innebär att allt verksamheterna erbjuder i form av tjänster för våra kommuninvånare och samverkansparter ska ha sin utgångspunkt utifrån deras behov och förväntningar och levereras med de kvalitetsnormer som de vill ha. Att medvetandegöra vad detta konkret innebär för våra verksamheter och medarbetare är ett viktigt fokusområde för den närmaste tiden. I samband med att kommunledningsförvaltningen under 2011 inrättade en informationsavdelning inleddes samarbetet mellan Kultur & Fritids enheter och informationsavdelningen. För att bättre synligöra kommunens kultur och föreningsliv för besökare och kommuninvånarna behöver kultur- och fritidsförvaltningens marknadsförings- och kommunikationsplattform under 2012 ytterligare vidareutvecklas. Musikskolan planerar att tillsammans med förvaltningsledningen utarbeta ett förslag till en fördjupad samverkan med kommunens för- och grundskolor. Syftet är att utveckla nya pedagogiska arbetsmetoder tillsammans med skolans lärare i estetiska lärprocesser och därigenom bidra till att förverkliga kommunfullmäktigemålet "Sveriges bästa, för-, grund- och gymnasieskola". Denna verksamhetsutveckling kräver förstärkning av den administrativa sidan och utökning av antalet tjänster inom musikskolan i områdena dans, film/media, musik, sång och drama. Kommunen äger en stor konstsamling som behöver inventeras och tas om hand för att kunna bevaras för kommande generationer. Flera betydande konstverk riskerar att förstöras om inte åtgärder för att bevara dem genomförs inom en snar framtid. Under 2012 har resurser avsatts i budget för att verkställa en första inventering. En utveckling av konstverksamheten behöver dessutom genomföras under de närmaste åren för att bättre kunna stödja barn och ungas kreativa skapande under skol- och fritid.
Årsredovisning 2011 67 SN / Socialförvaltningen Individ och familj Samverkan kommer att på flera sätt bli avgörande för Individ och familjs resultat för 2012. IFO kommer inte ensamt att klara av utmaningen att ge stöd och hjälp till de som söker bistånd från verksamheten. Arbetet med nya riktlinjer för biståndshandläggning är högt prioriterat. Genom detta finns förhoppningen att bistånd kan ges enklare och mer lättillgängligt samt att samverkan mellan myndighetsutövning och verkställighet ska effektiviseras. 2012 kommer individ och familj ta över vuxenutbildningen från Kantzowska gymnasieförbundet. Under 2011 har gjorts ett gediget arbete inför övertagandet. Vi ser fram emot att har vuxenutbildningen under samma tak som försörjningsstöd och arbetsmarknadsfrågor, det kommer att ge oss möjligheter att arbeta ännu mer intensivt med de som idag står utanför arbetsmarknaden. Målgruppen psykiskt funktionsnedsatta kommer att vara i fokus under 2012. Vi saknar både boende och sysselsättning för denna grupp. Omsorgen Behovsinventeringen (den s k lokalplanen) ska revideras under 2013. Redan nu ser vi att det framförallt är brukare/kunder inom det neuropsykiatriska området som kommer att stå för den eventuella volymökningen. Den nya gruppbostaden vid Bondegatan öppnar under våren 2012. Starta arbetet med att ta fram en brukarenkät. Uppföljning av det förändrade upplägget inom hela Omsorgen (sammanförandet av vissa dagliga verksamheter med gruppbostäder) kommer att ske under våren och hösten 2012. Genomföra utbildningsinsatser för det ekonomiska bidraget omsorgen fått via stimulansmedel. Till medarbetare som arbetar med brukare/kunder inom det neuropsykiatriska området. Äldreomsorgen Fortsätta arbetet att skapa ny kultur i Äldreomsorgen/tänka nytt. Införandet av Hemsjukvård Införande av Time Care Pool, Anpassning till grundbemanning är inne i sin slutfas. Fortsatt arbete vad gäller SOL dokumentation och genomförandeplaner. Två stora projektarbeten är aktuella framöver Värdighetsgarantier och Bo bra på äldre dar. Utveckla kvalitetsarbetet inom hälso- och sjukvården, samt inkludera hemsjukvården i detta arbete.
Årsredovisning 2011 68 INVESTERINGSREDOVISNING INKL FLERÅRSÖVERSIKT INVACK Ansvar ÅRETS REDOVISAT ACK. REDOVISAT Projekt BUDGET I ÅR 3 ÅR BAKÅT - NU Kod Ansvar Jan 11 - Mån 13 11 Jan 11 - Mån 13 11 Jan 08 - Mån 13 11 ANSVAR 5 INVESTERINGAR PROJEKT 2002 VALLMOOMRÅDET, GATA 650,0-42,1-199,8 2052 DUVHÄLLARNA ETAPP 2 1 450,0-49,8 8,1 2072 HERRSKOGEN, GATA 0,0 978,8 2 489,0 2075 EXPLOATERING GATAN 900,0 28,3 28,3 2076 EXPLOATERING VALEDN 900,0 22,9 22,9 2113 NYA CYKELVÄGAR 4 000,0 0,0 0,0 2132 ÖSTRANIBBLE 2,GATA 626,0 89,4 277,3 2133 ÖSTRA NIBBLE 2,LEDNING 1 000,0 162,5 165,8 2141 FÖRNYELSE BELYSNING 500,0 538,8 1 762,9 2152 TRAFIKSÄKERHETSÅTGÄRDER 200,0 155,4 2 843,9 2247 GATUOMBYGGNAD 1 150,0 1 109,6 3 196,3 2416 PUMPSTATION 1 004,0 0,0 554,1 2420 KVÄVERENING 14 452,0 13 846,1 14 394,1 2425 HERRSKOGEN, LEDNING 0,0 980,7 1 974,4 2426 VA INV PKT 12 576,0 10 317,3 17 741,5 2427 VATTENTORNET I KBK 0,0 486,4 569,0 2501 DIV OBJEKT, VÄRME-VENT 1 025,0 504,7 2 780,2 2502 VÄRME RIDSPORTENS HUS 0,0 553,7 553,7 2503 VÄRME STRÖMSHOLM 0,0 1 675,0 1 675,0 2504 SANERING VA 1 100,0 302,1 1 805,3 2505 TN OFÖRUTSEDDA INVEST 2 000,0 0,0 0,0 2507 NIBBLESKOLAN, FÖNSTER 1 000,0 1 224,7 2 881,7 2512 NIBBLESKOLAN FJÄRRV, 3 500,0 984,1 6 974,7 2514 FÖRSKÖNING CENTRUM 300,0 318,6 991,7 2519 FÖRSKOLELOKALER 6 000,0 75,2 75,2 2520 LSS-BOENDEPLATSER 7 000,0 1 569,7 1 569,7 2522 LSS BOENDEPLATSER 0,0 1 564,1 1 564,1 2589 FULLSTOR IDROTTSHALL KBK 16 000,0 0,0 0,0 2591 INVESTERING MARK 0,0 78,9 2 041,1 2991 RESERVKRAFT K-HUSET 600,0 110,4 725,9 2992 UTB STADSNÄT 8 000,0 1 067,7 8 782,9 Totaler 85 933,0 38 653,2 78 249,0 INVACK Ansvar ÅRETS REDOVISAT ACK. REDOVISAT Projekt BUDGET I ÅR 3 ÅR BAKÅT - NU Jan 11 - Mån 13 Jan 11 - Mån 13 Jan 08 - Mån 13 Kod Ansvar 11 11 11 ANSVAR INKOMSTER PROJEKT 2002 VALLMOOMRÅDET, GATA 0,0-79,8-708,2 2052 DUVHÄLLARNA ETAPP 2 0,0-69,8-217,0 2568 TOMTRÄTTSMARK 0,0-165,0-4 050,0 2591 INVESTERING MARK 0,0-13,0-2 558,2 Totaler 0,0-327,6-7 533,4
Årsredovisning 2011 69 MEDARBETARE Hallstahammars kommun hade den 31 december 2011 1150 personer anställda, varav 971 kvinnor och 179 män. Kvinnornas medelålder är 47,0 år och männens 49,5år. Åldersstruktur 60- år 19% -29 år 6% 30-39 år 16% 50-59 år 31% 40-49 år 28% Figur 1. Åldersstruktur anställda Hallstahammars kommun 2011-12-31. Månadsanställd personal. Sysselsättningsgrader 74 % arbetar heltid och 26 % arbetar deltid. Av de kvinnliga arbetstagarna arbetar 71 % heltid och 29 % arbetar deltid. Av de manliga arbetstagarna arbetar 92 % heltid och 8 % arbetar deltid. 800 600 400 200 Deltid Heltid 0 Kvinnor Män Figur 2. Sysselsättningsgrad kvinnor och män Hallstahammars kommun 2011-12-31.
Årsredovisning 2011 70 Personalkategorier Kvinnor Män Totalt Ledningsarbete 40 15 55 Handläggararbete 20 7 27 Administratörsarbete 31 5 36 Sjuksköterska 16 16 Undersköterska/skötare 205 2 207 Vårdbiträde/vårdare 170 13 183 Personlig assistent 11 2 13 Rehab/förebyggande 6 1 7 Socialsekreterare 16 1 17 Övrig social/kurativ 15 3 18 Grundskollärare 76 17 93 Gymnasielärare 7 13 20 Förskollärare 107 3 110 Fritidspedagog 23 4 27 Övrigt lärararbete 30 20 50 Barnskötare 56 3 59 Dagbarnvårdare 1 1 Elevassistent 16 1 17 Övrig skol/förskole 5 5 10 Fritidsledare 4 1 5 Bibliotekarie/ass 6 6 Övrig fritid/kultur 7 5 12 Teknisk handläggare 5 6 11 Ingenjörer 3 3 Tekniker 3 17 20 Hantverkararbete 2 32 34 Köks/måltidsarbete 49 2 51 Städ/tvätt/renhållning 45 45 Totalt 975 179 1154 Figur 3.Antal anställningar Hallstahammars kommun fördelat på personalkategori och kön 2011-12-31. Månadsanställd personal Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro Hallstahammars Åldersintervall Totalt Totalt Totalt Totalt kommun 2011-01-01--2011-12- tertial 2 31-29 år 30-49 år 50 år - 11 2010 2009 2008 Antal anställda 62,7 515,2 594,4 1172,3 1169,3 1274 1294 Anst. dagar : antal 22883 188295 216783 427961 426808 461170 473719 Sjukdagar : antal 633,9 6515 11814,7 18963,6 20021,5 23852 32250 : per anställd 10,1 12,7 19,9 16,2 17,1 18,9 25 : % av anst.dagar 2,8 3,5 5,5 4,4 4,7 5,2 6,8 Sjukfrånvaro Hallstahammars kommun uppdelat på ålder 2011. Standardurval och sjukdagar omräknat med hänsyn taget till omfattning. Åren 2009 och 2010 låg sjukfrånvaron för hela Hallstahammars kommun på 5,2 % respektive 4,7 %. Nu är siffran nere på 4,4 %.
Årsredovisning 2011 71 Andelen långtidssjukskrivningar längre än 90 dagar utgör 42 % av antalet sjukdagar, vilket är en liten ökning gentemot år 2010 då den utgjorde 41% (år 2009 49%). I och med att sjuktalen gått ned successivt under flera år har arbetsgivarens kostnader sjunkit och premien för avtalsförsäkringen har följdriktigt också sänkts. De positiva effekterna av minskad sjukfrånvaro bör vara ökad produktivitet, minskade vikariekostnader och administration samt ge bättre planeringsförutsättningar för kärnverksamheten. Pensionsavgångar Under året har 36 medarbetare avgått med pension. I paritet med anpassningsprogram och elevunderlag etcetera har inte samtliga tjänster återbesatts. Av medarbetare som avgått med pension har 11 personer beviljats pensionsförstärkning enligt vår pensionspolicy. Av dessa har 4 st uppnått pensionsåldern under 2011 då pensionsförstärkningen upphör. Pensionspolicyn möjliggör olika pensionslösningar Pensionspolicyn har öppnat för nya alternativa pensionslösningar, där det finns möjlighet att byta ut den förmånsbestämda ålderspensionen till alternativ pension enl bilaga 2 till KAP-KL. Dock har ingen medarbetare valt att göra detta under 2011. Policyn medger möjlighet att löneväxla med max 20 % av lönen och därtill betalar arbetsgivaren ett tilläggsbelopp på 7,5 % då löneväxlingen ska vara kostnadsneutral för kommunen. Tillägget består av skillnaderna mellan sociala avgifter och löneskatt samt en jämkning mellan kommunens ökade administration och minskningen av försäkringskostnader gällande de kollektivavtalade försäkringarna. Femton medarbetare löneväxlar (varav en upphörde 110731) och löneväxlingsbeloppet uppgår till 559 800 kr och tilläggspremien är 41 985 kr, totalt 601 785 kr. En medarbetare har haft minskad arbetstid med oförändrat tjänstepensionsintjänande t o m 110430. Syftet med den möjligheten är att öka förutsättningarna för äldre anställda att fortsätta arbeta samt att underlätta generationsväxlingen. Av dem som avgått med pension under året har 11 medarbetare beviljats pensionsförstärkning med hänvisning till anpassningsprogrammet och/eller verksamheternas förändrade behov av personal. Sjukfrånvaro-rehabilitering-friskvård Arbetet med ohälsan har fortsatt under året. Vi har samverkansavtal med försäkringskassan sedan 2008 och det har gett ytterligare struktur på arbetet genom att exempelvis samma försäkringskassehandläggare arbetar med kommunens anställda oberoende av bostadsort. Medarbetarna har enkelt kunnat nå handläggarna och det har bidragit till att förkorta rehabiliteringsprocessen. Rehabiliteringsmöten med olika parter; företagshälsovård, försäkringskassa, närmaste chef samt vid behov PA-stöd, har planerats in med berörd arbetstagare. Rehabutredningar sker kontinuerligt utifrån behov och Hammarhälsan har varit ett stöd i det arbetet. För de rehabiliteringsåtgärder som satts in har vi beviljats 75 tkr från AFA (217 tkr 2010). I förebyggande syfte stödjer vi medarbetare som deltar i fysiska aktiviteter med ersättning för gymkort/motsvarande med 50 %, max 1500 kr/år. Under året betalades 258 tkr till 385 medarbetare (under 2010: 237 tkr till 306 medarbetare). För de fria bad som arbetsgivaren ger möjlighet till betalades 68 tkr. Sjukfrånvaron i procent av den sammanlagda arbetstiden för samtliga tillsvidareanställda exkl timanställda År 2007 2008 2009 2010 2011 % 8,2 7,1 5,3 4,7 4,4 När vi redovisar sjukfrånvaron utifrån anvisningarna från Sveriges kommuner och landsting för att kunna jämföras med övriga kommuner/landsting blir sjukfrånvaron 4,4 % (4,7 % 2010). Av kommunens anställda har nästan en tredjedel ingen sjukfrånvaro under året (32 % år 2010).
Årsredovisning 2011 72 Hedersbevisning I december 2011 hedersbevisades 17 medarbetare. Kriterierna för hedersbevisning är att man varit anställd 25 år respektive förtroendevald 12 år. Under 2011 fanns ingen förtroendevald som uppfyllde dessa kriterier. Kompetensutveckling Samtliga chefer har deltagit i Ledarforum, där aktuella teman diskuteras vid minst fyra tillfällen per år. Värdegrunden, strategisk måluppfyllelse, personalpolitiskt program och anpassningsprogrammet har varit några av årets programpunkter. Föreläsning om arbetsmiljökommittéernas uppgifter och arbetsmiljölagen har genomförts för ledamöter och suppleanter i kommunens samtliga arbetsmiljökommittéer. Internt har återkommande arbetsmiljöutbildningar för chefer/arbetsplatsombud/skyddsombud genomförts. Inom ramen för kommunens handikapplan har Carl Älfvåg, generaldirektör för Hadisam, föreläst för personal och förtroendevalda om hur vi kan göra kommunen och våra verksamheter mer tillgängliga. Arbetet med värdegrund bestående av delarna kunden i centrum, ständiga förbättringar och hållbarhet/uthållighet - har pågått på respektive arbetsplats under året. Under året har arbetet med ett personalpolitiskt program pågått. Kommunledningsgrupp, chefer politiker och fackliga organisationer och har deltagit i förankringsarbetet. Personalekonomisk redovisning REDOVISNING AV SJUKFRÅNVARON ENLIGT REDOVISNINGSLAGEN 2011 2010 2009 2008 Dagar Procent Dagar Procent Dagar Procent Dagar Procent Total sjukfrånvarotid 18963 4,4% 20184 4,7% 23636 5,3% 31808 7,1% därav 60 dgr eller mer 7751 4,1% 9745 2,3% 13621 3,10% 21107 4,7% Fördelning Kvinnor 16423 4,5% 18044 4,9% 20867 5,5% 28389 7,4% Män 2541 4,0% 2094 4,4% 2769 4,4% 3419 5,3% Åldersgrupper Upp till 29 år Kort 525 531 456 962 Lång 109 0 262 1129 Summa 634 2,8% 531 1,7% 718 2,4% 2091 6,7% Mellan 30 o 49 år Kort 4859 6019 4866 4468 Lång 1656 3847 5811 9565 Summa 6515 3,5% 9866 4,2% 10677 5,3% 14034 6,8% Från 50 år Kort 5828 5488 4693 5270 Lång 5987 5898 7548 10412 Summa 11815 5,5% 11386 5,6% 12241 5,8% 15682 7,5%
Årsredovisning 2011 73 Fördelning av sjukfrånvarotiden 2011 2010 2009 Kort sjukfrånvaro Kvinnor 10215 62,2% 9506 52,7% 8986 43,1% Män 998 39,3% 887 42,3% 1029 37,2% Lång sjukfrånvaro (mer än 60 dgr) Kvinnor 6208 37,8% 8538 47,3% 11881 56,9% Män 1543 60,7% 1208 57,7% 1740 62,8% Åldersgrupper Upp till 29 år Kort 525 82,80% 531 0,0% 456 63,5% Lång 109 17,20% 0 0,0% 262 36,5% Summa 634 3,3% 531 2,6% 718 3,0% Mellan 30 o 49 år Kort 4859 74,60% 4374 53,2% 4866 45,4% Lång 1656 25,40% 3847 46,8% 5811 54,4% Summa 6515 34,4% 8221 40,7% 10677 45,2% Från 50 år Kort 5828 49,30% 5488 51,8% 4693 38,3% Lång 5987 50,70% 5898 48,2% 7548 61,7% Summa 11815 62,3% 11386 56,4% 12241 51,8% Tillsvidareanställda ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR ÅR 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Gr 1 A 810 804 836 811 807 797 658 859 Gr 1 B 406 405 383 394 422 402 352 295 Summa 1216 1209 1219 1205 1229 1199 1010 1154 Vikarier Gr 1 A 33 35 38 18 13 11 11 18 Gr 1 B 24 28 35 24 19 15 8 13 Summa 57 63 73 42 32 26 19 31 Könsfördelning totalt % Kvinnor 86 85 86 86 86 86 86 84 Män 14 15 14 14 14 14 14 16 Totalt Heltid 843 839 874 829 820 808 813 877 Deltid 430 433 418 418 441 417 413 308 TOTALT 1273 1272 1292 1247 1261 1225 1226 1185 %-heltid 66% 66% 68% 67% 65% 66% 66% 74% Tillsvidareanställda hel resp deltid 1000 900 800 700 600 500 400 Heltid Deltid 300 200 100 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Årsredovisning 2011 74 Vikarier, hel resp deltid 40 35 30 25 Antal 20 15 Heltid Deltid 10 5 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År Könsfördelning % Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 Kvinnor Män 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 År Andel heltider 76% 74% 72% 70% 68% Andel heltider 66% 64% 62% 60% 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011
Årsredovisning 2011 75 RESULLTATRÄKNING BUDGET REDOVISAT BU-RES REDOVISAT REDOVISAT Tusental kronor 2011 2011 2011 2010 2009 VERKSAMHETERNAS INTÄKTER R1 162 657 178828 16 171 172 057 163 046 VERKSAMHETERNAS KOSTNADER R2 859 925 882593-22 668 857 184 837 212 AVSKRIVNINGAR 26 500 26308 192 25 571 25 982 VERKSAMHETERNAS NETTOKOSTNADER 723 768 726566-2 798 703 416 681 012 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER R3 3507 3 507 7 282 19 136 SKATTEINTÄKTER R4 528 900 542 067 13 167 535 864 526 832 GENERELLA STATSBIDRAG R5 195 364 195 494 130 179 443 172 623 FINANSIELLA INTÄKTER 9 000 9 927 927 10 304 7 868 FINANSIELLA KOSTNADER 5 000 2 539 2 461 2 049 2 215 RESULTAT FÖRE EXTRA ORD POSTER 4 496 18 384 13 888 20 146 24 096 EXTRA ORDINÄRA POSTER ÅRETS RESULTAT 4 496 18 384 13 888 20 146 24 096 ********JUSTERAT RESULTAT******** 4 496 14 877 10 381 12 864 24 096
Årsredovisning 2011 76 NOTER RESULTATRÄKNINGEN (R) 2011 2011 2010 2009 Tusental kronor BUDGET UTFALL UTFALL UTFALL Not R1 VERKSAMHETERNAS INTÄKTER 250 059 266 230-259 546-262 231 Interna poster (enligt spec) -87402-87 402 87 489 99 185 JUST VERSAMHETERNAS INT 162 657 178 828-172 057-163 046 Not R2 VERKSAMHETERNAS KOSTNADER 947 327 969 995 944 673 936 397 Interna poster (enligt spec) -87 402-87 402-87 489-99 185 JUST VERKSAMHETERNAS KOSTN 859 925 882 593 857 184 837 212 AVSKRIVNINGAR 26 500 26 308 25 571 25 982 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 723 768 730 073 710 698 700 148 JÄMFÖRESLESTÖRANDE POSTER 3 507 7 282 19 136 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD 723 768 726 566 703 416 681 012 Verksamhetens intäkter R1 178 828-172 057-163 046 Statsbidrag 35 387 35 794 35 063 Övriga bidrag 13 363 15 245 18 595 Barnomsorgsavgifter 8 555 8 160 8 219 Äldreomsorgsavgifter 7 969 7 747 7 690 Vatten o renhållningsavgifter 40 894 38 597 37 979 Hyror 37 193 36 595 37 643 Försäljning 11 280 10 638 10 424 Övriga intäkter 24 187 19 281 7 433 Verksamhetens kostnader R2 882 593 857 184 837 212 Personal 351 069 346 461 347 202 Personalförsäkringsavgifter 110 557 111 122 105 575 Pensionskostnader 35 208 34 163 32 392 Löneskatt 9 212 7 688 8 888 Bidrag, transfereringar 45 321 43 220 40 327 Entreprenader o köp av verksamhet 189 168 172 885 192 314 Hyror, mm 27 909 24 921 23 788 Underhåll mm 12 065 8 800 8 000 Energikostnader 25 291 24 484 27 000 Förbrukning mm 48 488 27 749 37 885 Övriga verksamhetskostnader 28 305 55 691 13 850 Jämförelsestörande poster R3 3 507 7 282 19 136 Tomträttsförsäljningar (reavinst) 1 051 7 282 19 136 Nedsatta avtalsförsäkringar 2 352 Sänkt pålägg intjänad semester 2 504 Indexering Citybanan -2 400 Skatteintäkter R4 542 067 535 864 526 832 Prel skatteintäkter 528 871 529 035 544 541 Avräkning skatter 13 196 6 828-17 709 Generella statsbidrag R5 195 494 179 443 172 623 Inkomstutjämn Bidrag 132 332 118 890 123 537 Strukturbidrag 7 125 7 098 7 058 Införandebidrag 1 903 3 799 Regleringsbidrag 15 517 3 875-7 352 Bidrag För Lss-Utjämning 28 966 25 631 26 251 Kom Fastighetsavgift 23 804 20 248 23 805 Konjunkturstöd 14 726 Kostnadsutjämningsavgift -12 249-12 927-4 475
Årsredovisning 2011 77 KASSAFLÖDESRAPPORT Tusental kronor DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 2011 2010 2009 Årets resultat 18 384 20 146 24 096 Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet, mm 26 308 25 571 25 982 (avskrivningar) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 44 692 45 717 50 078 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Förändring av fordringar 10 508 4 512-22 595 Förändring korta skulder -44 270-2 699 51 213 Förändring avsättningar 394 8 074 6 303 Kassaflöde från den löpande verksamheten 11 324 55 604 84 999 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av anläggningstillgångar -38 981-23 996-27 422 Försäljning av anläggningstillgångar 328 3 490 4 387 Exploateringsverksamheten avgår 1 004 417 2 310 Kassaflöde från investeringsverksamhet -37 649-20 089-20 725 FINANSIERINGSVERKSAMHET Nyupptagna lån 0 0 0 Amortering -4 254-4 254-4 254 Lösen lån (under år 2011 kortf skuld) 15 500-15 500-15 000 Medfinansiering infrastruktursatsningar -3 330 21 072 Skuld infrastruktursatningar (kvar att resultatföra) -16 857 Långfristiga fordringar -13 447-25 468 7 854 Kassaflöde från finansieringsverksamhet -5 531-41 007-11 400 Årets kassaflöde -31 762-5 398 52 874 Likvida medel vid årets början 86 451 91 849 38 975 Likvida medel vid årets slut 54 689 86 451 91 849 Kassaflödesanalys Tilläggsupplysningar till kassaflödesanalysen. Likvida medel Kassa och bank 54 689 86 451 91 849
Årsredovisning 2011 78 BALANSRÄKNING REDOVISAT REDOVISAT REDOVISAT 2011 2010 2009 TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark byggnader och tekniska anläggn B1 341 293 339 547 345 114 Maskiner och inventarier B2 3 255 3 930 3 939 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLG 344 548 343 477 349 053 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR B3 138 831 138 849 138 769 MEDFINANSIERING B4 12 642 16 857 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 496 021 499 183 487 822 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd B5 1 717 1 827 2 399 Fodringar B6 69 585 58 967 62 907 Pensionsplaceringar B7 240 788 227 288 201 900 Kassa och bank B8 54 689 86 451 91 849 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 366 779 374 533 359 055 SUMMA TILLGÅNGAR 862 800 873 716 846 877 EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR O SKULDER EGET KAPITAL B9 554 695 534 549 510 454 Årets resultat 18 384 20 146 24 095 Summa eget kapital 573 079 554 695 534 549 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner o tvister B10 22 273-21 879 13 805 SUMMA AVSÄTTNINGAR 22 273 21 879 13 805 SKULDER Långfristiga skulder B11 77 217 65 972 85 726 Lång skuld Citybanan B12 24 402 21 072 Kortfristiga skulder B13 165 830 210 098 212 798 SUMMA SKULDER 267 449 297 142 298 524 SUMMA EGET KAPITAL AVSÄTTN O SKULD 862 800 873 716 846 877 Borgen och ansvarsförbindelser B14 983 880 948 170 970 170 Soliditet exkl pensionsåtagande 66,4% 63,5% 63,1% Soliditet inkl pensionsåtagande 17,0% 19,4% 14,8%
Årsredovisning 2011 79 B1 NOTER BALANSRÄKNING 2011 2010 2009 MARK BYGGNADER O TEKNISKA ANL 11100 MARKRESERV 28 955 39 146 38 742 11200 VERKSAMHETSFASTIGHETER 120 557 125 641 133 748 11300 FASTIGHET FÖR AFFÄRSVERKS 99 840 79 581 74 210 11400 PUBLIKA FASTIGHETER 62 233 64 325 66 380 11401 EXPLOATERINGSFAST (OMSt) -2 467-1 805-2 296 11500 FASTIGH ANNAN VERKSAMHET 32 175 32 660 34 331 SUMMA 341 293 339 548 345 114 Anskaffningsvärde (brutto fr 1996) 590 101 562 048 542 043 Ackumulerande avskrivningar (från 1996) 248 808 222 500 196 929 Bokfört värde 341 293 339 548 345 114 B2 MASKINER O INVENTARIER 12100 MASKINER 1 691 2 090 1 518 12200 INVENTARIER 12400 BILAR O ANDRA TRANSPORTM 1 564 1 840 2 421 SUMMA 3 255 3 930 3 939 Anskaffningsvärde (brutto fr 1996) 6 911 6 913 9 075 Ackumulerande avskrivningar (från 1996) 3 656 2 983 5 137 Bokfört värde 3 255 3 930 3 939 B3 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 13200 AKTIER O ANDELAR 78 149 78 149 78 054 13500 LÅNGFRISTIGA FORDRINGAR 60 682 60 700 60 715 SUMMA 138 831 138 849 138 769 B4 13910 URSPRUNGL BELOPP INFRASTR 21 072 21 072 RESFÖRDA BIDRAG 13920 INFRASTRUK -8 430-4 215 Kvar att täcka 2012-2014 12 642 16 857 SPEC AKTIER O ANDELAR Mälarenrgi Elnät AB 37 240 37 240 37 240 Hallstahammars Fastighets AB (HFAB) 35 898 35 898 35 898 Strömsholms Utvecklings AB (STUTAB) 33 33 33 Kommuninvest 970 875 780 Västmanlands Avfalls AB (VAFAB) 3 235 3 235 3 235 Västmanlands Lokaltrafik AB (VLAB) 684 684 684 Diverse småinnehav 184 184 184 SUMMA 78 244 78 149 78 054
Årsredovisning 2011 80 2 011 2 010 2009 B7 13300 OBLIGATIONER FÖRLAGSBEVIS 242 288 227 288 201 900 13301 OSÄKER DEL OBLIGATIONER -1 500 0 SUMMA 240 788 227 288 201 900 SPEC OBLIGATIONSINNEHAV Aktierelaterade 173 500 170 400 153 900 Blandrelaterade 15 000 19 888 5 000 Råvarurelaterade 26 000 26 000 32 000 Valuta-Ränterelaterade 26 288 11 000 11 000 SUMMA 240 788 227 288 201 900 Beräknat index 31/12-11 :103 B5 FÖRRÅD 14110 BENSIN DIESELOLJA 46 72 101 14130 RENHÅLLNING 137 59 17 14150 BERGLAGER TRÅNGFORS 1 534 1 696 2 280 SUMMA 1 717 1 827 2 399 B6 FORDRINGAR 14700 EXPLOATERINGSVERKSAMHET 2 467 1 805 1 738 15240 DIV KUNDFORDRINGAR 6 403 7 336 6 983 15340 KUNDFORDRINGAR VA+RENH 9 402 7 869 7 917 15900 OSÄKRA KUNDFORDRINGAR -1 775-1 901-1 353 1602X PREL LÖNESKULD 28 35 60 1609X AVRÄKNINGSKONTON -112-103 -52 16099 DEPONERING ELAVTAL 2 892 2 905 2 905 16100 HANDKASSOR 85 87 84 16200 VÄXELKASSOR 4 4 2 16300 MÄLARSKOG 1 330 953 833 16500 FORDRINGAR HOS STATEN 301 3 051 5 479 KORTFR FORDR 16610 KONCERNFÖRET 200 0 1 000 16630 DIV FORDRINGAR 2 199 2 921 3 758 16631 SKATTEFORDRAN 21 338 11 135 4 010 16636 AVGIFTER DEC BARNOMSORG 724 676 691 16637 AVGIFTER DEC ÄLDREOMSORG 1 205 1 246 1 168 16639 LEVERANTÖRSFAKT MELLAN ÅR 18 641 16 680 22 707 16870 REDOVISN LUDVIKAMOMS 4 252 4 268 4 976 SUMMA 69 585 58 967 62 907
Årsredovisning 2011 81 2 011 2 010 2 009 B8 KASSA BANK PG 19200 POSTGIRO 30 267 35 551 45 474 19210 PG DEVISX 611 19220 PG WINSAM 1 021 19410 SPARBANKEN 22 466 48 700 42 642 19430 SVENSKA HANDLESBANKEN 1 786 1 775 1 770 19440 NORDEA 0 19501 SPARBANKEN, SKANTZÖBADET 170 426 330 SUMMA 54 689 86 452 91 849 B9 EGET KAPITAL 20100 EG KAPITAL ING VÄRDE -554 695-534 549-510 454 Året resultat (skattekol) -18 262-18 611-24 476 Året resultat ((affärsvht) -122-1 535 380 21001 VA-VERKETS RESULTATFOND -1 428-1 084 507 RENH-VERKETS 21002 RESULTATFOND 69-153 71 21003 BAD-CAMPING RESULTATFOND -452-799 -1 201 21004 INTERN FÖRSÄKRINGSFOND -1 863-1 821-1 698 SUMMA -573 079-554 695-534 549 2 011 2010 2009 B10 AVSÄTTNINGAR PENSIONER 22100 AVSÄTTN PENSION LIKN FÖRP -10 068-9 674-6 505 Spec pensionsskuld Arbetstagare 3 498 2 752 3 207 Visstidspensioner 2 497 2 806 2 028 Löneskatt 1 454 1 348 1 270 Såp-MBR 2 619 2 768 Individuell del, se korta skulder 22800 Andra avsättningar -12 205-12 205-7 300 Tvistliga poster (El-avtal samt skadestånd va) B11 23400 LÅNGFRISTIGA SKULDER 23408 Kort del, nästa års amortering 4 254 19 754 4 254 23409 SPP LÅN NR 14660-1 359-1 495-1 631 23418 SPP LÅN NR 5060-9 054-9 156-9 258 23419 STADSHYPOTEK 16-12036 -1 558-1 575-1 591 23420 SPINTAB 424-017-960930-18 000-18 000-18 000 23421 SPINTAB 424-017-9609301 0 0 0 23422 KOMMUNINVEST 25639-35 000-37 000-39 000 NORDEA HYPOTEK 3978 84 89-16 500-18 500-20 500 SUMMA -77 217-65 972-85 726
Årsredovisning 2011 82 2 011 2 010 2009 B12 23600 LÅNG SKULD CITYBANAN -24 402-21 072 SUMMA LÅNGA SKULDER -101 619-87 044-85 726 B13 24200 KORTFRISTIGA SKULDER 24600 KORTFR DEL AV LÅNG SKULD -4 254-19 754-4 254 KORTFR SKULD 24908 KONCERNFÖRET -21 800-26 500-26 500 24919 DIV KORTFRISTIGA SKULDER -1 399-4 457-5 691 24951 STATSBIDRAG FLYKTINGMOTTA -8 069-8 616-8 632 24997 EGNA MEDEL -60-62 -152 25101 FAKTUROR ÖVER ÅRSSKIFTET -9 833-9 877-10 400 25102 PG FAKTURABETALNING -12 548-12 732-13 510 2510X BG FAKTURABETALNING -18 814-22 409-24 667 26800 PROC FAMILJEOMSORG PG/BG -28-36 -40 27100 MOMS, REDOVISNINGSKONTO 445-1 155-1 074,2 28110 PERSONALENS KÄLLSKATT -7 004-7 239-6 958,8 28115 AVR SKATTER O AVGIFTER 0-18 302-36 655,2 29100 F-SKATT -12 151-11 483-12 162,8 29201 UPPLUPNA LÖNER -7 280-7 233-7 045,2 29202 GR I SEMESTERLÖNESKULD -22 961-22 603-22 295,6 29203 GR II SEMESTERLÖNESKULD -533-927 -893,1 29204 FERIELÖNESKULD -6 340-5 355-5 616,7 29300 UPPEHÅLLSLÖNESKULD -1 044-1 161-1 334,3 29400 UPPLUPNA SOC AVGIFTER -8 601-8 882-8 408,2 29600 UPPLUPNA RÄNTEKOSTNAD -327-280 -178,4 29900 UPPL PENSIONSKOST IND DEL -15 330-15 733-15 122,9 ÖVRIGA INTERIMSKULDER -7 898-5 302-1 209,0 SUMMA -165 829-210 098-212 798
Årsredovisning 2011 83 B14 BORGEN O ANSVARSFÖRBINDELSER (Mkr) 2011 2010 2009 A. Kommunala bolag Hallstahammars Fastighets AB 510,6 515,60 515,61 Kolbäcksådalens Gymnasieförb (chkredit) 10,00 10,00 10,00 B. Övriga 27,87 27,61 28,39 C. Förlustansvar för egna hem 0,80 0,90 1,01 SUMMA 549,27 554,11 555,01 PENSIONERFÖRMÅNER FÖRE 316,4 285,93 98 303,92 SÄRSKILD LÖNESKATT D:O 76,76 69,37 73,73 ÅTAGANDE GYMNASIEFÖRBUND 26,43 23,94 25,2 SÄRSKILD LÖNESKATT D:O 6,41 5,81 6,11 SUMMA INOM LINJEN 426 385,05 408,96 LEASINGAVTAL 8,61 9,01 6,20 SUMMA 983,88 948,17 970,17 Till säkerhet för samtliga förpliktelser som Kommuninvest i Sverige AB ingått eller kommer att ingå har Hallstahammars kommun solidariskt i borgen ekonomisk förening. Medlem som har infriat sitt åtagande enligt borgensförbindelsen än medlemmar med mindre eller ingen upplåning
Årsredovisning 2011 84 PENSIONSFÖRVALTNING SAMT PENSIONSKOSTNADER En medveten strategi gäller sedan ett antal år beträffande pensionsåtagandet. Kommunfullmäktige har beslutat om en långsiktig strategi för att delvis matcha åtagandet. Totalt beräknas åtagandet uppgå till drygt 426 Mkr (2010:385 Mkr) inkl skulder/åtaganden i dotterföretagen medan avsättning i garantiprodukter uppgår till nominellt 241 Mkr. Avsättningarna påbörjades år 2002. Åtagandet är säkrat till cirka 56 % Pensionskostnader 2011 2010 2009 2008 2007 Tusental kronor Skuldförändring 543 2 570-997 -543-460 Försäkring 2 752 2 964 4 626 3 291 3 879 Utbet p-kostnader 15 543 12 476 13 528 11 904 11 291 Ind del 15 330 15 437 15 123 14 959 13 860 Finansiell kostnad 394 97 435 345 249 Avgiftsbefrielseförsäkring 0 0 0 1 078 1 781 DELSUMMA 34 562 33 544 32 715 31 034 30 600 LÖNESKATT 8 385 8 138 8 282 7 680 7 424 TOTALT 42 947 41 682 40 997 38 714 38 024 "INOM LINJEN" Ränteuppräkning 4 839 4 578 4 722 4 401 4 612 Basbeloppsuppräkning 3 862-885 15 396 9 113 5 700 Aktualiseringar 1 315 275 277-296 -177 Bromsen + övrig post 13 941-10 653 "Beräknad löneskatt" 5 813-1 622 4 948 3 207 2 459 Summa 29 770-8 307 25 343 16 425 12 594 Tillkommer grundändring 22 062 39 853 Löneskatt d:o 5 352 9 668 Summa förändring ansvarsförb 57 184-8 307 11 073 16 425 62 115 Totala kostnader pensioner (synliga o dolda) 72 717 33 375 52 070 55139 50 617 inkl grundändring 100 131 100 139
Årsredovisning 2011 85 UPPLYSNING OM PENSIONSFÖRPLIKTELSER OCH PENSIONSMEDEL 2011 2010 2009 2008 2007 2006 Miljoner kronor Individuell del, som redovisas som kortfristig skuld 15,33 15,44 15,12 14,96 13,86 12,55 Löneskatt dito 3,60 3,75 3,90 3,63 3,36 3,04 Avsättning för ålders- garanti/visstidspensioner 0,54 2,57-1,00-0,99-0,46 1,57 Löneskatt dito 0,13 0,60-0,24-0,23-0,11 0,35 Årets pensionsutbetalningar till anställda som gått i pension 15,54 12,48 13,53 12,75 11,29 10,95 Löneskatt dito 4,03 2,93 3,50 2,99 2,74 2,46 Premie avgiftsbefrielseförsäkring 0,00 0,00 0,00 1,42 1,78 1,70 Löneskatt dito 0,00 0,00 0,00 0,34 0,43 0,38 Försäkring över "taket"-löpande premier 2,75 2,96 4,63 2,58 3,88 1,16 Löneskatt försäkringarna 0,65 0,69 1,12 0,61 0,94 0,26 Finansiell kostnad 0,39 0,10 0,44 0,28 0,25 0,21 Summa pensionskostnader i resultaträkningen 42,95 41,52 41,00 38,34 37,96 34,63 Skulder/Åtaganden i balansräkningen samt inom linjen Avsättning för ålders- garanti/visstidspensioner 8,15 7,84 5,23 6,04 7,02 7,49 Löneskatt dito 1,92 1,83 1,27 1,46 1,70 1,82 Åtagande före år 1998, kommunen 316,40 285,93 303,92 295,01 293,22 252,79 Löneskatt dito 76,76 69,37 73,73 71,57 71,14 61,33 Åttagande före år 1998, gymnasieförbundet (vår andel) 26,43 23,94 25,2 25,44 25,74 22,61 Löneskatt dito 6,41 5,81 6,11 6,17 6,24 5,49 Summa skulder/åtaganden i balansräkningen 436,07 394,72 415,46 405,69 405,06 351,53 samt inom linjen Öronmärka tillgångar värdepapper 240,79 227,29 206,11 209,76 192,93 147,20 Andel av åtagandet som säkrats mot tillgångar 55,2% 57,6% 49,6% 51,7% 47,6% 41,9%
Årsredovisning 2011 86 SAMMANSTÄLLD RESULTATRÄKNING Hela koncernen Kommunen Hallstahem Gymansieförb RESULTATRÄKNING 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 VERKSAMHETERNAS INTÄKTER 335 480 285 401 178 828 172 057 142 301 137 348 162 372 165 217 VERKSAMHETERNAS KOSTNADER 1 004 007 936 161 882 593 857 184 101 601 106 176 171 327 159 874 AVSKRIVNINGAR 48 457 44 568 26 308 25 571 20 857 18 346 2 118 1 088 JÄMFÖRELSESTÖRANDE POST 3 507 7 282 3 507 7 282 VERKSAMHETERNAS NETTOKOSTNAD 713 478 688 046 726 566 703 416-19 843-12 826 11 073-4 255 SKATTEINTÄKTER 542 068 535 864 542 068 535 864 GENERELLA STATSBIDRAG 195 494 179 443 195 494 179 443 (INKL UTJÄMNING) FINANSIELLA INTÄKTER 10 695 10 720 9 927 10 304 753 414 24 3 FINANSIELLA KOSTNADER 20 591 13 010 2 539 2 049 17 907 10 846 237 192 RESULTAT FÖRE EXTRA ORD POSTER 14 189 24 971 18 384 20 146 2 689 2 394-11 286 4 066 Gymnasieförb ingår i kommunens resultata 6 884 (vår andel) ÅRETS RESULTAT 21 073 24 971 18 384 20 146 2 689 2 394-11 286 4 066 ***BALANSRESULTAT*** 19 886 17 689 17 197 12 864
Årsredovisning 2011 87 SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING Hela koncernen Kommunen Hallstahem Gymansieförb TILLGÅNGAR 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR MARK BYGGNADER O TEKNISKA ANL 926 245 928 145 341 293 339 547 584 864 587 558 165 1 739 MASKINER O INVENTARIER 6 272 6 382 3 255 3 930 2 710 1 653 504 1 337 SUMMA MATERIELLA ANLÄGGNINGSTILL 932 517 934 527 344 548 343 477 587 574 589 211 669 3 076 FINANSIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 103 070 330 333 138 831 138 849 137 137 MEDFINANSIERING 12 642 16 900 12 642 16 900 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 1 048 229 1 281 760 496 021 499 183 587 711 589 348 669 3 076 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR FÖRRÅD 1 717 1 827 1 717 1 827 FORDRINGAR 65 980 70 446 69 585 58 967 3 904 9 013 5 157 15 009 KORTFRISTIGA PLACERINGAR 240 788 240 788 227 288 KASSA O BANK 89 743 116 252 54 689 86 451 34 892 29 717 266 140 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 398 228 188 524 366 779 374 533 38 796 38 730 5 423 15 149 SUMMA TILLGÅNGAR 1 446 457 1 470 284 862 800 873 716 626 507 628 078 6 092 18 225 SAMMANSTÄLLD BALANSRÄKNING EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR O SKULDER EGET KAPITAL 590 261 598 781 573 079 554 695 81 474 79 985-23 274-11 988 *DÄRAV ÅRETS RESULTAT 14 189 24 971 18 384 20 146 2 689 2 394-11 286 4 066 AVSÄTTNINGAR AVSÄTTNINGAR FÖR PENSIONER O LIKNA 10 712 10 229 10 068 9 674 1 055 928 ANDRA AVSÄTTNINGAR 12 205 12 205 12 205 12 205 SUMMA AVSÄTTNINGAR 22 917 22 434 22 273 21 879 928 SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER 612 206 602 644 101 619 87 044 510 600 515 600 KORTFRISTIGA SKULDER 221 075 246 425 165 830 210 098 34 433 32 493 28 311 29 285 SUMMA SKULDER 833 281 849 068 267 449 297 142 545 033 548 093 28 311 29 285 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR 1 446 457 1 470 284 862 800 873 716 626 507 628 078 6 092 18 225 Soliditet 0,41 0,41 0,66 0,63 0,13 0,13-3,82-0,66 Borgen o ansvarsförbindelser 984 123 948 412 983 880 948 170 243 242 54 513 49 131
Årsredovisning 2011 88 REDOVISNINGSPRINCIPER MM Årsredovisningen har från och med år 2008 omarbetats utifrån tidigare års synpunkter från revisionen. Detta innebär att årsredovisningshandlingen har ett annorlunda innehåll och uppställning. En särskild finansiell analys utifrån den sk RK-modellen ingår i årsredovisningen. I årsredovisningshandlingen ingår uppföljning av god ekonomisk hushållning. Detaljerad måluppföljning finns i nämndernas redovisning till kommunfullmäktige. Vidare redovisas i bilaga Välfärdsbokslut för Hallstahammars kommun samt Finansiell analys. Nämndernas redogörelse till kommunfullmäktige över verksamhetsåret biläggs årsredovisningen men lever sitt eget liv. Den kommunala redovisningslagen reglerar kommunernas redovisningsmodell. Modellen består av resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys. Resultaträkning Resultaträkningen är en sammanfattning av årets redovisade kostnader och intäkter. Överstiger intäkterna periodens kostnader innebär det att det egna kapitalet ökar Resultaträkningen delas upp i tre olika resultat. Det första resultat som används är "resultat 1" eller verksamhetens nettokostnader. Det består av intäkter genererade i verksamheten som dragits av mot verksamhetens kostnader och planenliga avskrivningar. Nettokostnaden beskriver det som återstår att skattefinansiera. Underskottet på nettokostnadsnivån reduceras sedan med skatteintäkter och de generella statsbidragen. Finansiella intäkter ökar resultatet och finansiella kostnader minskar resultatet. Det resultat som då erhålls kallas "resultat före extraordinära poster" eller "resultat 2". Det resultat som genereras här skall finansiera årets investeringar och ett eventuellt framtida sparande. Efter "resultat 2" kommer extraordinära intäkter och kostnader. Det är poster som inte har något direkt samband med den ordinarie verksamheten som bedrivs i kommunen. Dessa poster blir mer och mer ovanliga i kommuner. Det resultat som nu har framkommit är "resultat 3" och visar årets resultat för kommunen. Balansräkning Balansräkningen beskriver den ekonomiska ställningen vid bokslutstillfället och utgör där med en förbindelselänk mellan åren. Den visar det bokförda värdet av kommunens tillgångar och hur dessa har finansierats externt med främmande kapital (skulder) och internt med eget kapital. Tillgångarna delas upp i omsättningstillgångar (t ex kassa och bank, placeringar, fordringar, lager) och anläggningstillgångar, tillgångar som skall innehas och utnyttjas under flera år (t ex fastigheter och inventarier). På motsvarande sätt delas skulderna upp i kortfristiga och långfristiga skulder samt avsättningar. Kortfristiga skulder förfaller till betalning inom ett år. De övriga skulderna sträcker sig över flera år. Avsättningar innefattar kommunens pensionsskuld inkl. garantipensioner. En avsättning är definitionsmässigt en skuld som man inte vet hur stor den är eller när den skall betalas. Finansieringsanalys / kassaflödesrapport Rapporten ger upplysning om hur medel har tillförts och hur dessa har använts. Till skillnad från resultaträkningen som redovisar kostnader och intäkter utgår finansieringsanalysen från gjorda inbetalningar (inkomster) eller utbetalningar (utgifter). Några finansiella nyckeltal Balanslikviditet omsättningstillgångar minus kortfristigaskulder. Ett mått på den kortsiktiga betalningsberedskapenom lager och förråd inkluderas. Kassalikviditet är ett mått på hur god kommunens betalningsberedskap är. 100 % anses som ett minimivärde. Då täcks de kortfristiga skulderna av likvida medel och kortfristiga fordringar. Nettolåneskuld saldot mellan likvida medel och långfristiga skulder. Nettokostnadsandel hur stor andel av skatteintäkterna som har gått åt till att finansiera verksamhetens nettokostnader. Rörelsekapital skillnaden mellan omsättningstillgångar och kortfristiga skulder, dvs den del av eget kapital somanvänds för att finansiera löpande verksamhet och investeringsbidrag. Självfinansieringsgraden beskriver hur stor del av kommunensintäkter som blir kvar att finansiera årets nettoinvesteringar med. Skuldsättningsgraden hur mycket av kommunens tillgångar som är lånefinansierade. Soliditet eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Beskriver hur kommunens långsiktiga
Årsredovisning 2011 89 betalningsstyrka utvecklas. Ju högre soliditet desto större ekonomiskt handlingsutrymme. Tillämpade redovisningsprinciper Kommunen Kommunen följer den kommunala redovisningslagen på alla punkter utom en. Kommunen har också svårt att leva upp till 2 kap 8 som föreskriver en dokumentation av redovisningssystemet. Här finns dock en plan för framtagande av en sådan dokumentation de närmaste åren. När det gäller de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning eller deras företrädare, följer kommunen dessa. I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation har kommunalskatten periodiserats. I enlighet med Rådet för kommunal redovisnings rekommendation nr 5 från 1999 har den särskilda löneskatten på pensionskostnaden periodiserats. Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld som kommunen har till arbetstagare och pensionstagare. Den bygger på Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld RIPS 07. Den samlade pensionsskulden återfinns under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga skulder och under raden pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna och avsättningar. Denna rad ligger under ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Pensionsåtagandet är redovisat enligt blandmodellen. Semesterlöneskuld, okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas som särskild post under korta skulder. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar påbörjas det år som investeringen tas i bruk. De planenliga avskrivningstiderna följer i huvudsak tidigare principer. Exploateringstillgångar är från och med 2009 bokförda som omsättningstillgång. Beloppet ingår i investeringsredovisningen men är sedan manuellt flyttat inom balansräkningen. moderbolag och dess ägda eller delvis ägda bolag såsom dotterbolag. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt den kommunala redovisningslagen kap 8 och utformas enligt god redovisningssed. Det innebär att kommunen upprättar sin koncernredovisning på preliminära uppgifter från bolagen. I koncernbokslutet ingår moderbolaget Hallstahammars kommun och de bolag eller kommunalförbund i vilka moderbolaget direkt eller indirekt innehar en ledande och bestämmande roll. Kommunen har också små ägarandelar i vissa regionala bolag. Dessa ingår inte i koncernredovisningen. Den sammanställda redovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Med förvärvsmetoden menas att vid förvärvstillfället förvärvat eget kapital i kommunala bolag eliminerats. Därefter har intjänat kapital räknats in i koncernens eget kapital. Den proportionella konsolideringen betyder att om de kommunala bolagen ej är helägda tas endast ägda andelar av räkenskapsposterna in i koncernredovisningen. Bokslutet baseras på Hallstahammars kommuns värderings- och avskrivningsprinciper. Om principerna väsentligt avviker från varandra i kommun och kommunala bolag justeras bolagens räkenskaper före sammanställningen. Inom koncernen förekommer omfattande transaktioner mellan bolagen. Alla transaktioner av väsentlig karaktär mellan bolagen har eliminerats för att ge en rättvisande bild av koncernens totala ekonomi. Obeskattade reserver har helt och hållet räknats som eget kapital. I Koncernredovisningen har elimineringar skett för interna poster. Koncernen Hallstahammars koncern är inte en äkta koncern i aktiebolagslagens bemärkelse. Detta beror på att skatte- och värderingsproblematiken inte gäller för kommunkoncernen. Syftet med redovisningen är också en annan än för en koncern i näringslivet. För att skapa jämförbarhet inom koncernen betecknas Hallstahammars kommun såsom
Årsredovisning 2011 90 TILLÄGGSBUDGET 2012, INVESTERINGAR SAMT FÖRSLAG TILL BESLUT Nämnden BUDGET 2011 UTFALL 2011 ÅTERSTÅR AV BUDGET TN OFÖRUTSEDDA INVEST 2 000 0 2 000 TILLÄGGS- BUDGET 12 Anläggningsavdelningen FÖRNYELSE BELYSNING 500 539-39 TRAFIKSÄKERHETSÅTGÄRDER 200 155 45 GATUOMBYGGNAD 1 150 1 110 40 CYKELVÄGAR 4 000 0 4 000 4 000 EXPLOATERING GATOR & VÄGAR 900 28 872 900 HERRSKOGEN, GATA 0 979-979 ÖSTRANIBBLE 2,GATA 626 89 537 500 DUVHÄLLARNA ETAPP 2 1 450-50 1 500 600 VALLMOOMRÅDET, GATA 650-42 692 300 Park och Fastighet DIV OBJEKT, VÄRME-VENT 1 025 505 520 500 VÄRME RIDSPORTENS HUS 0 554-554 VÄRME STRÖMSHOLM 0 1 675-1 675 SANERING VA 1 100 302 798 NIBBLE FJÄRRV, ETAPP 2 3 500 984 2 516 2 500 FULLSTOR IDROTTSHALL KBK 16 000 0 16 000 16 000 NIBBLESKOLAN, FÖNSTER 1 000 1 225-225 FÖRSKÖNING CENTRUM 300 319-19 INVESTERING MARK 0 79-79 FÖRSKOLELOKALER 6 000 75 5 925 5 900 LSS-BOENDEPLATSER 7 000 3 134 3 866 3 900 VA-avdelningen KVÄVERENING 14 452 13 846 606 VA INVESTERINGSPAKET 12 576 10 317 2 259 2 300 EXPLOATERING VA-LEDN 900 23 877 900 PUMPSTATION 1 004 0 1 004 1 000 VATTENTORNET I KBK 0 486-486 -500 HERRSKOGEN, LEDNING 0 981-981 ÖSTRA NIBBLE 2, LEDNING 1 000 163 838 800 SUMMA 77 333 37 475 39 858 39 600 Förslag till finansiering av tilläggsbudgeten, att beslutad ej verkställd upplåning till och med år 2011 tilläggsbudgeteras om sammantaget 17 000 tkr exkl Tunbohallen, Driftmedel om 2 Mkr saknas för hallen, när driftmedel finns får särskilt beslut fattas om lånefinansiering av hallen.
Årsredovisning 2011 91 Förslag till beslut Kommunfullmäktige föreslås besluta att fastställa årsredovisningen för år 2011, samt att tilläggsbudgetera investeringsobjekt om sammanlagt 39 600 tkr och att investeringsobjekten får finansieras med upplåning om 17 000 tkr. Kommunstyrelsen 2012-03-12 Catarina Pettersson Kenth Erngren./: Nämndernas redgörelser samt välfärsboklsut och fördjupad finansiell analys